Samordnat program för övervakning av kustfisk i Bottniska viken och Stockholms skärgård – utveckling av undersökningstyp och indikatorer
Responsible organisation
2004 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]
Här har utvärderingen skett utifrån de indikatorer som HELCOM MONAS under våren 2004 föreslagit som relevanta indikatorer baserade på kustfisk. Indikatorerna har delats in i fisksamhällsnivå, populationsnivå samt individnivå och i denna rapport presenteras ett flertal exempel på indikatorer från respektive grupp. Projektet syftar till att utarbeta en strategi för ett samordnat program för övervakning av kustfisk i Bottniska viken och Svealands kustvatten och är inne på sitt andra år. Projektet är ett samarbete mellan Länsstyrelserna i Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands,Gävleborgs, Uppsala och Stockholms län, Fiskeriverket, Umeå Marina Forskningscentrum och Naturvårdsverket. Med tyngdpunkt i Bottniska viken och med en geografisk spridning längs hela Sveriges ostkust redovisas resultat från provfisken i fem områden där provfiske genomförts med Kustöversiktsnät enligt HELCOM guidelines,parallellt med provfiske med djupstratifierat/randomiserat provfiske med översiktsnät av typen Norden. Ytterligare fem områden har dessutom provfiskats med enbart översiktsnät av typen Norden. Provtagningstrategin har undersökts för att analysera effekter av provfiskeinsatsens storlek på antalet fångade arter och antalet fångade individer. Resultaten visar att djupstratifierat/randomiserat provfiske med översiktsnät av typen Norden på mellan 30 till 50 stationer per område i första hand ger en kvantitativ bild av abborrens abundans ner till 10 m djup. I ett flertal provfiskeområden kan även abundansen av mört och gers övervakas kvantitativt. För andra förekommande arter blir övervakningen av mer kvalitativ natur. När avståndet mellan nätstationer inom ett provfiskeområde analyserades visade det sig att i hälften av provfiskeområdena är närbelägna stationer mer likartade med avseende på fångst av abborre och mört än stationer med större inbördes avstånd. Vid jämförelse av betydelsen om samma provfiskestationer används upprepat år efter år eller om nya stationer slumpas ut varje år, antyder resultaten att mellanårsvariationen är större än den variation som beror av att nya provfiskestationer utslumpats. Sammanfattningsvis kan sägas att med reservation för något ökad risk för förlust i representativitet kan det vara fördelaktigt att fiska samma stationer år efter år i denna typ av övervakning av kustfisk. Det förslag till typindelning av kustvatten som SMHI har tagit fram med anledning av genomförandet av Ramdirektivet för vatten föreslås i denna rapport vara en grund för dimensioneringen av ett program för övervakning av kustfisk. Den tidigare geografiska spridningen av provfiskeområden har gjort att Kustfiskprojektet har valt att under år 2004 utöka programmet med två nya provfiskeområden.Resultat från provfisken under projektperioden 2002–2004 och den samlade kompetensen och erfarenheten inom projektet kommer att ligga till grund för den slutliga programstrategi som ska tas fram under år 2004/2005.
Place, publisher, year, edition, pages
Göteborg: Fiskeriverket , 2004.
Series
Fiskeriverket informerar, ISSN 1404–8590
Keywords [en]
biota, oceans, environment
Keywords [sv]
Stockholms skärgård, Svealands kustvatten, Bottniska viken, indikatorer, könsfördelning, rekryteringsområden, kustfisk, Provfiske, övervakning, abborrar, fisk, artdiversitet, åldersprovtagning
National Category
Environmental Sciences
Research subject
Miljöövervakningens programområden, Coast and sea; Environmental Objectives, A Balanced Marine Environment, Flourishing Coastal Areas and Archipelagos
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-123Local ID: 2644b881-4fbd-491b-aa57-fd2d35061f1eOAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-123DiVA, id: diva2:657688
2013-10-212013-10-212015-11-18