Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Vindkraft & kulturmiljö: Vindkraftens påverkan på kulturmiljön – metoder och exempel
Kulturmiljö Halland.
Number of Authors: 1
Responsible organisation
2013 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Kulturmiljöhänsyn uppfattas ofta som problematisk när vindkraft planeras. Kulturmiljövärdena upplevs som subjektiva. Syftet med denna rapport är att underlätta beskrivningen av kulturmiljöer samt resonera kring olika former av påverkan. I miljökonsekvensbeskrivningar (MKB:er) finns en tydlig sektorisering, kulturmiljöer behandlas ibland enbart under egna rubriker som riksintresse för kulturmiljön och fornlämningar. Det förekommer sällan någon diskussion om kulturarvets och kulturmiljöernas roll i landskapet. Kanske är det en av anledningarna till att kulturmiljöhänsynen upplevs som problematisk – den integreras bara undantagsvis i de övriga resonemangen.

Vindkraftetableringar berör kulturmiljöer på olika sätt beroende på vilken nivå de studeras. Påverkan kan vara direkt, på platsen där verk ställs eller där infrastruktur till verk dras fram. Den direkta påverkan avser oftast forn- och kulturminnen och regleras i fornminneslagen. Många länsstyrelser vill att MKB:n ska innehålla ett underlag (fornminnesinventering) som även förenklar avgörandet om länsstyrelserna behöver fatta beslut om arkeologiska insatser. Detta skiljer vindkraftetableringar från övriga exploateringar där den arkeologiska utredningen, med beslut enligt KML (lag 1988:950), ofta tillämpas efter MKB:n. En tidig inventeringsinsats förenklar beslutsprocessen i ett senare skede och är i detta sammanhang lämplig, då påverkan på kulturmiljön väsentligen prövas i samband med MKB. Fornminneslagen (lag 1988:950) gäller oavsett projekteringens storlek. Påverkan inom själva parken/projektområdet är en mellannivå som brukar behandlas tämligen sparsamt i underlagen. Bygden eller landskapet är den tredje nivån som kulturmiljöpåverkan brukar studeras och analyseras på. Detta kan ske genom att försöka presentera allt, eller att lyfta fram det som är mest karaktäristiskt. Framställningen kan även göras genom att identifiera flöden eller rörelsemönster i landskapet över tid och studera om vindkraftetableringen följer dessa mönster eller bryter mot dem.

En kulturmiljöanalys ser olika ut beroende på vilka antikvariska experter som involveras. Vi har genom fallstudier belyst vindkraftexploateringar utifrån fyra olika expertområden: En kulturgeograf har belyst landskap; En byggnadsantikvarie har belyst kulturhistoriskt värdefull bebyggelse; En arkeolog har belyst fornlämningar; En biolog har belyst biologiskt kulturarv.

När kulturmiljöer värdernas brukar kulturmiljösektorn utgå ifrån tre olika värdekategorier. Värdena används vid registrering i fornminnesregistret (FMIS), och presenteras i Vindkraftshandboken (Boverket 2009). Preparatsvärdet eller kunskapsvärdet handlar om miljöns eller lämningens vetenskapliga innehåll. Upplevelsevärdet eller pedagogiskt värde handlar om miljöns elle rlämningens yttre kvaliteter; är det välbevarat, är det tydligt representativt för ett historiskt skede eller en händelse. Bruksvärdet kretsar kring hur miljön eller lämningen används idag, och bruk utifrån lämningens eller miljöns kulturhistoriska perspektiv. Idag sker de flesta besök i skog och mark antingen i tätortsnära miljöer alternativt i friluftsområden eller naturreservat med parkering och slingor. Detta medför att aktiva besök som sker i kulturmiljöer där projektering planeras ger kulturmiljön ett högt bruksvärde. Bruksvärdet handlar även om lämningens eller miljöns ekonomiska betydelse för markägaren/brukaren. Idag kretsar mycket av kulturarvsdiskussionen kring medborgarnas bruk och rätt till att delta i sitt kulturarv vilket medför att välbesökta kulturmiljöer bör visas mycket hög hänsyn. Givetvis skall värderingen även väga in vad de boende anser är traktens viktigaste kulturmiljöer, något som ligger i linje med bland annat demokratiaspekten i den Europeiska landskapskonventionen. Att involvera och ta hänsyn till lokalbefolkningens åsikter underlättar acceptansen vid en projektering. Samtidigt finns i den Europiska landskapkonventionen ett expert- och utbildningsperspektiv som innebär att experter bör identifiera de vetenskapliga och representativa kulturmiljöer som är viktigast i ett område. En annan sak att ta hänsyn till är om kulturmiljön innan exploatering är tyst och om detta är en viktig egenskap för upplevelsen.

Kulturlandskapet är i ständig förändring. Det kan visas genom att i en kulturmiljöanalys använda äldre bilder av området. Fotomontage kan ge ett intryck av hur området kan komma att te sig i framtiden.

Beskrivningarna av riksintressen för kulturmiljö är inte enkla att använda för att avgöra om deras värden påverkas genom en vindkraftetablering. Det är sällan uttryckt att landskapsvyn från riksintresset för kulturmiljö är av betydelse. Fornlämningar och riksintressen för kulturmiljö behandlas ofta som isolerade objekt snarare än delar av ett landskap.

Vindkraftetableringar i skogsmark påverkar en betydligt större fysisk yta än vad som brukar anges i ansökningar och underlag. Ytorna (infrastruktur och uppställningsplatser) som fysiskt påverkas (genom schaktning, sprängning, utfyllnad) för en normalstor vindkraftpark om 12 verk är jämförbara med ett mindre industriområde (6–10 hektar). En analys av 22 vindkraftverk meden i miljökonsekvensbeskrivningen angiven yta mellan 500 och 2 500 m2 visar att den ianspråktagna ytan varierar mellan 2 400 och 11 000 m2. Vid varje vindkraftverk bör därför en yta med en radie på 100 m inventeras. Vid vägar och annan infrastruktur bör ett vägutsnitt med minst 50 m bredd inventeras.

Kompensationsåtgärder har ingen lång tradition i svenskt rättssystem men är vanliga internationellt. Den typen av åtgärder brukar inte förekomma när man resonerar kring kulturmiljöer. Det finns ett inbyggt lagbaserat system för ersättning när fornlämningar tas bort, men systemet hindrar inte att på olika sätt kompensera förlust av kulturvärden. Kompensationsåtgärderkan t ex utgå från miljömålen i kombination med befintliga fornlämningar. Kompensationsåtgärder bör följas upp och utvärderas.

För att sätta vindkraftprojekteringars påverkan på kulturarvet i perspektiv förs resonemang kring hot mot kulturarvet idag. Det kraftiga försurning under 900-talet har medfört kraftig nedbrytning av åtskilliga kategorier kulturarv. Klimatförändring påverkar också kulturarvet.

Avslutningsvis presenteras en checklista för arbete med kulturmiljöer i samband med vindkraftetablering. Listan kompletterar Vindkraftshandboken samt de krav som länsstyrelsen brukar ställa. Checklistan utgår ifrån de tre diskuterade nivåerna landskap, projektområde, plats.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Naturvårdsverket, 2013. , p. 89
Series
Rapport / Naturvårdsverket, ISSN 0282-7298 ; 6541
Keywords [sv]
Vindval
National Category
Environmental Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-10512ISBN: 978-91-620-6541-6 (print)OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-10512DiVA, id: diva2:1746550
Available from: 2023-03-28 Created: 2023-03-28 Last updated: 2023-03-28Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(2375 kB)97 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 2375 kBChecksum SHA-512
d9f6871ad86f45c99ce7656e0c3fa4462e675f5addf21a4b339a7ed08972e9d4e3a8b223f021417f30c472fea4eca4888a4a3ada532ddb160cbf28ed0231a773
Type fulltextMimetype application/pdf

Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 97 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 236 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf