Denna inventering har utförts med avseende på vadare, måsar och tärnor. Dessutom karterades utbredningen av de viktigaste växtsamhällena och graden av betestryck noterades.En tidigare gjord inventering (1970) har också gjort det möjligt att dra slutsatser beträffande populationsutvecklingen.På strandängarna taxerades 758 par vadare år 1970 mot 827 tjugo år senare. För flera av arterna är de numerära skillnaderna små. Dett gäller för större strandpipare, rödbena och fiskmås. Ökningar har noterats hos strandskata, tofsvipa, enkelbeckasin, rödspov och skärfläcka. Minskningar konstateras hos kärrsnäppa och brushane. Bland ickevadare märks speciellt småtärnans beståndsökning och att skrattmås har minskat med 80 %.Ett signifikant samband mellan vadartäthet och graden av betestryck råder. Ju hårdare betestryck desto fler vadare häckar. Ett klart otillräckligt betestryck råder på flera lokaler.