I Stockholms skärgård har jordbruk bedrivits parallellt med andra näringar allt sedan öarna fick fast befolkning. På grund av de topografiska förhållandena har jordbruket varit småskaligt. De senaste 150 åren har det skett löpande rationalisering och specialisering inom lantbrukssektorn. I skärgården har det inte funnits förutsättningar för motsvarande utveckling. Idag har det gått så långt att jordbruket inte längre är lönsamt. En sak som drivermänniskor vidare inom denna sektor är det starka engagemang som finns att upprätthålla det livsverk som föregående generationer skapat. Dessa eldsjälar är för få i förhållande till det stora behov av vård och skötsel som detfinns behov av för att upprätthålla den natur- och kulturmiljövärden som finns i Stockholms skärgård.För att vi ska kunna leva ett gott liv i vårt län behöver vi bland annat naturupplevelser i såväl odlingslandskapet som vår unika skärgård. Länsstyrelsen i Stockholms län anser att Stockholms skärgård är ett av de prioriteradeområden som man ska satsa på genom vård och utveckling. Därför ser Länsstyrelsen att de natur- och kulturvärden som finns i skärgården är av intresse för Länsstyrelsen att bevara. Utan ett betat landskap minskar dessa värden samt tillgängligheten på öarna. Projektet syftar till att underlätta och förbättra förutsättningarna för djurhållningi skärgården och att vidmakthålla skärgårdens höga natur- och kulturvärden. I arbetsgruppen har representanter från Länsstyrelsens kulturmiljöenhet, naturvårdsenhet och lantbruksenhet samt en representant från djurhållarnai skärgården, ingått. Projektet delades in i tre faser, där den första fasen inleddes med en kartläggning av antalet djurhållare i Stockholms skärgård samt var de har sinverksamhet. En enkät skickades ut till djurhållarna med frågor om hinder för en ökad eller bibehållen djurhållning i Stockholms skärgård samt frågor om inriktning, markinnehav och synen på framtiden. De hinder som framkom ienkäten låg till grund för en workshop som arrangerades, där målsättningen var att finna lösningar till dessa hinder. Workshopen resulterade i en rad förslag på lösningar. I fas 2 genomfördes två pilotstudier, den ena med syfte att öka antalet djuren i besättningen. Här utgick vi från problem och hinder som djurhållaren på den gården själv hade formulerat. Med utgångspunkt från dessa hinder, togs förslag till lösningar fram gemensamt. Den andra pilotstudiens syfte var att utreda möjligheterna att utveckla djurhållningen när det gäller slakt och förädling. Förutom förädling av slaktprodukter, inkluderades även upplevelseprodukter som djurhållningen i skärgården kan generera. Förslagen till åtgärderna som framkom var dels av allmän karaktär och dels utgick de från förutsättningarna som fanns på pilotgården. Den tredje fasen syftade till att utreda hur vi med den nya problembilden som framkommit, ska gå vidare i det fortsatta arbetet. Under projektets gång har det fallit ut en rad idéer och lösningar som man kan gå vidare med. Ansvariga för genomförandet av dessa lösningar är flera. Här ser Länsstyrelsen att man har en roll och att vissa åtgärder faller inom ramen för dess myndighetsutövning, medan andra åtgärder borde tas om hand av andra aktörer, såsom Stockholms läns landsting, djurhållarna själva, SIKO eller kanske Skärgårdsstiftelsen.Två åtgärder som Länsstyrelsen redan tagit initiativ till är en sammanställning av ekonomiska stöd och bidrag som kan sökas för djurhållning i Stockholms skärgård, samt framtagandet av en typritning på en enkel prisvärd standardmodell av ett vinterstall som är anpassat för skärgårdsförhållanden som ska kunna nyttjas av djurhållare i skärgården utan någon kostnad. Vid denna rapports utgivning avslutas projektet med ett seminarium, ditdjurhållarna i Stockholms skärgård och andra aktörer kommer att bjudas in.