Naturcentrum AB har under 2013 genomfört en återinventering av lavar på träd i Blekinge län. Inventeringarna har utförts på uppdrag av Blekinge läns kustvatten och luftvårdsförbund. Det huvudsakliga syftet har varit att med hjälp av lavar studera effekter och trender när det gäller luftföroreningar. En första inventering utfördes 2003 (Malmqvist 2003) med uppföljande inventering 2008 (Malmqvist 2008) och nu 2013. Under 2013 har materialet analyserats på ett nytt och mer vetenskapligt sätt vilket gör att jämförelser med andra områden ännu saknas.

Lavar och luft: Många lavar är känsliga för luftföroreningar, främst svaveldioxid. Under 1960- och 70-talen var halten svaveldioxid i luften mycket hög, främst i och kring större städer, och en omfattande lavdöd kunde då observeras även i Sverige. Genom att undersöka förekomsten av lavar på en plats kan man därför få en bild av luftföroreningssituationen. Halterna av svaveldioxid är idag förhållandevis låga.

Lavar – indikatorer på förorenad luft: För att kartera effekter av luftföroreningar med hjälp av lavar har indikatorvärden för känslighet och kvävepåverkan tagits fram. Utgående från dessa värden kan man få en bild av luftföroreningars effekter i olika områden. Känslighetsvärdena visar förhållandet mellan lavar som är känsliga för luftföroreningar, och de som är mer toleranta. Ett kvävetal visar inslaget av kvävegynnade lavar och är alltså ett mått på kvävepåverkan. Täckningsgraden beskriver hur stor andel av den undersökta ytan på träden som är bevuxen med lavar och kan ses som ett komplement till medelkänslighetsvärdet. Även antalet arter registreras.

Mer känsliga lavar på landsbygden: Det finns en skillnad på lavfloran mellan landsbygden och den mer föroreningsbelastade miljön vid Horsaryd/Karlshamn. På landsbygden är medelkänslighetsvärdet högre vilket innebär en större andel föroreningskänsliga arter. Detta beror främst på omgivande och tämligen lokala utsläpp (industrier, båttrafik, bil och lastbilstrafik mm). Den finns också en tendens till högre kväveltal i den föroreningsbelastade miljön men underlaget är för litet för säkra slutsatser.

Fler arter på landsbygden: Träden på landsbygden hyser signifikant fler arter än träden i den mer föroreningsbelastade miljön vid Horsaryd/Karlshamn. På landsbygden finns förutsättningar för både föroreningskänsliga arter och tåliga arter med många av de föroreningskänsliga arterna saknas i den mer föroreningsbelastade miljön.

Inga stora skillnader över tid: För landsbygdsträden har medelkänslighetsvärdena varit tämligen stabila under perioden (2003-2013) och dessa värden signalerar en ”svagt påverkad lavflora” enligt vår skala. Det finns dock tendenser till ett ökat antal arter på landsbygdsträden över tid, något som förhoppningsvis kan säkerställas vid kommande undersökningar.