I denna rapport redovisas resultaten från mätningar inom Krondroppsnätet i Blekinge län under
perioden från oktober 2014 till september 2015, vilka relateras till tidigare års mätningar. Vidare
beskrivs aktuella händelser under 2015 med anknytning till Krondroppsnätet.
Det atmosfäriska nedfallet av svavel till skogen i Blekinge har minskat kraftigt, i takt med minskade
svavelutsläpp i Sverige och från Europa. Sedan mätningarna inom Krondroppsnätet började 1985 har
svavelnedfallet minskat kraftigt från cirka 20 till 3 – 4 kg S/ha och år. Under senare år tyder dock
mätningarna på att minskningen avstannat. Det är tydligt att försurningspåverkan i länets
markvatten minskat sedan mätstarten 1985 genom att halterna av svavel minskat, pH ökat, ANC ökat
och halten oorganiskt aluminium minskat. Trots det positiva i att försurningstillståndet förbättrats är
det ännu inte tillfredställande, och sedan några år tillbaka verkar återhämtningen ha avstannat. Det
finns i markvattnet kvarstående betydande halter av oorganiskt aluminium, pH är i de flesta fall
under 5 och ANC är negativt eller runt noll.
Det går ännu inte att statistiskt fastställa att nedfallet av kväve i länet har förändrats sedan mätstart.
Kvävenedfallet i nederbörden var 2014/15 ca 9 kg/ha/år. Det totala nedfallet till skog (inkl. våt- plus
torrdeposition) för de två senaste åren beräknas variera från 10 till 15 kg per hektar med högst nedfall
i de allra västligaste delarna av länet. Detta medför att den kritiska belastningsgränsen för kväve med
avseende på övergödning till skog, som har satts till 5 kg per hektar och år, och som har överskridits
de flesta år i länet, även överskreds 2014/15. Förhöjda nitrathalter i markvattnet förekommer dock
relativt sällan i växande skog i Blekinge, vilket tyder på att skogarna i länet ännu inte nått
kvävemättnad. När en granskog i länet avverkades år 2000 var dock halterna av nitrat i markvattnet
kraftigt förhöjda under en period av ca 6 år.
Den 13-14 oktober 2015 firade Krondroppsnätet 30 år. Under två dagars seminarium presenterades
bl.a. hur Krondroppsnätet startade, hur det framtida skogsbruket kan se ut samt vilket behov det
finns av miljöövervakning i skogen framöver. Vi hörde även föredrag om Krondroppsnätets
frågeställningar i ett internationellt perspektiv samt utifrån tre myndigheters olika ansvarsområden
(Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och Skogsstyrelsen). Under firandet skedde även
en uppskattad exkursion till Krondroppsytan Timrilt.
I samband med 30-årsjubileet presenterades en nyproducerad populärvetenskaplig temarapport,
”Krondroppsnätet 1985-2015 – tre decenniers övervakning av luftföroreningar och dess effekter på
skogsmark”, som kan beställas från IVL.
Gränsvärdena för hur mycket svavel som fartygsbränsle får innehålla skärptes den 1 januari 2015,
från tidigare 1 procent till 0,1 procent svavel. Beslutet att skärpa gränsvärdet ser ut att ha gett
resultat. Mätningar av lufthalter inom Krondroppsnätet och Luft- och Nederbördskemiska nätet
(LNKN) visar att halterna av svaveldioxid vid två kustnära platser i Östersjön som medelvärde för
2015 (jan-dec) var cirka 30 % lägre jämfört med motsvarande medelvärde för de tre närmast
föregående åren.
Under 2015 initierades ett nytt sexårigt samarbetsprojekt som finns att läsa om på Krondroppsnätets
webplats: www.krondroppsnatet.ivl.se. Grundtanken är att utifrån depositions-, markvatten- samt
lufthaltsmätningar ge kunskap om belastning av luftföroreningar och dess effekter på växtlighet,
mark och vatten.
Konferensen Acid Rain hålls vart 5:e år och utgör ett forum för forskare och beslutsfattare att
diskutera forskningsfrågor och policies relaterade till försurning- och återhämtning. Vid konferensen
2015 presenterades återhämtning från försurning och kväveutlakning vid tre krondroppsytor som
drabbats av klimatrelaterade händelser: havssaltepisoder, storm och insektsangrepp.
Under 2015 utförde IVL tillsammans med Lunds universitet kartläggningar av kritisk belastning för
aciditet och kväve för olika ekosystemtyper i Norrbottens län, på uppdrag av Länsstyrelsen i
Norrbottens län. Tre olika modeller användes: PROFILE, ForSAFE och MAGIC. Dessutom
beräknades kritisk belastning för kväve baserat på empiriskt framtagna gränsvärden.
2016. , s. 39