Inom övervakningsprogrammet för miljögifter i limnisk biota samlas fisk in årligen från 32 sjöar. Metaller analyseras årligen i alla sjöar medan klorerade pesticider, PCB:er, bromerade och perfluorerade ämnen samt dioxiner analyseras årligen i nio av sjöarna och med ett omdrev på två-tre år för de resterande sjöarna. Tidstrenderna för de flesta sjöar visar på nedåtgående trender, med några få undantag. De 32 sjöarna finns representerade med flera sjöar i varje vattendistrikt och enligt den typologiindelning som används inom övervakningsprogrammet för Trendstationer Sjöar som SLU utför, representerar NRM:s sjöar 75% av SLU:s sjötyper. Därmed finns en relativt bra representation av dessa sjötyper. Däremot har man i påverkansanalysen från VISS konstaterat att några av sjöarna inom övervakningsprogrammet är påverkade, både av jordbruk men även av några miljögifter. Detta innebär att de påverkade sjöarna inte är helt representativa när det gäller att fungera som referenssjöar för vissa miljögifter. Vidare visar analyserna att några sjöar grupperar sig ihop gällande högre halter av en del miljögifter, det gäller bl.a. dioxiner, PCB:er, PFAS och vissa metaller. Inom övervakningsprogrammet utförs i dag ett omdrev för analyser av organiska miljögifter om två-tre år. En statistisk utvärdering hur detta omdrev påverkar möjligheten att upptäcka trender har gjorts i rapporten och man kan se att för att uppnå samma statistiska styrka som vi får vid att mäta varje år vid 10 års mätningar behöver vi istället mäta 12 år om vi analyserar vartannat år och 15 år om vi mäter vart tredje år. Vidare ser vi att kvalitetsmålet att upptäcka tidstrender på 10% i enskilda sjöar inom en 10-års period sannolikt inte nås för >50% av sjöarna även om man skulle analysera varje år. Vilket visar på att kvalitetsmålen så som de är uppsatta i dag inte kan efterlevas och vi rekommenderar därför en översyn av kvalitetsmålen. En jämförelse mot kraven inom Vattenförvaltningsförordningen har även gjorts och där kan man se att vi i dag inte mäter vissa ämnen som det krävs att man ska mäta (PAH:er) men att det även är ämnen som vi i dag mäter men inte behöver mäta, så länge de inte finns med i en påverkansanalys (klorerade pesticider och PCB:er). Förutom att kunna följa trender över tid är ett annat syfte med övervakningsprogrammet att bidra med referenser till regionala/lokala övervakningsprogram. För att kunna skapa ett bra underlag så att dessa övervakningsprogram kan använda referensdata rekommenderar vi att det tas fram referensvärden på vattendistriktsnivå och att dessa presenteras i de framtida limniska sakrapporterna.