Regeringen och myndigheterna har gjort många insatser som bidrar till att nå miljömålen under 2018. De särskilda anslagen är viktiga förutsättningar för arbetet. Klimatklivet, landsbygdsprogrammet, havs- och vattenmiljöanslaget, stadsmiljöavtalen, elfordonspremien, anslagen för att minska belastningen av mikroplaster och läkemedelsrester i vattenmiljön, marksaneringsanslaget, radonsaneringsbidraget, områdesskyddet för värdefull natur, våtmarkssatsningen och kulturmiljöanslagen är exempel på verkningsfulla anslag under 2018. Nedan ges några axplock på insatser.

Framgångar i EU och internationellt

Svenska framgångar i det internationella samarbetet och EU är förutsättningar för att nå många av miljömålen. Sverige har tillsammans med andra länder varit pådrivande i många sammanhang. EU har beslutat om reformer för skärpning av EU:s system för handel med utsläppsrätter som bland annat innebär en snabbare minskning av utsläppstaket. Sverige har varit pådrivande för att också annullering av utsläppsrätter kommer att kunna ske från och med 2023. Under året har överenskommelser gjorts om minskade utsläpp av växthusgaser från flyget och sjöfarten i den internationella luftfartsorganisationen ICAO respektive den internationella sjöfartsorganisationen IMO. Det är viktiga steg framåt även om det krävs betydligt större insatser från flyget och sjöfarten för att bidra till målen i Parisavtalet. Inom konventionen för biologisk mångfald har parterna enats om en process för hur arbetet ska bedrivas för att ta fram ett ramverk för biologisk mångfald efter år 2020. Inom Östersjösamarbetet (Helcom) kom en ny ministerdeklaration som bekräftar tidigare åtaganden för att minska utsläpp av övergödande ämnen med mera och utlovar intensivare ansträngningar för att uppfylla den befintliga aktionsplanen. I EU har arbetet med energipaketet gått framåt och det innehåller även hållbarhetskriterier för biobränsle från skogar. Inom ramen för EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi finns nu en överenskommelse om en uppdaterad avfallslagstiftning som ska bidra till minskade avfallsmängder och ökad återvinning. EU antog också en plaststrategi för cirkulär ekonomi. Strategin avser bland annat att minska skadligt plastavfall i havet, inklusive förlorade och övergivna fiskeredskap samt att främja återanvändning och återvinning av förpackningsplast. Detta innebär att plast behöver utformas så att risk för exponering av farliga ämnen undviks. Inom EU:s fiskeripolitik sattes fiskekvoterna i Västerhavet för 2019 i enlighet med målen för maximal hållbar avkastning för flera viktiga arter. I Östersjön har fiskekvoterna för 2019 minskats för flera bestånd i syfte att åstadkomma ett långsiktigt hållbart fiske. Nationella insatser Under 2018 tog riksdagen beslut om en långsiktig energipolitisk inriktning för Sverige med bland annat ett mål om 100 procent förnybar elproduktion till år 2040. Det har införts nya bestämmelser som underlättar installation av solcellspaneler och solfångare. Den så kallade reduktionsplikten har trätt i kraft och innebär en skyldighet för drivmedelsleverantörer att successivt minska klimatpåverkan genom inblandning av biodrivmedel. Stora statliga resurser har lagts på insatser för den biologiska mångfalden, till exempel genom jordbrukets miljöersättningar, områdesskydd, skötsel och åtgärdsprogram för hotade arter. Ökade medel under 2018 har möjliggjort ytterligare insatser för skydd och skötsel, åtgärder i LONA och LOVA, åtgärder till betesmarker och slåtterängar, bidrag till stadsgrönska och ökat takten i åtgärdsarbetet. Naturvårdsverket har föreslagit ett åtgärdspaket för pollinering. Pollinering är en viktig ekosystemtjänst som bidrar till att upprätthålla flera ekologiska sammanhang i landskapet och situationen för vilda pollinatörer är allvarligt hotad. En plan för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald har tagits fram i samarbete mellan flera myndigheter. Länsstyrelserna har tagit fram regionala handlingsplaner för att förbättra landskapets gröna infrastruktur. Rådgivningsinsatser och kunskapsuppbyggnad rörande hyggesfritt skogsbruk har ökat kraftigt. Ett centrum för ökad substitution startades under 2018 för att erbjuda kunskap kring alternativ till farliga kemiska ämnen, till såväl näringsliv som offentlig sektor. Ett annat kunskapscentrum kommer att inrättas som en plattform för dialog och samarbete med målet att minimera miljöpåverkan av läkemedel. Forskningsprogrammet PRINCE har avslutats. Det har resulterat i ökade kunskaper om hur svensk konsumtion påverkar miljön både i Sverige och andra länder och förslag till metodik för att följa och kvantifiera den. Konsumentverket har i en undersökning visat att det ofta krävs en extra ansträngning som konsument för att göra miljöanpassade konsumtionsval. Alternativen upplevs ofta för dyra och att utbudet är för begränsat. Konsumenter har exempelvis i dagsläget svårt att välja flygresor utifrån miljöhänsyn då det inte är enkelt att hitta information om olika charter och paketresors miljöpåverkan. Uppdraget digitalt först, för smartare miljöinformation, har bidragit till ett antal samverkansinitiativ och åtgärder t.ex. för att skapa smartare beslutsunderlag för samhällsbyggnad och för att utforma nya arbetssätt och digitala lösningar för avfallsstatistik och avfallshantering. Regionalt och lokalt arbete Länsstyrelsernas insatser har stor betydelse för genomförandet av många delar av miljöpolitiken, inte minst inom natur- och kulturvården och miljöskyddet. Länsstyrelsernas samarbete med kommuner och andra lokala och regionala aktörer bidrar också till åtgärder på det lokala arbetet.

Länsstyrelsernas insatser för skydd av värdefull natur och sanering av förorenade områden är mycket stora och har under året kompletterats med genomförandet av våtmarkssatsningen. Kulturmiljöinsatserna i länsstyrelserna bidrar bland annat till att bygga upp kunskaper och stöd till kommuner att ta fram lokala kulturmiljöprogram. Flera länsstyrelser har under året stöttat regionernas klimat- och miljöintegrering i handlingsplaner för det regionala tillväxtarbetet. Flera länsstyrelser har samverkat med kommuner för att minska konsumtionens miljöpåverkan och förbättra avfallshanteringen, till exempel genom att öka satsningar på avfallsförebyggande och minska matavfallet. Länsstyrelserna har tillsammans med Upphandlingsmyndigheten och Kemikalieinspektionen gjort en turné för att lyfta upphandling som ett verktyg i åtgärdsarbetet för en giftfri miljö.

Öka tempot

Det finns många bra exempel på insatser för att nå miljömålen. I den här rapporten redovisas främst de statliga insatserna under det senaste året, men det pågår också mycket i kommuner, regioner, näringsliv och i civilsamhället. Trots det visar de indikatorer som följer utvecklingen mot miljömålen att det går alldeles för sakta. Utsläppen av växthusgaser inom Sveriges gränser minskar, men skulle behöva minska i betydligt högre takt. För utsläppen av växthusgaser till följd av svensk konsumtion, som omfattar både utsläpp i Sverige och i andra länder, går det inte att se någon minskning de senaste åren. De flesta indikatorer för biologisk mångfald visar att utvecklingen går åt fel håll. Den samlade bilden är att åtgärderna inte räcker för att skydda ekosystemen, varken i skogen, jordbrukslandskapet, havet eller i sjöar och vattendrag. Som Naturvårdsverket konstaterat i den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2019 så räcker de samlade insatserna i samhället inte för att nå miljömålen. Tempot måste öka om det ska finnas någon chans att nå miljömålen i rimlig tid och utan att alltför många ekosystem ska ha gått förlorade för alltid. Naturvårdsverket bedömer att frågorna om klimatpåverkan och biologisk mångfald måste prioriteras mycket högt av regeringen.