Sammanfattningsvis konstateras att fångsterna i Tromtö och Listerby skärgård var relativt stora och att fisksamhällena karaktäriseras av ett stort inslag av limniska fiskarter, framförallt abborre.Andelen stor fisk (>30 cm), rovfisk samt trofiskt index kan indikera goda tillväxtförhållanden och lågt fisketryck. Resultaten måste dock tolkas med försiktighet. De stora fiskarna utgjordes främst av abborre, gädda, sik och mört.Även vid tidigare provfisken vid Tromtö skärgård 2009 var abborre den dominerande arten. 2018 hade förekomsten av abborre fördubblats jämfört med 2009, vilket tyder på en god rekrytering av. abborre. Det relativt stora antalet årsyngel och medelstora abborrar tyder på god status av beståndet.Den högre kvoten mellan abborre och karpfiskbiomassa och förekomst av rovfisk 2018 jämfört med 2009 kan indikera en minskad övergödning eller ett minskat fisketryck i Tromtö och Listerby skärgård. De högre kvoterna mellan abborre och karpfiskbiomassa i de andra områden vid Blekingekusten som provfiskades 2017 tyder att det fortfarande finns utrymme för förbättring.Andel av rovfisk i Tromtö och Listerby skärgård är relativ hög, men i nuläget är rovfiskpopulationerna (framförallt abborre, gädda och torsk) generellt sett decimerade och känsliga. Åtgärder för att stärkta populationerna behövs, både lokalt och regionalt. En låg andel rovfisk innebär inte bara konsekvenser för arten utan för hela ekosystemet genom effekter i näringskedjan. När rovfisken försvinner ökar mängden småfisk som äter smådjur (exempelvis tånggråsugga) eller djurplankton beroende på art. När dessa smådjur och djurplankton minskar i antal ökar mängden fintrådiga alger och växtplankton. Sammantaget påverkas hela ekosystemet av en förändrad andel rovfisk. Rovfisken kan genom sin indirekta påverkan därmed även begränsa effekter av övergödning (algblomning och påväxt av alger). Detta innebär också att ett högre fiske- eller predationstryck som påverkar rovfisken kan förstärka effekterna av övergödningen.