Vindkraft till havs ökar i betydelse som energikälla. Det finns idag planer på attanlägga havsbaserad vindkraft i Sveriges alla havsområden. Byggandet och närvaronav vindkraftverk till havs kan påverka det marina livet. Av särskild vikt är att förståhur fisk påverkas då fisk är av central ekologisk betydelse och flera arter är av intresseur kommersiell synpunkt. För att förstå hur fisk påverkas av vindkraft behövs detett helhetsperspektiv där både vindkraftverkens hela livscykel, och fiskarsekologii vidare bemärkelse, beaktas.
En vindpark, som består av flera vindkraftverk samlade inom ett område, gårigenom tre faser. Den första fasen är anläggningsfasen, följt av driftfasen och därefteravvecklingsfasen. Fisk kan påverkas på olika sätt beroende på vilken fas detgäller. Under anläggningsfasen är det i synnerhet två påverkansfaktorer att beaktai de fall de förekommer. Det ena handlar om ökade ljudvolymer och det andra omspridning av sediment.
När det gäller ljud har fisk generellt väl utvecklade hörselorgan. Om ljudbildenplötsligt ändras kan fisk påverkas. Anläggandet av vindkraftverksfundament kanavge högintensivt ljud. Detta gäller i synnerhet när monopile-fundament installeras,vilket under goda förhållande pågår under cirka sex timmar. Hur fisk reagerar påökat ljud beror på flera faktorer. Hörselförmågan skiljer sig åt mellan arter ochljudets spridning påverkas av hur den lokala vatten- och bottenmiljön är beskaffad.En viktig faktor som avgör hur fisk påverkas av ljud är avståndet till ljudkällan vilketfisk kan påverka genom att röra sig ifrån ljudet. Generellt skulle det gå att urskilja engradient för ett flertal arter, där fisk som är tillräckligt långt borta är opåverkade, tillde som är nära nog för att det ska bli en beteendereaktion, till de som är ytterligarenärmare vilket kan leda till en hörselnedsättning, till de som är i direkt anslutningtill anläggningsarbetet där ljudet kan vara fysiologiskt skadligt. Fisk i direkt anslutningtill en installationsplats med tillräckligt god simförmåga kommer sannoliktflytta ifrån området när arbetet inleds. Ljudets inverkan på fisk går att påverkagenom att använda tekniska skyddsåtgärder till exempel genom att skrämma bortfisk innan vindkraftsfundamenten installeras och att omgärda anläggningsområdetmed bubbelgardiner eller annan ljuddämpande utrustning.
Vid anläggning av vindkraft kan sediment frigöras i samband med attvindkraftsfundamentetmonteras och även när sjökablar utplaceras. Frigörelsenav sediment från monteringen av vindkraftverken är mest påtagligt när monopilefundamentinstalleras och då om det behöver borras i botten. Hur fisk påverkas avsediment beror bland annat på befintliga arter, levnadsstadier och fiskens storleksamt typ av botten och vattenförhållanden. Påverkan från frigörelsen av sedimentvid anläggandet av vindkraftverk är generellt inom en koncentration och tidsrymdsom flertalet fiskar klarar av. När det gäller hur fiskägg- och fisklarvstadiet påverkasså är den perioden för många marina fiskarter pelagisk vilket betyder att en lokalpåverkan sannolikt har en begränsad effekt på populationsnivå.
Den längre perioden under en vindparks livscykel är driftsfasen. Havsbaseradevindkraftverk tillför en hårdbottenmiljö som under driftfasen kan fungera somartificiellt rev, med ansamlingar av fisk som följd. Det gäller både vindkraftsfundamentetoch erosionsskydd. Även flytande vindkraftverk kan locka till sig fisk och beskrivs då som en ”fish aggregation device”. Anhopningen av fisk runt vindkraftverkkan uppstå som ett resultat av att fiskar simmar till vindkraftsfundamentet ochsom en konsekvens av reproduktion. Fisk kan söka sig till vindkraftsverk av fleraskäl, till exempel för ökad tillgång av föda, ett område för reproduktion och skyddfrån predation. Olika arter kan påverkas på olika sätt från de som är oberörda avnärvaron av vindkraftverk till de som visar tydliga preferenser för att uppehålla signära strukturen. Sverige har en lång kust med olika vattenmiljöer där inte minstsalthalten och klimatet påverkar vilka arter som finns var och i vilken mängd.Följaktligenkan reveffekten variera beroende på var vindkraftverk placeras.Ytterligare en potentiell påverkansfaktor under driftfasen är närvaron av sjökablari vindparker, och mellan vindparker och land. De kan lokalt avge magnetiskafält. Det är dock mycket som talar för att påverkan från magnetiska fält i anslutningtill sjökablar är av mindre betydelse.
Efter driftfasen kan vindkraftverk nedmonteras. Hur fisk påverkas av en avvecklingkan vara svårt att veta givet att om ett vindkraftverk installeras idag så liggernedmonteringen många år i framtiden då andra tekniker kan komma att tillämpas.Dagens avvecklingsmetoder kan generera en viss temporär påverkan i form av ljudoch en begränsad sedimentspridning. Om det under driftfasen har genererats enreveffekt innebär en nedmontering att reveffekten upphör vilket kan vara negativtför de arter som har uppehållit sig i närheten av vindkraftsfundament.
Även om vindparken beskrivs som en enhet där flera verk är samlade inom ettområde så är avståndet vanligtvis mellan verk 1–2 kilometer, med de vindparkersom byggs idag. Det betyder att påverkan är mer lokal än regional. Samtidigt omdet blir tillräckligt många vindkraftverk inom ett område kan det bli en samladpåverkan där till exempel vissa arter kan röra sig mellan strukturerna. Att det bliren sådan additiv effekt beskrivs som en kumulativ påverkan. Det kan även gällaom flera vindparker byggs inom ett havsområde eller om det blir en interaktionmed, utsjöbankar, öar, kuststräckor, skyddade områden eller mänsklig aktivitet,till exempel sjöfart och fiske.
Det är mycket som talar för att tillförseln av vindkraftverk till havs inte utgörett hot för fiskarter eller fiskpopulationer. Likväl kan vindkraft påverka fisk på olikasätt, en påverkan som kan skilja sig åt beroende på var i Sverige vindparker etableras.Sverigehar en lång kuststräcka där livsmiljön och artsammansättningen kan skiljasig åt på ett påtagligt sätt mellan havsområden. Följaktligen är det av central betydelseatt göra en lokal bedömning av hur fisk påverkas när vindparker ska anläggas.
Stockholm: Naturvårdsverket, 2023. , p. 50