yftet med denna rapport är att ge en kortfattad beskrivning av den metodik för riskbedömning av förorenad mark som har tagits fram inom ramen för projektet ’Metodik för miljöriskbedömning’ inom kunskapsprogrammet Hållbar Sanering. Rapporten är tänkt att fungera som en introduktion och handledning till miljöriskbedömning av förorenad mark.Den föreslagna metodiken består av en riskbedömning i tre steg, med ett första gallringssteg, en detaljerad riskbedömning samt en fullständigt platsspecifik riskbedömning. Vid övergången från gallringsnivån till mer detaljerade nivåer görs kompletterande undersökningar för att minska osäkerheterna i riskbedömningen, och resultaten från platsspecifika undersökningar utgör en större andel av beslutsunderlaget. Stegvisa undersökningar används för att strukturera undersökningarna så att riskbedömningen fortsätter endast till den detaljnivå som krävs för effektivt beslutsfattande.I varje steg av metodiken ingår tre huvudsakliga undersökningslinjer: föroreningarnas miljökemi, ekotoxikologiska undersökningar och markekologiska undersökningar. Denna metod är jämförbar med Triad-metoden som använts för riskbedömning av förorenat sediment och förorenad mark i andra länder, t.ex. USA och Nederländerna. Vidare så innehåller metodiken en kvantitativ metod som möjliggör en sammanvägning av resultat från olika tester och undersökningslinjer till ett samlat riskvärde för en förorenad lokal.I metodikens första steg består de föroreningskemiska undersökningarna i huvudsak av jämförelser av uppmätta föroreningshalter i olika medier (t.ex. mark och grundvatten) med miljökvalitetsnormer eller riktlinjer. I metodikens följande steg föreslås att bland annat föroreningars rörlighet i miljön (laktester) och biotillgänglighet/bioackumulation utvärderas.Ekotoxikologiska tester bör genomföras under riskbedömningens alla steg eftersom de ger ett direkt mätvärde av föroreningsblandningens samlade toxiska effekter. Den föreslagna metodiken bygger på att flera ekotoxikologiska tester genomförs inom alla steg av riskbedömningen för att täcka in olika ekologiska funktioner och för att ta hänsyn till att testerna har varierande känslighet för olika föroreningar. Enkla gallringstester genomförs i riskbedömningens första steg och mer komplicerade tester (t.ex. reproduktionstester och flergenerationstester) inkluderas de mer detaljerade stegen.Platsspecifika markekologiska undersökningar ger ovärderlig information kring föroreningsriskernas omfattning och typ och bör ingå i riskbedömningens alla steg. I metodikens första steg föreslås enkla visuella fältbeskrivningar av växtligheten. Dessa undersökningar kompletteras i de mer detaljerade stegen med studier av markekologiska processer, mikrobiell diversitet samt detaljerade inventeringar av växter och djur.