Sammanfattning Rapporten presenterar resultat från ett uppdrag för biogeografisk uppföljning av gräsmarks- och hällmarksnaturtyper inom art- och habitatdirektivet för år 2021. Det innefattar resultat från löpande uppföljning för ett antal naturtyper där en riktad uppföljning finansieras specifikt inom detta uppdrag. Det innefattar också som ett tilläggsmoment naturtypsklassificering av provytor inom Remiil. 

För hällmarkstorrängar är 2021 det sjunde året av löpande uppföljning. Vid jämförelse visar det sig att resultaten för hällmarkstorrängar 2015 inte är helt tillförlitliga på grund av otillräcklig kvalitet hos Lantmäteriets flygbilder vid den tiden. Uppföljningen av svämängar fortsatte under 2021 för Indalsälvens huvudavrinnings­område. Uppföljningen av slåtterängar samt kalkhällmarker på Öland/Gotland och fastlandet fortsatte på samma sätt som tidigare år.

En särskild utvärdering har gjorts för avgränsning och klassning av slåtterängsnaturtyper och kalkhällmarker på fastlandet, utifrån SLU Artdatabankens GIS-skikt. Slutsatsen är att en stor del av ytorna bedöms vara av annan naturtyp än den avsedda, men att det normalt är näraliggande typer och att det troligen är svårt att förbättra klassningen ytterligare i förväg, t.ex. genom mer flygbildstolkning, utan att riskera att förlora värdefull information. Den tidigare bedömningen att hällmarker av hällmarkstallskogskaraktär inte bör ingå har dock stärkts. Kalkindikation hos mossor och lavar är det bästa kriteriet för att skilja ut kalkhällsnaturtyper, men även bedömning av själva berggrunden kan ingå.