Med diffusa emissioner menas många mindre eller spridda källor till föroreningar som kan släppas till mark, luft eller vatten, vars sammanlagda effekt på dessa me-dia kan vara betydande och för vilka det är opraktiskt att samla in rapporter från varje källa. Exempel på diffusa källor är atmosfärisk deposition, vägtrafik, sjöfart, flygtrafik, jordbruk, byggindustri, användning av lösningsmedel, bränsleförbruk-ning i hemmen, kemikalier som avges under en varas användning (exklusive av-fall). Denna studie har fokus på den definition som finns i Pollutant Release and Transfer Register (PRTR). Här är t.ex. emission från små och medelstora företag (SME) klassade som diffus emission, likaså emission från enskilda avlopp.

Punktutsläppen av många miljö- och hälsoskadliga ämnen har minskat men pro-duktionsvolymen ökat. Detta gör diffusa och sekundära källor allt viktigare. Denna studie bidrar till att visa hur man kan få ökad kunskap om diffusa och sekundära källor. Genom att i framtiden eventuellt presentera ursprung och storlek av fler diffusa källor på webbplatsen Utsläpp i siffror (UTIS) kan allmänheten ta del av denna kunskap.

Projektet är en förstudie som har som mål att identifiera data över diffus emission som kan visas på UTIS. Det ska vara data som finns tillgängliga idag, d.v.s. det ska inte krävas nya mätningar för att ta fram data. Diffusa emissioner från varor är viktiga och projektet ska sträva efter att hitta data över diffus emission från varor. Projektet består av tre delar:

1. Identifiera data som idag finns på UTIS och som är diffus emission

2. Identifiera nya data som kan visas på UTIS

3. Föreslå hur diffusa emissioner kan presenteras tydligare på UTIS

Metoden för alla tre delarna var att använda sig av egna kunskaper och erfarenhe-ter, kontaktnät inom SMED, tidigare rapporter, annan litteratur osv. Projektet har för varje källa bedömt följande parametrar: vilka ämnen eller ämnesgrupper källan rör, rör källan bidrag från allmänheten eller inte, kan data presenteras på karta eller inte, styrkor och svagheter med data.

Resultatet visar att det redan idag finns mycket data över diffus emission till luft på UTIS. Dessa data kommer från luft/klimatrapporteringarna CLRTAP och UNFCCC. Data finns för många ämnen, t.ex. svavel- och kvävedioxid, partiklar, några organiska miljögifter, PAH och tungmetaller. Det finns data över diffus emission inom alla sektorer: energiförsörjning (t.ex. bränslehantering, panncentra-ler, egen uppvärmning), transporter (t.ex. personbilar, lastbilar), industriprocesser (t.ex. asfaltering av vägar), lösningsmedelsanvändning (färganvändning och lös-ningsmedel), jordbruk (t.ex. kogödsel, hästgödsel), avfall och avlopp (t.ex. vissa mindre reningsverk och trädgårdseldning), internationell luftfart och sjöfart på svenskt vatten. Dessa data presenteras geografiskt fördelade på UTIS (1x1 km). 8

Det finns stora möjligheter att visa fler data över diffus emission på UTIS. Från vattenrapporteringen EEA-WISE SoE (State of Environment): Emissions och Hel-com finns data över kväve, fosfor och tungmetaller till vatten. Diffusa emissioner av organiska ämnen till vatten har ännu inte rapporterats av Sverige. Data finns från följande diffusa källor: atmosfärisk deposition, läckage från jordbruksmark, läckage från skogsmark och övrig mark, dagvatten samt enskilda avlopp. Dessa data rapporteras vart tredje år förutom enskilda avlopp som rapporteras varje år. Data finns geografiskt fördelade på fem vattendistrikt. I vissa fall kan man göra en finare geografisk fördelning. Förutom data från vattenrapporteringen finns data över utsläpp av många fler ämnen till vatten från olika källor i den nationella Scre-eningsdatabasen.

När det gäller diffus emission från varor finns det inga data som rapporteras utan data kommer från enskilda studier över specifika ämnen. I dagsläget har dessa data generellt för stora osäkerheter för att kunna visas på UTIS. Det finns däremot ex-empel på utsläpp för vissa ämnen från utvalda varugrupper som kan visas, t.ex. nonylfenol/nonylfenoletoxilater i kemiska produkter inkl. rengöringsmedel, kvick-silver från amalgamfyllningar, koppar från båtbottenfärger, etinylestradiol och andra substanser från läkemedel.

Det finns även möjlighet att i framtiden visa data över spridning av växtskyddsme-del till jordbruksmark, vilka redovisas fr.o.m. 2011 till EU enligt en EU förordning, geografiskt fördelade på specifika CAS nummer. Denna rapportering kommer att ske vart femte år. Det finns också data över mängder kväve, fosfor, tungmetaller, nonylfenol, PAH och PCB som tillförs jordbruksmarker via spridning av renings-verksslam. Statistik över producerade mängder reningsverksslam tas fram vartan-nat år, men det saknas exakta uppgifter över vart slammet hamnar.

När det gäller luftutsläpp finns nya data över LULUCF (Land Use Land Use Change and Forestry) som är data över både källor och sänkor av koldioxid, lustgas och metan samt luftutsläpp från enskilda avlopp av lustgas. Båda rapporteras enligt CLRTAP och UNFCCC årligen. Dessa data är dock inte geografiskt fördelade idag, vilket i framtiden skulle kunna göras. Det finns också data över både luft och vattenutsläpp över närsalter, några organiska ämnen och metaller från små och medelstora företag (SME) idag i SMP. Dessa skulle kunna visas på UTIS, geogra-fiskt fördelade. Andra källor där vi har bedömt att det inte finns tillräckligt bra data idag är t.ex. utsläpp av små partiklar (PM1) och utsläpp från skogsbränder.

Presentationen på UTIS kan förenklas med relativt små justeringar; t.ex. att byta namn på fliken "Sök" och genom att lägga till lite förklarande text på första sidan. En mer omfattande förändring skulle kunna ge en enda sökväg in och att man sena-re gör val, så har Holland byggt upp sin PRTR sida. Det vore också bra att kunna lägga olika kartskikt på varandra för att kunna jämföra olika källor med varandra.

With diffuse emissions means many smaller or scattered sources of pollution that can be released to land, air or water, whose combined effect on these media can be substantial and for which it is impractical to collect reports from each source. Examples of diffuse sources are atmospheric deposition, road, shipping, aviation, agriculture, construction, use of solvents, fuel consumption in homes, chemicals emitted during a product's use. This study focuses on the definition contained in the Pollutant Release and Transfer Register (PRTR). Here are for example emissions from small and medium enterprises (SMEs) classified as diffuse emission, as well as emission from private sewers. The emissions of environmental and harmful substances from point sources have declined but produced volume have increased. This makes diffuse and secondary sources more important. This study helps demonstrate how to enhance the understanding of diffuse and secondary sources. In the future, by showing the origin and size of diffuse sources on UTIS, the public may be able take advantage of this knowledge. The project is a study that aims to identify data of diffuse emission that can be shown on UTIS. Focus is on the data that are available today, the project should not require research to generate new data. Diffuse emissions from goods are in focus and project should seek to find data on the diffuse emission from goods. The project consists of three parts:

1. Identify data currently on UTIS which is diffuse emission

2. Identify new data that can be displayed on UTIS

3. Suggest how the diffuse emissions can be presented more clearly on UTIS

The methodology for all three elements was to use the knowledge and experience of the project group members, contacts in SMED, previous reports, and other literature. The project will for each source assess the following parameters: what substance or substance group corresponds to the source, determine if the source contributions is from the public or not, can the data be presented on a map or not, strengths and weaknesses of the data. The results show that there is already much data over the diffuse emission to air on UTIS. These data come from the air reporting’s CLRTAP and UNFCCC. Data is available for many substances, such as sulfur- and nitrogen dioxide, particles, some organic substances, PAHs and heavy metals. There are data on diffuse emission in all sectors: energy (e.g. fuel handling, self-heating), industrial processes (e.g. paving of roads), transport (e.g. cars, trucks), solvent use (e.g. use of paints and solvents), agriculture (e.g. cow manure, horse manure), wastes and sewage (e.g. some smaller wastewater treatment plants and garden burning), international aviation and shipping in Swedish waters. These data are geographically distributed today at UTIS (1x1 km). The public can influence some sources, such as backyard burning, solvent use and transport (which vehicles we choose). 10

There are great opportunities to show more data on diffuse emission on UTIS. From the water reporting to EEA WISE SoE (State of Environment): Emissions, there is data on emissions of nitrogen, phosphorus and heavy metals to water. The organic substances are not included in the Swedish reporting to EEA. Data is available from the following diffuse sources, atmospheric deposition, leaching from agricultural land, leaching from the forest and other land, storm water and private sewers. These data are reported every three years except for private sewers that are reported each year. Data are geographically divided into five water districts. In some cases you can make a finer geographical distribution. Except data from the water there is data about emission from many more substances from different sources in the national screening database. In the case of diffuse emission from products, there are no reported data, only data from individual studies of specific substances is available. In the current situation, these data generally have too large uncertainties to be shown on UTIS. However, one can see examples of emissions of certain substances from the selected goods, such as NP / NPE in chemical products inclusive cleaners, mercury from dental amalgam, copper from antifouling paints and ethinylestradiol and other active ingredients from drugs. In the future it will also be possible to display data on the use of pesticides on agricultural land. This data will be reported from 2011 to the EU under an EU regulation, geographically distributed to specific CAS number. This reporting will be done every fifth year. There are also data on the amount of nitrogen, phosphorus, heavy metals, nonylphenol, PAHs and PCBs that are spread by sewage sludge on agricultural land. There are statistics on this every second year, but data are not geographically distributed. In the case of air emissions, new data are available by LULUCF (Land Use Land Use Change and Forestry) which are data on both sources and sinks of carbon dioxide, nitrous oxide and methane. Data on emission to air is also available from private sewers. Both are reported under the UNFCCC and CLRTAP annually. These data are not geographically distributed today, but it could be done. There are also data on both air- and water emissions of nutrients, some organic chemicals and metals from small and medium enterprises (SMEs) in the SMP, which could be shown on UTIS, geographically distributed. Other sources where we have determined that there are not enough good data today is for example emissions of fine particles (PM1) and emissions from forest fires. The presentation on UTIS can be facilitated by relatively small adjustments, such as to rename the tab "Search" and by adding some explanatory text on the first page. A more radical change could provide a single path to UTIS and to later new possibilities to make more choices. The Netherlands has built its PRTR page in this way. It would also be useful to be able to add different map layers on each other in order to compare different sources with each other.