Sedan provfiskets start 2002, med undantag för 2015–2017 då mört dominerade, har fångsten i Lagnö dominerats av abborre, följt av mört, strömming, nors och gärs.

Under 2018 års provfiske utgjorde abborre 61 procent av fångsten och den stora fångsten bröt en tidigare nedåtgående trend för arten. Även under 2019 års provfiske var fångsten på abborre relativt stor. På grund av ökande fångster av mört och abborre har den totala mängden fisk som fångats också ökat över tid.

Mört, strömming, nors, löja, sarv och tånglake har ökat i fångsten medan gädda och gös har minskat. Totala antalet fångade individer för löja, sarv, tånglake, gädda och gös är dock liten så att trenduppskattningar ska tolkas med försiktighet.

Fångsten av karpfiskar har ökat över tid. Detta beror främst på att fångsten av mört, den vanligaste karpfisken i provfiskefångsten, har ökat. Även fångsten av karpfiskarna löja och sarv har ökat, medan id och vimma inte har påträffats under de senaste årens provfisken.

Antalet fångade arter per år har minskat över tid. Exempel på arter som tidigare fångats men som inte förekommit under senare år är gädda, id, vimma, braxen och gös.

Fångsten av stora individer har minskat sedan provfiskets start, både generellt för alla arter (> 30 centimeter) och för abborre (> 25 centimeter) specifikt. Även indikatorn L90 för abborre (storleken på individen vid den 90:de percentilen i längdfördelningen) har minskat över tid. Möjliga förklaringar kan vara ett ökat fisketryck eller en ökad predation.

Den trofiska medelnivån har minskat över tid. Detta beror på att det i början av provfiskeperioden fanns flera rovfiskar (främst abborre) med högre trofisk nivå och färre karpfiskar (främst mört) med lägre trofisk nivå i fångsten jämfört med i slutet av provfiskeperioden.

Abborrens tillväxt har inte förändrats över tid. Det antyder att den minskade förekomsten av stor abborre i fångsten inte kan förklaras av en långsammare tillväxthastighet.