Detta är slutrapporten från utvärderingen av LIP-finansierade VA-projekt somgenomförts på uppdrag av Naturvårdsverket. Projektet har utförts i samarbete mellan Scandiaconsult/Ramböll, Institutet för jordbruks- och miljöteknik (JTI), Verna ekologi AB, WRS Uppsala AB, Naturekonomihuset AB och Jonas Christensen (egen firma). Syftet med projektet har varit att utvärdera de LIP-finansierade projekten med avseende på teknik, miljö och ekonomi. Vidare sammanställdes kommuners erfarenhet av LIP vad gäller organisatoriska och administrativa aspekter. Utvärderingen har avgränsats till att gälla LIP-finansierade enskilda avlopp, gemensamhetsanläggningar, slamvassbäddar och bevattning med avloppsvatten.Arbetsmetoderna som använts har varit enkätundersökningar, intervjuer och genomgång av ansökningshandlingar och rapporter. För utvärdering av miljöaspekter användes substansflödesmodellen ORWARE och för den ekonomiska utvärderingen användes en generell kostnadsmodell. Resultatet av utvärderingen visar att LIP har lyft upp frågan om enskilda avlopp påagendan hos kommunerna. LIP-satsningen har inte direkt påverkat teknikutvecklingen inom kretsloppsanpassade enskilda avlopp men har väl lett till kompetensutveckling hos aktörer i de kommuner som studerats. Kritiska punkter ur teknisk synpunkt för lyckade kretsloppslösningar är toaletter som är lätta att rengöra och underhålla och det återstår en hel del utvecklingsarbete för att få fram bättre och säkrare komponenter för slamavskiljning, filtrerrening med mera. För slamvassbäddar råder bristande kunskap om dimensionering och utformning av bäddar liksom beskickning av bäddar relativt tillväxt och årstid. De viktigaste organisatoriska framgångsfaktorerna har visat sig vara god förankring och stöd i kommunen, att tillräckligt stor andel av investeringen har kunnat finansieras med hjälp av bidrag, tillräckligt lång tid för projektgenomförande, kontinuitet i projektorganisationen och att kommunen tillhandahåller system för återföring av de avloppsprodukter som fastighetsägarna kommer att producera. Utvärderingen har vidare visat att gemensamhetsanläggningar inom enskilda avlopp och anläggningar för bevattning med avloppsvatten har lyckats sämre än slamvassbäddar och åtgärder som gäller enfamiljshushåll. Orsaken till denna skillnad är komplexiteten i projekten. Planering av projekt med flera ömsesidigt beroende komponenter, eller där flera sakägare berörs kräver ett målinriktat och långsiktigt arbete där helst huvudmannen skall ha rådighet över hela kedjan. Uppläggetav LIP med inriktning på investering och kort genomförandetid gynnade inte en sådan planeringsstrategi. Utvärderingen av miljöaspekter visar att kretsloppsanpassade enskilda avloppslösningar har goda möjligheter att uppfylla miljömålen bättre än konventionella markbäddar. Ur miljösynpunkt har lösningen med urinsorterande torrklosetter fallit bäst ut. En knäckfråga är dock hur energianvändningen kan hållas på en rimlig nivå i system för klosettvattensortering. Slutsatsen bygger dock endast på resultat från en simuleringsmodell som använder input från tillämpningar utanför LIP-programmenoch dessa tillämpningar har främst bestått av FoU-projekt. Det finns inga garantier för att LIP-systemen verkligen visar lika goda resultat som försöksobjekten i FoUprojekt.En slutsats från den ekonomiska utvärderingen (som dock är baserad på ett litet urval) är att det är möjligt att införa kretsloppsanpassade enskilda avloppslösningar till kostnader som ligger i närheten av kostnaden för en konventionell markbädd(det kan till och med bli lägre kostnader). Man måste vidare ställa sig frågan omLIP-bidragen verkligen var berättigade eftersom inte någon egentlig merkostnad har uppstått jämfört med konventionell teknik? Å andra sidan har det framkommitatt kommunerna har haft stora problem att få till projekt om inte bidragsandelarna har varit tillräckligt stora. Satsningen på LIP-programmet har bidragit till att det i ett antal kommuner finns en grund för införandet av kretsloppsanpassad avloppsteknik hos enskilda avlopp i större skala. Det är på kort sikt av stor vikt från centrala beslutsfattare att utvecklingen av kretsloppsanpassade enskilda avlopp främjas. Risken är annars att investerade pengar och arbete går till spillo, och att det sker en återgång till konventionell teknik i Sverige. Dessutom kan en potentiell exportmarknad gå förlorad (Sverige ligger långt fram inom området för närvarande). För att åstadkomma en fortsatt utveckling på området behövs framförallt:
ör att kunna dra mer långsiktiga slutsatser skulle man behöva följa flera av LIPprojekten under längre tid. En ny utvärdering av utvalda projekt vore intressant attgöra om kanske 5 år för att kunna bedöma vilka de långsiktiga effekterna av LIPprogrammen blivit. Till en sådan utvärdering vore det av stort värde att genomföraett mätprogram för att inhämta information om hur anläggningarna uppfyller kravpå miljöpåverkan och resurshushållning på ett bättre sätt än vad som varit möjligt i denna utvärdering.De kommuner som har haft LIP-åtgärder inom enskilda avlopp kan upprätthållaoch vidareutveckla sin kompetens på området genom erfarenhetsutbyte med andrakommuner. Detta sker till del redan idag men bör utvecklas på lokal, regional samt även på nationell nivå. Det är viktigt att de framgångsrika koncepten, erfarenheterna från misstag samt den ”tysta” kunskap som finns i många kommuner dokumenteras. Denna utvärdering har enbart lyckats fånga delar av den ackumulerade kunskap som finns i kommunerna.