Syftet med denna undersökning var att finna lämpliga lokaler och att
påbörja regional miljöövervakning av de vegetationsklädda bottnarna i
Kanholmsfjärden och angränsande fjärdar, Stockholms Län.
Sista veckan i augusti månad år 2008 besöktes 24 lokaler i Kanholmsfjärden
med syfte att finna cirka 8 lämpliga lokaler och påbörja regional miljöövervakning
i området. Efter att ha valt fyra lokaler som besöktes år 1994
(alla med beteckning HK.) valdes ytterligare 6 lokaler ut från de resterande
20 lokalerna (numrerade av Länsstyrelsen från 1 till 20). Urvalet av dyklokaler
skedde efter att ha videofilmat bottnarna på samtliga 20 nya lokaler
som hade lagts ut av Länsstyrelsen. Syftet med videoinventeringen var att se
om lämpligt substrat fanns på tillräckligt djup så att bedömningsgrundernas
kriterier kunde tillämpas. På de tio slutgiltigt valda lokalerna, som befanns
vara lämpliga för ett framtida regionalt miljöövervakningsprogram av de
vegetationsklädda bottnarna i området, genomfördes dykinventeringar enligt
standardmetod för nationell miljöövervakning.
En jämförelse med år 1994 visar på en svagt positiv utveckling av de
vegetationsklädda bottnarna i Kanholmsfjärden och angränsande fjärdar. På
samtliga återbesökta lokaler går blåstång djupare ner och har i allmänhet
även högre täckningsgrad än tidigare. Även röd- och brunalgerna visar
samma trend.
Förekomsten och artsammansättningen på de enskilda lokalerna tyder på att
området hyser en rik förekomst av vegetation och djur. Sammansättningen
är typisk för hårda bottnar i väl ventilerade (god vattenomsättning) mellanskärgårdsområden,
jämförbart med vad som finns i referensområden för den
nationella miljöövervakningen i norra egentliga Östersjön (Asköområdet).
Enligt bedömningsrunderna erhöll Kanholmsfjärden statusen hög. Detta
beräknades från två olika protokoll i och med att de båda dykare skattade
varje lokal oberoende av varandra.
De enskilda dyklokalerna är beskrivna i detalj. Information om positioner,
kompassriktning, avstånd och djup för varje lokal samt och fotografier som
dokumenterar lokalens läge har bifogats och gör framtida återbesök till
exakt samma utgångsläge möjliga på decimetern när, och då utgår man från
fotografierna.
Det förekommer inga större, lokala störningar i området, förutom den
dagliga, tunga fartygstrafken i lederna förbi Stavsnäs – Dalarö och
Sandhamn. Effekter av fartygstrafiken sågs framför allt på några nordliga
lokaler (kraftig stranderosion på lokal HK13, Sollenkroka, samt på lokal 10,
Ängsholmen där små blåstångruskor växer på de dagligt vågspolade
klipporna cirka 0.5 m ovanför vattenlinjen).
2010. , p. 58