Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
Endre søk
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Datormodeller för föroreningsspridning fas 1
DHI Water & Environment .
DHI Water & Environment .
DHI Water & Environment .
Ansvarlig organisasjon
2006 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

nvändning av datormodeller i förbindelse med riskbedömning av föroreningsspridning i mark- och grundvatten har på senare tid ökat. Modellerna blir mer och mer avancerade och komplexa och som redskap utmärker de sig genom att kunna sammanställa data, som framkommer som underlag på ett konsistent och sammanhängande sätt. Grundvattenmodellen kan förutspå grundvattennivåer och/eller transport av lösliga ämnen som förorenar miljön. Dess förmåga att representera grundvattnets flöde varierar dock, då olika modeller kan vara framtagna för olika ändamål. För att korrekt simulera transport och utspädning av lösliga ämnen krävs en korrekt beskrivning av hydrologin. Eftersom flödesförhållandena ofta varierar stort och med stora rumsliga variationer, rekommenderas generellt fysiskt baserade modeller med begränsad rumslig och begreppsmässig förenkling av parametrar. I tillägg till beskrivning av flödesförhållanden, så beror transporten av lösliga ämnen på den effektiva porositeten, dispersionen och de kemiska och geokemiska egenskaperna hos jorden och de lösliga ämnena. Användning av modeller för förutsägelse av transport och omsättning av olika ämnen innebär alltid utveckling av en strömningsmodell och en efterföljande transportmodellering. För att etablera och bygga upp pålitliga modeller för simulering av flöde och transport krävs en stor mängd indata med rumslig och tidsmässig variation, t.ex. jordegenskaper, hydrologiska egenskaper (hydraulisk konduktivitet och porositet), externa och interna randförhållanden samt kalibreringsdata, men även lösliga ämnens egenskaper gällande dispersion i jord, nedbrytning, geokemi, biogeokemi och diffusion. Genom att endast etablera en modell, sker en kvalitetssäkring och bearbetning av data och information, men en strömningsmodell kräver även en kalibrering och validering, och en känslighetsanalys rekommenderas, för att kunna kvantifiera osäkerhetsnivån i modellen. Denna nivå kommer sedan att reflekteras i resultaten från den efterföljande transportmodelleringen. Det är dock ofta svårt att kalibrera – och validera – en modell på grund av sparsamt dataunderlag, men det är avgörande, att erhållna modellresultat eller prognoser sammankopplas med en osäkerhet. Modellbegränsningar bidrar till resultatens osäkerhet. Det är därför uppenbart att man måste överväga lämpligheten hos en viss modell vid en viss riskbedömning. Valet av modellverktyg i förbindelse med genomförandet av ett modelleringsprojekt kommer typiskt att avgöras av vilka strömningsmässiga och ämnestransportmässiga förhållanden som skall beskrivas med modellerna, vilket i sin tur ställer en rad krav på modellen. Det finns många alternativ gällande modellsystem som kan användas i samband med riskbedömningar kring grundvattenföroreningar. 

etta projekts övergripande syfte har varit att värdera olika modellsystems relevans, lämplighet och förmåga att beskriva strömning, transport och omsättning av ämnen i jord och grundvatten, och därmed dess lämplighet och förmåga att skapa underlag till en riskbedömning. Delmomenten i projektet har inkluderat en översiktlig sammanställning och utvärdering av existerande modellsystem, modellers generella lämplighet och begränsningar med fokus på modellkonceptualisering, kalibrering och osäkerheter i anknytning till modelleringen, samt exemplifiering på användning av modeller under olika förutsättningar. Det slutliga momentet har sammanfattat behov och utförande av kvalitetssäkring och dokumentation vid användning av modeller vid riskbedömning. Ett flertal existerande grundvattenmodeller (26 st.) har valts ut genom litteratur- och Internetbaserade studier. Dessa modellsystem har översiktligt utvärderats genom att poängsätta deras tillgänglighet, användarvänlighet, tillgång till dokumentation och utbildning, möjlighet att simulera miljökonsekvenser under svenska förhållanden samt antal användare och spridning i världen. Poängsättningen har följt vissa kriterier, och har sedan legat som underlag till ett urval av modeller för vidare analys. Baserat på detta kriterium har åtta modeller valts ut för vidare granskning: WHI Unsat Suite, FEFLOW, FEMWATER, Visual MODFLOW Pro, GMS, MIKE SHE, Groundwater Vistas och MODFLOW SURFACT. Vi har dessutom valt att inkludera FRACTRAN-modellen för dess förmåga att modellera sprucket medium. I rapporten presenteras två utvalda modelleringsprojekt. Ett exempel är taget ifrån Danmark gällande riskbedömning av en avfallsdeponi och ett ifrån Sverige gällande risker kopplade till djupförvaring av använt kärnbränsle. Dessa exempel visar tillämpning av modeller vid riskbedömning i ett område med sedimentära avlagringar och ett område med kristallin berggrund. Båda dessa typer av geologi återfinns i Sverige. Dessa två projekt speglar två olika typer av modelleringsmetodik och är varandras ytterligheter gällande komplexitet. Riskbedömningen för avfallsdeponin är relativt enkel och översiktlig, men samtidigt effektiv. Riskbedömningen gällande slutförvar av kärnbränsle är betydligt mer omfattande och modelleringen är avancerad, detaljerad och komplex och har i relation krävt en större arbetsinsats. Båda dessa exempel visar hur man kan tillämpa modellering vid en riskbedömning, fast med olika syften, modellverktyg, komplexitet, indatabehov, arbetsinsats och resulterande i olika osäkerheter och resultat. I rapporten beskrivs det även hur modellarbete generellt bör dokumenteras och kvalitetssäkras, samt de krav som ställs vid användning av modeller vid en riskbedömning. Likaså behovet av att kunna kvantifiera osäkerheter i modellarbetet, som slutligen reflekteras i modellresultaten och därmed även i riskbedömningen. 

sted, utgiver, år, opplag, sider
Stockholm: Naturvårdsverket, 2006. , s. 112
Serie
Rapport / Naturvårdsverket, ISSN 0282-7298 ; 5534
HSV kategori
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-9946ISBN: 91-620-5534-8 (tryckt)OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-9946DiVA, id: diva2:1635856
Tilgjengelig fra: 2022-02-08 Laget: 2022-02-08 Sist oppdatert: 2022-02-08bibliografisk kontrollert

Open Access i DiVA

fulltext(1355 kB)29 nedlastinger
Filinformasjon
Fil FULLTEXT01.pdfFilstørrelse 1355 kBChecksum SHA-512
ba29d86d41724d632889ac12c703d3d9dfab2a69453e7068279a38e1b463c1b097a98689d583bd49aae4a3360e8153387ef90c07c99b7c12c5613327205ddcb5
Type fulltextMimetype application/pdf

Søk utenfor DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 29 nedlastinger
Antall nedlastinger er summen av alle nedlastinger av alle fulltekster. Det kan for eksempel være tidligere versjoner som er ikke lenger tilgjengelige

isbn
urn-nbn

Altmetric

isbn
urn-nbn
Totalt: 64 treff
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf