Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
Endre søk
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Övervakning av fjällvegetation på Anjeskutan: Förändringar mellan åren 2008 och 2013
Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Jämtlands län.
Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Jämtlands län.
2014 (svensk)Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
Abstract [sv]

Fjället Anjeskutan i Jämtland har övervakats med fem års mellanrum, år 2008 och år 2013, med avseende på fjällvegetationen och resultaten presenteras i denna rapport. Metodiken går i korthet ut på att provytor i sex transekter i olika riktningar med utgångspunkt från fjällets topp inventeras där variabler inom bottenskikt, fältskikt, buskskikt och trädskikt noteras. Metoden är hämtad och utvecklad från NILS-projektet.

Resultaten visar att inom bottenskiktet har busklavarna minskat lite, i övrigt är har inga stora förändringarna skett. Fältskiktet visar på en svag ökning. Det är främst graminiderna som har ökat något medan örterna uppvisar en svag minskning. Ljungväxterna har också ökat ytterst lite. Dvärgvide har ökat i de flesta transekter och höjdintervall. Antalet provytor med buskar var detsamma båda åren. Träd har bara noterats i fyra provytor år 2008 och tre provytor år 2013. Det enda trädslaget som har påträffats i provytorna är glasbjörk.

Totalt antal kärlväxter som påträffades var 97 arter år 2008 och 105 arter år 2013. En svag ökning av antalet arter har skett i alla transekter. Den vanligaste kärlväxtarten på Anjeskutan var dvärgvide år 2013 och styvstarr år 2008. Styvstarr var också den vanligaste graminiden vid båda inventeringstillfällena. Den vanligaste ljungväxten var kråkbär och den vanligaste örten var fjällnoppa, båda åren. Några arter som har ökat kraftigt var fjälltåtel, fjällven, ripstarr och dvärgdunört. Den art som minskat mest är slidstarr.

sted, utgiver, år, opplag, sider
2014. , s. 36
Serie
Rapport / Länsstyrelsen Jämtlands län ; 2014:21
HSV kategori
Forskningsprogram
Miljöövervakningens programområden, Fjäll; Sveriges miljömål, Begränsad klimatpåverkan; Sveriges miljömål, Ett rikt växt- och djurliv; Sveriges miljömål, Storslagen fjällmiljö
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-6856OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-6856DiVA, id: diva2:1069820
Tilgjengelig fra: 2017-01-30 Laget: 2017-01-30 Sist oppdatert: 2017-01-30bibliografisk kontrollert

Open Access i DiVA

fulltext(7535 kB)26 nedlastinger
Filinformasjon
Fil FULLTEXT01.pdfFilstørrelse 7535 kBChecksum SHA-512
d808a8b2770384c9b0ca95391b80bf7bf2341c409d85d8b005294db9d0faf84ef1ed60ead88a354d8dd9d1d87eab5c07a2d6589de2f7bbe4c7319093e55cf060
Type fulltextMimetype application/pdf

Av organisasjonen

Søk utenfor DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 26 nedlastinger
Antall nedlastinger er summen av alle nedlastinger av alle fulltekster. Det kan for eksempel være tidligere versjoner som er ikke lenger tilgjengelige

urn-nbn

Altmetric

urn-nbn
Totalt: 33 treff
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf