Denna uppsats handlar om människors preferenser för alternativa lokaliseringar av vindkraftparker. Syftet med uppsatsen var att försöka uppskatta hur närboende värderar de miljöförändringar som följer av vindkraftparkers alternativa placeringar. För att kunna värdera miljöförändringen i ekonomiska termer har Contingent Valuation Method / Scenariovärderingsmetoden använts. Undersökningen har genomförts som en kvantitativ fallstudie på Björkön, en halvö några mil söder om Sundsvall. Datainsamlingen har skett med hjälp av en brevenkät som skickades ut i 421 exemplar till fastighetsägarna på Björkölandet. För att få fram människornas preferenser och betalningsvilja formulerades tre olika scenarier för alternativa lokaliseringar. Scenario A hade en vindkraftpark på land som utgångsläge med en alternativ placering fem km ut i havet norr om halvön. Scenario B hade samma utgångsläge men med en alternativ placering 25 km ut i havet rakt öster om Björköns fiskeläge Lörudden. Scenario C hade ett utgångsläge med en vindkraftpark 5 km ut i havet norr om halvön och med samma alternativa lokalisering som i scenario B dvs i havet 25 km öster om Lörudden. Populationen delades slumpmässigt in i tre undergrupper och fick svara på var sitt scenario. Resultatet av undersökningen uppvisar en svarsfrekvens på 72 % dvs. 306 inkomnasvar. 50 % av dessa respondenter hade noll kronor i betalningsvilja för en alternativ placering av vindkraftparken jämfört med utgångsläget. Förklaringen var att utgångsläget ansågs acceptabelt (98 st) eller för att respondentens ekonomi inte tillät ytterligare utgifter (62 st). En viss andel av de svarande (31 %) utgjorde proteströster på så vis att respondenten vägrade att kompromissa när det gäller miljön. Eftersom dessa individer inte accepterade avvägningar och prioriteringar mellan miljö och pengar ingår de inte i uträkningen av medelbetalningsviljan eller den aggregerade betalningsviljan för de olika scenarierna. Medelbetalningsviljan för att under ett år bidra till att vindkraftparken lokaliseras till den alternativa platsen uppgick i respektive stickprov till 323 kr för scenario A, 750 kr för scenario B och 679 kr för scenario C. Respondenterna motiverade sina skäl till att vilja betala med att få mindre synintrång och/eller mindre buller från vindkraftverk (66,2 %), att den alternativa lokaliseringen ger ökad elproduktion (5,6 %), att vilja skydda den vackra naturen på Björkön (22,6 %) samt av solidaritet med grannar som bor närmre vindkraftparken (5,6 %). Under vissa antaganden om de respondenter som inte besvarat enkäten och deras betalningsvilja (minimum- och maximumvärden) kan resultatet omräknas till populationsnivå inom ett intervall. Den aggregerade betalningsviljan för scenario A uppskattas till 55 000 – 87 000 kronor, för scenario B till 168 000-237 000 kronor och för scenario C till 117 000 – 196 000 kronor. Scenario A och scenario B går att jämföra sinsemellan och resultatet visar att betalningsviljan är högre om vindkraftparken lokaliseras fjärran till havs (scenario B) jämfört med till havs bara 5 km ut från land (scenario A). Denna s.k. scope-effekt stämmer väl överens med ekonomisk teori. Även för scenario C finns en relativt hög betalningsvilja. Respondenterna anser att en vindkraftpark 5 km ut i havet ger miljöstörningar och sätter ett värde på att den förläggs långt ut till havs utom hörhåll och knappt synbar vid horisonten. Genom en fördjupad statistisk analys visas att sannolikheten för en positiv betalningsvilja ökar ju högre inkomst, ju mer negativ en respondent är mot vindkraft, om respondenten är en kvinna och om respondenten är ensamstående.