Projektet ”Miljögifter i ytvatten” är ett samarbete mellan länsstyrelserna i Västra Götalands,Värmlands, Hallands, Dalarna, Jönköpings och Örebro län. I denna studie har halterna avcirka hälften av vattendirektivets prioriterade ämnen mätts med s.k. passiva provtagare i 36olika vattendrag inom Västerhavets vattendistrikt. Även förekomsten av de klassiskamiljögifterna PCB och DDT har undersökts med samma teknik. För organiska ämnen har enteknik som kallas SPMD (Semi Permeable Membrane Devices) använts. Denna typ avprovtagning ger en medelkoncentration av den lösta, biotillgängliga fraktionen av olikamiljögifter över en längre tid. För metaller har metoden DGT (Diffusive Gradients in Thinfilms) använts.Resultaten visar att samtliga undersökta ämnen utom δ-HCH, 4-n-nonylfenol och 4-noktylfenol hittades i något undersökt vattendrag. En stor del av ämnena, t.ex. lindan (γ-HCH)och många PCB-kongener och PAH:er, kunde hittas i alla undersökta vattendrag. Resultatenvisar även att vissa vattendrag är mer påverkade än andra. De två referenslokaler som använts,Kynne älv och Borgviksälven, uppvisar generellt låga halter av föroreningar medan mermänniskopåverkade vatten som Varnan, Mölndalsån och Viskan uppvisar högst halter av fleraolika typer av miljögifter.I jämförelse med de förslag till Environmental Quality Standards (EQS) som tagits fram förVattendirektivets prioriterade ämnen verkar halterna dock vara låga. Ingen uppmätt halt liggernära dessa blivande normvärden, men oklarheter kring huruvida värden från mätningar medSPMD-provtagare kan jämföras med EQS föreligger i dagsläget.En slutsats i rapporten är att passiv provtagning verkar vara ett relativt kostnadseffektivt sättatt mäta Vattendirektivets prioriterade ämnen på. Studien har även visat att tillförsel av dessaämnen sker till många vattendrag, men också att ytterst få platser inom Västerhavetsvattendistrikt verkar få några problem att klara EU:s krav på vattenkvalitet.