Sveriges långsiktiga klimatmål innebär att utsläppen av växthusgaser inom svenskt territorium ska vara minst 85 procent lägre år 2045 än år 1990.Växthusgasutsläppen från avfallsförbränning kommer främst från plast, som nästan enbart produceras av fossil olja och naturgas. Det råder osäkerhet kring hur mycket plast som sätts på den svenska marknaden, men enligt Kartläggning av plastflöden, SMED-rapport Nr 01 2019, uppskattas 325 000 ton plast sättas på marknaden och 55 procent eller mer behandlas genom energiåtervinning.

Syftet med uppdraget är att få en bättre bild över orsakerna till att plastförpackningsavfallet från verksamheter till stor del går direkt till förbränning samt vad som krävs för att få till en ökad återanvändning av plastförpackningar samt en ökad utsortering, insamling och materialåtervinning för plastförpackningsavfallet från olika sorters verksamheter. I arbetet har berörda företag och aktörer intervjuats.

Plastförpackningar från verksamheter omfattas av producentansvaret, vilket innebär att producenterna ska ta ansvar för insamlingen och behandlingen av förpackningsavfallet. Producenter av verksamhetsförpackningar omfattas av producentansvaret, men det är betydligt högre servicegrad på insamlingssystemen för hushåll jämfört med verksamhetsförpackningar. Tyvärr innebär detta att insamlingen av plastförpackningar från verksamheter idag har flera brister då insamlingssystemen ofta är mindre tillgängliga, det är svaga incitament för separat insamling, materialåtervinning samt återanvändning plus att det ofta är svårt för mindre verksamheter att hantera en separat fraktion till exempel på grund av utrymmesbrist. En del av finansieringen av insamlingssystemet för verksamhetsförpackningar sker genom försäljning av insamlat och sorterat material samt en förpackningsavgift som producenterna betalar.

Verksamheterna måste själva antingen anlita en egen återvinningsentreprenör för insamling av avfall eller lämna på en så kallad insamlingspunkt. De återvinningsentreprenörer som ingår i branschorganisationen Återvinningsindustrierna har tillsammans utvecklat en färdplan för Fossilfritt Sverige 2045 och arbetar för en cirkulär ekonomi. Färdplanen fyller två viktiga funktioner; dels att beskriva branschens egen resa mot fossilfrihet och en mer cirkulär ekonomi, dels att visa hur återvinningsbranschen kan utvecklas för att möjliggöra för andra verksamheter att nå samma mål.

Verksamheter står inför en rad svårigheter för att uppnå rena plastflöden och en cirkulär ekonomi för plast utan farliga ämnen. En av utmaningarna är att det är flera led i hanteringen av förpackningar vilket ger långa och komplicerade värdekedjor med olika intressen och ofta på en global marknad. Det gör att det är svårt för globala aktörer att ta särskild hänsyn till just den svenska marknadens system och preferenser. Verksamheterna i Sverige styrs idag av olika lagstiftning och regelverk som hänger ihop (avfallsdirektivet, förpackningsdirektivet, producentansvar mm) och dessutom påverkas de av olika frivilliga initiativ och målsättningar som till exempel branschöverenskommelser och plastpakter.