Denna rapport innehåller en övergripande kartläggning av styrmedel som styr mot Sveriges miljökvalitetsmål. Kartläggningen tar sin utgångspunkt i ekonomisk teori och gör en ansats att kartlägga vilka marknadsmisslyckanden som föreligger på varje målområde och om det finns styrmedel på plats som korrigerar dessa marknadsmisslyckanden. Befintliga utvärderingar och analyser av styrmedlen redovisas också. Kartläggningen utgör en del av arbetet med den fördjupade utvärderingen av miljökvalitetsmålen 2012 och har genomförts av målansvariga myndigheter för respektive miljökvalitetsmål. Kartläggningen visar att en stor mängd befintliga styrmedel finns på plats, men att det behövs ytterligare eller förbättrade styrmedel för att skapa förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålen. Hittills beslutade och planerade styrmedel räcker inte för att tillräckliga åtgärder ska genomföras. För endast två miljökvalitetsmål, Skyddande Ozonskikt och Säker strålmiljö, bedöms befintliga och planerade styrmedel tillräckliga. För flertalet miljökvalitetsmål är det svårt att bedöma om förutsättningarna för att nå målet kommer att vara uppfyllda 2020, bland annat eftersom styrmedlens effekter är svårbedömda. Bristande tillämpning av styrmedlen är ett problem för mer än hälften av miljökvalitetsmålen medan flera av de övriga miljökvalitetsmålen saknar tillräckliga styrmedel. För en tredjedel av målen anses svårigheten bero på att Sverige inte har möjlighet att själv fatta beslut. Dessutom påverkas de flesta miljökvalitetsmålen av förändringar som sker inom andra samhällsområden och näringar. Hur bristerna i styrmedlens effektivitet och tillämpning ser ut varierar stort mellan styrmedel och miljökvalitetsmål. I många fall kan myndigheterna peka på ineffektivitet i tillämpningen av olika styrmedel. För ett antal administrativa styrmedel finns exempelvis ett betydande genomförandeunderskott, det vill säga lagar och regleringar finns på plats men följs inte i tillräcklig omfattning. Det finns också många områden där de befintliga ekonomiska styrmedlen inte har tillräcklig effekt. Å andra sidan finns också många styrmedel med dokumenterat god effekt, som kan användas som modell för att reformera befintliga styrmedel eller ta fram nya. Det saknas utvärderingar för många styrmedel. I det fortsatta arbetet är det angeläget att kontinuerligt arbeta med styrmedelsanalyser och utvärderingar för att se vilka styrmedel som behöver utvecklas, kompletteras eller ersättas.