Under 2015 och 2016 provtogs sammanlagt 32 respektive 13 vattendrag i jordbruksbygder med avseende pa

ett antal biologiska variabler (pavaxtalger, meiofauna och makroskopisk bottenfauna) bottenfauna och med

avseende pa oorganisk vattenkemi (narsalter, metaller, alkalinitet, m.m.). Proverna togs och analyserades av

ackrediterad personal vid SLU. Backarna ingick i det screeninguppdrag som SLU fick av Naturvardsverket

2015–2016, utom 4 som utgor del av det nationella miljoovervakningsprogrammet (M42, N34, O18, E21).

Undersokningen en unik mojlighet att fa ett dataunderlag som innefattar bade kvantifieringar av exponeringen

med bekampningsmedel (beraknat som toxiska enheter, ΣTU, med akuta EC50-varden) och den biologiska

responsen hos olika organismgrupper i jordbrukspaverkade vattendrag.

Generellt var det svart att koppla analyser av de biologiska samhallena till exponeringen med

bekampningsmedel (ΣTU). Det beror framst pa att toppar med kraftiga fororeningar med bekampningsmedel

noterades endast i enstaka fall. Analyserna visade att exponeringen for alger oftast overskred EU:s uniform

principles, en regulatorisk koncentration for vilken inga effekter ska forekomma for enskilda substanser.

Pavaxtalgerna har dock en kort generationstid och en snabb tillvaxt och torde visa en snabb aterhamtning efter

en exponering.

Analys av algssamhallena uppvisade en stor variation i biomassa och artsammansattning bland

vattendragen. Tradformiga gronalger och tradformiga rodalger var vanligt forekommande, och kiselalger,

framforallt arter som lever som enstaka celler, fanns pa alla lokaler. De flesta algtaxa ar typiska for naringsrika

vattendrag och vatten med neutralt eller hogt pH. Forekomsten av rodalger tyder pa en mojlig begransning

med ljus i vissa backar, och forekomsten av kiselalgstaxon Diadesmis contenta var. contenta tyder pa starka

vattenstandsforandringar i andra. Den ekologiska statusklassningen med fastsittande kiselalger bekraftade att

de flesta vattendrag var naringsrika, framforallt rika pa fosfor, samt att nagra aven var mattligt eller starkt

paverkade av organiska, syretarande fororeningar. De flesta av vattendragen klassades som mattlig ekologisk

status. Andelen deformerade kiselalgsskal overskred 1% pa en tredjedel av lokalerna vilket kan tyda pa en

paverkan av miljogifter sasom metaller eller bekampningsmedel. Redundansanalys for kiselalger visade inte

pa en signifikant paverkan fran herbiciderna. Daremot paverkades kiselalgernas artsammansattning signifikant

av aluminium-, jarn- och kvavekoncentrationerna i vattnet.

Bottenfaunadata visade att alla vattendrag utom O18 uppnar hog eller god ekologisk status nar

bedomningen gors med ASPT. For SPEARpesticides-indexet lag samtliga varden utom fyra under 33, vilket i den

vetenskapliga litteraturen anges som grans for god-mattlig status, utan att ha en formell sadan status i

Tyskland. SPEARpesticides visar med andra ord en helt annan bild an ASPT som ingar i de svenska

bedomningsgrunderna. Bade ASPT och SPEARpesticides visar dock, liksom i tidigare analyser, ett starkt

statistiskt samband (R2 = 0,62). Det starka sambandet tyder pa att de bada indexen i stort satt mater samma

paverkan, fast i olika skalor. Tidigare analyser har ocksa visat att bada indexen visar ett starkt samband med

andelen jordbruksmark i vattendragens avrinningsomrade. Varken ASPT eller SPEARpesticides visar ett tydligt

samband med den maximalt uppmatta ΣTUDaphnia under sasongen, vilket kan beror pa de generellt laga varden

for ΣTUDaphnia.

Redundansanalys visade att ΣTUDaphnia inte paverkade bottenfaunasamhallena signifikant. Daremot fann

vi att meiofaunasamhallen i biofilmerna pa stenarna signifikant paverkades av ΣTUDaphnia. Resultatet kan bero

pa att denna mindre fauna lever mer exponerat och att vissa bekampningsmedel kan ackumulera i biofilmerna.

Nematodfaunan i biofilmerna visade pa nema-SPEAR-varden under gransen for god status i Kavlingean,

Segea och M42. Atta vattendrag hade en sa pass rik nematodfauna med manga fororeningskansliga

nematodarter att Nema-SPEAR indikerade hog ekologisk status.

Analysen visar att vattendrag som erfar en stark jordbrukspaverkan och fysisk paverkan haller en

overraskande god status med avseende pa pavaxtalger och bottenfauna. En kombination av hoga

nasaltskoncentrationer, en god syresattning som foljd av stromforhallandena, samt en god tillgang till foda

kan bidra till att vattendragen far en rik bottenfauna och forhallandevist hoga indexvarden. Aven det faktum

att provtagning gors pa de sparsamma steniga bottnarna (dar mojligt) i de annars sand/lerbottendominerade

vattendragen kan bidra till att de visar forhallandevis hog status.