Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
Endre søk
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Index över nya bilars klimatpåverkan 2007: I riket, länen och kommunerna
Ansvarlig organisasjon
2008 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Sammanfattning 

Sveriges bilar mest bränsleslukande 

• Sverige har – trots en positiv utveckling – fortfarande den mest bränsleslukande personbilsparken i EU och koldioxidutsläppen för nya bensin- och dieselbilar ligger högst. • Nya bensinbilar 2007 förbrukade i genomsnitt 7,8 liter per 100 km, medan dieselbilarna förbrukade 6,6 liter, etanolbilarna motsvarande 8,0 liter bensin och gasbilarna motsvarande 9,3 liter bensin. • De genomsnittliga koldioxidutsläppen från alla nya bensin- och dieselbilar uppgick till 181 gram koldioxid per kilometer1, en minskning från 189 g/km föregående år. • Om man tar hänsyn till etanol- och gasbilarnas genomsnittliga klimatnytta – som uppskattas vara 57 respektive 34 procents reduktion av klimatpåverkan2 – minskar utsläppen från nya bilar till i genomsnitt 169 g/km. • Om hänsyn även tas till låginblandning av etanol i bensin och RME i viss diesel minskar utsläppen från nya bilar till i genomsnitt 163 g/km. 

Köp av bränslesnåla bilar minskar utsläppen 

• Genom att välja den mest bränslesnåla bensindrivna varianten av en bilmodell kan nybilsköparen i genomsnitt minska bränsleförbrukningen och koldioxidutsläppen med 7-8 procent. • Genom att välja den mest bränslesnåla bensindrivna bilmodellen och varianten inom samma storleksklass kan nybilsköparen i genomsnitt minska bränsleförbrukningen och koldioxidutsläppen med omkring 20 procent. • Genom att ”gå ned” en storleksklass, och välja den mest bränslesnåla bensindrivna bilen i klassen, kan nybilsköparen i genomsnitt minska bränsleförbrukningen och koldioxidutsläppen med över 30 procent. • Genom att välja en dieselmotor med samma prestanda som en bensinmotor för en given bilmodell, kan nybilsköparen i genomsnitt minska bränsleförbrukningen med 25 procent och koldioxidutsläppen med 18 procent. 

Bilar med olika drivmedel 

• Bensinbilar svarade 2007 för 53,4 procent av nybilsförsäljningen. Andelen dieselbilar uppgick till 34,4 procent, medan etanol- och gasbilar svarade för 11,7 respektive 0,6 procent. • Andelen dieselbilar varierade i länen från 25,2 procent i Blekinge till 49,7 procent i Norrbotten. I kommunerna var variationen ännu större, från 12,9 procent i Trollhättan till 75 procent i Malå. • Andelen etanol- och gasbilar varierade från 7,1 procent i Norrbotten till 15,7 procent i Stockholms län. I kommunerna varierade andelen från noll procent i Arjeplog, Bräcke och Munkfors till 40 procent i Trollhättan. 

----------------------------------------

1 Detta motsvarar även utsläppen från alla nya bilar enligt Sveriges officiella redovisning till EU 2 Baserat på bränslesammansättning, tankningsgrad etcetera, se avsnitt 3.1.2

Län och kommuner med lägst och högst koldioxidutsläpp 

• Nya bensin- och dieselbilar på Gotland släpper ut minst koldioxid (171 g/km), medan bilarna i Jämtland och Stockholms län släpper ut mest (186 g/km) – en skillnad på nästan 9 procent. • Bland kommunerna var utsläppen från bensin- och dieselbilar lägst i Ödeshögs kommun (161 g/km), och högst i Burlöv (202 g/km) – en skillnad på 25 procent. • Om man tar hänsyn till etanol- och gasbilarnas genomsnittliga klimatnytta3 var utsläppen från nya bilar på Gotland fortfarande lägst med 161 g/km och högst var utsläppen i Jämtland med 177 g/km. • Med hänsyn till etanol- och gasbilarnas klimatnytta var Trollhättan den kommun med lägst utsläpp (146 g/km) medan Burlöv hade högst utsläpp (197 g/km). 

Särskilt bränslesnåla och särskilt bränsleslukande bilar 

• Andelen särskilt bränslesnåla bilar (utsläpp högst 120 g/km) uppgick till 5,8 procent i hela landet. I länen varierade andelen från 3,1 procent i Norrbotten till 9,6 procent på Gotland. I kommunerna varierade andelen från noll procent i Jokkmokk, Norsjö och Storuman till 24,1 procent i Ödeshög. • Andelen särskilt bränsleslukande bilar (utsläpp över 250 g/km) uppgick till 3,5 procent i hela landet. I länen varierade andelen från 2,0 procent i Blekinge till 5,1 procent i Stockholms län. I kommunerna varierade andelen från noll procent i flera kommuner till 21,8 procent i Burlöv.

Bilar registrerade av juridiska och fysiska personer 

• De genomsnittliga koldioxidutsläppen från juridiska personers bilar uppgick till 186 g/km, medan utsläppen från de bilar som köptes av fysiska personer var 175 g/km4. • Bilar som kan köras på etanol eller gas köptes i väsentligt högre grad av juridiska personer (15,2 procent) än av fysiska personer (8,5 procent). Fysiska personer har dock en större andel särskilt bränslesnåla bilar och en mindre andel särskilt bränsleslukande bilar än de juridiska.  

Bilar registrerade av män respektive kvinnor 

• De genomsnittliga koldioxidutsläppen från bilar som registrerades av män uppgick till 180 g/km, vilket är 9,1 procent högre än utsläppen från bilar som registrerades av kvinnor, som var 165 g/km5. • Män köpte i högre grad (9,0 procent) än kvinnor (7,3 procent) etanol- eller gasbilar. Kvinnor har dock en betydligt större andel särskilt bränslesnåla bilar och en mindre andel särskilt bränsleslukande bilar än männen. 

-------------------------------------------

3 Baserat på bränslesammansättning, tankningsgrad etcetera, se avsnitt 3.1.2 4 Utan hänsyn till etanol- och gasbilars klimatnytta 5 Utan hänsyn till etanol- och gasbilars klimatnytta

sted, utgiver, år, opplag, sider
Stockholm: Naturvårdsverket, 2008. , s. 48
Serie
Rapport / Naturvårdsverket, ISSN 0282-7298 ; 5820
HSV kategori
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-9648ISBN: 978-91-620-5820-3 (tryckt)OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-9648DiVA, id: diva2:1623347
Tilgjengelig fra: 2021-12-29 Laget: 2021-12-29 Sist oppdatert: 2021-12-29bibliografisk kontrollert

Open Access i DiVA

fulltext(1072 kB)21 nedlastinger
Filinformasjon
Fil FULLTEXT01.pdfFilstørrelse 1072 kBChecksum SHA-512
accc889bd65a83bf05bb634ddaab992d363d8720214c0048cc64cf3e0517bd2d5a02be7819144a083fdb733242a3241b069aad389ca07809e7a03bbe7b02bb1d
Type fulltextMimetype application/pdf

Søk utenfor DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 21 nedlastinger
Antall nedlastinger er summen av alle nedlastinger av alle fulltekster. Det kan for eksempel være tidligere versjoner som er ikke lenger tilgjengelige

isbn
urn-nbn

Altmetric

isbn
urn-nbn
Totalt: 30 treff
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf