Åtgärdsprogrammet för bevarande av ängsskäreplattmal, Agonopterix bipunctosa, är ett vägledande men inte legalt bindande program. Det innehåller en kortfattad kunskapsöversikt och presentation av åtgärder som behövs för att förbättra artens bevarandestatus i Sverige under perioden 2010-14. Ängsskäreplattmalen är en liten nattaktiv fjäril med ett vingspann på 19-21 mm. Fjärilen lever på ängsskära i flera olika typer av kalkrika miljöer så som fuktiga ängs- och hagmarker, dikeskanter och bryn. Ängsskäreplattmalens larver utvecklas i bladrör på värdväxten.Ängsskäreplattmalen är i Sverige känd från fyra från varandra isolerade regioner. Huvuddelen av de kända förekomsterna finns i östra Svealand där arten är känd från 19 mycket begränsade lokaler från Munsö och Enköpingstrakten nära Mälaren upp till Hållnäs i norra Uppsala län. Från Öland är arten i dagsläget känd från fyra lokaler, men där finns antagligen ett stort mörkertal. En liten förekomst är känd från Ronneby i Blekinge län. Fynd av arten på tre lokaler i Östergötland indikerar att arten skulle kunna finnas på ytterligare lämpliga lokaler efter Östersjökusten. Arten är inte känd från våra nordiska grannländer, men är noterad från tre lokaler i sydvästra Lettland. För övrigt är ängsskäreplattmalen bara känd från de Brittiska öarna, Frankrike och Polen.Inventeringar i Uppsala län under 2006 – 2007 visar att både ängsskäran och ängsskäreplattmalen har minskat kraftigt alternativt försvunnit från många lokaler den senaste 15-årsperioden. Ändrade brukningsformer i jordbruket och skogsplantering är sannolikt de största orsakerna till såväl ängsskärans som ängsskäreplattmalens minskning i landet. Arealen lämpliga livsmiljöer har minskat kraftigt under hela 1900-talet. Stora arealer extensivt brukad mark med glesa skogsbeten och hagmarker har omställts till produktionsskog, samtidigt som tidigare ogödslade ängsmarker som skördades genom traditionell slåtter och hässjning har omvandlats till intensivt betade marker eller gödslade vallodlingar.Åtgärder som föreslås i detta åtgärdsprogram är i första hand insatser för att restaurera artens livsmiljöer och anpassa skötseln så att den gynnar ängsskäran och fjärilen. Behovet av röjningar av sly och slåtter är i många fall akut och måste sättas igång snarast. På marker som inte kan omställas till slåtter bör större bestånd av ängsskära stängslas ifrån så att de inte äts upp vid tidigt betespåsläpp. Vidare föreslås fortsatta inventeringar på kända och presumtiva lokaler, samt studier av artens biologiska och ekologiska krav för att kunna utforma exakta åtgärder.Kostnaderna för att genomföra dessa åtgärder beräknas till 1 360 000 kronor.