Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Köpingsån och Köpingsviken: en långtidsutvärdering av recipientkontrollens mätningar
Responsible organisation
2002 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Utvecklingen och förändringar i land- och vattenmiljön följs inom ramen för den regionala miljöövervakningen och den samordnade recipientkontrollen.I denna rapport redovisas en långtidsutvärdering av recipientkontrollen i Köpingsån och Köpingsviken. Köpingsån rinner genom tre kommuner innan den via Köpingsviken mynnar i Mälarens västra del Galten. Ån avvattnar ett 289 km2 stort område, som i norr domineras av skogsmark och i söder av jordbruksmark. Två förgreningar, Kölstaån och Valstaån, rinner strax uppströms Köpings stad ihop till Köpingsån.De stora punktkällorna i Köpingsåns vattensystem är belägna i anslutning till Köpingsviken. Det är framför allt Norsa avloppsreningsverk och Hydro Agri (f d SUPRA AB) som är destörsta punktkällorna för näringsämnen till systemet. Idag tillförs en minst lika stor del från själva Köpingsån, genom diffusa källor som jordbruks- och skogsmark samt enskilda avlopp.Provtagningar i Köpingsån och Köpingsviken har pågått sedan år 1964 och sedan år 1975 finns ett samordnat kontrollprogram för hela avrinningsområdet. I vattensystemet är den stora tillförseln av näringsämnen till vattnet det största miljöproblemet.Vid provtagningsperiodens början fanns inga begränsningar för utsläpp till vatten och stora mängder näringsämnen släpptes framför allt ut från konstgödselfabriken SUPRAAB (nuvarande Hydro Agri). Vid miljöskyddslagens tillkomst i slutet av 1960-talet ställdes krav på bättre rening och utsläppen från verksamheten har sedan dess minskat drastiskt.Förutom Brommaverkets avledning till kusten år 1989 är det SUPRA:s minskade utsläpp till Galten i slutet av 1960-talet som mest bidragit till kväveavlastningen till Mälaren(Mälarrapporten). Även reningsverkets utbyggnad i början av 1970-talet har bidragit till minskningen. Idag tillförs största delen av näringsämnena från Köpingsåns diffusa utsläpp. Näringstillståndet i sjöarna har inte förändrats under provtagningsperioden. Problemen med försurning är ganska begränsade, men i de nordvästra delarna av avrinningsområdet finns vissa försurningseffekter.

Place, publisher, year, edition, pages
Länsstyrelsen i Västmanlands län , 2002. , p. 31
Series
Länsstyrelsen i Västmanlands län, ISSN 0284-8813 ; 2002:1
Keywords [sv]
Västerås, Sötvatten, Vattendrag, Vattenvård, Miljöövervakning, Västerås
National Category
Environmental Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-3673OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-3673DiVA, id: diva2:863672
Note

Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

Available from: 2015-10-23 Created: 2015-10-23 Last updated: 2015-12-10Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(630 kB)135 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 630 kBChecksum SHA-512
7d6308c3a9d5fa6d7b3b7fa31fe5ec35c730d1d97c4fece8d6125a7e66f5ceb5d4482b5e915fc452a47520448155b6ba730ee60cc00497997fb67f4764b232bb
Type fulltextMimetype application/pdf

Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 135 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 47 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf