Sammanfattning
I Västmanlands län har bottenfaunaundersökning utförts i 24 vattendrag och i en
sjö. Provtagningen ägde rum i maj, juli och oktober 2010 och utfördes med M42-
metoden.
Syftet med undersökningen var dels kalkningseffektuppföljning, dels identifiering
och följa utvecklingen av bottenfauna i vattendrag med höga naturvärden samt att
ta fram underlag för arbetet med EU:s Ramdirektiv för vatten. Ytterligare ett syfte
med undersökningen var att bedöma effekter av reglering nedströms
kraftstationsdammar.
Möjligheten att bedöma effekter av reglering på bottenfaunan nedströms
kraftverksdammar var begränsad utifrån klassning av ekologisk status enligt
bedömningsgrunderna. Vid den egna bedömningen av ekologisk status var
effekterna tydligare.
Resultaten från provtagningen analyserades med indexen i Bedömningsgrunder
för sjöar och vattendrag. Enligt bedömningsgrunderna var den ekologiska statusen
hög i sex av 26 undersökta lokaler, god status i nio lokaler, måttlig i sex av
lokalerna, otillfredsställande i tre och slutligen två lokaler med dålig status.
Enligt den egna bedömningen hade tre lokaler mycket högt värde, sju lokaler hade
högt värde, åtta lokaler hade medelvärde, fyra lokaler hade lågt värde och
slutligen fyra med mycket lågt värde.
I 20 av de 26 undersökta lokalerna visade indexet MISA, som indikerar
försurningspåverkan, att vattendraget är nära neutralt, två lokaler visade måttligt
surt vatten, tre lokaler visade surt vatten och slutligen en lokal visade mycket surt
vatten. Den egna bedömningen utifrån bottenfaunan visade tre lokaler nära
neutralt, 14 lokaler måttligt surt, sex lokaler surt och slutligen tre lokaler mycket
surt vatten.
Tre lokaler med bedömningen mycket högt värde var; Vågsjöbäcken (VS 2136),
Krabobäcken (VS 2144) och Nälabäcken (VS 519). Alla dessa tre innehöll mycket
fina biotoper med varierande bottenstruktur och olika flöden samt slamfria
bottnar. Naturvärdet var mycket högt på dessa platser.
Fyra lokaler med mycket lågt värde var Tjurlångsbäcken (VS 2127), Uggelforsån
(VS 426), Gisslarboån (VS 2131) och ”Djupebobäcken” (VS 2133).
Tjurlångsbäcken och ”Djupebobäcken” var rätade och hade ett 30 - 40 cm tjockt
sedimentlager och extremt ensidig bottenstruktur till följd av detta. Gisslarboån
verkar påverkad av tidigare järnverksamhet medan bottenfaunan i Uggelforsån var
gravt skadad, troligtvis till följd av tidigare gruvverksamhet.
2010. , p. 135