Den starkt hotade undervattenväxten småsvalting (Alisma wahlenbergii) är endemisk för Östersjöregionen där den förekommer i Mälaren, Bottenviken och Finska viken. I Stockholms län har arten i dagsläget nio kända lokalersom alla är belägna i den östra delen av Mälaren. Lokalerna upptäcktes under perioden 1995-2006. Denna rapport redovisar resultat från 2007 års inventering av småsvalting vid dessa lokaler, och redogör för läge och trender i länet.Småsvalting påträffades vid samtliga lokaler. Ingen övergripande trend kunde identifieras var gäller populationernas utveckling. Asknäsviken förefaller liksom tidigare vara den mest individrika lokalen, med en population som uppskattas omfatta flera tiotusentals individer. Det tillgängliga datamaterialet var dock för litet för att medge någon säker bedömning av antalet. Populationen vid Gräsholmen beräknades omfatta drygt 40 000 individer, och har således hämtat sig från den kraftiga nedgången i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet.Populationerna vid Sandudden och Herrmete uppskattades till cirka 10 000 individ vardera. Båda dessa populationer var som mest individrika 2006 och förefaller alltså ha reducerats sedan dess. Det totala individantalet vid den relativt stora lokalen Lundhagsbadet har inte kunnat beräknas eftersom inventeringen här enbart omfattat täckningsgrader. Populationen uppskattas dock överstiga de nära 2000 individ som rapporterades 2004. Populationen vid Munsön har inventerats vid två tillfällen sedan upptäckten2006, och tycks ligga oförändrat kring drygt 2000 individer.De mindre lokalerna Fantholmen, Södran, Lundhagen 2 och Slagstabadet omfattade mellan 70 och 550 individ. Inte heller dessa lokaler uppvisade någon enhetlig trend.