Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
1 - 13 av 13
rss atomLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
  • Thuresson, Mats
    et al.
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Stockholm.
    Hedenbo, Per
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Västmanlands län.
    Storskarven i Mälaren: Utveckling av beståndet 2004–20192019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Nedan presenteras utvecklingen av det häckande beståndet av storskarv i Mälaren 2004–2019 utifrån inventeringar på uppdrag av berörda Länsstyrelser och Mälarens vattenvårdsförbund. Fältinventerare var Thomas Pettersson åren 2004–2011 och därefter Ralf Lundmark. För mer information om metoder vid Länsstyrelsens fågelinventeringar i Mälaren, se metodbeskrivning

  • Green, Martin
    et al.
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Utförare miljöövervakning, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Haas, Fredrik
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Utförare miljöövervakning, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Bakx, Tristan
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Utförare miljöövervakning, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Jönsson, Annelie
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Utförare miljöövervakning, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Fåglar på fågelskär i de stora sjöarna: Utvärdering av det gemensamma delprogrammet Insjöfåglar2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna rapport utvärderar vid det Gemensamma delprogrammet (GDP) Insjöfåglar, det vill säga de inventeringar av sjöfåglar under häckningstid som gjorts på fågelskär i de fyra största insjöarna i landet; Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. Inventeringarna har genomförts i regi av läns-styrelserna kring sjöarna och sjöarnas Vattenvårdsförbund. Huvudfokus i rapporten ligger på populationstrender för utvalda sjöfågelarter för respektive sjö, samt för alla sjöar gemensamt.

    Inventeringar av fåglar på fågelskär har skett under olika lång tid i de olika sjöarna. Först ut var Vänern där heltäckande inventeringar av fåglar på fågelskär pågått sedan 1994 och nu därmed under 25 år. Därefter kom inventeringar igång i Vättern 2002, i Mälaren år 2005 och i Hjälmaren år 2015. Vi kan därför beskriva 25-årstrender från Vänerns fågelskär, 17-års-trender för Vätterns fågelskär och trender över 14 år för Mälarens fågelskär. För Hjälmarens fågelskär kan vi ännu inte beräkna några trender, men detta kommer att bli möjligt när minst fem inventeringsår har genomförts. För de stora sjöarna gemensamt går det att beräkna populationstrender för hela den period varifrån det finns inventeringar från någon av sjöarna, det vill säga samma 25-årsperiod som för Vänern. Detta genom att vi använder avancerad statistik som kan ta hänsyn till att det inte inventerats under lika lång period i alla sjöarna.

    Vi presenterar trender för 29 olika fågelarter totalt sett. För de enskilda sjöarna är antalet arter som det går att presentera en trend för lägre. Från Vänern visar vi trender för 28 arter 1994–2018, från Vättern för 19 arter 2002–2018 och från Mälaren för 22 arter 2005–2018. I långtidsperspektivet 1994–2018 har utvecklingen för fåglar på fågelskär i de stora sjöarna generellt varit positiv. Under denna period har 18 arter statistiskt säkra ökningar och fem arter statistiskt säkra minskningar i alla sjöarna gemensamt. Sex arter uppvisar inga säkerställda förändringar. I de enskilda sjöarna, för de perioder som täcks här är mönstren mer varierande. Allmänt sett har utvecklingen varit mer positiv i Vänern och Vättern än i Mälaren. I det kortare tidsperspektivet där inventeringar finns från de tre största sjöarna är mönstren inte lika positiva. Under den perioden uppvisar nio arter positiva trendriktningar, 15 arter negativa trendriktningar och fem arter visar inga tecken på tydliga förändringar i sjöarna sammantaget.

    Vi presenterar även förslag på möjliga miljömålsindikatorer baserade på data från programmet. Detta i form av trender för den samlade populations-utvecklingen för olika arturval. Vi rekommenderar i första hand att ett urval som innehåller arter som hämtar all eller huvuddelen av sin föda i sjöarna används som indikatorer. Detta då sådana indikatorer allra bäst bör spegla sjöarnas miljötillstånd. De framräknade indikatorerna bekräftar bilden som ges ovan genom att utvecklingen i Vänern till synes har varit mer positiv än i de andra sjöarna. I korttidsperspektivet är skillnaderna mellan sjöarna mindre.

    I rapporten tar vi även en allra första titt på fågeldata från fågelskären i jämförelse med resultat från de provfisken som gjorts i sjöarna. Resultaten är varierande, men i några fall finner vi de förväntade sambanden att det finns fler fiskätande fåglar i delområden där det finns mer fisk. Vi rekommenderar mer avancerade och detaljerade analyser av sambanden mellan fågeldata och andra data som på ett eller annat sätt beskriver sjöarna miljötillstånd och/eller andra former av biodiversitet i sjöarna. Vi tror att den typen av analyser kan bidra till en ökad förståelse av de olika ekologiska samband som finns i sjöarna och av hur och på vilka sätt som sjöarnas miljötillstånd varierar.

    Vi gör bedömningen att det mesta när det gäller själva upplägget och fältarbetet inom GDP Insjöfåglar fungerar alldeles utmärkt och bör fortsätta på i stort samma sätt framöver. Vi ser däremot en del brister när det gäller den datahantering som skett hittills och rekommenderar därför en översyn och samordning mellan ingående sjöar på det området. En sådan samordning bör ske inom ramarna för och i samarbete med den datavärd som programmet väljer att ansluta sig till.

  • Hansson, Katarina
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Mawdsley, Ingrid
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Hytteborn, Julia
    Statistiska centralbyrån, SCB.
    Hållinder Ehrenkrona, Camilla
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Emissions based on values below reporting limit – a study on how low emission values are reported in Sweden2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of this project was to obtain an overview of how Swedish operators report releases to the environment based on values close to or below the reporting limit for the analytical methods used. Data was compiled in order to provide a background document that the Swedish EPA may use in their work to revise the Swedish guidance document on compiling environmental reports.

    The data used in this study corresponds to 2016 releases reported by the facilities to the Swedish Portal for Environmental Reporting (SMP). The compilation was done for the recipients: Water; Air; Transfers of pollutants through wastewater (WWTP) and Wastewater treatment sludge (sludge – concentration). About 30 % of all values reported by the operators (both above and below the reporting limits) were connected to a comment on the reported value, but only some of these comments describe how the releases were calculated. The comments indicate that 0-values could refer to:

    • the value was below the threshold value for the parameter,
    • the concentration of the parameter in the measured sample was below the reporting limit for the chemical analysis,
    • the parameter was not measured,
    • the facility was not active during this specific year (no production).

    If the facilities choose to use different ways to handle values below the reporting limit, the effects may be:

    • large differences in release values for the same parameter and facility between years,
    • large differences in releases between facilities within the same sector,
    • some of the facilities may be identified as an outlier by the EEA Validation Tool at a national and/or international level.

    This study also shows that there is no clear information on how to handle the emission calculations based on levels below the reporting limits and how to report those releases in the guideline documents linked to the different international requirements studied.

  • Gustafsson, Anna
    et al.
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Naturvatten i Roslagen AB.
    Arvidsson, Mia
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Naturvatten i Roslagen AB.
    Lindqvist, Ulf
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Naturvatten i Roslagen AB.
    Thuresson, Mats
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Stockholm.
    Vattenväxter i Sillen - vegetationsinventering 20192019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport presenterar resultat från inventering av vattenvegetationi sjön Sillen i Stockholms län 2019. Inventeringensyftade till uppföljande övervakning av sjöns växtsamhälle samttill uppdaterad statusklassificering av ekologisk status avseendemakrofyter och utfördes av Naturvatten AB på uppdrag avLänsstyrelsen i Stockholms län.

    Vid inventeringen noterades 33 arter av vattenvegetation, övervattensväxterundantaget. Smal vattenpest var vanligast förekommande i Sillen. Arten sominte noterades i sjön överhuvudtaget vid föregående inventering, år 2010, ärinvasiv och främmande för den svenska floran och har numera stor spridning iregionen. Släktingen vattenpest noterades båda åren sparsamt i Sillen.

    Vid inventeringen 2019 gjordes fynd av fem rödlistade arter, nämligenkransalgen barklöst sträfse och bandnate i hotkategorin sårbar (VU) samtpilblad, ävjebrodd och uddnate som är rödlistade i kategorin nära hotad (NT).Av dessa är fyndet av den rödlistade kransalgen att betrakta som det allra mestintressanta och något av en sensation med tanke att arten sedan tidigare endastär känd från ett fåtal lokaler i landet (Norrbottens kustområde, Östergötland,Skåne).

    Djupast förekommande arter var smal vattenpest och spärrkrokmossa sompåträffades på 3,1 meter. I jämförelse med tidigare inventering förefallervegetationens djuputbredning ha ökat med cirka en halvmeter. Bedömningenmåste ses som osäker. En klassificering baserad på makrofyter indikerar måttligekologisk status. Det innebär en att bedömningen är oförändrad i jämförelsemed föregående klassning, baserad på inventering år 2010*.*

  • Johansson, Jan-Åke
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg. Markus Meili, Mikael Östlund,Uppsala Universitet.
    Kvicksilver i Rolfstaån - Delångersån: Undersökningar och modellering av ackumulation och transport1998Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I Rolfstaån finns stora mängder kvicksilverförorenade fibersediment. Uppskattningsvis har totalt 80-100 000 ton fibrer släppts ut från Forsså pappersbruk, varav en stor del kvicksilverförorenade. C:a 78 000 ton fibersediment uppskattas enligt tidigare kartläggningar ligga kvar i Rolfstaån och c:a 2 500 ton uppskattas ligga i Kyrksjöns sediment (första sjö nedströms). Kvicksilvret har spridit sig till sjöarna nedströms i vattensystemet och utgör en miljöbelastning. Uppskattningsvis finns 500 kg kvicksilver i sjösystemet. Av dessa finns c:a 100 kg kvar i Rolfstaån. Övriga 400 kg finns i sjöarna nedströms. Ett undersökningsprogram genomfördes 1996 i Rolfstaån m fl sjöar i Delångeråns vattensystem, för att svara på

    • till vilken grad fibersedimenten i Rolfstaån är källan till kvicksilverproblemen
    • hur lång tid det tar för vattensystemet att återhämta sig vid olika saneringsalternativ
    • hur en sanering skulle kunna påverka vattensystemet
    • hur ett kontrollprogram skulle kunna läggas upp

    Denna rapport ger en presentation av resultaten från de provtagningar som skett inom projektet, en kartläggning av föroreningsflöden i området samt en modell av föroreningstransporten i sjösystemet vid olika åtgäder. Med detta som utgångspunkt uppskattas framtida spridningsrisker och tiden för återhämtning i systemet för alternativen att bärga fibersedimenten i Rolfstaån respektive fallet att ingen åtgärd vidtas.

  • Hårding, Ingrid
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Medins Havs och Vattenkonsulter AB.
    Växt- och djurplankton i 17 sjöar: Undersökning i Stockholms län 20182019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna undersökning utfördes av Medins Havs- och vattenkonsulter AB på uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholm. Syftet var att bedöma näringsstatusen med hjälp av växtplanktonanalys i 17 sjöar, samt att i fyra sjöar även undersöka djurplanktonsamhället. Enligt bedömningsgrunderna (Havs-och vattenmyndigheten 2013) fick fyra sjöar god status, sex sjöar måttlig status, sex sjöar otillfredsställande status och en sjö dålig status.

  • Jonsson, Ove
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Berggren, Kristina
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Boström, Gustaf
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Gönczi, Mikaela
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Screening av bekämpningsmedel i dagvatten från bostadsområden: med fokus på glyfosat2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Endast ett fåtal kemiska bekämpningsmedel är idag godkända som växtskyddsmedel för privat användning (behörighetsklass 3) i t.ex. bostadsområden. Det finns en diskussion om att begränsa, alternativt förbjuda denna icke yrkesmässiga användning av växtskyddsmedel. Kunskapen om eventuella risker för den akvatiska miljön vid denna typ av användning är dock otillräcklig. I syfte att förbättra kunskapsläget har Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel (CKB), på uppdrag av Naturvårdsverket, under sommaren 2018 utfört en screeningstudie där 84 dagvattenprover från 24 olika lokaler i tätbebyggda områden analyserats.

    Ogräsmedlet glyfosat, som ingår som verksam substans i ett antal olika produkter, är den mest relevanta substansen att analysera i detta sammanhang då den har störst användning av de kemiska växtskyddsmedel som är tillåtna för privat användning (om man bortser från dem som bryts ner till naturligt förekommande ämnen, så som produkter baserade på t.ex. ättiksyra och järnsulfat). Ett större antal kemiska bekämpningsmedel får dock användas för privat bruk i biocider (t.ex. myrmedel) eller som tillsatsmedel, bl.a. i fasadfärger, för att bekämpa skadeinsekter, svampangrepp och påväxt av alger på trä och andra byggmaterial. Då många av dessa substanser även används som växtskyddsmedel inom jordbruket och därmed ingår i de analysmetoder som används inom den nationella miljöövervakningen kunde även förekomsten av dessa undersökas i några utvalda dagvattenprover.

    Tidsintegrerade prover samlades in i dagvattenbrunnar alternativt från dagvattenutlopp i diken/sjöar på olika platser i Stockholms och Skåne län samt i Uppsala och Göteborg. Av 84 prover som analyserats för glyfosat och dess nedbrytningsprodukt AMPA innehöll 56 st (67 %) glyfosat och 27 st (32 %) AMPA över detektionsgränserna på 0,01 respektive 0,02 μg/l. Högsta uppmätta halt av glyfosat var 4,1 μg/l och medelkoncentrationen beräknad på alla prover var 0,14 μg/l. Motsvarande siffror för AMPA var 0,30 och 0,025 μg/l. Dessa halter är således långt under bedömningsgrunden för glyfosat respektive riktvärdet för AMPA i ytvatten på 100 respektive 500 μg/l.

    De 20 prover som uppvisade högst halter av glyfosat analyserades även med det större analyspaketet där låga halter av ytterligare 28 substanser detekterades, med högst uppmätt halt för svampmedlet karbendazim på 0,1 μg/l (även nedbrytningsprodukt till tiofanatmetyl). Tre av substanserna, karbendazim, terbutylazin och terbutylazindesetyl tangerade i något prov sitt riktvärde för ytvatten (0,1; 0,02 respektive 0,02 μg/l).

    Studien visar att glyfosat och ett antal andra bekämpningsmedel kan läcka från privat användning i bostadsområden till omgivande vattenmiljöer. Troliga förklaringar är dels medveten användning i växtskydds- eller biocidsyfte men även, kanske mer omedvetet, i samband med användning av utomhusprodukter som t.ex. fasad- och fönsterfärger och beklädnadsmaterial för hus som exempelvis takpapp. Det finns även studier som visar att vissa bekämpningsmedel kan spridas från användning inom jordbruket via luft och nederbörd. Flest substanser hittades också i vattenprover från Skåne (upp till 23 olika i ett och samma prov), där det finns intensivt jordbruk i närområdet. För glyfosat fanns dock inget samband mellan de funna halterna och närheten till omgivande jordbruk så i detta fall verkar det troligt att den dominerande källan är privat användning.

    Vädret under studiens genomförande, maj-augusti 2018, var betydligt torrare och varmare än normalåret vilket kan ha minskat ogrästillväxten och därmed behovet av bekämpning med glyfosat.

  • Marklund, Einar
    et al.
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Västmanlands län. Botaniska Föreningen i Västmanlands län.
    Eriksson, Bo
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Västmanlands län. Botaniska Föreningen i Västmanlands län.
    Floraväkteriet i Västmanlands län 20192019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • Sundberg, Iréne
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB .
    Meissner, Ylva
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län. Medins Havs och Vattenkonsulter AB.
    Kiselalger i Västra Götalands län 2019: En undersökning av 33 vattendragslokaler inom kalkeffektkontroll och regional miljöövervakning2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I Västra Götalands än undersöktes vattenkvaliteten med hjälp av kiselalger på 33 vattendragslokaler år 2019. För statusklassning med avseende på påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening användes kiselalgsindexet IPS. Stödparametrarna TDI (mängden näringskrävande arter) och %PT (andelen föroreningstoleranta arter) har beaktats vid bedömningen. För surhetsklassning användes ACID-index. Riskflaggning för att andra typer av påverkan, än de som IPS och ACID är utvecklade för att visa, gjordes med stödparametrarna missbildningsfrekvens, antal räknade taxa och diversitet.

  • Sundberg, Iréne
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB.
    Kiselalger i Västra Götalands län 2018: En undersökning av 34 vattendragslokaler2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I Västra Götalands län undersöktes år 2018 kiselalger på 34 lokaler. Statusklassningen av närings- och organisk föroreningspåverkan gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS med stöd av mängden näringskrävande (TDI) och andelen föroreningstoleranta (%PT) kiselalger.

  • Bjermo, Helena
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Gyllenhammar, Irina
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Lindh, Christian H
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Lignell, sanna
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Concentrations of phthalates and phenolic substances in urine from first-time mothers in Uppsala, Sweden: temporal trends 2009- 20182019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sedan 1996 samlas blod- och modersmjölksprover regelbundet in från förstföderskor i Uppsala i den så kallade POPUP-studien. Sedan 2009 tas också ett urinprov. I denna rapport har tidstrender för ftalater och fenolära ämnen studerats i urinprov insamlade mellan 2009 och 2018. Ftalater och fenolära ämnen metaboliseras relativt snabbt i kroppen och för flertalet är det därför en metabolit till själva huvudsubstansen som har analyserats.

    Totalt sett analyserades tolv metaboliter till sex ftalater, en metabolit till en ersättningskemikalie till ftalater, metaboliter till tre fosforbaserade flamskyddsmedel, två pesticidmetaboliter samt åtta fenolära ämnen, bland annat triclosan, bisfenol A, S och F. Analyserna utfördes av Lunds universitet. Syftet var att studera tidstrender för dessa olika ämnen under perioden 2009-2018.

    Resultaten visade en nedåtgående tidstrend för de ftalater som håller på att fasas ut samtidigt som metaboliten för en ersättare till ftalaterna ökade. Det omdiskuterade ämnet bisfenol A och triclosan visade nedåtgående trender medan en ersättningssubstans till bisfenol A, bisfenol F, snarare hade en omvänd u-formad kurva. Även en metabolit till insekticiden klorpyrifos minskade under perioden, möjligen som en konsekvens av att strängare gränsvärden införts i EU.

    Analyser av urin gör det möjligt att studera hur befolkningens exponering för snabbmetaboliserande substanser ser ut. Genom att analysera prover över tid kan man studera hur befolkningens exponering förändras efter att åtgärder för att begränsa vissa kemikalier satts in samt hur exponeringen för nya ersättningskemikalier utvecklas.

  • Örn, Stefan
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Fernström, Lise-Lotte
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Golovko, Oksana
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Ahrens, Lutz
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Hansson, Ingrid
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Frosth, Sara
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Screening of faecal bacteria and antibiotic resistance in urban wastewater and recipient river surface water2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Utsläppsvatten från avloppsreningsverk är en betydande källa för avföringsbakterier och antibiotika till recipienternas ytvatten. Kontaminering av vattendrag med fekala mikroorganismer är ett stort globalt problem då mikroorganismerna kan orsaka sjukdomar och sprida antibiotikaresistens. Antibiotikaresistens är ett av de största hoten mot folkhälsan och modern sjukvård. Ett av de allvarligaste resistensproblemen är så kallade ESBL (Extended Spectrum Beta-Lactamase)-bildande tarmbakterier, vilka påvisas allt oftare inom sjukvården och i samhället. ESBL är ett enzym som kan bildas av olika bakterier, bland annat av Escherichia coli (E. coli) som är en vanligt förekommande tarmbakterie. I Sverige är ESBL-E. coli den vanligaste rapporterade resistenstypen. Enzymet ESBL bryter ner de flesta antibiotika i betalaktamgruppen (penicilliner- och cefalosporiner) vilket gör att dessa antibiotika inte är effektiva vid behandling av infektioner orsakade av ESBL-producerande bakterier.

    I denna studie genomfördes en screeningundersökning av förekomsten av fekala bakterier och antibiotika i inkommande och utgående vatten från Uppsala avloppsreningsverk, samt i ytvatten, vild fisk och burutsatta musslor från recipienten Fyrisån under åren 2017-2019. Syftet var att studera påverkan av utsläpp av avloppsvatten på den mikrobiella kvalitet i recipienten, vilket mättes genom förekomst av de fekala indikatorbakterierna E. coli och Enterococcus spp., antibiotikaresistenta ESBL-E. coli, potentiellt sjukdomsframkallande bakterier av Salmonella spp., samt även haltbestämning av antibiotika.

    I reningsverket uppmättes relativt stora reduktioner av de fekala indikatorbakterierna från inkommande till utgående vatten (> 90%), men mindre reduktion observerades för antibiotika (66%). Förekomsten av ESBL-E. coli ökade från inkommande till utgående vatten i reningsverket, vilket kan indikera att selektionstryck för uppkomst av antibiotikaresistens förekommer under avloppsreningsprocessen. I Fyrisån uppmättes förhöjda halter av både indikatorbakterier, resistenta ESBL-E. coli, samt antibiotikahalter flera kilometer nedströms utloppet från reningsverket, jämfört med provlokaler uppströms. Salmonella spp kunde isoleras från alla prover av inkommande och utgående vatten i reningsverket, samt från vissa provlokaler i Fyrisån. Undersökning av vild fisk och burutsatta musslor i Fyrisån visar att akvatiska djur i mottagarmiljön till utsläpp från reningsverk kan vara bärare av fekala bakterier och resistenta ESBL-E. coli. Utvärderingen av resistens mot 14 olika antibiotika hos ESBL-E. coli som isolerats visade att resistensmönstret var liknande i både prover från reningsverket och prover från Fyrisån. Förutom ampicillin och cefotaxim som användes för selektion av ESBL-E. coli, påvisades resistens även för ceftazidim och ciprofloxacin. Många av de isolerade ESBL-E. coli var också multiresistenta (resistenta mot minst 3 olika antibiotikaklasser).

    Denna studie visar att Uppsala reningsverk fungerar som en källa för avföringsbakterier, resistenta ESBL-E. coli, Salmonella spp. och antibiotika till ytvattnet i Fyrisån, som kan förekomma i betydande nivåer flera kilometer nedströms utloppet. Utsläppen belyser vikten av effektiv avloppsrening för att minska utsläpp av mikroorganismer och kemikalier till omkringliggande miljö. Resultaten indikerar också den potentiella risken för överföring av sjukdomsframkallande- och antibiotikaresistenta bakterier från både ytvattnet och vattenlevande djur som bor i mikrobiellt förorenade miljöer.

  • Stenmark, Magnus
    et al.
    Ecocom AB.
    Stenström, Anna
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Miljöövervakning av gaddsteklar och pollinatörer.: Analys 2010-2018.2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Miljöövervakning av gaddsteklar och pollinatörer har utförts på 126 platser. I genomsnitt påträffades 30±15 arter gaddsteklar på en plats med metoden färgskålar och 11±6,7 arter av blombesökare under en pollinatörsslinga.