Syftet med denna undersökning var att finna lämpliga lokaler och att

påbörja regional miljöövervakning av de vegetationsklädda bottnarna i

Kanholmsfjärden och angränsande fjärdar, Stockholms Län.

Sista veckan i augusti månad år 2008 besöktes 24 lokaler i Kanholmsfjärden

med syfte att finna cirka 8 lämpliga lokaler och påbörja regional miljöövervakning

i området. Efter att ha valt fyra lokaler som besöktes år 1994

(alla med beteckning HK.) valdes ytterligare 6 lokaler ut från de resterande

20 lokalerna (numrerade av Länsstyrelsen från 1 till 20). Urvalet av dyklokaler

skedde efter att ha videofilmat bottnarna på samtliga 20 nya lokaler

som hade lagts ut av Länsstyrelsen. Syftet med videoinventeringen var att se

om lämpligt substrat fanns på tillräckligt djup så att bedömningsgrundernas

kriterier kunde tillämpas. På de tio slutgiltigt valda lokalerna, som befanns

vara lämpliga för ett framtida regionalt miljöövervakningsprogram av de

vegetationsklädda bottnarna i området, genomfördes dykinventeringar enligt

standardmetod för nationell miljöövervakning.

En jämförelse med år 1994 visar på en svagt positiv utveckling av de

vegetationsklädda bottnarna i Kanholmsfjärden och angränsande fjärdar. På

samtliga återbesökta lokaler går blåstång djupare ner och har i allmänhet

även högre täckningsgrad än tidigare. Även röd- och brunalgerna visar

samma trend.

Förekomsten och artsammansättningen på de enskilda lokalerna tyder på att

området hyser en rik förekomst av vegetation och djur. Sammansättningen

är typisk för hårda bottnar i väl ventilerade (god vattenomsättning) mellanskärgårdsområden,

jämförbart med vad som finns i referensområden för den

nationella miljöövervakningen i norra egentliga Östersjön (Asköområdet).

Enligt bedömningsrunderna erhöll Kanholmsfjärden statusen hög. Detta

beräknades från två olika protokoll i och med att de båda dykare skattade

varje lokal oberoende av varandra.

De enskilda dyklokalerna är beskrivna i detalj. Information om positioner,

kompassriktning, avstånd och djup för varje lokal samt och fotografier som

dokumenterar lokalens läge har bifogats och gör framtida återbesök till

exakt samma utgångsläge möjliga på decimetern när, och då utgår man från

fotografierna.

Det förekommer inga större, lokala störningar i området, förutom den

dagliga, tunga fartygstrafken i lederna förbi Stavsnäs – Dalarö och

Sandhamn. Effekter av fartygstrafiken sågs framför allt på några nordliga

lokaler (kraftig stranderosion på lokal HK13, Sollenkroka, samt på lokal 10,

Ängsholmen där små blåstångruskor växer på de dagligt vågspolade

klipporna cirka 0.5 m ovanför vattenlinjen).