apporten redovisar förslag till metoder, data, indikatorer och annat underlag som kan användas för uppföljning av friluftslivet i miljökvalitetsmålen och friluftslivsmålen. Vidare redogörs kortfattat för målen med friluftslivsarbetet, definitioner som rör friluftslivet, processen med att hitta gemensamma uppföljningsbara mått på friluftslivet, samt arbetsgruppens förslag till sådana gemensamma mått och metoder.Projektets syfte var att utveckla en samlad och effektiv uppföljning av friluftslivet som ska fungera som underlag till miljömålssystemets uppföljning för att bedöma tillstånd, utveckling och måluppfyllelse inom de åtta miljökvalitetsmålen som har preciseringar om friluftsliv. Syftet var också att utveckla en effektiv uppföljning för friluftslivsmålen.Det finns mycket gemensamt mellan miljökvalitetsmålen och friluftslivsmålen, men också flera delar som är unika vad gäller friluftsliv. Utmaningen består i att hitta gemensamma underlag för uppföljningen som kan användas i båda målstrukturerna. Arbetet tar sin utgångspunkt i miljökvalitetsmålen, men inkluderar även förslag på kompletterande indikatorer och metoder för att följa upp friluftslivsmålen i sin helhet. Friluftsliv är en mångfacetterad företeelse som tar sig olika uttryck i olika sammanhang och resulterar i olika typer av värden. Därför är det viktigt att fokusera på att: • betrakta friluftsliv i aggregerad form (utövande av friluftsliv), • indirekt mäta värden för friluftslivet med information om natur- och kulturlandskapet genom bedömning av landskapets lämplighet, tillrättaläggning, avstånd och nåbarhet samt• samla in direktinformation om upplevelser och kunskap från besökaren. Genom att kombinera dessa tre komplementära perspektiv finns goda förutsättningar att uppnå en effektiv och ändamålsenlig uppföljning av friluftslivet i miljömålen. Projektet har identifierat ett antal nyckelbegrepp utifrån friluftslivets tre delar (utövande, landskap och upplevelser) samt miljömålen som i allt väsentligt omfattar friluftslivet. Syftet med att identifiera nyckelbegrepp är dels att hitta de centrala dimensionerna i uppföljningssystemet kring friluftsliv (med miljökvalitetsmålen som utgångspunkt), dels att förenkla uppföljningen, då olika mål kan följas upp med samma eller liknande indikatorer och metoder. 

Med utgångspunkt i de tre delarna i friluftslivet (utövande, landskapet och upplevelser) och tillrättaläggning preciseringar kring friluftsliv har följande nyckelbegrepp identifierats:1. Utövande av friluftsliv 2a. Värna och bibehålla värden för friluftslivet (bedömning av landskapets lämplighet)2b. Värna och bibehålla värden för friluftslivet (upplevelsevärden)3a. Tillgänglighet (tillgång – avstånd och nåbarhet)3b. Tillgänglighet (tillrättaläggning)3c. Tillgänglighet (informations- och kunskapsbaserad)4. Buller (upplevelser av)Inom respektive nyckelbegrepp föreslås befintliga och nya uppföljningsmetoder som kan utgöra underlag för uppföljning och utvärdering av målen. Dessa förslag beskrivs i rapporten och sammanfattas i bilaga 1, 2, och 3. I bilaga 4 redovisas den nationella enkät om friluftsliv som föreslås utgöra en stor del av den föreslagna uppföljningen. Undersökningen genomförs av Mittuniversitetet på uppdrag av Naturvårdsverket. Den första undersökningen genomförs 2014 och kommer fungera som en basmätning av friluftslivet i Sverige. I bilaga 5 redogörs för pilotprojektet om att testa en föreslagen indikator om Tillgång till naturmiljöer som genomförts av länsstyrelserna och SCB gemensamt. Indikatorn mäter bostadens avstånd till naturområden i tätorter och föreslås vara användbar för alla de åtta miljökvalitetsmålen som har friluftslivsaspekter och tre friluftsmål, även om det är särskilt användbart för miljökvalitetsmålen God bebyggd miljö och Ett rikt växt och djurliv, samt friluftsmålet Attraktiv tätortsnära natur. Fortsatt utveckling av arbetet behövs. I arbetet med förslagen har det framkommit vissa svagheter och brister i förekommande statistik och underlag. Även om antalet förslag kan tyckas omfattande är det långt ifrån alltid som data finns i den omfattning som är önskvärd. För friluftslivsmålen om skolan och folkhälsan finns det få eller inga förslag till uppföljning. Dessa behöver utvecklas i samarbete mellan ansvariga myndigheterna och aktörer. Hur uppföljning och bedömning ska genomföras har inte utvecklats inom detta projekt. En beskrivning av hur uppföljningen för att bedöma tillstånd, utveckling och måluppfyllelse av friluftslivet i miljömålen ska gå till tas om hand inom arbetet med de målmanualer som miljömålsmyndigheterna tar fram. Målmanualerna beskriver hur respektive miljökvalitetsmål följs upp. Föreslagna indikatorer för respektive miljökvalitetsmål kan lyftas in i målmanualerna.Processen för att bedömning av tillstånd, utveckling och måluppfyllelse av friluftslivet i frilutsmålen kommer att utarbetas i ett senare skede. Förslagen i rapporten är en katalog av möjliga underlag och metoder för att följa friluftslivet. Rapporten är ett kunskapsunderlag som kan användas av målansvariga myndigheter vid uppföljning och utvärdering av miljökvalitetsoch friluftslivsmålen.