Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
1 - 5 av 5
rss atomLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
  • Wesström, Ingrid
    et al.
    Naturvårdsverket.
    Hargeby, Anders
    Naturvårdsverket.
    Tonderski, Karin
    Naturvårdsverket.
    Miljökonsekvenser av markavvattning och dikesrensning: En kunskapssammanställning2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Målet med denna litteratursammanställning har varit att göra en kritisk granskning av nationell och internationell forskningslitteratur vad gäller i) produktionshöjande effekter av markavvattning i jordbruksmark och skogsmark, ii) påverkan av markavvattning och dikesrensning på vattenkemi, särskilt närsalter, pesticider i jordbruksmark och metaller i skogsmark, iii) effekter av markavvattning på biota i vattendrag, iv) effekter av möjliga åtgärder för att minska negativ miljöpåverkan på vattenförekomster av markavvattning och dikesrensning. Mycket av åtgärderna för att minska läckaget av närsalter och andra ämnen från jord- och skogsbruk hänger samman med olika produktionssystem och vilka brukningsmetoder som används, men detta faller utanför syftet med denna sammanställning.

    I Sverige är arealen mark som påverkats av markavvattning ungefär lika stor inom skogsbruket som inom jordbruket. Man räknar med att ca 1,2 miljoner åkermark har väl fungerande dränering, och att över 1,5 miljoner hektar torvmark har dikats för skogsproduktion. Detta har varit en av flera faktorer som bidragit till den kraftiga produktionshöjningen som skett under 1900-talet inom både jordbruket och skogsbruket.

    Denna omfattande markavvattning har dock lett till stora negativa miljökonsekvenser. Direkta effekter ser vi i form av försvunna habitat och därmed en kraftigt minskad biodiversitet i våra produktionslandskap där vissa arters överlevnad i Sverige är direkt hotad. Andra effekter är indirekta i form av ökat läckage av kväve, fosfor, pesticider och metaller till våra vatten. Det är dock mer eller mindre omöjligt att kvantifiera hur stor del av denna ökade belastning på svenska vattenförekomster som beror på enbart markavvattningen, eftersom den ofta är en förutsättning för att marken ska kunna användas till odling idag. Troligen blir den än viktigare i ett framtida förändrat klimat.

    Det finns relativt god kunskap om effekten av ett antal åtgärder som kan vidtas för att minska läckaget från den dikade jordbruksmarken, bl.a. reglerbar dränering, skyddszoner, våtmarker och dammar, fosfordammar, bioreaktorer och denitrifikations-väggar. Ytterligare undersökningar som underlag för utformning och tillämpning skulle behövas vad gäller återanvändning av dräneringsvatten, avfasade strandzoner, filter för fosforsorption, etappvis dikesrensning och att planera dikesrensning på landskapsnivå.

    När det gäller åtgärder inom skogsbruket tycks underlaget för att föreslå skyddsåtgärder i samband med dikesrensning vara tunt. Litteraturen tyder på att slamfickor och sedimentations-dammar inte har någon större effekt på transporten av finkorniga jordpartiklar, vilka orsakar de mest negativa effekterna om de sedimenterar i vattendrag nedströms det dikade området. Väl utformade översilningsområden kan vara effektiva, enligt finska undersökningar, men detbehövs studier av hur sådana kan skapas och utformas för att få effekt i områden med de förhållanden som råder i Sverige. Andra åtgärder som behöver undersökas är användningen av så kallade ”silt fences” för att avskärma områden där vatten grumlas, eller styra grumligt vatten över markområden och därigenom öka sedimenteringen av partiklar innan vattnet når vattendrag.

    Forskning av relevans för åtgärdsprogram relaterade till markavvattning ochdikesrensning pågår i Sverige inom bl.a. följande områden:

    􀁸 Mekanismer bakom ökade transporter av kvicksilver i samband med

    skogsbruk och markavvattning, liksom effekter på kvicksilvers rörlighet av

    höjda grundvattennivåer i samband med att våtmarker återskapas (SLU,

    Stockholms Universitet, Umeå universitet).

    􀁸 Dikesrensningens effekter på transporten av suspenderat material och kvicksilver i skogsområden (bl.a. IVL).

    􀁸 Effekten av rester av bekämpningsmedel på organismlivet i vatten (SLU).

    􀁸 Dikens betydelse för fosfortransport som länk mellan fält och vattendrag (SLU).

    􀁸 Kalkfilter i brunnar och kalkfilterbäddar (KTH och olika företag).

    􀁸 Effekter av integrerade skyddszoner (HS Halland).

    􀁸 Metodik för bestämning av dikens status och stöd för planering av åtgärder (SLU).

    􀁸 Sedimentation i tvåstegsdiken (Linköpings universitet, Jordbruksverket och SLU).

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext.pdf
  • Backeryd, Jessica
    Naturvårdsverket.
    Hur fungerar inventeringssystemet för rovdjur i Sverige?: En utvärdering med fokus på organisation, ansvar och samverkan2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under 2012–2014 genomförde Sverige och Norge en gemensam översyn av inventeringssystemet för stora rovdjur, med syfte att harmonisera och samordna systemet. Norsk-svenska instruktioner och faktablad för inventeringsverksamheten togs fram och sedan dess har de bägge länderna både gemensamma inventeringsmetoder, rapportering och använder den norsk-svenska databasen Rovbase.

    Sedan slutet av 2017 pågår en genomgång och utvärdering av det nuvarande inventeringssystemet, med syfte att resultaten ska ge underlag till att framtida inventeringssystem ska bli tydligare, enklare och effektivare. Två rapporter av fyra har hittills publicerats inom uppdraget; en som beskriver det skandinaviska inventeringssystemet (rapport 6830) och en som beskriver övergången från Rovdjursforum till Rovbase (rapport 6878). Dessa finns tillgängliga på www.naturvardsverket.se.

    Den här rapporten, den tredje inom samma uppdrag, är en utvärdering av hur aktörer med olika roller och ansvar i systemet, anser att det fungerar. Intervjuer, webbenkäter och gruppmöten genomfördes med aktörerna från april 2018 till april 2019 och svaren avspeglar hur respondenterna uppfattade inventeringsverksamheten då. Sedan dess pågår ett utvecklingsarbete mellan olika parter om bland annat förtydligande av uppdrag. Respondenterna fick frågor om organisation, ansvar, inventeringarnas mål, samverkan, kunskap och utbildning samt vilka effekter de märkt efter översynen av systemet. Den fjärde rapporten, som handlar om tillit till inventeringssystemet, planeras att publiceras under hösten 2019.

    Resultaten från utvärderingen som redovisas i den här rapporten, visar att inventeringssystemet överlag anses fungera bra. Det går dock att identifiera utvecklingsbehov inom vissa områden samt ett behov av att förtydliga roller och ansvarsfördelning mellan olika aktörer i inventeringssystemet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • Isaksson, Pia
    et al.
    Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM).
    Pyko, Andrei
    Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM).
    Lauber, André
    Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM).
    Cadenas, Camila
    Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM).
    Jakobssson, Kristina
    Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM).
    Georgelis, Antonis
    Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM).
    Exponering för perfluorerade ämnen från egen brunn; blodprovsstudie i befolkningen kring Visby flygplats2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Hösten 2016 upptäcktes att dricksvattnet i enskilda brunnar runt Visby flygplats kunde vara förorenat av PFAS. Föroreningen kommer från brandskum, som använts på flygplatsens brandövningsplats. Boende i 93 fastigheter med enskild brunn erbjöds delta. Slutligen deltog 79 personer, varav 51 var fastboende och 28 fritidsboende, i provtagningen i september 2018. Deltagarna hade druckit vatten från 34 olika brunnar med varierande halter av PFAS.

    Medianvärdet hos deltagarna från Visby, i synnerhet bland fastboende, visar på förhöjda halter av PFAS-ämnen i blodet jämfört med vad man normalt ser i svensk allmänbefolkning, som inte har haft förhöjda PFAS-halter i dricksvattnet. Halterna av PFAS-ämnen bland deltagarna från Visby var dock betydligt lägre än bland dem som druckit PFAS-förorenat vatten i Lulnäset, Arvidsjaur och Ronneby.

    Resultaten från studien kommer att läggas ihop med liknande studier för att ta fram en beräkningsmodell med vilken blodhalter av PFAS kan uppskattas utifrån mätningar av PFAS förekomsten i konsumenternas dricksvatten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • Golovko, Oksana
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Örn, Stefan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Lundqvist, Johan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Ahrens, Lutz
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Assessing the cumulative pressure of micropollutants in Swedish wastewater effluents and recipient water systems using integrated toxicological and chemical methods2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    De senaste åren har ett omfattande arbete lagts ner på att bestämma förekomst, öde, spridning och effekter av organiska mikroföroreningar (OMF) i den akvatiska miljön. Ofullständig borttagning av OMF har observerats i konventionella avloppsreningsverk och OMF har även observerats i ytvatten över hela världen över. I denna studie analyserades inkommande och utgående avloppsvatten, avloppsslam samt ytvatten uppströms och nedströms avloppsreningsverk för totalt 225 organiska mikroföroreningar bestående av läkemedel, hormoner, kroppsvårdsprodukter, industrikemikalier, PFAS-ämnen och pesticider. Urvalet av OMF baserades på årlig användning av ett brett spektrum av hushållsprodukter samt oron för deras potentiella effekter hos människor och akvatiska organismer. Utöver detta utfördes 11 olika typer av toxicitetstoxiska bioassays och fiskembryotester på det inkommande och utgående avloppsvattnet samt uppströms och nedströms i ytvattnet hos avloppsreningsverkens recipienter.

    Totalt detekterades 158 kontaminerande ämnen i åtminstone ett prov, medelkoncentrationerna varierade mellan ng/l till mg/l i avloppsvattenproverna och mellan ng/l till μg/l i ytvattenproverna. Två industrikemikalier (tetraethyleneglycol, laureth-5 and di-(2-ethylhexyl)phosphoric acid), 15 läkemedel (salicylsyra, diklofenak, losartan, valsartan, venlafaxin, oxazepam, lamotrigine, karbamazepin, tramadol, hydroklortiazid, furosemid, ranitidin, bikalutamid och metformin) och stimulanterna kaffein och nikotin representerade 70 % av den kombinerade koncentrationen av föroreningar i inkommande och utgående avloppsvatten samt ytvatten. Av de 225 målföroreningarna organiska mikroföroreningarna kunde 104 detekteras i avloppsslamsproverna. Analys av slammet avslöjade stora koncentrationsvariationer mellan de olika reningsverken, vilket kan förklaras av olikheter i det inkommande avloppsvattnets föroreningssammansättning samt verkens olika reningssteg.

    I cellbaserade toxicitetstester i provrör avslöjades hög aktivitet hos de studerade slutpunkterna parametrarna i det inkommande avloppsvattnet. Reningseffektiviteten varierade mellan toxicitetsparametrarna men även mellan reningsverken. För östrogena och androgena aktiviteter var reningseffektiviteten genomgående hög (97—99 %). Reningseffektiviteten varierade mellan 60— och 90 % för aktiviteten av AhR och oxidativ stress i de olika reningsverken.

    Resultaten från denna studie visade att de höga koncentrationerna av OMF i reningsverken och avloppsslammet överförs till akvatiska miljöer. Det finns emellertid begränsad information om reducering av mikroföroreningar i avloppsreningsverk. Avancerad teknik såsom membranfiltrering, koladsorptrion och AOP (advanced oxidative processes) anpassas för avlägsnandet av OMF men prestationen effektiviteten och kostnaden varierar för varje enskilt avloppsreningsverk. Följaktligen bör effektiviteten av reningsmetoderna och processernas stabilitet i reningsverken utvärderas för att kunna säkerställa att effekter och koncentrationer av OMF reduceras. Resultaten kan tillhandahålla en teoretisk bas för att optimera olika typer av befintliga reningssystem och kan bidra till ett signifikant skydd av vatten i recipienter.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • Jönsson, Ingemar
    Naturvårdsverket.
    Ekosystemtjänstperspektivet i kommunernas plan- och beslutsprocesser2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    NÅGRA SLUTSATSER FRÅN PROJEKTET

    • Implementeringen av ekosystemtjänstansatsen bör ses som ett led i kommunernas långsiktiga strategiska arbete med klimatanpassning och hållbar stadsutveckling.

    • Det är viktigt att tydliggöra att planerare kanske redan arbetar utifrån en EST-ansats, även om inte själva EST-begreppet används.

    • Tidigare erfarenhet från miljö- och naturvårdsarbete hos planerare underlättar införandet och förståelsen av EST-begreppet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext.pdf