Mycket har gjorts när det gäller tydligare regler och information kring hur avfallet ska

omhändertas men det som brister är den praktiska hanteringen vid rivning av byggnader.

En huvudorsak är att det är svårt att identifiera CFC vid rivning samt att det är dyrt att

transportera och destruera stora rivningsmassor. Det finns dessutom endast ett fåtal

anläggningar i Sverige som har möjlighet att ta hand om byggmaterial innehållande CFC.

Eftersom varje omhändertaget kilo CFC är mycket värt (i form av minskat behov av

kostnader för klimatanpassning samt kostnader för skador från ett tunt ozonskikt) ser vi

att det finns ett värde i att arbeta för en lösning som gör att insamlingen kommer igång så

fort som möjligt.

Utifrån IVL:s rapport (2012) uppskattas 8 ton CFC från isolermaterial lämnas in till

destruktion per år och att över 72 ton CFC från isoleringsmaterial inte lämnas in på

miljöriktig avfallshantering per år. WSP:s bedömning är att uppskattningarna i tidigare

studier är rimliga

42, men att mängden CFC som lämnas in till destruktion tyvärr är

överskattad.

En kunskapshöjning i branschen om i vilka typer av material CFC förekommer, hur man

identifierar det och vilka skador det orsakar, är grundläggande förutsättningar för en

bättre hantering av dessa material.

Beställare av rivningsarbeten har en viktig funktion i hur CFC-haltigt material hanteras.

Juridiskt är det byggherren/fastighetsägarens ansvar att ta reda på om FA, däribland CFC,

kommer att uppstå vid en rivning och se till att detta omhändertas på ett korrekt sätt. Det

finns redan idag ekonomiska drivkrafter vid fragmenterings- och

förbränningsanläggningarna som skulle kunna användas om bara kunskapsnivån hos

berörda aktörer var högre. Viljan att göra rätt ska dessutom inte underskattas. Vår

bedömning är att en kommunikationssatsning riktad till främst beställarledet skulle med

relativt små medel kunna ge en ganska stor effekt. Ökad kunskap hos fastighetsägare om

att CFC använts i fler applikationer än köldmedier kan bidra till en ökad förståelse för

högre avfallskostnader. Det offentliga kan ha en stor roll att spela när det gäller

kravställningar vid ombyggnation av allmännyttan, bland annat i miljonprogrammen.

Vasakronan, Jernhusen och liknande aktörer är också viktiga att nå inför stora

ombyggnader av kontorslokaler för att betona vikten av fungerande rutiner för rätt

omhändertagande av CFC vid ombyggnation. Genom sin storlek kan allmännyttan bli en

viktig aktör för att öka volymerna.