Ett av de svenska miljömålen är "Giftfri Miljö" och två av delmålen berör efterbehandling av förorenade områden. Åtgärder på förorenade områden är dock ofta förknippade med höga kostnader. På kort sikt är det därför inte möjligt att åtgärda samtliga objekt som identifierats, varför det är nödvändigt att prioritera mellan olika projekt samt avgöra en rimlig omfattning av efterbehandlingsinsatserna vid de utvalda projekten. Ekologiska, ekonomiska och sociala dimensioner ska beaktas vid denna prioritering. Miljöriskbedömningar för förorenade områden görs idag utifrån Naturvårdsverkets "Metod för Inventering av Förorenade Områden", MIFO1 . Här läggs stor vikt vid ekologiska och hälsorelaterade aspekter. Dessutom har de som arbetar med dessa bedömningar ofta en naturvetenskaplig bakgrund. Därför behandlas sociokulturella och ekonomiska aspekter oftast i betydligt mindre omfattning, vilket kan ge upphov till en felaktig prioritering sett ur ett hållbarhetsperspektiv. Ytterligare ett steg i beslutsfattandet har därför behövts, där även samhällsrelaterade aspekter beaktas i miljö- och hälsoriskvärderingen på ett systematiskt sätt. Flera tidigare rapporter inom programmet Hållbar sanering har även tidigare pekat på detta behov 2,3. Målsättningen med detta arbete har varit att ta fram ett användbart verktyg för att kunna göra en tvärvetenskaplig bedömning som tidigt leder till en kostnadseffektiv prioritering av områden som ska efterbehandlas. Modellen ska vara enkel att använda trots att den inkluderar många kunskapsfält. Den metod som till slut valdes ut är bland annat baserad på den ursprungliga MIFOmetoden men även s k "grovanalys" - en metod för tekniska och organisatoriska riskanalyser som görs i ett tidigt skede och där risker för påverkan på människa, miljö och ekonomi traditionellt värderas samlat. Denna metod används traditionellt inom industrin men har här applicerats och modifierats för förorenade områden. Frågeställningar i metoder som redan finns för övergripande ekologiska/medicinska, ekonomiska och sociala riskbedömningar i Sverige och internationellt har värderats, för att hitta angreppssätt som är tillämpbara på förorenade områden. Metoden som beskrivs i denna rapport redovisas schematiskt och förklaras i figur 4 och i kapitel 3 samt kortfattat här nedan. Metoden bygger på att en analysgrupp bestående av personer med goda och kompletterande kunskaper om objektet gör en övergripande riskidentifiering för objektet. Förutom hälsa/miljö-aspekter undersöks även ekonomiska och sociokulturella aspekter, varför det är bra om samtliga discipliner är representerade. De faktorer som värderas inom respektive disciplin är föroreningars farlighet, exponeringsgrad, spridningsförutsättningar, nuvarande värde, potentiellt värde, skyddsvärde, oro, beteendeförändringar och delaktighet. För att bedömningen ska bli så systematisk som möjligt har de till sin hjälp tabeller för konsekvens- och osäkerhetsbedömningar, analysprotokoll och checklista med ledord/frågor. Sammanvägningen av de olika faktorerna görs med hjälp av en riskmatris, vilken är vägledande under prioriteringsrocessen inför eventuellt fortsatta studier av området, exempelvis MIFO fas 1 och/eller 2, en platsspecifik bedömning eller annan utredning/insats. Test av modellen har genomförts med tre olika testgrupper. Vid första tillfället med en referensgrupp, andra tillfället med representanter från stadsbyggnadskontoret, sociala kontoret och miljökontoret i en mindre kommun och vid tredje tillfället med representanter från en större kommun samt länsstyrelse. Själva testfallet har bestått av ett fall där uppgifter från en genomförd riskbedömning enligt MIFO placerats på en annan ort än i det verkliga fallet. Resultatet har jämförts med den riskbedömningen enligt MIFO som genomförts för området. Trots att analysen utfördes på mycket kort tid (ca 1-2 timmar) och med begränsad mängd ingångsdata lyckades grupperna göra i stort sett samma värdering för de faktorer som är gemensamma med MIFO (föroreningars farlighet, spridningsförutsättningar och skyddsvärde). Detta visar på att metoden kan vara en bra översiktlig och tidsbesparande metod för att prioritera de områden där en komplett MIFO riskbedömning bör utföras. 

¹ Naturvårdsverkets rapport 4918 ² Naturvårdsverkets rapport 5615 ³ Naturvårdsverkets rapport 5537