Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
Endre søk
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Marinbiologiska undersökningar i Axmar och Hilleviks- Trödjefjärden, 2008
Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg. Sveriges Vattenekologer AB.
Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg. Sveriges Vattenekologer AB.
2011 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

I augusti 2008 genomförde Sveriges Vattenekologer AB på uppdrag av Länsstyrelsen i

Gävleborgs län inventeringar av bottensamhällen i Axmar och Hilleviks-Trödjefjärden.

Uppdraget var en del av Länsstyrelsens arbete med marina naturmiljöer inom ramen för skydd

av natur.

 

Syftet med de marinbiologiska undersökningarna var att beskriva bottensamhällena i

undersökningsområdena. För Hilleviks-Trödjefjärden skulle även en bedömning av marina

naturvärden göras och sex vikar återbesökas för att kartera utbredningen av kransalgen

rödsträfse (Chara tomentosa).

 

Fältinventeringarna inkluderade linjetaxering och översiktliga transekter utförda av dykare.

Linjetaxering och inventering av översiktliga transekter beskriver bottenvegetationens

artsammansättning, täckningsgrad och djuputbredning. I samband med växtinventeringarna

insamlades även kvantitativa ramprover för att beskriva den växtassocierade makrofaunans

artsammansättning. De sex grunda vikarna inventerades med snorkling.

 

Växtligheten på sandbanken i Axmar utgjordes främst av kransalger, men även kärlväxter och

makroalger förekom. Sand var den dominerande bottentypen. Makroalgsamhällena på stenar

och block inkluderade blåstång, både smal- och bredbålig variant. Generellt täckte

växtligheten ca 50 % av bottnarna ned till 3-4 m djup även om kransalgerna kunde bilda

heltäckande ängar. Under 4-5 m djup var sandbottnarna kala.

 

På de hårda bottnarna i Axmars skärgård fanns relativt artrika makroalgsamhällen som dock

dominerades av fintrådiga alger. Blåstång observerades som djupast på 6,9 m men endast

enstaka eller spridda blåstångsruskor förekom, inte de kraftiga samhällen som bildar ett

tångbälte. På sandbanken förklaras detta av brist på lämpligt substrat. På de tre transekterna i

skärgården fanns hårdbotten tillgängligt, vilket tyder på en negativ påverkan i området,

möjligtvis från pappersmassafabrikerna i Norrsundet och Vallvik. Andra inventeringar som

gjorts i områden närmare både Norrsundet och Vallvik visar emellertid större djuputbredning

och högre täckningsgrader av blåstång.

 

Sammantaget bedömdes Hilleviks-Trödjefjärdens undersökningsområde ha ett mycket högt

naturvärde. Området har varierande vågexponering och många olika bottentyper vilket skapar

en omväxlande vegetation. Både makroalgsamhällena och kärlväxtsamhällena var generellt

artrika och hade stor täckningsgrad. Blåstångens djuputbredning var stor (9 m) och den var

bältesbildande även om det generellt rörde sig om relativt glesa samhällen (ca 50 %

yttäckning). Området var relativt orört och oexploaterat. De grunda vegetationsklädda

bottnarna inkluderade blåstångsbälten, frodiga kärlväxtsamhällen och täta kransalgsbestånd,

vilka utgör viktiga habitat och födosöksområden för kräftdjur, snäckor, fiskar och sjöfåglar.

Blåstång förekom framförallt i det mer vågexponerade delområdet A som också bedömdes ha

mycket höga naturvärden. Även delområde C, som bland annat hade särskilt artrika

växtsamhällen på mjuk- och sandbottnar bedömdes ha mycket höga naturvärden. De tre

övriga delområdena B, D och E bedömdes ha höga naturvärden.

 

Återbesöken i de sex grunda vikarna visade liknande utbredning av kransalgen rödsträfse

jämfört med den senaste inventeringen år 2000. Rödsträfse förekom dessutom i den sjätte

viken, där den inte tidigare observerats. Generellt observerades fler arter vid årets inventering

än vad som beskrivits tidigare, vilket kan förklaras av att tidigare undersökningar delvis haft

ett annat syfte.

sted, utgiver, år, opplag, sider
2011. , s. 94
Serie
Rapport / Länsstyrelsen Gävleborg, ISSN 0284-5954 ; 2011:3
Emneord [sv]
Marinbiologi, kust, hav, Axmar, Hillevik, Trödjefjärden
HSV kategori
Forskningsprogram
Sveriges miljömål, Hav i balans samt levande kust och skärgård; Finansiering, Regional miljöövervakning; Miljöövervakning, Kust och hav; Kust och hav, Utredningar, analys och infrastruktur
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-7120OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-7120DiVA, id: diva2:1130019
Merknad

Axmar, Hillevik,Trödjefjärden

Tilgjengelig fra: 2017-08-08 Laget: 2017-08-08 Sist oppdatert: 2017-08-10bibliografisk kontrollert

Open Access i DiVA

fulltext(2119 kB)142 nedlastinger
Filinformasjon
Fil FULLTEXT01.pdfFilstørrelse 2119 kBChecksum SHA-512
a917e347a01650737b6e3020fa6e2a241ec751df0c7b00c4bef8c348ab9a162cebca98724e781ea1cf426d4f5f79c293be069ff0e5b1c2ab18e2a82e6bdcdd80
Type fulltextMimetype application/pdf

Av organisasjonen

Søk utenfor DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 142 nedlastinger
Antall nedlastinger er summen av alle nedlastinger av alle fulltekster. Det kan for eksempel være tidligere versjoner som er ikke lenger tilgjengelige

urn-nbn

Altmetric

urn-nbn
Totalt: 150 treff
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf