Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
Endre søk
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Utter i Norrbottens län År 1986-2020
Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Norrbotten.
2021 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Under 1950-talet började uttern minska drastiskt i både antal och utbredning. Trots att man fridlyste uttern år 1968 fortsatte den att minska. Inventeringar under 1980-talet visade att utterbestånden var glesa och isolerade. Sedan dess har man inventerat utter i olika omgångar och inventeringarna visar att utterpopulationen är ökande. Numera förekommer uttern spritt i hela länet från fjällen i väster och till skärgården i öster.Länsstyrelsen följer utvecklingen av utterpopulationen genom regional miljöövervakning. Vi övervakar uttern genom att vi söker spår och spillning på barmark vid 828 lokaler. Dessa lokaler är fördelade på 215 utslumpade kvadratmilsrutor i länet. Varje lokal besöker vi vart sjätte år. Vi har inventerat alla lokaler under åren 2011-2013 och 2015-2020. Vissa av lokalerna har manäven inventerat under åren 1986-1987, 2002 och 2006.Under senaste inventeringsperioden 2015-2020 hittade vi spårtecken av utter på 49 % av lokalerna jämfört med 14 % på 1980-talet. Inom kvadratmilsrutorna fann vi spårtecken inom 83 % under åren 2015- 2020 jämfört med 19 % under åren 1986-87. Detta är ett tydligt tecken på att uttern har ökat i länet.En annan indikation på att uttern har ökat är att antalet döda uttrar som Naturhistoriska riksmuseet har fått in från Norrbottens län har ökat de senaste 20 åren.Det ökande antalet uttrar beror på förbättrade livsmiljöer. De ämnen som var orsaken till att uttern minskade på 1950-talet är framför allt PCB och DDT.Studier visar att dessa miljögifter nu har minskat i vår natur.Framtiden för uttern är oviss då vi ser nya hot, exempelvis nya sortersmiljögifter som PFAS och PFCA. Uttern är en så kallad toppredator och befinner sig högst upp i den akvatiska näringskedjan. Som toppredator ackumulerar uttern allt gift som bytesdjuren i alla led i näringskedjan fått i sig och därför kan den få i sig stora mängder miljögifter.

sted, utgiver, år, opplag, sider
2021. , s. 38
Serie
Mijöanalysenheten, Länsstyrelsen i Norrbottens län, rapport ; 2/2021
HSV kategori
Forskningsprogram
Finansiering, Regional miljöövervakning; Miljöövervakning, Landskap; Sveriges miljömål, Ett rikt växt- och djurliv
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-9051OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-9051DiVA, id: diva2:1604182
Tilgjengelig fra: 2021-10-19 Laget: 2021-10-19 Sist oppdatert: 2021-10-21bibliografisk kontrollert

Open Access i DiVA

fulltext(4657 kB)74 nedlastinger
Filinformasjon
Fil FULLTEXT01.pdfFilstørrelse 4657 kBChecksum SHA-512
9708260feb7d297b75d7c0881aa2d9707cdc7ac6eebf033a72454ddb2b66239fc7cdcd3652697c91b48d041f8748447417c414ce57e0073b3b72bf827027f8a4
Type fulltextMimetype application/pdf

Av organisasjonen

Søk utenfor DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 74 nedlastinger
Antall nedlastinger er summen av alle nedlastinger av alle fulltekster. Det kan for eksempel være tidligere versjoner som er ikke lenger tilgjengelige

urn-nbn

Altmetric

urn-nbn
Totalt: 201 treff
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf