Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
Endre søk
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Indikatorer för Välfärd och Hållbar Utveckling: En översikt
Ansvarlig organisasjon
2011 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Ofta diskuteras länders välstånd baserat på bruttonationalprodukten (BNP). En ökning av BNP behöver emellertid inte betyda att man höjer välfärden inom ett land, eller att landets utveckling är hållbar. Det är inte heller vad måttet utvecklades för att mäta. Det finns därför ett behov av att utveckla indikatorer, eller mått, som kan följa svängningar i nationell välfärd och/eller ekologisk hållbarhet. De olika sätt att mäta nationell välfärd och dess hållbarhet på som presenteras i den här översikten har alla olika definitioner och förhållningssätt till välfärd och hållbarhet. I vissa fall utgår man från samma system som BNP är baserad på, dvs. nationalräkenskaperna, i andra fall vill man komplettera BNP måttet med ett helt annat typ av mått. Även om vissa av dessa indikatorer fått större genomslag på global nivå än andra, så råder det ingen konsensus om vilket eller vilka mått som skall användas för vad i vilket sammanhang. Mätningar som visar olika resultat är vanligt i nyhetsflöden. Därför är det viktigt att kunna förstå, tolka och analysera de olika resultaten. Syftet med den här rapporten är att ge en översiktlig beskrivning av de mest kända indikatorerna och några mindre kända. Måtten är indelade i ekonomiska mått, sociala mått och ekologiska mått. Det finns för- och nackdelar med alla mått som presenteras. De bidrar på olika sätt till att skapa en mer nyanserad bild på utveckling än det traditionella BNP- måttet. Att kombinera olika mått kan därför vara ett sätt att få fram kompletterande information och kunna dra mer välgrundade slutsatser. Bland de ekonomiska måtten ingår Utvidgad Nettonationalprodukt (NNP)1, Genuint Sparande (GS), Index of Sustainable Economic Welfare (ISEW), Genuine Progress Indicator (GPI) och Sustainable Net Benefit Index (SNBI). De tre sistnämnda måtten ISEW, GPI och SNBI skiljer sig endast på detaljnivå och presenteras därför tillsammans. Utvidgad NNP och Genuint Sparande (GS) är ekonomiska välfärdsmått som kan mäta hållbar utveckling. De är välförankrade i neoklassisk ekonomisk teori och vilar därmed på en stabilare teoretisk grund än t.ex. ISEW och liknande mått. Detta har lett till att ISEW, GPI och SNBI ibland grupperas som sociala mått snarare än ekonomiska mått. Gemensamt för de ekonomiska måtten som presenteras i rapporten är att de utgår från nationalräkenskaperna i sitt utvecklande av ett välfärds och hållbarhetsmått. Största problemet är den praktiska tillämpningen. Både data och kunskap om kopplingar mellan människors beteende eller välfärd och miljön är bristfällig. Det gör att flera länder har dragit slutsatsen att det är orealistiskt att anta att man inom överskådlig framtid ska kunna producera mått som t.ex. Utvidgad  

1 Måttet benämns även Fullständig NNP (Comprehensive NNP), Miljöjusterad NNP eller mer populärt Grön BNP

NNP. En försiktig optimism kan urskiljas för Genuint Sparande som utgör en delmängd av en Utvidgad NNP och därför är ”enklare” att beräkna. Flera svenska utredningar drar på olika sätt slutsatsen att man bör skifta fokus mot GS snarare än mot ett Utvidgat NNP2. Medan tillämpningen av ett Utvidgat NNP, ISEW, GPI och SNBI endast genomförts för vissa länder för ett specifikt år eller tidsperiod uppdateras Genuint Sparande av Världsbanken för i stort sett alla länder i världen årligen. Världsbanken kallar detta mått för Adjusted Net Savings (ANS). Ett stort och gediget arbete har lagts ner internationellt på att utveckla tillämpningen av ett utvidgat NNP direkt i anslutning till Nationalräkenskaperna (SNA). Detta satelliträkenskapssystem, System of Integrated Environmental and Economics Accounting (SEEA), publicerades första gången 1993, reviderades 2003 och genomgår för tillfället ny revidering. Sverige genomförde 1993-1997 ett försök att beräkna monetära miljöräkenskaper. ISEW, GPI och SNBI är mått som utvecklats av ekologiska ekonomer och som tillämpats på ett flertal olika länder. Det finns emellertid både konceptuella och metodologiska problem med måtten. Inget av de ekonomiska måtten har i princip anammats av någon regering som beslutsunderlag för den ekonomiska politiken. Det mest kända måttet på social utveckling är Human Development Index (HDI) som utvecklades som ett index för mänsklig utveckling. HDI togs till skillnad från de ekonomiska måtten fram som ett komplement till BNP snarare än som ett sätt att förbättra nationalräkenskaperna. De sociala indikatorerna är ofta sammansatta indikatorer dvs. byggda på att flera olika indikatorer viktas samman till en ny indikator. Medan HDI är enkelt uppbyggt och endast utgår från tre indikatorer på mänsklig utveckling (livslängd, läskunnighet och BNP per capita) använder sig Weighted Index of social Progress (WISP) av 45 olika indikatorer som viktas samman. Detta kan vara en av orsakerna till att det sistnämnda fått sämre genomslagskraft eftersom det blir svåröverskådligt och svårt att kommunicera. HDI är det enda av de sociala måtten som tas fram och publiceras för världens alla länder årligen. HDI och WISP beaktar inte ekologisk hållbarhet men det gör Happy Planet Index (HPI). Hållbarhetsdelen i HPI erhålls genom att dividera indexet med landets ekologiska fotavtryck. Bristerna i de sociala indexen består framförallt i att de saknar ett teoretiskt ramverk som definierar vad indikatorn mäter och att de kan uppfattas som ”trubbiga”. Fördelen är att de, med undantag för WISP, är enkla att förstå och därmed lätta att kommunicera. Ekologiska fotavtryck är en indikator baserad på fysisk resursanvändning som också är lätt och pedagogisk att kommunicera. Måttet försöker avgöra om ett område är tillräckligt stort för att långsiktigt bära den mänskligt orsakade materialoch energiomsättning som sker inom området. Nackdelar med måttet är att det är statiskt (inte beaktar teknologiska framsteg) och att det inte beaktar vissa hållbar- 

2 Alfredsson (2006), Li och Löfgren (2010) 

hetsdimensioner som utarmning av mark utan endast storleken på areal som tas i anspråk. Ett annat problem är hur man tolkar siffrorna och hur dessa påverkas av indelningen av området man mäter. Det finns potential att utveckla måtten om varje miljöpåverkande ämne kunde utvärderas separat och efter sin egen miljöpåverkansgrad. Det är detta som ekologiska ryggsäckar och livscykelanalyser mäter; åtgången av material och energi som krävs för att producera och konsumera en vara. Fördelen med den här typen av information är att den kan bidra med att bestämma miljöbelastningen av olika handlingsalternativ. Svårigheten ligger i att finna data för olika ämnens hela livscykel och kunskap om tröskelvärden för deras miljöpåverkan. Det pågår diskussioner om man ska använda ett eller flera indikatorer eller mått. Flera mått utgör ett bättre underlag för politiskt beslutstagande medan ett enkelt mått är lätt att kommunicera. Det finns mycket att lära från andra länder bl.a. Norge som 2005 tillsatte en kommission för att utreda behovet av indikatorer för att driva en hållbar politik. För Sverige skulle det vara intressant att utveckla ett teoretiskt ramverk för att mäta hållbar utveckling och koppla det till miljökvalitetsmålen. Miljökvalitetsmålen innebär att Sverige har anammat en stark hållbarhet.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Stockholm: Naturvårdsverket, 2011. , s. 49
Serie
Rapport / Naturvårdsverket, ISSN 0282-7298 ; 6453
HSV kategori
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-9413ISBN: 978-91-620-6453-2 (tryckt)OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-9413DiVA, id: diva2:1617064
Tilgjengelig fra: 2021-12-06 Laget: 2021-12-06 Sist oppdatert: 2021-12-06bibliografisk kontrollert

Open Access i DiVA

fulltext(956 kB)162 nedlastinger
Filinformasjon
Fil FULLTEXT01.pdfFilstørrelse 956 kBChecksum SHA-512
011a1e8de4f8ecb21326773b014424276ef84b87b5023388b86b524c83ac851a4fd5d247d653d21a7fce53720408707dea9dad5464438b34d3c7d942c0c9eb40
Type fulltextMimetype application/pdf

Søk utenfor DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 163 nedlastinger
Antall nedlastinger er summen av alle nedlastinger av alle fulltekster. Det kan for eksempel være tidligere versjoner som er ikke lenger tilgjengelige

isbn
urn-nbn

Altmetric

isbn
urn-nbn
Totalt: 444 treff
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf