Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
1 - 9 av 9
rss atomLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
  • Lindström, Bodil
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Kreuger, Jenny
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Resultat från miljöövervakningen av bekämpningsmedel (växtskyddsmedel): Årssammanställning 20132015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten presenterar resultat från miljöövervakningen av växtskyddsmedel i ytvatten, grundvatten, sediment, nederbörd och luft för undersökningsåret 2013.

    Undersökningarna genomförs inom programområdet Jordbruksmark och Luft inom

    ramen för den nationella miljöövervakningen på uppdrag av Naturvårdsverket.

    Mätningarna har pågått sedan 2002, med viss variation i omfattning.

     

    Under 2013 provtogs ytvatten från fyra bäckar i intensiva jordbruksområden, sk

    typområden, i Västergötland, Östergötland, Halland och Skåne. Under ordinarie

    provtagningsperiod för ytvatten, som pågick under maj-november i samtliga områden,

    togs totalt 97 tidsstyrda veckosamlingsprov. I Halland och Skåne fortsatte

    provtagningen med tidsstyrda samlingsprov varannan vecka resten av vintern och

    fram till månadsskiftet april/maj 2014, totalt 22 prover. I Skåne genomfördes flödesstyrd provtagning parallellt med den tidsstyrda provtagningen mellan maj och

    november varefter tre veckor med flödestoppar (i maj, juni och oktober) valdes ut

    för analys, totalt 25 prover. Utöver detta togs momentana ytvattenprover i två åar i

    Skåne (Skivarpsån och Vege å) under maj-november, totalt 18 prover. I september

    togs ett sedimentprov i samtliga bäckar och åar, totalt 6 sedimentprover. I typområdena togs också ytligt grundvatten från två lokaler på två djup vid fyra tillfällen, totalt 62 prover. Nederbörd och luft samlades in från Vavihill, Skåne, under april till oktober. Nederbörd samlades också in från Aspvreten, Södermanland, mellan

    maj och november. Totalt blev det 28 nederbördsprover och 12 luftprover.

     

    Av de 131 substanser som ytvattenproverna analyserades för påträffades totalt 86

    enskilda substanser vid minst ett tillfälle, i en eller flera av bäckarna eller i åarna

    under den ordinarie provtagningsperioden 2013. Flest antal substanser påträffades i

    Hallands och Skånes typområden. De vanligast förekommande substanserna i ytvattenproverna från alla typområden och åar var AMPA (nedbrytningsprodukt till

    glyfosat), BAM (nedbrytningsprodukt till diklobenil), bentazon, glyfosat, isoproturon,

    kvinmerak och metazaklor. De flesta substanserna som påträffas i bäckarna

    användes också i typområdena under 2013, men vissa rester är läckage från tidigare

    års besprutningar. Av dessa sju vanligt påträffade substanser var det isoproturon

    och metazaklor som uppmättes i halter som överskred sina respektive riktvärden

    vid några tillfällen under 2013.

     

    Summahalterna i bäckarnas och åarnas ytvatten varierade under ordinarie provtagningsperiod med förhöjda halttoppar vid flera tillfällen. I medeltal påträffades

    minst en substans över riktvärdet i vart annat ytvattenprov, där Skånes och Hallands

    typområden stod för flest riktvärdesöverskridande. Inga överskridanden återfanns

    i Västergötlands typområde. De substanser som oftast påträffades över riktvärdet

    i typområdena och åarna var diflufenikan (29% av alla prover år 2013), metiokarb

    (16%) och imidakloprid (9%). Metiokarb påträffades i ett prov från Skånes

    typområde i en halt som var 385 gånger högre än sitt riktvärde, vilket var det

    högsta överskridandet under 2013.

     

    Den beräknade transportförlusten, dvs procentkvoten mellan de uppmätta mängderna

    i bäckarna och mängd växtskyddsmedel som spridits på åkrarna inom samma

    typområde, var 0,32% i Hallands typområde, medan övriga typområden hade en

    förlust på ≤ 0,05%. Den enskilda substans som stod för högst andel av den totala

    mängd som transporterades med ytvattnet i respektive typområdena var glyfosat,

    och dess nedbrytningsprodukt AMPA, med motsvarande 72% av den totalt transporterade mängden i Skåne, 51% i Västergötland och 46% i Halland. I Östergötlands typområde stod MCPA för högst andel av transporten (57%).

     

    Under vinterprovtagningen påträffades totalt 35 enskilda substanser under 2013.

    Summahalterna var överlag lägre under vinterns provtagning jämfört med sommarperioden. Dock var vattenflödena i bäckarna större under vintern jämfört med

    sommaren vilket gav betydande vintertransport, i Skånes typområde 46% och i

    Hallands typområde 25% av totala årstransporten.

     

    I de flödesstyrda prover som togs under en vecka i maj, juni respektive oktober

    påträffades mellan 16-20 substanser som inte påträffades i motsvarande veckosamlingsprov. De flödesstyrda proven i maj och juni hade som mest en summahalt som var 10 gånger högre än motsvarande veckosamlingsprov. För oktoberveckan hade flödesprovet som mest dubbelt så hög summahalt. Den substans med högst halt i flödesproverna hade knappt 20 gånger högre halt än i motsvarande veckosamlings prov i maj och juni. För oktoberveckan var halten drygt fyra gånger högre i flödesprovet. Detta visar att förhöjda halter av flera substanser kan passera i vattenföringstoppar utan att det syns tydligt i veckosamlingsproverna.

     

    I grundvattenproven påträffades totalt 18 enskilda substanser av 131 analyserade. Högst summahalt och flest substanser (16 st) påträffades i Skånes typområde. Dricksvattengränsvärdet på 0,1 μg/l överskreds inte i något prov under 2013, vilket är i överensstämmelse med tidigare års resultat.

     

    I sedimentproven påträffades totalt sju enskilda substanser av 54 analyserade.

    Växtskyddsmedel påträffades från alla platser utom typområdet i Västergötland,

    samt Vege å. Flest substanser och högst summahalt var det i sedimentprovet från

    Skånes typområde.

     

    I nederbördsproverna från Vavihill påträffades totalt 47 och från Aspvreten totalt

    14 enskilda substanser av 137 analyserade. På dessa platser var det prosulfokarb

    (godkänd för användning) respektive DETA (ej godkänd) som hade högst halt. En

    betydande andel av de fynd som gjordes i nederbörden var växtskyddsmedel som

    inte längre är tillåtna i Sverige utan har transporterats hit. Depositionen av växtskyddsmedel var 220 mg per ha och månad i Vavihill och 25 mg per ha och månad

    i Aspvreten, under 2013.

     

    I luftproverna från Vavihill påträffades totalt 24 enskilda substanser av 65 analyserade.

    Den godkända substansen prosulfokarb hade högst halt men överlag påträffades

    många substanser som inte är tillåtna för användning i Sverige.

  • Ek, Caroline
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Winkens Pütz, Kerstin
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Faxneld, Suzanne
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Screening for pharmaceuticals, phthalates and polycyclic aromatic hydrocarbons (PAHs) in bivalves sampled along the Swedish coast2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Within the Swedish National Monitoring Programme for Contaminants in marine biota, a selection of the wide array of contaminants that can be found in the environment is analysed. Analysing the samples for all possible contaminants would hardly be feasible, however, screening for different substance groups is a way to investigate if and where new substances arise and may pose a threat to wildlife and humans. In this report, data from a spatial screening study is presented, which aimed to densify the ongoing Swedish National Monitoring Programme for Contaminants in marine biota with regard to pharmaceuticals, phthalates and polycyclic aromatic hydrocarbons (PAHs). The study includes 16 sampling sites along the Swedish coast, from where two different species of bivalves, Limecola balthica and Mytilus edulis, were collected. All applied sampling material in this screening study originates from the Swedish Environmental Specimen Bank of the Swedish Museum of Natural History. The screening included a total of 100 pharmaceuticals, out of which 17 were detected and quantified in at least one sampling site. Risperidone was the pharmaceutical detected at most sites (10 of 13). The only detected phthalate was di(2-ethylhexyl) phthalate (DEHP), which was found in the samples from 3 of 13 sampling sites. Among the PAHs, Benzo(a)pyrene was the substance quantified at most sites (14 out of 16). No geographical patterns could be identified for the detected contaminants, besides for the PAHs. However, this pattern could also be due to a difference in species rather than due to location. PAHs could be detected in the Bothnian Sea and the Sea of Åland, where to date no mussel sampling sites exist within the Swedish National Monitoring Programme for Contaminants in marine biota. The Baltic clam might be a good additional monitoring species besides the Blue mussel, due to their difference in feeding strategy and the potential higher PAH uptake from contaminated sediments rather than the water phase.

  • M. Karlsson, Therese
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU.
    Ekstrand, Elisabet
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU.
    Threapleton, Max
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU.
    Mattsson, Karin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU.
    Nordberg, Kjell
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU.
    Hassellöv, Martin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU.
    Undersökning av mikroskräp längs bohuslänska stränder och i sediment2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Mikroplast och andra mikroskräpspartiklar såsom paraffin hittas i miljöprover över hela världen. En stor del av provtagningarna sker i ytvatten och det har gett oss många insikter kring förekomst och transport. På grund av en snabb omsättning och ofta låga antal partiklar per prov är det dock svårt att använda ytvattenprov för analys av mikroskräpssammansättningen. Sammansättningen är dock en viktig komponent för att ge underlag till att utröna såväl källmönster som riskanalyser.Majoriteten av plasten förväntas sjunka eller hamna på stränder. Därför undersöker vi här prover från stränder och sediment på den svenska västkusten. I studien ingår prover från tre exponerade stränder; Tjällsö, Skaftö och Ramsvik, tre stadsnära stränder; Göteborg, Stenungssund och Uddevalla samt prover i sediment utanför Stenungssund.På stränderna provtogs två sorters prover. Ackumulationsprover; prover som togs där skräpet visuellt kunde konstateras ha samlats, och poolade prover; prover där mindre volymer togs över ett större område och lades ihop till ett prov. Ackumulationsproverna togs för att öka chansen att få tillräckligt högt partikelantal och de poolade proverna togs för att ge mer representativa prover för föroreningsnivån på de olika stränderna. Proverna storleksfraktionerades och analyser gjordes visuellt i ljusmikroskop av fraktionerna 1-5 mm, 0,5-1 mm och 0,3-0,5 mm. Vissa partikeltyper analyserades även i FTIR för att även ge materialtyp. Lågt partikelantal i vissa av proverna belyser vikten av att anpassa provvolymen, medan analys av större provvolymer emellertid kan kräva extraktionsmetoder för att analyserna sak bli kostnadseffektiva. På grund av källornas komplexitet ges en så fullständig bild som om miljöanalyser av mikro och makroskräp, geografiska föroreningsmönster samt massbalansberäkningar kombineras. Vid mer specifika frågeställningar om särskilda källor så bör provtagning och analysmetod anpassas specifikt, utifrån storleksfördelning, partikeldensitet och polymertyper. Extraktion av mikroskräp från sedimentproverna är relativt väl utvecklat för miljöövervakning men analysen på mindre storleksfördelningar behöver utvecklas för att bryta ner naturligt material för att underlätta analysen.Resultaten indikerar att strandprover kan vara lämpliga för analys av sammansättningen av flytande mikroskräp, medan sediment är lämpliga för sjunkande partiklar, framförallt de polymerer som har en högre densitet i polymeren men även material som initialt flyter men som sedan på grund av degradationsprocesser och biofilm sjunker.Resultaten från strandproverna visade på höga koncentrationer av mikroskräp; i de poolade proverna låg de mellan 4 000 och 100 000 partiklar över 300 μm per kg torrvikt och koncentrationerna i ackumulationsproverna var upp till 70 gånger högre. Vanligast i samtliga prover var olika typer av plastfragment. Bland dessa var transparanta och semitransparenta fragment de allra vanligaste. De är svåra att spåra till specifika källor, vissa ledtrådar kan dock ges genom att undersöka sammansättningen av större skräp och återkommande resultat av strandinventeringar visar att en stor mängd av skräpet som hittas på svenska stränder är förpackningsplast.På stränderna var expanderad cellplast också en viktig kategori bland fragmenten. Framförallt på de urbana stränderna där de utgjorde en stor del av den identifierade mikroplasten. Åtgärder mot användningen av expanderad polystyren (EPS) i vissa engångartiklar har redan diskuterats på EU-nivå. Merparten av den expanderade polystyrenen som används i Europa används dock till byggmaterial. Det kan därför vara meningsfullt att se över regler om emballage och hantering av EPS och rutiner vid byggnadsarbeten för att säkerhetsställa att minimalt spill sker vid transport, lagring och bearbetning.8Bland de mikroplaster på stränder som inte tycktes vara fragmenterade så var plasttyper kopplat till produktion av plast en betydande del. Antalskoncentrationerna var högre i mindre storleksfraktioner. Den sortens mindre partiklar kan antas vara svårare att undvika spill utav än pellets. Det visar på vikten av att inkludera implementeringen av goda rutiner, miljötillsyn och uppföljning vid produktion, transport och lagring av plastmaterial.En annan återkommande kategori var mikrosfärer. Flera partiklar identifierades som polymetylmetacrylat medan vissa gav liknande spektra som glas. Tidigare studier har även hittat mikrosfärer av polystyren. Mikrosfärer kan därför antas förekomma i olika material med olika sammansättningar. Flera sorter tycks dock hamna i miljön vilket innebär att en översyn av användningsområden kan ge utökad kunskap kring vilka preventiva åtgärder som kan tas för att begränsa spill under produktion, transport, lagring och även användning. Referens bör även ges till det regelverksrevision av primär mikroplast som ECHA arbetar med.Paraffin var också en viktig skräpkategori som utgjorde 21 % av mikroskräpspartiklarna. Det kan därför vara värt att överväga de risker som paraffin kan utgöra samt undersöka möjligheter till att begränsa läckaget av paraffin till miljön.Mikroskräpskategorierna i sediment som gav kompletterade bild av viktiga källor var däckslitagepartiklar, fibrer, industrispill av PVC, samt färgade partiklar som till viss del kan vara färgpartiklar. Men även i sedimenten var de semitransparenta fragmenten av huvudsakligen PP och PE betydande.En litteraturjämförelse mellan sedimentmätningar i denna studie med övriga globala mätningar, visar att dessa svenska, med närliggande urbana-industriella källor, är bland de högsta förekomster som rapporterats från marina sediment. En jämförelse med kunskapsläget kring preliminär riskbedömning är inkluderad.Således sammantaget var majoriteten av partiklarna i sedimentproverna och på stränderna plastfragment. Det innebär att åtgärdsprogram utformade för att minska mängden mikroskräp i miljön bör inkludera åtgärder mot makroskräp med fokus på i) minskning av viss användning, ii) minimering av hantering utomhus, iii) barriärer för läckage och spridning, iv) uppstädningsåtgärder, ej endast på stränder utan även mer nära källorna eller spridningspunkterna.

  • Skårman, Tina
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Danielsson, Helena
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Mawdsley, Ingrid
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Hansson, Katarina
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Evaluation of thresholds for capacities and pollutants according to the Protocol on PRTRs: Case-study for the Nordic countries2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Utifrån erfarenheter från genomförandet av de nationella PRTR-registren (Pollutant Release and Transfer Register) skall PRTR-protokollets parter överväga att utvärdera tröskelvärdena för kapacitet och föroreningar vilka anges i bilagorna I och II till protokollet (Artikel 6.2). Tröskelvärdena togs fram i syfte att täcka cirka 90 % av de industriella utsläppen i Europa.

    Fallstudien för de nordiska länderna syftar till att utvärdera tröskelvärden avseende kapacitet (Annex I) och ämnen (Annex II) enligt PRTR-protokollet. Utvärderingen har baserats på tillgängliga data i ländernas nationella miljörapporteringsdatabaser, Europeiska-PRTR (E-PRTR) och, för utsläpp till luft, även data från CLRTAP (Convention on Long-Range Transboundary Air Pollution). Ett antal ämnen till luft (NOX, SOX, NH3 och PM10) respektive vatten (total-kväve, total-fosfor, Pb och Hg) har inkluderats i analysen.

    Vid jämförelse på europeisk nivå för luft, visar resultaten att E-PRTR-data inte fångar 90 % av motsvarande industriella utsläpp enligt CLRTAP för samtliga alla analyserade ämnen. För samtliga ämnen skulle ett avskaffande av tröskelvärden för föroreningar ha en positiv effekt på täckningsgraden i förhållande till CLRTAP. För NH3 och PM10 är skillnaden mellan E-PRTR och CLRTAP dock mycket stor och för dessa ämnen är det inte tillräckligt att avskaffa tröskelvärdena utan det krävs ytterligare åtgärder. För båda ämnena är det tydligt att djurhållning är den aktivitet där skillnaden mellan E-PRTR och CLRTAP är som störst. Detta tyder på att man bör se över PRTR-kapacitetströskeln avseende djurhållning, samt utvärdera beräkningsmetodiken enligt EMEP/EEA Guidebook. För PM10 kan man även konstatera att man bör uppdatera bilaga 4 i E-PRTR-vägledningsdokumentet, då PM10 ej är inkluderad som ett ämne som förväntas emitteras från djurhållning.

    För utsläpp till vatten finns det inget dataset motsvarande CLRTAP, därför var det inte möjligt att jämföra på europeisk nivå. Följaktligen kan jämförelser för vatten endast göras mellan två dataset, data som rapporteras till de nationella miljörapporteringsdatabaserna och till E-PRTR.

    Genom att ta bort tröskelvärdet för Pb skulle man fånga 90 % av de rapporterade utsläppen av ämnet i de nationella rapporteringsdatabaserna. För resterande ämnen krävs dock ytterligare åtgärder för att öka täckningsgraden. Avloppsreningsverk och fiskodling är de branscher som identifierats som mest relevanta för granskning av kapacitetströskelvärdena.

  • Kullberg, Carin
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län. CKG Beräkning och bild.
    Zinko, Ursula
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län. Ecogain.
    Vernerback, Claes
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län. Ecogain.
    Ljungberg, Peter
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län. Aquacom.
    Utvärdering av provruta vid inventering av stormusslor2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Tjockskalig målarmussla är en hotad och sällsynt sötvattensstormussla, som finns i vissa åar i sydöstra Sverige. Musslan sitter nedgrävd i botten av ån och lever av små partiklar som den filtrerar ut från vattnet som passerar. Ibland hittas musslan i större åar i nedre delar av avrinningsområden, där åarna rinner genom finkorniga jordarter. Här är ofta vattnet grumligt och åarna djupa.

    För att kunna inventera och övervaka dessa musselpopulationer behövs en annan inventerings- och övervakningsmetodik tas fram, som är bättre anpassad för djupa och grumliga förhållanden.

    Länsstyrelsen i Södermanlands län har i samverkan med Havs- och Vattenmyndigheten (HaV) genomfört en metodutvecklingsstudie för att utvärdera provruta som en alternativ inventerings- och övervakningsmetodik. För uppdraget sattes en referensgrupp ihop, vilken har bidragit med kunskap och granskning av metodutvecklingsarbetet. I referensgruppen ingick Jakob Bergengren (då Havs- och vattenmyndigheten och Länsstyrelsen i Jönköpings län, numera Tekniska Verken), Niklas Wengström (Sportfiskarna och Göteborgs universitet) samt Helena Herngren.

    För genomförande av inventering samt utvärdering har två konsulter upphandlats, Aquacom och Ecogain. För statistiska analyser anlitades även företaget CKG Beräkning och Bild.

    Rapporten visar att provruta kan användas som kompletterande metodik vid övervakning av musslor. Artfördelning och storleksklasser uppskattas bättre med provrutor än med nuvarande övervakningsmetodik.

    Utvärderingen visar dock att populationsstorlek eller musseltäthet inte kan beräknas med en statistiskt användbar säkerhet. Detta beror på att musslorna inte sitter jämt spridda i vattendraget, utan samlas på platser där det är lämpligt habitat. Metoden kan däremot användas till att utvärdera musselpopulationen och eventuella förändringar mellan olika inventeringstillfällen.Vi ser stora fördelar med att använda provrutsinventering i djupa och grumliga vatten samt när flera stormusselarter förekommer i samma vattendrag, och föreslår därför att provrutsinventering blir en del av undersökningstypen för övervakning av stormusslor.

  • Ljungberg, Peter
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län. Aquacom.
    Stormusslor i Södermanlands län och Kalmar län 2016: Inventering med provruta med fokus på djupa och grumliga lokaler2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • Miljöledning i staten 2018: redovisade uppgifter från myndigheter2019Dataset
    Abstract [sv]

    Statliga myndigheter ska utveckla miljöledningssystem och årligen rapportera sina resultat till regeringen och Naturvårdsverket, enligt Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.

    Filen innehåller uppgifter redovisade av de statliga myndigheterna. Uppgifterna för verksamhetsåret 2018 är rapporterade till Naturvårdsverket enligt förordningens bilaga den 22 februari 2019. 187 myndigheter omfattas av förordningen, Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd ingår liksom tidigare år i Socialstyrelsens redovisning och två myndigheter under Kulturdepartementet (Stiftelsen Nordiska museet och Tekniska museet) har redovisat frivilligt. Sammanlagt har 188 redovisningar inkommit till Naturvårdsverket.

    Naturvårdsverket har i uppdrag att stödja de statliga myndigheterna i deras miljöledningsarbete och göra en sammanställning av de redovisade resultaten.

  • Kreuger, Jenny
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Jonsson, Ove
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Löfkvist, Klara
    HIR Skåne.
    Hansson, Torbjörn
    Grön Kompetens AB, Alnarp.
    Boström, Gustaf
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Gutfreund, Carola
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Lindström, Bodil
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Gönczi, Mikaela
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Screening av växtskyddsmedel i vattendrag som avvattnar växthusområden i södra Sverige 2017-20182019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten presenterar resultat från en screeningundersökning av växtskyddsmedel i vattendrag som avvattnar växthusanläggningar. Syftet har varit att undersöka i vilken utsträckning det sker läckage från växthus efter att olika åtgärder har vidtagits av odlare och myndigheter (bl.a. ny lagstiftning och förbättrad utbildning) under senare år.

    Undersökningen genomfördes i sju olika vattendrag och med provtagning uppströms-nedströms växthusområdet från några av dessa vattendrag, vilket innebar provtagning från elva enskilda provpunkter. Avrinningsområdets storlek vid provpunkten nedströms växthusområdet varierade kraftigt, från 1 till 212 km2. Provtagningen skedde under ett helt år, från sommaren 2017 till sommaren 2018, eftersom användning av växtskyddsmedel i växthusodlingar kan ske under en stor del av året.

    Områdena har valts ut så att de representerar både grönsaksodling och prydnadsväxtodling. De växthus som ingått i undersökningen är i de allra flesta fall representativa för hur ett svenskt växthusföretag ser ut. Anläggningarna är dock större än ett genomsnittligt växthusföretag. Samtliga anläggningar består av flera växthusbyggnader, som uppförts successivt. I samtliga fall finns även jordbruksmark i nära anslutning till provplatserna. Provtagningsupplägget ska ses som en generell undersökning av läckage från växthus och inte som en recipientkontroll av enskilda verksamheter.

    Insamlingen av prover genomfördes med två olika tekniker, momentanprovtagning (i alla lokaler) och tidsintegrerad TIMFIE-provtagning (i fyra lokaler). Prover togs var 14:e dag under hela perioden. Momentanproverna analyserades med avseende på 148 substanser från lokaler nedströms prydnadsväxtodlingar och 124 substanser från övriga lokaler. TIMFIE-proverna analyserades för 106 substanser.

    Totalt påträffades 105 olika substanser vid minst ett tillfälle i vattenprover under hela provtagningssäsongen 2017/2018, varav 92 i momentanprover och 80 i TIMFIE-prover. Högsta halten av en enskild substans i momentanprover var 107 μg/l av propamokarb, i motsvarande prov med tidsintegrerad TIMFIE-provtagning uppmättes 298 μg/l av samma substans.

    Summahalterna varierar mellan områdena, med genomgående högst halter i vattenprover från provpunkten GB7, den provpunkt som har det minsta avrinningsområdet och samtidigt flest växthus inom området. Även provpunkterna SP8, VB9 och SN10 har ett flertal förhöjda summahalter. Samma områden har också flest riktvärdesöverskridanden. Totalt har 25 olika substanser tangerat eller överskridit sitt respektive riktvärde i minst ett prov från momentanprovtagningen och 17 olika substanser i TIMFIE-provtagningen. Flest överskridanden överlag i momentanprover noteras för ogräsmedlet diflufenikan (20,9 %), följt av insektsmedlet imidakloprid (19,4 %) och nedbrytningsprodukten endosulfansulfat (17,5 %). Imidakloprid är den substans som har det största överskridandet av sitt riktvärde.

    Vid jämförelsen mellan tidpunkten när en substans detekterades i vattendraget och tidpunkten för användning av samma substans i växthusen i respektive område samt vid jämförelsen mellan uppströms/nedströms-punkter kan vissa substanser pekas ut att ha en koppling till växthusanvändningen, dessa är: acetamiprid, azoxystrobin, boskalid, cyprodinil, fludioxonil, hexytiazox, imazalil, imidakloprid, karbendazim (från tiofanatmetyl), pirimikarb, propamokarb, propikonazol, pymetrozin samt pyraklostrobin.

    Flest substanser där uppmätta halter kan kopplas till användning i växthus har identifierats i provpunkterna SN10 och SB11.

    En jämförelse mellan resultaten från denna studie samt resultaten från det nationella miljöövervakningsprogrammet för växtskyddsmedel (NMÖ) har gjorts. Summahalterna skiljer sig inte nämnvärt men det finns vissa intressanta skillnader. Vissa substanser hittas inte alls i NMÖ (åren som ingår i denna jämförelse, 2015-2017), t.ex. endosulfansulfat, acetamiprid, hexytiazox och imazalil men har fyndfrekvenser inom denna studie på respektive 35,8 %, 17,3 %, 7,9 % och 5,0 %. Ytterligare några substanser med tillåten växthusanvändning hittas i högre halter i denna undersökning än i NMÖ: acetamiprid, fludioxonil, imazalil, imidakloprid, pirimikarb, propamokarb och pymetrozin. Man kan också se att det omvända gäller för vissa typiska jordbrukssubstanser som bentazon, diflufenikan och metamitron. När det gäller riktvärdesöverskridanden så är imidakloprid en av de substasner som oftast överskrider sitt riktvärde, i denna studie med 19,4 %, jämfört med bara 1,1 % i NMÖ.

    Utifrån resultaten från momentanproverna i denna studie har årsmedelhalter för varje substans beräknats för en jämförelse enligt de metoder som tillämpas för statusklassificering inom vattenförvaltningen. De substanser som utifrån denna klassificering har överskridit gränsvärde eller bedömningsgrund vid någon provpunkt är diflufenikan, imidakloprid och pirimikarb. Det är dock viktigt att påpeka att alla dessa provpunkter inte är representativa för vattenförekomster inom vattenförvaltningen.

    Vissa substanser som troligen härrör från växthusanvändningen detekteras frekvent i förhöjda halter. Andra substanser som har använts inom de aktuella växthusen detekteras inte alls eller sällan. Skillnaderna beror troligen till stor del på använd mängd av preparatet, appliceringsteknik och substansernas kemiska egenskaper.

    Resultaten tyder på att läckagerisken varierar mellan de undersökta växthusen. Läckage av kemiska växtskyddsmedel från växthus är en fråga som flera länder har uppmärksammat och de riskområden som ofta identifieras handlar bl.a. om att recirkuleringssystemen inte är heltäckande och täta samt att påfyllnad och förvaring av växtskyddsmedel inte sker på ett säkert sätt. Utvattning av preparat har en förhöjd risk, detta bekräftas också av resultaten från denna undersökning vilka visar att de högsta uppmätta halterna avser verksamma substanser som applicerats genom utvattning. Utifrån resultaten i denna undersökning verkar även kompost som förvaras utomhus kunna ge upphov till läckage.

    Det finns tekniska lösningar för att minska riskerna. Mycket handlar dock om bättre rutiner för hanteringen. Slutligen är det som alltid viktigt att odlarna följer principen för integrerat växtskydd genom att minimera användningen av kemiska växtskyddsmedel och utnyttja de biologiska och icke-kemiska metoder som finns tillgängliga.

  • Ålander, Johan
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Gyllenhammar, Irina
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Halldin Ankarberg, Emma
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Fridén, Ulrika
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Cantillana, Tatiana
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Aune, Marie
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Liljelind, Per
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Hjelt, Maria
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Levels of chlorinated naphthalenes in mother’s milk from first-time mothers in Uppsala, Sweden: results from year 2012 to 2017.2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in modersmjölk från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta halogenerade organiska miljöföroreningar (POP), i studien POPUP (Persistent Organic Pollutants in Uppsala Primiparas). I följande rapport redovisas halterna av polyklorerade naftalener (PCN) i poolade bröstmjölksprover från 2012 till 2017, ett samlingsprov per år (n=6). Resultaten visar inte på någon statistiskt signifikant trend under tidsperioden. Adderas tidigare analyserad data av polyklorerade naftalener i bröstmjölk från förstföderskor i Uppsala under åren 1997 – 2011 (Haglund, Liljelind et al. 2014) till ovanstående data erhålles en statistiskt signifikant nedgång (p <0,001) för total PCN, med en halveringstid på 14 år.