Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
Endre søk
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Kväveförsörjning i en uthållig växtodling: – hur påverkas avkastningsnivå, växtnäringsläckage, energihushållning och utsläpp av växthusgaser?
Ansvarlig organisasjon
2008 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Rapporten behandlar frågan om framtida kväveförsörjning för jordbruket. Kväve är ett viktigt näringsämne vid produktion av mat och energi. Full och effektiv användning av stallgödsel förutsätts. Men komplettering kommer att behövas. Ska detta vara enbart kväve från baljväxter etc eller kan mineralgödselkväve vara en acceptabel metod? Råvaran är densamma, dvs kväve från luften. Rapporten behandlar denna fråga. Hur påverkas produktion, energiförhållanden, växthusgasutsläpp och andra miljöfaktorer av mineralgödselkväve respektive kväve från biologisk fi xering och stallgödsel?Jämförelse görs mellan • Kreaturssystem med och utan mineralgödselkväve.• Växtodlingssystem med och utan mineralgödselkväve.I den jämförelsen har försöksresultat från ekologisk odling fått representera systemen utan mineralgödselkväve. ÖVERGRIPANDE SLUTSATSER1. Effektivisering av kvävets globala kretslopp behöver hög prioritet. Jordbruket är en betydande aktör.2. Enbart kommersiell styrning av odlingsåtgärder räcker inte för miljön – ett nog så utmanande konstaterande i dagens värld.3. Mineralgödselkväve rätt använt kan ges en viktig roll i utvecklingen av ett miljöriktigt och uthålligt samhälle.4. Sveriges jordbruk har ett försteg vad gäller att uppnå hög kväveeffektivitet.STARKT MINSKADE UTSLÄPP VID KVÄVETILLVERKNINGEN GER NY BAS FÖR MILJÖ BERÄKNINGAREftersom det gäller framtida användning har för mineralgödsel använts de energi- och utsläppsvärden som nu är på väg att få genomslag i industrin. Ny teknologi ger utsläppsvärden för dikväveoxid som är mindre än en tredjedel av dem som tidigare använts. Också energiförbrukningen har sänkts. Det leder till något modifi erade slutsatser jämfört med tidigare beräkningar.RÄTT ANVÄND MINERALGÖDSEL GER INTE SÄMRE KLIMAT- OCH ENERGI VÄRDEN ÄN BIOLOGISKA ALTERNATIV OCH DEN GER STÖRRE MÖJLIGHETER.Jämförelser har gjorts för två olika system, ren växtodling respektive kreaturshållning och för olika parametrar. Svenska långvariga försök har använts som underlag och det har konstaterats att de väl representerar samlad kunskap i frågan.Slutsatsen blir att rätt använd mineralgödsel ger inte sämre klimat- och energivärden än biologiska alternativ och den ger större möjligheter. Att värdena kan bli bättre för mineralgödsel trots att det blir utsläpp vid tillverkningen beror på den betydande effekten på skörden. Utan mineralgödsel sjunker produktionen med ca 25 % i kreaturshållande system med stallgödsel och vall och med hela 45 % i rent växtodlande system. Det fi nns dock självklart variation kring dessa siffror beroende på jordar och grödor. Uttrycker man miljöpåverkan som utsläpp eller förbrukning per producerad kg produkt tas inte hänsyn till begränsande markresurser eller alternativ markanvändning. Vad gäller klimatpåverkan blir dessa värden ganska lika med respektive utan mineralgödsel. För energi ger mineralgödsel de bättre värdena för ren växtodling medan ekologisk drift krävt mindre energiinsatser i det kreaturshållande systemets växtproduktion. Men denna parameter får tolkas med försiktighet, eftersom förutsättningen är obegränsad tillgång på mark för produktion. Beräkningssättet med denna förutsättning skulle t ex ge mycket bra värden för produkter från svedjebruk eller lågproducerande hackjordbruk, men det jordbruket bidrar enbart med självhushållning.  För parametern nettoproduktion av energi ger mineralgödslade system mycket bättre värden än ekologiska utan kvävegödsel. Om en del av produktionen användes som bioenergi påverkas också växthusgasutsläppen om vi räknar med att bioenergin ersätter fossil energi. Systemen med mineralgödsel kan då i tillägg till livsmedelsproduktion producera energi för samhället och minska utsläppen av växthusgaser.DET ÄR VIKTIGT ATT MINERALGÖDSELKVÄVET ANVÄNDES EKOLOGISKT EFFEKTIVTMineralgödsel är en del av lösningen på energi- och växthusgasproblem under en förutsättning: att den används effektivt. Sverige ligger i dag mycket bra till där i jämförelse med de fl esta andra länder, men prisutvecklingen på spannmål 2007 väcker frågetecken för framtiden. De kortsiktigt ekonomiskt optimala givorna kan bli för höga för att vara ekologiskt effektiva. Frågan är om marknads- och produktionsekonomi kan styra denna betydelsefulla del av den globala kvävecykeln på ett acceptabelt sätt. Där ligger en stor utmaning för internationell miljö- och handelspolitik.På praktisk nivå fi nns dock ytterligare att göra för att styra gödslingen med hänsyn till både ekonomi och ekologi: olika analyser för styrning, radmyllning av kväve, sensorstyrd precisionsodling m m. Detta kan befordras genom nationella åtgärder. Program fi nns redan, de har av allt att döma gett god verkan, men de kan behöva förstärkas.EFFEKTIVISERING AV KVÄVETS GLOBALA KRETSLOPP BORDE VARA ETT ÖVERGRIPANDE MÅLÖkad befolkning globalt, ökad standard och ökad urbanisering leder till en ökning av den kvävemängd som omsätts oavsett om man använder mineralgödsel eller inte. Och detta har konsekvenser för de fl esta ekosystem. Att effektivisera kvävecykeln bör därför föras upp som ett övergripande ekologiskt mål. En viktig del är kvävets effektivitet i jordbruket. UTLAKNING, AMMONIAKAVGÅNG MM – MINERALGÖDSEL KVÄVE GER SNARAST MINDRE PROBLEM ÄN ALTERNATIVSvenska arbeten visar på miljöfördelar för mineralgödsel vad gäller utlakning, ammoniakavgång m m., förutsatt att det används rätt. De motsägs inte av internationella rapporter, enligt vad som diskuteras i texten. MARK, GÖDSLING OCH PRODUKTIONOm mer produktion behövs kan man antingen odla mer areal eller med bland annat gödsling öka produktionen på den areal man har. Markresurs och gödsling samspelar. Gödsel kan sägas vara ”virtuell mark”. Tillgången på mark blir av allt att döma en alltmer knapp resurs. Citat ur en aktuell artikel som egentligen behandlar globala problem med kväveöverskott (Galloway et al 2008, översatt):”Tekniken att i stor skala fi xera kväve är utan tvivel en stor fördel för mänskligheten. Kanske 40 % av mänsklighetens proteinintag har sin grund i mineralgödsel och beräkningar tyder på att 2 miljarder människor inte skulle fi nnas till i dag utan den moderna tillämpningen av den industriella HaberBosch processen. . .”Trenden är att beroendet av mineralgödsel ökar och tillgångar på mark alltmer ansträngs. Flera uppsatser och rapporter i agronomi/ekologi kommer till slutsatsen att mineralgödsel behövs både i dagens och morgondagens värld. Det viktiga är inte att försöka bli kvitt mineralgödseln utan att arbeta för att den används ekologiskt effektivt.KOMBINATION GÖDSLING – VÄXTFÖLJD – MARKVÅRD – KRETSLOPPDiskussionen ovan har gällt om mineralgödsel kan användas som kvävekälla i ett framtida samhälle. Och det kan den, men den ska inte ersätta allt annat. Baljväxter och annan biologisk kvävefi xering kommer också att spela en större roll framöver som kvävekälla. De ger inte bara kväve utan också omväxling i odlingen och de bygger upp markstrukturen. En väl fungerande mark är viktig för effektivt kväveutnyttjande och små förluster. Växtföljden behöver ägnas större uppmärksamhet.Rätt insatt kvävegödsling, oberoende av ursprung, är positiv för markvården. Den hjälper till att bygga upp eller hålla uppe humushalten. Det påverkar alltså markens kolbalans och därmed koldioxidutsläpp från marken. Men det är systemberoende och har inte tagits hänsyn till i jämförelserna ovan. OM ODLINGSSYSTEMEgentligen är det tre kategorier av system som diskuteras i rapporten:Utan mineralgödselkväve.Med miljöanpassad användning genom styrmedel via stat och bransch.Med enbart kommersiell anpassning.De försöksresultat som diskuteras i rapporten gäller främst jämförelser mellan de två första systemen ovan, och gäller alltså mineralgödsel använd med miljöhänsyn. De två senare systemen hamnar båda i kategorin ”konventionell odling”, men de har olika miljöpåverkan.Jordbruket påverkar en stor del av jordens yta och har stort genomslag. Rapporten poängterar att kvävegödslingen bör styras av ekologiska hänsyn och inte bara av ekonomiska faktorer. Enbart kommersiell anpassning kan ge mer utsläpp och större överskott i systemen, vilket ger miljöpåverkan på många plan. Detta är en mycket viktig punkt i rapporten, och den får ökad tyngd genom klimatfrågan.Det kan tilläggas att den aktuella rapporten som nämndes ovan (Galloway et al 2008), som behandlar globala problem med ökande kvävefl öden betonar att det är kvävets ”management” som behöver förbättras, inte att mineralgödsel ska ersättas av något annat.Samma budskap fi nns i en annan aktuell rapport (Greenpeace: Cool Farming. Bellarby et al). Man betonar att jordbruket världen över orsakar miljöproblem, att kvävet spelar en roll här men att mycket kan göras både vad gäller industriell teknik och åtgärder i jordbruket.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Stockholm: Naturvårdsverket, 2008. , s. 101
Serie
Rapport / Naturvårdsverket, ISSN 0282-7298 ; 5871
HSV kategori
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-9684ISBN: 978-91-620-5871-5 (tryckt)OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-9684DiVA, id: diva2:1623637
Tilgjengelig fra: 2021-12-30 Laget: 2021-12-30 Sist oppdatert: 2021-12-30bibliografisk kontrollert

Open Access i DiVA

fulltext(2023 kB)179 nedlastinger
Filinformasjon
Fil FULLTEXT01.pdfFilstørrelse 2023 kBChecksum SHA-512
d05ead02fa4e4b7a76c20000114cb5ca9742b0981d117c7a4f12fffd739f0487cfa8c072c527e700cb0c5bd596b8f114e5894580f4e1553cb22e4e1a9360ad52
Type fulltextMimetype application/pdf

Søk utenfor DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 181 nedlastinger
Antall nedlastinger er summen av alle nedlastinger av alle fulltekster. Det kan for eksempel være tidligere versjoner som er ikke lenger tilgjengelige

isbn
urn-nbn

Altmetric

isbn
urn-nbn
Totalt: 144 treff
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf