förslag på havsmiljöåtgärder som Länsstyrelsen lämnade till Naturvårdsverket i november 2007.

Begreppet bräddning är i rapporten definierat på samma sätt som i föreskrifterna i SNFS 1990:14,

dvs som utsläpp av avloppsvatten på grund av hydraulisk överbelastning.

Målsättningen med projektet var att få en samlad bild av omfattningen och effekterna av

bräddning från avloppsreningsverk regionalt och nationellt. En annan målsättning var att utveckla

ett systematiskt arbetssätt för att utifrån ett regionalt perspektiv bedöma miljöeffekter av

bräddning. Detta för att kunna bedöma om åtgärder är kostnadseffektiva i förhållande till

miljönyttan.

För den regionala delen har data inhämtats direkt från kommunernas tekniska kontor eller VA-bolag,

för åren 2003-2007. För att beräkna hur mycket fosfor och kväve från bräddningar som når

havet har retentionsfaktorer från PLC5 används. Den rapporterade bräddningen i Gävleborgs län

åren 2003-2007 uppgår totalt till ca 1 350 000 m3. Det innebär en bräddning på ledningsnätet på

0,07 % av den totala tillrinningen, och en bräddning på avloppsreningsverken på 0,78 % av den

totala tillrinningen. Under dessa 5 år har bräddningar i Gävleborgs län orsakat nettoutsläpp på ca

21,7 ton kväve och 3,8 ton fosfor, vilket i genomsnitt motsvarar ca 4,3 ton kväve och 0,8 ton

fosfor per år.

I länets större vattendrag har utsläppen av bräddat vatten troligen ingen större betydelse, då det

förorenade vattnet snabbt spolas bort. Däremot kan vattendragets recipient, i många fall havet,

påverkas mer. I några känsliga inlandssjöar och vattendrag samt grunda vikar längs kusten kan de

lokala effekterna bli stora.

Uppgifter om bräddningar i Sverige 2006 har hämtats från olika källor. Den huvudsakliga källan

har varit emissionsregistret EMIR. När siffror saknats där har uppgifter om möjligt hämtats från

Svenskt Vatten. I ett fall har uppgifter hämtats in separat via mail, och för Gävleborgs län har

uppgifter från den regionala studien använts. Från flera kommuner har det saknats uppgifter om

bräddad volym eller den mängd fosfor och kväve som släppts ut genom bräddning. Vi har där

försökt uppskatta dessa genom olika metoder och antaganden som beskrivs i rapporten. För att

beräkna hur mycket fosfor och kväve från bräddningar som når havet har retentionsfaktorer från

PLC5 används.

Nationellt beräknas volymen bräddat vatten 2006 ligga mellan 26 och 30 Mm3. Bräddning vid

reningsverket uppgår till 1,53 % av den totala tillrinningen till verket, baserat på uppgifter från

103 reningsverk. Motsvarande siffra för ledningsnätet är 0,6 %, dock baserat på uppgifter från

endast 9 reningsverk. Bruttoutsläppen av fosfor från bräddningar 2006 beräknas ligga mellan 30

och 42 ton. Det är mellan 1,4 och 1,9 % av det totala utsläppet från antropogena källor till havet.

Bruttoutsläppen av kväve till havet 2006 beräknas ligga mellan 220 och 300 ton. Det är ca 0,3 %

av det totala utsläppet från antropogena källor till havet. Den mängd fosfor och kväve som

kommer från bräddningar beräknas uppgå till mellan 7,4 och 9,6 % (P) respektive 1,1 och 1,5 %

(N) av reningsverkens totala utsläpp till havet.

Det finns stora osäkerheter i beräkningen av bräddningen nationellt och dess utsläpp av fosfor och

kväve. Dels saknas uppgifter helt från en femtedel av landets kommuner, och mörkertalet för

bräddningar på ledningsnätet är troligtvis stort. Extrapoleringen av den saknade volymen är också

gjord med en väldigt grov metod. Dels innebär beräkningarna av fosfor och kväve flera delvis

grova antaganden och generaliseringar. Med bättre och mer heltäckande rapporteringar och bättre

kontroll på ledningsnätets bräddpunkter skulle man få en säkrare bild av bräddningens omfattning

och påverkan.

Det visade sig svårt att bedöma olika konkreta åtgärders kostnadseffektivitet. Kostnaderna skiljer

sig åt beroende på platsen och vad som är mest kostnadseffektivt måste därför utredas från fall till

fall. Ett sätt att arbeta med detta är att säkerställa att alla kommuner upprättar saneringsplaner av

god kvalitet. Detta kan göras i ett gemensamt tillsynsprojekt inom länet, där kriterier för hur

saneringsplaner ska tas fram fastställs.

Ett förslag på systematiskt arbetssätt för insamling av bräddningsdata har tagits fram. Ett

kostnadseffektivt arbetssätt är att prioritera arbetet utifrån miljönytta. I förslaget görs

bedömningen av bräddningens miljöeffekter utifrån recipienternas känslighet. För att djupare

kunna bedöma miljöeffekterna i en särskild recipient eller ett särskilt vattensystem behöver en

mer grundläggande modellering av näringsbelastningen göras.

En ytterligare slutsats som dragits under projektet är att man, eftersom det finns flera definitioner

av begreppet bräddning, måste vara väldigt noga med att tydliggöra vad man menar i

kommunikation med andra.