Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Utvärdering av växtplankton från Västerhavet
Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
Vise andre og tillknytning
2011 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

SMHI har på uppdrag från Länsstyrelsen i Västra Götaland utvärderat all tillgängligväxtplanktondata från Västerhavet från perioden 1985-2010. Det utvärderade området sträcker sigfrån Riksgränsen (Figur 3) i norr vid norska gränsen till och med Öresund i söder och innefattar 4026 mättillfällen och 115 271 mätvärden.Syftet var att dels kvalitetssäkra och tillgängliggöra befintlig växtplanktondata och studera detomfattande datamaterial som finns från Västerhavet. Man ville undersöka om det finnsförändringar av växtplankton i tid och rum vad det gäller till exempel artsammansättning, giftigaarter, nytillkomna och försvunna arter och totala mängden växtplankton.Vad gäller säsongsvariation så visar sammanställningen av medelcelltätheten av alla data åren2005-2010 på en kort och intensiv vårblomning som domineras av kiselalger vid samtligastationer och typområden. De årliga vårblomningarna startar generellt tidigare i utsjöområdenaoch kommer igång senare närmre kusten och sist i Bohusläns fjordar. Förekomsten avväxtplanktonmaxima skiljer sig åt mellan stationer under resten av året men vanligt är en senvårellersommartopp och alltid en hösttopp i celltäthet av växtplankton.Figur 5 visar typområdena som är indelade enligt EU:s vattendirektiv. Generellt sett så ärartdiversiteten högre vid kusten än i utsjön. Antalet arter ökar i syd-nordlig riktning, med högstdiversitet i typområde 4 (N7 Nidingen) och 1s (Danafjord), båda i Kattegatt.Den stora variationen i storlek mellan växtplankton gör att biovolymsmaxima kan förekommautan motsvarande celltäthetsmaxima. Ett exempel på det är de höga totala cellbiovolymer undersommarmånaderna juni-juli som till stor del orsakas av stora kiselalger men inte finns ijämförelsevis lika höga cellantal.Tidsserier av all tillgänglig data per station av växtplankton testades statistiskt månadsvis ochstationsvis och resultaten visar på ett antal signifikanta trender. Både de totala cellantalen avväxtplankton och de totala antalen arter visar i många fall på en ökande trend.Djupintervallen 0-10 och 10-20 meter jämfördes och det visar sig att både artantal och cellantalhar liknande mönster säsongsmässigt och över tiden. Skillnaden är att celltätheter från 10-20meter ligger något lägre än de från 0-10 meter. Artsmässigt hittar man inte specifika arter unikt idjupprover, utan oftast hittas arterna också i ytprovet vid samma mättillfällen.Vårblomningsmaxima fångas sällan på grund av att det för lång tid mellan provtagningarna, mende upptäcks lika ofta i ytprover som i djupproverna.Antalet arter är generellt sett högre under hösten än under våren och säsongsvariationen är störst itypområde 3: Kosterfjorden, Stretudden och Åstol. Ur ett tidsperspektiv ökar antalet arter ochklasser vid samtliga stationer. En orsak kan vara förbättring av analysmetoder och utrustning, enannan att taxonomisk kunskap utvecklats med hjälp av interkalibreringar och expertgrupper. Ettantal arter har också tillkommit i floran, men de svarar inte för hela ökningen.Ett flertal nya arter, exempelvis kiselalgenCoscinodiscus wailesii och dinoflagellatenProrocentrum minimum, har spridits till Västerhavet på olika sätt. Kiselalgen Pseudosoleniacalcar-avis, som ansetts vara ny och höra hemma i varmare vatten än våra, visar sig finnas irapporter från 1800-talet. En annan ny alg som felaktigt identifierats tillChaetocerosconcavicornisoch sen lika felaktigt till C. convolutus är i själva verket en obeskriven art, härkalladChaetoceros sp.X. Gemensamt för de tre Chaetoceros-arterna är att de är skadliga för fiskpå grund av sina kraftiga spröt med hullingar som kan skada fiskens gälar.4Olika blomningar observeras årligen. Vissa är helt ofarliga som exempelvis vårblomningen avkiselalger och blomningar av kalkflagellatenEmiliania huxleyi. Andra är skadliga genom attorsaka syrebrist eller genom att den aktuella arten som uppträder i förhöjda cellantal är giftig förandra organismer i sin omgivning. Vissa arter är också skadliga i relativt låga cellantal på grundav förmågan att producera toxiner. Säsongsvariationen är artspecifik och en del giftiga arteråterkommer ofta över varningsgränsen under samma månad år efter år. Skadliga algblomningarförekommer relativt frekvent i Västerhavet. Stora blomningar förekommer inte varje år men oftamed något års mellanrum. Ett återkommande problem är dinoflagellater från släktetDinophysissom producerar diarrégifter vilka ansamlas i bl.a. musslor.I uppdraget ingick också att koppla växtplankton med fysikaliska och kemiskaomvärldsparametrar. Salthalt, syrehalt, temperatur och närsaltskoncentrationer togs med för att seom och hur någon eller några parametrar påverkar växtplanktonsamhället. AnalysverktygetPRIMER användes, och inga korrelationer mellan växtplankton och de fysikaliska och kemiskaparametrarna kunde påvisas.

sted, utgiver, år, opplag, sider
2011. , s. 116
Serie
Publikation / Länsstyrelsen Västra Götaland, ISSN 1403-168X ; 2011:83
HSV kategori
Forskningsprogram
Miljöövervakning, Kust och hav
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-8211OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-8211DiVA, id: diva2:1345274
Tilgjengelig fra: 2019-08-23 Laget: 2019-08-23 Sist oppdatert: 2019-09-04bibliografisk kontrollert

Open Access i DiVA

fulltext(5732 kB)3 nedlastinger
Filinformasjon
Fil FULLTEXT01.pdfFilstørrelse 5732 kBChecksum SHA-512
af12c4509407389b4d298634ff55e2a0f41a0228a4b7c6d25669c0ab4b04f8cca2e4d012428ed44235b2acfb0e5d2fc6341d5be0f1ae3f728b514973daa069f4
Type fulltextMimetype application/pdf
bilaga(2926 kB)1 nedlastinger
Filinformasjon
Fil ATTACHMENT01.pdfFilstørrelse 2926 kBChecksum SHA-512
27de7d75ac5be79ab396547e98490a03b40ac1d2c77caa3b9891e5192565955b8e28de056f68e2cb734a5601262c2b72080fa583c03650ee777dd938d7601d58
Type attachmentMimetype application/pdf
bilaga(1882 kB)1 nedlastinger
Filinformasjon
Fil ATTACHMENT02.pdfFilstørrelse 1882 kBChecksum SHA-512
293ad516e7df5b4ecb70a2df42e53d73dfa00f99f56eb9966e110eb7be8c764a46482386d04b6f9bb6f4f39587f12b0079e691edea79084fb2656a385106471d
Type attachmentMimetype application/pdf
bilaga(1199 kB)1 nedlastinger
Filinformasjon
Fil ATTACHMENT03.pdfFilstørrelse 1199 kBChecksum SHA-512
18ccd194cbd4ee88965a81f607a61b95a0d6da68c444b1eb9f1ebdedaa82962c0fa189c71d935a266e80b7d7a975a4e38ba26e8e16e82334c782320a90782eb9
Type attachmentMimetype application/pdf
bilaga(990 kB)1 nedlastinger
Filinformasjon
Fil ATTACHMENT04.pdfFilstørrelse 990 kBChecksum SHA-512
74bd980db499dfd1d932bfe4fd9b85c07295490a86c715e78a952438c2d6a99885a961ebaa92a496d0e9ecb25902b3d744257bc84e3226faedd034b2ed8171dd
Type attachmentMimetype application/pdf
bilaga(1469 kB)1 nedlastinger
Filinformasjon
Fil ATTACHMENT05.pdfFilstørrelse 1469 kBChecksum SHA-512
ac28a41643ea8ba38fe0d32706ede4b39fb926c40a9d4299ee7039b7068d4102537b338882852875b956fec50a31d9fd510725078d1913679b6fd514c241831a
Type attachmentMimetype application/pdf

Av organisasjonen

Søk utenfor DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 3 nedlastinger
Antall nedlastinger er summen av alle nedlastinger av alle fulltekster. Det kan for eksempel være tidligere versjoner som er ikke lenger tilgjengelige

urn-nbn

Altmetric

urn-nbn
Totalt: 7 treff
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf