Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
Endre søk
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Hotade arter i norra Hälsinglands lövskogar
Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg.
Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg.
Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg.
2009 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Vi inventerade ett stort antal lövrika skogar i norra Hälsingland mellan Ramsjö i

väster och Hassela i öster. Särskilt eftersöktes tre arter av vedskalbaggar i björkved

(djupsvart brunbagge, nordlig blombock och stor svartbagge), en vedskalbagge

som lever i bark på döda aspar (aspbarkgnagare) samt en lavart som finns

på levande aspar (liten aspgelélav). Många andra arter registrerades vid inventeringarna.

Förutom att inventera arter noterade vi även skogens tillstånd, särskilt

med avseende på lövträdens vitalitet och föryngring.

 

Djupsvart brunbagge påträffades i ett enda bestånd (Brassbergets NR) medan

inga säkra fynd gjordes av stor svartbagge och nordlig blombock (trots riktade

eftersök). Aspbarkgnagare hittades i fyra bestånd, varav rikligast i Brassbergets

sydsluttning. Liten aspgelélav påträffades i 16 områden, varav rikligt i Brassberget,

Lammåsen, Måndagstjärn, Stensjön och Styggsjön.

 

Baserat på fynd av dessa och andra hotade arter framstår Brassberget med omgivning

som ytterst värdefullt. Andra viktiga områden för bevarande av arter

knutna till lövträd är Burvassåsen, Hagåsen, Selberget och Måndagsberget.

Dessa områden har förekomster av arter som ej hittats i Brassberget.

 

Det största akuta hotet mot dessa arter är sannolikt slutavverkning och omvandling

av naturskog till plantager. Förutom att minska areal av lämplig livsmiljö

ökar även fragmenteringen av artförekomster. Vi ser redan idag tydliga tecken på

att många arter lider av fragmentering i det undersökta landskapet. På sikt hotas

arternas förekomster av att nya lövrika bestånd ej uppkommer. I allmänhet konstaterades

det att föryngring av asp, sälg och vårtbjörk ofta sker, men att denna

endast undantagsvis når ovan beteshöjd. Många hyggen och ungskogar har dock

ofta ett stort inslag av lövträd, främst av glasbjörk.

 

Vi bedömer det som att lövträden i äldre bestånd sällan hotas akut genom konkurrens

av gran. Ofta kan flera generationer av lövträd ses i samma bestånd, där

varje generation sannolikt föryngrats efter brand. Gamla aspar är ofta påtagligt

vitala, medan äldre vårtbjörk ofta är utgående i samma bestånd.

 

Många av de bestånd vi undersökt saknar idag skydd mot skogsbruk (om än

flertalet helt eller delvis omfattas nyckelbiotoper och tänkta utvidgningar i naturreservat).

Den viktigaste åtgärden bör vara att undanta en större areal äldre

lövrik skog från normalt skogsbruk. Den näst viktigaste åtgärden torde vara att

hägna in föryngring av lövträd, särskilt av asp som ofta finns i begränsade bestånd.

En tredje åtgärd kan vara i vissa yngre lövträdsbestånd att öka lövträdens

konkurrensförmåga genom att gallra bort barrträd. För det fjärde bör naturvårdsbränning

användas eftersom detta möjliggör för lövträden att föryngra sig från

frö, samt skapar optimala utvecklingsmiljöer för många av de arter som lever

i lövträdsved. För det femte bör lövträden i högre grad gynnas i intilliggande

produktionsbestånd vid alla skogliga åtgärder (röjning, gallring, hänsyn). Här

bör dessutom uttag av skogsbränsle undvikas efter slutavverkning i bestånd med

lövträd.

 

För att möjliggöra detta arbete bör skogsbolag, länsstyrelsen och skogsstyren

gemensamt avgränsa lämpliga skötsel- och skyddsområden och för dessa ta fram

en skötselplan där olika naturvårdsinstrument tillåts samverka mer effektivt och

koncentrerat. Denna rapport kan ses som en del i ett underlag för detta arbete.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Gävle: Länsstyrelsen , 2009. , s. 55
Serie
Rapport / Länsstyrelsen Gävleborg, ISSN 0284-5954 ; 2009:15
Emneord [sv]
Lövskogar, Hälsingland, Hotade arter, Åtgärdsprogram
HSV kategori
Forskningsprogram
Sveriges miljömål, Levande skogar; Finansiering, Regional miljöövervakning
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-7127OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-7127DiVA, id: diva2:1129995
Tilgjengelig fra: 2017-08-08 Laget: 2017-08-08 Sist oppdatert: 2017-08-09bibliografisk kontrollert

Open Access i DiVA

fulltext(3416 kB)120 nedlastinger
Filinformasjon
Fil FULLTEXT01.pdfFilstørrelse 3416 kBChecksum SHA-512
a087e0228a4cb7c04d4c5d9fe3785f6a0b066dc993b218fbdfd70780cc1681b8eb17f333f3eb0c9ca3da1073bfc69d57a3143c6f43bab95ce49d01fa4851f45f
Type fulltextMimetype application/pdf

Av organisasjonen

Søk utenfor DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 120 nedlastinger
Antall nedlastinger er summen av alle nedlastinger av alle fulltekster. Det kan for eksempel være tidligere versjoner som er ikke lenger tilgjengelige

urn-nbn

Altmetric

urn-nbn
Totalt: 420 treff
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf