Calluna AB har på uppdrag av Länsstyrelsen i Kalmar län eftersökt glacialrelikta kräftdjur i sju sjöar i länet och jämfört med tidigare undersökningar. Tre metoder användes; bottentrålning, ekmanhugg och vertikala drag med djurplanktonhåv. I varje sjö lades transekter längs var 10:e djupmeter och provtagning skedde med alla tre metoder. Antalet transekter varierar mellan sjöarna beroende på sjöns djup och syretillgång. Den djupast liggande transekten lades vid det största djup som innehöll mer än 4 mg syre/l. Utifrån det djupet lades sedan transekter var 10:e djupmeter upp mot land. De eftersökta arterna var: Mysis relicta (pungräka), Monoporeia affinis (vitmärla), Relictacanthus lacustris (sjösyrsa), Pallasea quadrispinosa (taggmärla), Limnocalanus macrurus (en planktonisk hoppkräfta) och Saduria entomon (skorv). Vi fann fem av de sex reliktarterna. Flest arter hittades i Fälgaren och Hummeln, med fyra arter i varje. I båda sjöarna fanns M. relicta, M. affinis, och L. macrurus. I Fälgaren fanns dessutom R. lacustris (NT) och i Hummlen P. quadrispinosa. I tidigare undersökningar från 1980-talet fanns dessutom P. quadrispinosa i Fälgaren. I Maren och Storsjön fanns M. relicta, M. affinis och P. quadrispinosa. Tidigare är den planktoniska arten L. macrurus funnen i Storsjön och i Maren har skorv (S. entomon) påträffats på 1960-talet. I Stora Ramm fanns M.relicta, R. lacustris och L. macrurus. Där har man tidigare också påträffat P. quadrispinosa. I Stora Sinnern fanns endast M. relicta och här finns de största förändringarna. Tidigare har man också funnit P. quadrispinosa, M. affinis och L. macrurus. I Storyttern fanns ingen av de eftersökta arterna, medan man på 1980-talet fann P. quadrispinosa och M. affinis. Vanligast i 2009 års undersökning var M. relicta som fanns i sex sjöar följt av M. affinis (fyra sjöar), P.quadrispinosa och L. macrurus (vardera tre sjöar). R.lacustris fanns i Fälgaren och Stora Ramm. Bottentrålning fångade flest individer och arter och den sällsynta R. lacustris fångades enbart med trål. Skorv hittades inte i någon sjö och det kan delvis förklaras av använd metodik. Den förekommer sparsamt och glest och fångas troligen bäst med betade fällor som kräver att man besöker sjön vid minst två tillfällen och detta prioriterades inte vid denna undersökning. Stora Sinnern och Storyttern med lägst antal arter hade syrebrist vid botten, inte bara vid den djupaste punkten utan också en bit upp i vattenvolymen, vilket indikerar åtminstone mesotrofa förhållanden. Sjöarna är inte så djupa (22 respektive 13 meter). I dessa sjöar saknas goda förutsättningar för reliktarter. I båda sjöarna har antalet reliktarter minskat påtagligt sedan 1980-talet och förklaringen ligger troligen i försämrade syreförhållanden. Maren, Stora Ramm och Storsjön är oligotrofa-mesotrofa sjöar. Det är syrebrist vid botten, men bara någon meter ovanför botten finns återigen syre. Sjöarna är relativt djupa (mellan 22–45 meter). I dessa sjöar kan troligen reliktarter fortleva under förutsättning att syreförhållanden inte försämras ytterligare. Hummeln och Fälgaren är båda tydligt oligotrofa sjöar med stort djup (63 respektive 58 meter) och goda syreförhållanden ända ner till botten. Här finns stora levnadsutrymmen för reliktarter och förutsättningarna för arternas fortlevnad är goda. I fyra av dessa fem sjöar påträffades något färre arter än i tidigare undersökningar, men det är utifrån dessa data inte möjligt att säkerställa om det beror på försämrade syreförhållanden eftersom sjöarna inte uppvisar tydliga tecken på syrebrist.