Åtgärdsprogrammet för mnemosynefjäril (Parnassius mnemosyne) sammanfattar nuvarande kunskap om arten, dess biologi, ekologi och populationsstatus i Sverige. Programmet innehåller dessutom ett antal rekommenderade åtgärder för att gynna artens bevarandestatus. I Sverige är mnemosynefjäril fridlyst och rödlistad som starkt hotad (EN). Arten är känd från ca 40 lokaler fördelade på tre från varandra isolerade regioner; Blekinge (8 lokaler), Uppland (8 lokaler i både Stockholms- och Uppsala län) och Medelpad (ca 25 lokaler). Om arten fortfarande finns kvar i Jämtland är osäkert då den inte eftersökts där under senare år.Från och med 2003 pågår i Blekinge och Uppland ett omfattande arbete med att bevara och restaurera lokaler för mnemosynefjäril. I Blekinge är situationen fortfarande kritisk och den totala populationen i länet beräknades 2007 till drygt 200 individer. Inventeringar 2003-2007 har visat att arten där har en svag uppgång liksom i Uppland. Medelpad hyser de största populationerna i Sverige. Mnemosynefjäril flyger på försommaren i juni-juli och är bunden till rikare marker med mosaiker av lövskog/buskbryn mot friska ängsmarker med lämpliga nektarförande blommor för de fullbildade fjärilarna. Ett absolut krav som måste uppfyllas av en potentiell lokal är förekomst av nunneörter (Corydalisspp.), vilka är de enda värdväxter larven lever av. De främsta hoten mot mnemosynefjäril är igenväxning, ett för omfattande och intensivt bete och exploatering av lokalerna. Till följd av detta är de viktigaste åtgärderna att lokaler som håller på att växa igen röjs och att bete sker kontrollerat, dvs. extensivt och att inte betesdjur släpps före den 31 juli. Hur mnemosynefjäril svarar på olika skötselstrategier bör följas upp mer noggrant och utvärderas. Särskilt på små lokaler bör bete och slåtter ske med stor försiktighet.I detta program föreslås att landskapsplaner utarbetas för mnemosynefjäril inom varje region. Tänkbara lokaler för arten prioriteras inom områden med en storlek på 5 x 5 km. För att kunna analysera effekterna av olika skötselåtgärder bör återkommande inventeringar ske och befintlig kunskap sammanställas och kvalitetssäkras. Vidare föreslås att genetiska studier utförs för att klarlägga den genetiska variationen mellan och inom populationer. Betydande informationsinsatser är nödvändiga för att öka kunskapen om arten hos berörda markägare, djurhållare, kommuner och andra myndigheter. De totala kostnader som föreslås i detta program uppgår till 2 375 000 SEK. Då inräknas inte de kostnader för åtgärder som genomförs av aktörer inom ramen för sitt ordinarie arbete.