INLEDNING När Habo och Mullsjö kommuner anslöts till Jönköpings län vid årsskiftet 97/98 började kalkning i de båda kommunerna att administreras av Länsstyrelsen i Jönköpings län. I och med länsbytet skedde även vissa förändringar i bl.a. effektuppföljningsprogrammen för att samordna provtagningen i de nya kommunerna med recipientkontrollen och kalkeffektuppföljning i resten av Jönköpings län. I detta ingår att kalkningens effekter uvärderas vart tredje år. Utvärderingen har medfört att kunskapen om kalkningsverksamheten i Habo och Mullsjö kommuner nu definitivt är överflyttad från tidigare Skaraborgs län till Länsstyrelsen i Jönköpings län. I föreliggande rapport sammanställs och utvärderas effekterna av den kalkningsverksamhet som genomförts inom Habo och Mullsjö kommuner fram till och med 1997 med avseende på de mål som sattes upp av Länsstyrelsen i Jönköpings län vid länsbytet. Utvärderingen ska kunna fungera som underlag för Länsstyrelsens bedömning av kommunens planerade kalkningsverksamhet för perioden 1998 till 2001 samt för uppläggning av revideringsarbetet med detaljplanerna. I rapporten ges förslag till förändringar av kalkningsstrategi, effektuppföljning och målsättningar med kalkningen. Utvärderingen omfattar nio kalkningsprojekt inom Vätterns och Tidans vattensystem samt Holmåns vattensystem som hittills inte varit ett kalkningsprojekt. Utvärderingen genomfördes i huvudsak under våren 1998. SAMMANFATTNING Idag bedrivs kalkning i nio Vätterbäckar i Habo kommun och i Sjöbackasjön i Mullsjö kommun. Kalkningen är en nödvändig och i dagsläget ofrånkomlig del i den miljövård som bedrivs för att behålla de höga naturvärden som finns i området. I stort sett har de genomförda kalkningsåtgärderna givit så goda resultat att de flesta av projektens målsättningar har uppfyllts. Inom projekten finns dock delmål som ännu inte nåtts. I nedanstående sammanställning (tab. 1) redovisas, för varje projekt, de delmål som uppnåtts och de som inte har det samt förslag på förändringar och åtgärder. I flera av projekten är det, tack vare kalkning, inte längre försurningspåverkad vattenkvalitet som är begränsande för ekosystemen. Istället är det påverkan från ex. vattenkraft, bevattningsuttag, kommunala och industriella utsläpp, dagvattenspåverkan och dikningar som påverkar flora och fauna negativt.