Den större vattensalamandern, Triturus cristatus, är ett rödlistat svansgroddjur som har en historisk kontinuerlig utbredning i Sverige söder om den biologiska norrlandsgränsen, med spridda förekomster i norr. Historiska data om utbredning, populationsstorlek och förekomsttäthet är bristfälliga eller obefintliga. Arten misstänks ha gått tillbaka starkt i Sverige under 1900-talet p.g.a. fragmenteringseffekter på både dess akvatiska och terrestra habi-tatelement. Det finns anledning att hävda att arten idag främst förekommer i isolerade lokala populationer, samt att fungerande metapopulationer är sällsynta och i hög grad knutna till äldre mosaiklandskap i kulturbygder och opåverkade eller milt exploaterade skogslandskap. Detta tyder på att arten är sårbar och känslig för påverkan i de ekosystem den förekommer. Samtidigt tycks arten vara en bra indikator på goda förhållanden för biologisk mångfald i akvatiska och terrestra system, och är dessutom lättinventerad. I denna rapport sammanfattas, be-skrivs och föreslås metoder för inventering och miljöövervakning av arten inom dess svenska utbredningsområ-de. Förhoppningen är att övervakning ska kunna upprättas på flera håll i landet på både lokal och regional nivå, så att artens utveckling kan följas och utvärderas.