12 1 - 50 of 52
rss atomLink to result list
Permanent link
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
  • Olsson, Jens
    et al.
    Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Bergström, Lena
    Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Lehikoinen, Annukka
    Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Bergström, Ulf
    Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Bryhn, Andreas
    Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Uusitalo, Laura
    Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Statusklassning inom MSFD i Östersjön: – kustfiskexemplet2017Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The implementation of the EU Marine Strategy Framework directive (MSFD) has become a strong driver for the development of indicator-based status assessments in Europe, including an explicit link to the development of measures and supporting the ecosystem approach to marine management. The objective of the MSFD is to reach good environmental status by the year 2020, which is described using commonly agreed descriptors and criteria for good environmental status and evaluation using indicators.

    Several challenges are, however, associated with this development. Two key issues for operationalizing the indicator-based assessment system are to understand the drivers behind changes in the ecosystem components, and to develop cost-efficient monitoring programs. Further, there is a need to understand how different information sources can potentially be used for this purpose, the applicability of the obtained assessment results at different spatial scales, as well as implications of merging assessment results for several indicators into an integrated assessment for the ecosystem component as a whole.

    Coastal fish are one of the key ecosystem components in assessing biodiversity status in the MSFD. In the following project, we used the example of coastal fish indicators in the Baltic Sea to address the above-mentioned challenges. More specifically, we evaluated; 1) what is the relationship between the coastal fish indicators and different environmental drivers, 2) can data from the small-scale coastal commercial fisheries be used as an additional information source in coastal fish status assessment, 3) can the findings of questions one and two be used to support the status assessment of coastal fish in areas lacking monitoring, and finally, 4) what are the preferred approaches for integrating indicator-based assessment results to higher hierarchical levels and what is the preferred spatial scale.

    The first question was addressed using Bayesian networks. This modelling approach has, to our knowledge, not been tested previously for studying pressure-response relationships in indicators in this context. The approach made it possible to include a large selection of potential drivers and their interactions in a common analysis for each indicator. The results show that both studied indicators (the abundance of perch and the abundance of Cyprinids) were influenced by variability in natural environmental factors and by humaninduced pressures. The indicator abundance of Cyprinids showed a stronger response to environmental variability than abundance of perch.

    For the second question, we evaluated if data from the small-scale coastal commercial fisheries can be used as complement to environmental monitoring of coastal fish for the purposes of status assessment. The results showed that data to support the indicator abundance of perch can potentially be obtained from this source. However, the overall scope for using Swedish commercial fisheries data in status assessment was limited, since catch data did not include information on fish size, and since the commercialfisheries is focused on a small selection of species. Hence, for example assessing the abundance of Cyprinids was not possible.

    Third, we evaluated if the Bayesian models of part one of the project can be used for predicting the status of coastal fish in areas that lack monitoring, based on knowledge on the key environmental variables. The models were, however, not robust enough to support this, most likely because the data set on which they were developed was too limited.

    Fourth, different approaches for integrating indicator-based assessment results were evaluated, addressing how the currently available monitoring program supports a status assessment of coastal fish at different spatial scales. The results showed that an assessment at the level of sub-basins may provide relatively higher certainty than an assessment at the level of coastal water types. In the current example, the assessment at sub-basin level gave a higher overall status level. Aggregation by averaging was considered most suitable for the purpose, as compared to the one-out-all-out principle and majority rule. Regardless of assessment scale there was an insufficient overall spatial coverage.

    To conclude, the results show that several environmental variables contribute to the variability in the coastal fish indicators, and that natural factor need to be accounted for when addressing the responses of the indicators to human induced pressures. Further, the spatial coverage of the monitoring needs to be improved. The Bayesian network models proved highly useful for studying ecological interactions of relevance for coastal fish, enabling the inclusion of many variables in the same model. Data from the small-scale commercial fisheries in Sweden were seen to not currently have sufficient quality for use in an indicator-based status assessment. If this is to be achieved, more in depth analyses are needed and the data collection needs to be developed further. One way could potentially be to contract selected fishermen to keep more detailed journals of their catches. Finally, for applying predictive models in status assessment, additional model development is required as well as improved coverage of the input data.

  • Otto, Saskia A.
    et al.
    Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Kadin, Martina
    Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Torres, Maria A.
    Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Casini, Michele
    Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Huss, Magnus
    Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Blenckner, Thorsten
    Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Gårdmark, Anna
    Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Ekosystembaserad utveckling av indikatorer för pelagiska födovävar2017Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The development of indicators for the Marine Strategy Framework Directive (MSFD) is particularly challenging for food-webs. Ideally, these indicators should signal the state of marine systems, despite that these are highly dynamic with complex and often non-linear interactions. Marine regions characterized by strong environmental gradients, such as the Baltic Sea, imply additional complexity, as the relevance of indicators needs to be known for the entire range of environmental conditions. Here, a robust testing of these indicators is necessary, accounting for their responsiveness to multiple pressures and the linkages between indicators caused by species interactions. In this project, we applied different approaches to robustly test pelagic food-web indicators across Baltic Sea offshore regions (Bornholm basin, Gotland basin, Bothnian Sea), organized into three work packages.

    In work package 1, we developed a framework based on models in which single indicators were linked to single pressures (such as nutrient concentration and fishing) to validate the performance of individual indicators in terms of their sensitivity, robustness, and specificity. This framework allowed us to evaluate and compare six zooplankton-based and seven fish-based indicators suggested as pelagic food-web indicators across two central Baltic Sea basins (Bornholm and Gotland Basin) and the northern Bothnian Sea (only zooplankton-based indicators evaluated in this basin, due to lack of long time-series of pelagic survey data on fish). Those indicators that showed a better performance, including the two HELCOM core zooplankton-based indicators Total Zooplankton Abundance (TZA) and Mean Size (MS), were further analysed for potential coupling among indicators.

    Two different novel indicator-testing approaches were developed to assess and account for the linkages among indicators arising from species interactions, and to identify the relationships between indicators and pressures while accounting for such linkages among indicators. These two methods were then applied to food-web indicators across two trophic levels (work package 2; size- and abundance-based indicators of piscivorous and planktivorous fish) and three trophic levels (work package 3; different fish- and zooplankton based indicators) in the Bornholm and Gotland basins.

    To explain temporal variation of abundance- and size-based food-web indicators based on the predator species cod (Gadus morhua) and its two main prey sprat (Sprattus sprattus) and herring (Clupea harengus) in the Bornholm Basin, weshowed that linkages among indicators corresponding to predator-prey interactions and intra-specific density-dependence were essential. Long-term variation in the abundance-based indicators (tested for 1979-2012) was better explained than in the size-based indicators (1984-2012). We could not find any statistically validatedmodel for the time series on these two sets of indicators from the Gotland Basin. The tests of indicators across three trophic levels based on a different statistical method also showed that indicators at different trophic levels often influence each other. Robust models explaining temporal variation in the indicators were found for zooplankton-based indicators (in both basins) and for the piscivore-based indicator (cod abundance in the Bornholm Basin), whereas variation in size-based fish indicators were less well explained also when using this statistical method.

    In both types of analyses in work packages 2 and 3, indicators responded to multiple pressures rather than single ones, including climate-linked variables, fishing and nutrient concentrations or primary production indicators. When including only fish-based indicators in the two-trophic level approach, salinity, temperature, oxygen conditions as well as nutrients were found essential in explaining the temporal development of the food-web indicators. In the threetrophic level approach, which included zooplankton-based indicators, climate variables had more often a stronger effect on these indicators than fishing and primary production. This highlights the need to account for climate change when interpreting indicators and evaluating management efforts. In addition, indicator responses to these external pressures were often not linear and even depended on the condition of another pressure variable. This illustrates the usefulness of advanced modelling tools to fully capture relevant dynamics in systems characterized by different regimes.

    The project provides the first steps towards an assessment of the current food-web status based on basin-specific sets of well performing fish- and zooplanktonbased food-web indicators. Our results highlight that (1) linkages among indicators that arise from interactions between species at different trophic levels need to be accounted for in further development of food-web indicators, (2) pelagic food-web indicators representing zooplankton, planktivorous fish, and piscivorous fish all respond to multiple pressures, (3) variation in variables linked to fishing, eutrophication (primary production/nutrients) and climate change all explained indicator historical development (1979/1984-2012). Despite a few differences in the indicator-specific pressures identified as significant between the three approaches, we have confidence in the indicator-pressure relationships identified by at least two approaches. We consider these pressures as key drivers. However, not all indicators showed a statistically robust relationship to the tested pressures – either within one approach or across approaches. Consequently only a subset of indicators, given the underlying data and sampling scheme as basis, is recommended suitable for risk analysis or management strategy evaluations of pelagic food-webs in the studied areas, as required under an integrated food-web assessment programme within MSFD:

    • Total zooplankton abundance (TZA), ratio cladocerans to copepods (RCC), Sprat, Herring, and Cod for the Bornholm basin

    • Mean zooplankton size (MS), ratio cladocerans to copepods (RCC), Sprat, erring, and Cod for the Gotland basin

    • Total zooplankton abundance (TZA), mean zooplankton size (MS), and opepod biomass (Cops) for the Bothnian Sea

  • Danielsson, Sara
    et al.
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Faxneld, Suzanne
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Sørensen, Anne
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Det svenska nationella miljöövervakningsprogrammet för miljögifter i marin biota (fram till 2018 års data): - Temporal- och spatial variation2020Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The report summarises the monitoring activities within the National Swedish Contaminant Programme in marine biota.

    Few trends are found for the biological variables of the biota included in the programme (age, weight, length, and fulton´s condition factor). This is expected, as samples are selectively selected to avoid trends. However, all variables for Holmöarna in the Bothnian Bay and the fish age at the West Coast sites (Kullen, Fladen and Väderöarna) stands out for herring, cod and perch as having upward trends over the last 10 years. Since many of the contaminants presented in this report bioaccumulate, this is likely to affect the trends presented below.

    For the aggregated herring data (on sub-basin scale) on chlorinated pesticides, PCBs, dioxins and furans, brominated flame retardants and perfluorinated substances (PFAS) a general downward trend for the last 10 years (2009-2018) is seen for all sub-basins (Southern and Northern Baltic Proper and Bothnian Sea and Bay) except the West Coast. On the West Coast, changes are small and often non-significant. The contaminant concentrations are in general lowest on the West Coast but the concentration difference between the West Coast and the other sub-basins has shrunken over the last 10 years as the concentrations in the other sub-basins are decreasing towards West Coast levels. The perfluorinated compound FOSA is an exception to this picture, with 2-4 times higher concentrations on the West Coast compared to the Baltic Sea. For the metals, no common patterns are seen for the aggregated herring data across the metals or for each specific metal between sub-basins.

  • Eriksson, Charlotta
    et al.
    Centrum för arbets- och miljömedicin, Miljömedi-cinska enheten, Region Stockholm .
    Pyko, Andrei
    Centrum för arbets- och miljömedicin, Miljömedi-cinska enheten, Region Stockholm .
    Lind, Tomas
    Centrum för arbets- och miljömedicin, Miljömedi-cinska enheten, Region Stockholm .
    Pershagen, Göran
    Centrum för arbets- och miljömedicin, Miljömedi-cinska enheten, Region Stockholm .
    Georgelis, Antonis
    Centrum för arbets- och miljömedicin, Miljömedi-cinska enheten, Region Stockholm .
    Trafikbuller i befolkningen: Exponering, utsatta grupper och besvär2020Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna studie syftade till att beräkna antal och andel trafikbullerexponerade vid olika ljudnivåer i befolkningen i Stockholms län, både i nuläget och över tid. Ett anat syfte var att undersöka om det finns grupper i befolkningen som är särskilt utsatta för trafikbuller. Slutligen avsåg undersökningen även att studera samband mellan trafikbuller och livskvalitet samt olika former av besvär.

    Resultaten visar att en stor andel av befolkningen i Stockholms län utsätts för trafikbuller som kan vara potentiellt skadligt för välbefinnande och hälsa. Totalt beräknas att 395 000 personer, motsvarande 17,7 procent av länets befolkning, exponeras för ljudnivåer från trafik (väg- spår- eller flygtrafik) som överstiger 55 dB LAeq,24h. Utgår man istället från WHOs riktvärden, som är strängare än de svenska riktvärdena och satta enbart utifrån ett hälsoperspektiv, beräknas 926 000 personer (motsvarande 41,6 procent av befolkningen) utsättas för minst en bullerkälla vid bostaden.

    Rapporten visar också att det finns grupper i befolkningen som är särskilt utsatta vad gäller buller. Till exempel var det framför allt yngre personer (18-39 år), personer födda i övriga Europa/Världen, ogifta, de med högskoleutbildning, låginkomsttagare och personer boende i flerfamiljshus som var mest utsatta för ljudnivåer från vägtrafik som överstiger WHOs riktvärde (53 dB Lden). Bilden ser dock lite olika ut beroende på hur man väljer att definiera exponeringen samt på trafikslag.


    Slutligen, trafikbuller var i denna undersökning associerat med försämrad talförståelse och kommunikation, allmän bullerstörning och sömnstörning, men inte med livskvalitet.

  • Gruzieva, Olena
    et al.
    Centrum för arbets- och miljömedicin, Miljömedicinska enheten, Region Stockholm.
    Pyko, Andrei
    Centrum för arbets- och miljömedicin, Miljömedicinska enheten, Region Stockholm .
    Georgelis, Antonios
    Centrum för arbets- och miljömedicin, Miljömedicinska enheten, Region Stockholm .
    Utomhusluften i Stockholms län: Exponering, utsatta grupper och besvär2020Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Omgivningsmiljön och miljön i bostaden har en stor betydelse för folkhälsan. Dessa miljöer kan se olika ut för olika grupper i befolkningen vilket skapar ojämlika förutsättningar för en god hälsa. Den här undersökningen av särskilt utsatta grupper i befolkningen vad gäller exponering för luftföroreningar baserades på ett urval av befolkningen i Stockholms län som besvarat Miljöhälsoenkät 2015 (n=12 360).

    Resultaten visar ojämlikheter i exponering för luftföroreningar. Särskilt utsatta för luftföroreningar var yngre personer (18-39 år), ogifta, födda utanför Norden, de med högskoleutbildning och personer boende i flerfamiljshus. Dessutom observerade vi ett samband mellan exponering för luftföroreningar och upplevelse av luftkvalitet både inne i och utanför bostaden, självskattad påverkan på hälsa av utomhusluften, samt förekomst av besvär på grund av utomhusmiljö, framförallt avgaser.

    Resultaten visar också på en tydlig trend mellan halter av luftföroreningar utanför bostaden och självskattad påverkan på hälsa av utomhusluften, där de flesta som rapporterade negativ och mycket negativ påverkan på sin hälsa av utomhusluften bodde i område med högre halter av luftföroreningar.

    Det fanns även tydliga exponering-responssamband mellan luftföroreningshalter utanför bostaden och förekomst av besvär, framförallt av avgaser, samt trötthet.

    Sammanfattningsvis, resultaten som presenteras i den här rapporten talar för att det finns ojämlikheter i befolkningen både när det gäller exponering för luftföroreningar och besvär. Det är därför viktigt att fortsätta följa miljöns påverkan på hälsan med särskilt fokus på ojämlikhet mellan olika befolkningsgrupper.

  • Glynn, Anders
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Nyström, Jennifer
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Benskin, Jonathan
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Plassmann, Merle
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Sandblom, Oskar
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Lignell, Sanna
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Gyllenhammar, Irina
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Lindroos, Anna Karin
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Ahrens, Lutz
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Koppling mellan halter av per- och polyfluorerade alkylsubstanser i dricksvatten och blodserum bland deltagarna i Riksmaten ungdom 2016-172020Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den nationella matvaneundersökningen Riksmaten ungdom 2016-17 (RMU) användes för att studera sambandet mellan halter av per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) i deltagarnas blodserum och dricksvatten (DV) som deltagarna druckit. Syftet var att undersöka om låggradigt PPFAS-förorenat DV (<10 ng/L av enskilda PFAS) kan vara en viktig källa för PFAS-exponering bland barn och ungdomar i Sverige (ålder 11-20 år). Denna kunskap är viktig för framtida riskbedömning och riskhantering av PFAS i DV. Halterna av redan välstuderade PFAS i serum från de 1097 deltagarna i RMU låg inom förväntade intervall. Vissa deltagare från Uppsala och Ronneby hade klart förhöjda halter av perfluorhexansulfonat (PFHxS) (Uppsala/Ronneby) och perfluoroktansulfonat (PFOS) (Ronneby) trots att de provtagits flera år efter att PFAS-förorening av DV åtgärdats på dessa orter. Detta beror på att PFHxS och PFOS försvinner mycket långsamt ur kroppen. Bland dåligt undersökta PFAS detekterades perfluorpentansulfonat (PFPeS), perfluorheptansulfonat (PFHpS), linjär metylperfluoroktansulfonamidättiksyra (lin MeFOSAA), 9-klorhexadekafluor-3-oxanon-1-sulfonsyra (9Cl-PF3ONS) och 6:2 1H,1H,2H,2H-perfluoroktansulfonat (6:2 FTSA) i en del deltagare. Halterna av PFAS i DV analyserades 2018 i prover från de 47 vattenverk (VV) som levererade DV till deltagarnas skolor och hem (2 prov per VV). Halterna var i allmänhet låga (<10 ng/L av enskilda PFAS). Inget prov överskred Livsmedelsverkets nuvarande åtgärdsgräns på 90 ng summa11PFAS/L. Förutom de 11 PFAS som ingår i åtgärdsgränsen detekterades perfluoroktansulfonamid (FOSA) i många DV-prover. Dessutom pekar resultaten på att PFPeS och PFHpS kan finnas som förorening i DV, eftersom deltagare från Uppsala och Ronneby hade förhöjda halter av dessa PFAS. Det finns många livsstilsfaktorer och demografiska faktorer som påverkar serum-halterna av PFAS. En statistisk analys av sambanden mellan serum- och DV-halter av PFAS (General Linear Model), där hänsyn togs till denna påverkan, visade att serumhalterna av PFHxS, PFOS, perfluoroktansyra (PFOA) och perfluornonansyra (PFNA) ökade med ökad halt i DV. Resultaten antyder att låggradigt PFAS-förorenat DV kan vara en viktig källa för barns och ungdomars exponering för vissa PFAS.

  • Dimming, Anna
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Oljepåslaget på Tjörn 2011: Uppföljande undersökning av oljeförorening i marin miljö 2011-20122012Report (Other (popular science, discussion, etc.))
  • Kippler, Maria
    et al.
    Executive, Universitet, Karolinska institutet.
    Broberg, Karin
    Executive, Universitet, Karolinska institutet.
    Wennberg, Maria
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Hovgard, Annika
    Sahlgrenska Universitetet och Sahlgrenska Akademin.
    Sällsten, Gerd
    Sahlgrenska Universitetet och Sahlgrenska Akademin.
    Assarsson, Eva
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Lundh, Thomas
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Biomonitorering av kadmium i urin hos svenska och utländska kvinnor2020Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Exponering för låga halter av kadmium (Cd) via kosten kan ge upphov till benskörhet samt hjärtkärlsjukdom. Kvinnor utgör en riskgrupp. På uppdrag av Naturvårdsverket har vi genomfört en studie med syfte att kartlägga Cd-nivåer i urin hos medelålders kvinnor i Sverige. Vi rekryterade svenska medelålders (50–59 år) kvinnor boende i olika delar av Sverige samt utlandsfödda kvinnor (50–59 år), ffa från Östafrika och från Mellanöstern och boende i södra Sverige. Ingen kvinna hade rökt >10 cigaretter/år de senaste 25 åren. Kvinnorna lämnade biologiska prover och besvarade en enkät med frågor om kost, sjukdom och livsstil. Medianhalten av Cd i urin (U-Cd) bland svenska kvinnor (n=192; medelålder 55 år) var 0,24 μg/g kreatinin (spridning 0,05–7,4), vilket är jämförbart med tidigare mätningar i samma åldersgrupp i Sverige. Medianhalten av U-Cd bland utlandsfödda kvinnor (n=43, medelålder 56 år) var 0,41 μg/g kreatinin (0,15–2,7). Tre svenska kvinnor (1,6%) hade U-Cd >1 μg/g kreatinin, där negativa effekter på njure och skelett påvisats i gruppundersökningar. Motsvarande hos utlandsfödda kvinnor var 7%. Vi fann enbart samband mellan kost och U-Cd hos svenska kvinnor: källa till dricksvatten hade störst betydelse följt av köttkonsumtion. Resultaten tyder på att vissa grupper av utlandsfödda kvinnor har högre U-Cd än svenska kvinnor i samma åldersgrupp och därmed en högre risk för Cd-relaterad sjukdom. Denna grupp av kvinnor bör ingå i den hälsorelaterade miljöövervakningen för Cd och följas upp över tid.

  • Gorokhova, Elena
    et al.
    Mattsson, Calle
    Djurplanktonindikator för statusklassning i Östersjön2017Report (Other academic)
    Abstract [en]

    We developed ecological indicator that employs zooplankton mean size and total stock (MSTS) to evaluate pelagic food web structure, with particular focus on lower webs. MSTS evaluates good environmental status (GES) using two boundaries, one for mean size and one for total standing stock (biomass) of zooplankton. The indicator contributes to the descriptors D4 (food webs) and D1 (biodiversity) of the MSFD. For GES evaluation, we used zooplankton data collected by the Swedish National Marine Monitoring in combination with Finnish and German Monitoring data; most data series are over 30 years long, and consistent sampling and analysis methodologies have been employed during this time. The outcome of the project is ready-to-use zooplankton indicator, with recommendations on the statistical evaluation and GES values for Swedish waters (Gulf of Bothnia, Baltic Proper and Bornholm basin). The GES boundaries were submitted to HOLAS II project and adopted for Baltic Sea assessment period 2011-2015.

    • Zooplankton includes an array of macro and microscopic invertebrates. They play a vital role in the marine food webs. The herbivorous zooplankton feed on phytoplankton and in turn constitute prey to animals at higher trophic levels, including fish. Therefore, zooplankton is an essential link in aquatic food webs, influencing energy transfer in the pelagic food webs and recruitment to fish stocks as well as ecosystem productivity, nutrient and carbon cycling. Hence, the evaluation of zooplankton communities is a prerequisite for analysis of pelagic food web structure.

    • The rationale for MSTS is as follows. Mean size of a zooplankter in the community is indicative of both fish feeding conditions and grazing pressure on phytoplankton. High standing stocks of zooplankton composed by larger organisms have higher capacity for transfer of primary production to fish production (i.e., higher energy transfer efficiency). By contrast, dominance of small-sized organisms indicates prevalence of picoand small nanophytoplankton and thus inefficient energy transfer due to losses in microbial loops. Thus, abundant zooplankton with high mean individual size would represent both favourable fish feeding conditions and high grazing potential, whereas all other combinations of zooplankton stock and individual size would be suboptimal and imply food web limitations in terms of energy transfer from primary producers to higher trophic levels and poorer food availability for planktivorous fish.

    • MSTS evaluates whether good environmental status (GES) is achieved using two threshold values, one for mean size and one for total standing stock (abundance or biomass) of zooplankton. An area is evaluated as having achieved good status using the MSTS indicator when both mean size and total stock achieve their specific threshold values. Due to strong environmental gradients in the pelagic communities in the sub-basins of the Baltic Sea, the GES threshold values are specific for each assessment unit.

    • The indicator is applicable in the waters of all the countries bordering the Baltic Sea. MSTS is evaluated using HELCOM assessment scale 2; the assessment units are defined in the HELCOM Monitoring and Assessment Strategy (Annex 4). In the future, it should be further discussed whether a higher spatial resolution (i.e. separating coastal and offshore areas) can improve the assessment.

    • The indicator-based status evaluation has been completed for the northern Baltic Sea, namely the Gulf of Bothnia, Gulf of Finland, Åland Sea, and Northern Baltic Proper. For the other basins, work to establish the threshold values needed to carry out the evaluation is still in progress. In Swedish waters, GES thresholds are currently not available for the Quark area, Gotland Sea, Arkona, Öresund and Kattegat.

    • Good status during the assessment period 2011-2105 was found in the Bothnian Bay and the Bothnian Sea. By contrast, in the Åland Sea, Gulf of Finland and Northern Baltic Proper, zooplankton mean size and/or total biomass have declined during the last decades, and MSTS show not good status during the assessment period of 2011-2015. This negative development results from both an increased contribution of small zooplankton species as a consequence of eutrophication, and a decreased share of copepods as a consequence of higher predation by zooplanktivorous fish. It is also possible, albeit not verified, that altered environmental conditions (e.g. decreased salinity, increased temperature and deep water hypoxia) have contributed to these trends. The detected trends in the mean size and total stocks of zooplankton communities indicate that today’s pelagic food web structure is not optimal for energy transfer from primary consumers (phytoplankton) to fish.

  • Gisselman, Fredrik
    et al.
    Enetjärn Natur.
    Lindberg Alseryd, Niklas
    Enetjärn Natur.
    Edman, Tobias
    Geografiska Informationsbyrån GIB.
    Lindeberg, Greger
    Geografiska Informationsbyrån GIB.
    Ekosystemtjänstförteckning med inventering av dataunderlag: för kartläggning av ekosystemtjänster och grön infrastruktur2017Report (Other academic)
    Abstract [en]

    ECOSYSTEM SERVICES IS today a well-established concept. The deployment of theconcept amongst a broader set of actors in society has subsequently advanced, and the requirement for well-structured classifications, uniform nomenclature and inventories of available data sources has increased. Consequently, a demand for a uniform and accessible national Swedish list was identified.

    The main purpose of this report was: i) to present a classification of ecosystem services with uniform and convenient names adapted for Swedish settings, ii) to create an overview of available data sources for every ecosystem service to enable straightforward and rational mapping and assessment of ecosystem services at a local, regional and national level, and iii) to identify data gaps as regards to mapping of and assessment of biodiversity, ecosystem condition and ecosystem services.

    The Swedish ecosystem service classification presented in this report was to create a gross list of ecosystem services relevant to Sweden and to identify available data sources relevant to the supply of ecosystem services. The classification will serve as a reference for, e.g, identification, mapping, monitoring and assessment of ecosystem services. The Swedish national list is based on Common International Classification of Ecosystem Services (CICES), but since the aim of the classification is broader some adjustments have been made. The Swedish classification also includes an expansion with a selection of supporting ecosystem services.

    The report starts with an overview of different ecosystem service classifications. This is followed by a description of the methodology behind the national classification draft, a discussion on the subject of differences in ecosystem service assets and demands as well as a division based on geographical aspects. Next, the classification of ecosystem services is presented.

    The second part of the report mainly consists of a register over data sources available for each ecosystem service listed in of the report. Data gaps are identified and discussed. Finally a small number of contemporary projects where ecosystem service mapping and assessments have been performed are listed.

  • Wetterin, Marianne
    et al.
    Mossberg, Bo
    All of Sweden's Orchids are Protected2016Report (Refereed)
  • Andersson, Tova
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Bhasin, Aditi
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Viklund, Lars
    Statistiska Centralbyrån, SCB.
    Stålhandske, Sandra
    Statistiska Centralbyrån, SCB.
    Guban, Peter
    Statistiska Centralbyrån, SCB.
    Uppföljning av etappmålet för ökad resurshushållning i livsmedelskedjan: Data för år 20182019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I det här projektet har SMED utfört en uppföljning av etappmålet för en ökad resurshushållning i livsmedelskedjan som lyder: ”Insatser ska vidtas så att senast år 2020 sorteras minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, och minst 40 procent av matavfallet behandlas så att även energi tas tillvara”.

    I praktiken innebär målformuleringen att av det uppkomna matavfallet från ovan nämnda avfallskällor ska minst 50 procent rötas eller komposteras där minst 40 procent av de uppkomna matavfallsmängderna måste rötas så att växtnäringen i matavfallet tas tillvara.

    Uppföljningen visar att omkring 38 procent av det uppkomna matavfallet från konsumtionsledet rötas och komposteras år 2018 så att växtnäringsämnen tas tillvara. Detta kan jämföras med målet på 50 procent. Motsvarande andel som rötas och där återföring av näringsämnen sker uppgår till 33 procent år 2018, att jämföra med målet på 40 procent. Sverige är idag en bra bit från att klara återvinningsmålet som inte bedöms uppnås till år 2020.

    De faktorer som har störst potential att öka återvinningsgraden utifrån genomförd studie är:

    • Öka mängden insamlat matavfall till biologisk behandling. Idag är den andelen ungefär 49 procent av de uppkomna matavfallsmängderna. I de hushåll som idag har möjlighet att sortera ut sitt matavfall finns det en stor potential att öka utsorteringen eftersom andelen matavfall i restavfallet i dessa hushåll är cirka 26 procent. Detta jämfört med omkring 35 procent i hushåll som inte har någon matavfallsinsamling. Regeringsbeslutet att ålägga kommunerna att tillhandahålla system för insamling av matavfall från hushåll senast 2021 (Regeringskansliet, 2019) är ett kraftfullt styrmedel som kommer att öka insamlingen av matavfall då det år 2018 var 82 % av kommunerna som erbjöd insamling av matavfall till hushållen (Avfall Sverige, 2019a)   
    • Minska rejektmängderna som uppstår vid förbehandlingen vid samrötningsanläggningar. Denna andel är idag cirka 24 procent av insamlade mängder matavfall. Det är viktigt att få en biogödsel med en så bra kvalitet och med så lite oönskade material som möjligt för att kunna återföra näringsämnen. Eftersom det idag inte finns någon teknik för att enbart ta bort oönskade material är det oundvikligt att matavfall hamnar i rejektet.  
    • Tidigare år har en ökad återföring av rötslam från kommunala avloppsreningsverk angetts som ett sätt att nå målet om återföring av näring. Idag är det omkring 72 procent av uppkomna mängder rötslam som avsätts på ett sådant sätt att det kan klassas som återföring av näringsämnen. Det finns dock en utredning som ska föreslå förbud mot spridning av avloppsslam på åkrar och krav på återvinning av fosfor (Regeringskansliet, 2019b). Resultatet av denna utredning och framtida krav på återföring av näringsämnen som ställs kommer medföra en stor påverkan på etappmålsuppföljningen, och troligen även på beräkningsmetod om det enbart är fosfor som kommer att återföras.
  • Mangsbo, Dan
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Värmland.
    Edekrans, Anja
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Värmland.
    Sundqvist, Maria
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Värmland.
    Fältgentiana (Gentianella campestris) i Värmlands län2019Report (Other (popular science, discussion, etc.))
  • Mangsbo, Dan
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Värmland.
    Övervakning av backsvala (Riparia riparia) i Övre Klarälvdalen 2009-20192019Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Den kolonihäckande backsvalan har minskat kraftigt i Sverige under senare decennier. Minskningen anses till stor del hänga samman med nedläggningen av grustäkter. Därmed har många framgrävda rasbranter som utgjort viktiga häckningsmiljöer för backsvalorna försvunnit. Länsstyrelsens övervakning av backsvala i Övre Klarälvdalen 2009–2019 visar på en kraftig minskning även i naturliga miljöer (nipor), vilket tidigare inte varit lika uppmärksammat. Kolonier med backsvala har påträffats på sammanlagt 22 platser inom inventeringsområdet i Övre Klarälvdalen 1989–2019. Antalet bohål har minskat från 557 bohål år 1989 till 35 bohål år 2019, vilket motsvarar en minskning på 94 %. Under perioden 2009–2019, som den kontinuerliga övervakningen pågått, är minskningen 84 %. Antalet aktiva kolonier har likaså minskat från nio (1989), till sex (2003), och slutligen till två (2019). Fortsätter minskningen är risken stor att vi inom ett decennium förlorar backsvalan som häckfågel i Värmland.

  • Lokal samverkan i fjällen: Strategier för att minska konflikter inom miljö- och naturresursförvaltning2016Report (Other academic)
  • Fjällens rörelsearv: Upplev framtiden i fädrens spår2016Report (Other academic)
  • Ett betespräglat fjällandskap: Hur påverkar renar fjällvegetationen?2016Report (Other academic)
  • Fjällnära gruvdrift?: En studie av olika vägar till hållbarhet2016Report (Other academic)
  • Förena natur och kultur?: Integrerad natur- och kulturmiljövård i fjällen2016Report (Other academic)
  • Hur pratar man i samråd?: Kommunikativ kapacitet i fjällen2016Report (Other academic)
  • Fjäll som kultur?: Kulturella ekosystemtjänster i fjällandskap2016Report (Other academic)
  • Tornevi, Andreas
    et al.
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Forsberg, Bertil
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Luftföroreningars effekt på akutbesök för andningsorganen och uttag av astmamedicin2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport presenterar den femte studien för Naturvårdsverkets hälsorelaterade miljöövervakning inom detta område, och syftar till att analysera luftföroreningars korttidseffekter på antalet akutbesök för astma och övriga sjukdomar i andningsorganen under perioden 2013-2018 i Sveriges tre största storstadsområden. Som tillägg i denna studie är har även antalet astmamedicinuttag studerats. Uppgifter om akutbesök och läkemedelsuttag kommer från Socialstyrelsens register.

    I en gemensam analys, med alla tre områden och alla åldersgrupper, visar på att akutbesök för astma påverkas av de senaste två dygnens halt av alla tre studerade föroreningstyper: PM10, ozon och kvävedioxid, medan det för övriga akutbesök för andningsorganen enbart är PM10 som visar ett statistisk säkerställt samband totalt sett. I jämförelse med tidigare analysers resultat angående sambanden mellan PM10 och akutbesök för astma så ses ingen säkerställd trend sedan 2001, men i den senaste analyserade perioden ses den största effekten med omkring 4 % fler akutbesök per 10 μg/m3 för PM10.

    Medan det främst finns samband mellan partikelkoncentrationen som PM10 och akutbesök, ses för uttag av astmaläkemedel främst ett samband med halten av kvävedioxid, och särskilt för barn 0-17 år. För alla tre studieområdena och båda typerna av astmaläkemedel uppvisades liknande samband mellan NO2 och uttag av medicin, vilket kan motivera fördjupade analyser kring avgaskomponenter och mildare uttryck för astmabesvär än akutbesök.

  • von Oelreich, Kristina
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency.
    Kleen, Annika
    Swedish Environmental Protection Agency.
    Hultåker Hammarström, Sofia
    SKOP-research AB.
    Waste prevention in criteria in public procurement: Tools for achieving the national environmental quality objectives2016Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The Environmental Protection Agency has carried out regular questionnairebased surveys in order to monitor the extent to which environmental requirements are imposed in connection with public procurement in Sweden. Questionnairebased surveys have been carried out in 2004, 2007, 2009 and 2013. The target group for the surveys has been procurement officers within municipal authorities, county councils, government agencies, state-owned companies and embassies belonging to the Ministry of Foreign Affairs.

    The Environmental Protection Agency carried out another questionnairebased survey during 2015 which focused on the extent to which and the way in which purchasing government agencies impose requirements concerning waste prevention measures in procurement.

    The conclusions that are drawn from the results of the survey and a subsequent workshop are that the extent to which requirements are imposed concerning waste prevention measures varies between different procurement areas, and that the work to impose this type of requirement needs to be improved.

    Among other things, the survey shows that many of the organizations that responded to the questionnaire have governing documents such as procurement policies which impose requirements to ensure that procurements are environmentally compatible. Despite these government documents, the survey shows that no significant requirements concerning waste prevention measures are imposed in procurements and that there is a lack of knowledge of how these requirements are imposed. One conclusion is that the management at various levels within the organization need to become better at monitoring and requiring the imposition of waste prevention measures in connection with procurement and the way in which they should be handled during the agreement period.

    The survey also shows that the majority of the organizations have both a centralized and decentralized procurement organization, which may also be of significance as regards the way in which the requirements are imposed in connection with procurement. There is a tendency for many people to believe that it costs more and takes longer to carry out procurements if requirements concerning waste prevention measures are imposed. In spite of this, the majority of the organizations will impose such requirements and there is demand for more and simpler tools, i.e. concrete assistance in individual cases for formulating requirements for different types of procurement.

    In order to achieve this, better training of procurement officers/buyers is needed, and those who provide the courses must have the right background and competence. Better internal collaboration is also needed within the organization between staff with a knowledge of environmental matters and buyers. In order to contribute to a reduction in the environmental impact, organizations should impose requirements concerning waste prevention measures in the first instance on the basis of a number of prioritized areas,such as energy, the construction sector, transport, food products, chemicals, IT and textiles.

    Environmentally compatible procurement where requirements are imposed concerning waste prevention measures is an important instrument for contributing to achievement of the generational goal and the national environmental quality objectives. In order to environmentally compatible procurements with requirements concerning waste prevention measures to achieve a breakthrough as desired, the issue needs to be monitored and brought up at political level and government agencies with central responsibility for procurement issues need to prepare guidance and offer courses within the area.

    The most important results from the present survey are as follows:

    Procurement method

    A majority (59 percent) of the organizations carry out their own procurements and have their own framework agreements.

    The way in which procurements are organized

    A large majority (61 percent) of the organizations have decentralized procurements in the organization.

    The quality/environment models by which the organization is governed

    Just over two out of every five (45 percent) replied that the organization is governed by a process-oriented working method.

    Environmental review

    One in four (27 percent) have carried out an environmental review which covers the work relating to environmentally compatible procurement.

    Procurement policy

    One third (32 percent) replied that their organization has a procurement policy or central guidelines which include environmental considerations in connection with procurement.

    Requirements concerning waste prevention measures

    Two in five (42) of the organizations impose environmental requirements concerning waste prevention measures within construction and demolition.

    Types of requirements concerning waste prevention measures

    Just over half (56 percent) usually impose general requirements. Almost as many (54) usually require an environmental management system to be in place.

    Requirement for a reduction in volumes of waste

    Just over two in five organizations (43 percent) have imposed a requirement for waste volumes to be reduced as regards construction and demolition contracts.

    Requirement for reduction in volumes of hazardous waste

    Almost half (49 percent) have imposed a requirement to reduce the volumes of hazardous waste generated as regards construction and demolition contracts.

    How requirements are imposed

    Most organizations (83 percent) which impose requirements in connection with procurement impose them as obligatory requirements/shall requirements.

    Decisive in connection with contract awards

    A few of the organizations (three percent) replied that the use of waste prevention criteria was decisive in connection with the awarding of contracts during 2014.

    Criteria linked to Sweden’s 16 environmental quality objectives

    During 2014, one third of the organizations (33 percent) used one or more criteria linked to Sweden’s environmental quality objectives.

    More guidance on how criteria can be linked to the 16 environmental quality objectives

    A large majority (69 percent) believe that their organization needs more guidance on how criteria that have been imposed can be linked to the 16 environmental quality objectives.

    Use of tools and guidelines

    A majority (54 percent) of the organizations use the criteria prepared by the Environmental Management Council.

    Use of total cost/life-cycle cost calculations

    Two in five organizations (43 percent) usually use total cost/life-cycle cost calculations where relevant.

    Waste prevention measures in a life-cycle perspective

    Most organizations (89 percent) believe that waste prevention measures must be viewed in a life-cycle perspective.

    Innovation procurements

    Almost two out of every five (38 percent) think that innovation procurements are preferable to ordinary procurements in order to stimulate new concepts for waste prevention measures.

    Follow-up of requirements concerning waste prevention measures

    One in five (21 percent) extensively follow up the requirements concerning waste prevention measures that are imposed in connection with procurement during the agreement period.

    Measurements to determine whether the criteria have reduced the environmental impact

    Very few organizations (two percent) have been able to any significant degree to measure whether the use of waste prevention criteria have reduced the environmental impact in the procurements that the organizations have carried out.

    The need for waste prevention measures

    Three in ten organizations (30 percent) think that there is a strong need for waste prevention measures.

    The biggest obstacles to the imposition of waste prevention requirements

    A very large majority (76 percent) replied that the biggest obstacle to imposing requirements concerning waste prevention measures is a lack of awareness concerning how to impose requirements.

    How can more requirements concerning waste prevention measures be imposed?

    A quarter of the organizations (24 percent) replied that they would impose environmental requirements concerning waste prevention measures if they received help to formulate the requirements.

  • Tytor, Simon
    Medins Havs och Vattenkonsulter.
    Bottenfauna i Gävleborgs län 2019: Regional miljöövervakning och kalkeffektsuppföljning vid 17 lokaler2020Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I årets undersökning av bottenfauna ingick nio lokaler i kalkeffektuppföljning-en (KEU) samt åtta lokaler i regional miljöövervakning (RMÖ). Sammanfatt-ningsvis visade resultatet från expertbedömningarna på tämligen opåverkade förhållanden vad gäller surhet (måttligt surt-nära neutralt) med undantag av lokalerna i Glasboån (BF184) samt Blecksjöån (HS409) som expertbedömdes som sura. Vidare visade statusklassningen med avseende på näringsämnespå-verkan på god till hög status på samtliga lokaler med undantag av Glasboån (BF184) som klassades som otillfredsställande. Vid expertbedömningen be-dömdes statusen med avseende på näringsämnespåverkan vara hög vid samt-liga undersökta lokaler med undantag av Murån (x33-27) som expertbedömdes som god.

  • Meissner, Ylva
    et al.
    Medins Havs- och Vattenkonsulter.
    Sundberg, Irene
    Medins Havs- och vattenkonsulter.
    Kiselalger i Gävleborgs län 2019: Kalkeffektuppföljning och Regional miljöövervakning2020Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I Gävleborgs län undersöktes år 2019 kiselalger på 11 vattendragslokaler inom kalkeffektuppföljningen och 8 lokaler inom den regionala miljöövervakningen.Statusklassningen av påverkan från näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS. Som stöd till detta index har även mängden näringskrävande (TDI) och andelen föroreningstoleranta (%PT) kiselalger beaktats. För surhetsklassningen användes ACID-indexet, som är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med pH lägre än 7.


    Alla lokaler inom kalkeffektuppföljningen bedömdes tillhöra hög status, vilket visar näringsfattiga förhållanden.Samtliga av de undersökta lokalerna visade alkaliska (årsmedelvärde för pH över 7,3) eller nära neutrala (årsmedelvärde för pH 6,5-7,3) förhållanden, vilket indikerar att där inte föreligger någon surhetspåverkan.

    Regional miljöövervakning

    Samtliga lokaler inom den regionala miljöövervakningen bedömdes tillhöra hög status, vilket visar näringsfattiga förhållanden.Björsjöbäcken hade ett surhetsindex som motsvarade alkaliska förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för pH bör vara högre än 7,3.I Sorgån, Gådaån, Kilbobäcken, Nianån och Djupråbäcken motsvarade surhets-indexet ACID nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för pH bör ligga mellan 6,5-7,3. Indexvärdet i Sorgån och Gådaån låg dock mycket nära respektive relativt nära gränsen mot alkaliska förhållanden.Surhetsindexet ACID i Murån och Lillån visade måttligt sura förhållanden, vilket betyder att års-medelvärdet för pH bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att pH-minimum varit lägre än 6,4.

  • Kyrkander, Tina
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB.
    Utredning av bedömningsgrunder för makrofyter 20192019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sedan 2009 har ett antal länsstyrelser skapat ett samarbete avseende inventeringar av vattenväxter (makrofyter) som ingår i den regionala miljöövervakningen. Inventeringarna samordnas av Länsstyrelsen i Stockholm med ett gemensamt delprogram.Länsstyrelsen i Stockholm har gett Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB i uppdrag att utvärdera det gemensamma delprogrammet genom att undersöka hur nya indikatorvärden och viktfaktorer för makrofyter skulle kunna tas fram samt vilka begränsningar som finns idag. Detta har gjorts genom analys av data avseende makrofyter och vattenkemi.

  • Walve, Jakob
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Uppsala län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik.
    Rolff, Carl
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Uppsala län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik.
    Svealandskusten 2019: Tillståndet i kustvattnet - resultat från förbundets mätprogram2019Report (Other academic)
  • Flink, Henrik
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Yngwe, Rickard
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Blass, Martina
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Karlsson, Erik
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Faktablad – Resultat från övervakningen av kustfisk 2019:3: Lagnö (Egentliga Östersjön) 2002–20182019Report (Other academic)
    Abstract [sv]
    • Sedan provfiskets start, med undantag för 2015–2017 då mört dominerade, har fångsten i Lagnö dominerats av abborre, följt av mört, strömming, nors och gärs.
    • Under 2018 års provfiske utgjorde abborre hela 61 procent av fångsten och den stora fångsten bröt en tidigare nedåtgående trend för arten. 
    • Strömming, nors, löja och tånglake har ökat i fångsten medan gädda och gös har minskat. 
    • Antalet fångade arter per år har minskat över tid. Exempel på arter som tidigare fångats men som inte förekommit under senare år är gädda, id, braxen och gös. Däremot har den totala mängden fisk som fångats ökat över tid. 
    • Fångsten av stora individer har minskat sedan provfiskets start, både för alla arter generellt (> 30 centimeter) och för abborre (> 25 centimeter) specifikt. Möjliga förklaringar kan vara ett ökat fisketryck eller en ökad naturlig dödlighet från till exempel säl och skarv. 
    • Den trofiska medelnivån har minskat över tid och är i Lagnö starkt kopplat till fångsten av abborre, den dominerande arten av rovfisk, samt mört. 
    • Abborrens tillväxt har inte förändrats över tid. Det antyder att den minskade förekomsten av stor abborre i fångsten inte kan förklaras av en långsammare tillväxthastighet. 
  • Flink, Henrik
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Landfors, Fredrik
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Faktablad- Resultat från övervakningen av kustfisk 2019:2: Vaxholm (Egentliga Östersjön) 2016-20182019Report (Other academic)
    Abstract [sv]
    • Under de tre år som provfisket i Vaxholm har pågått har fångstsammansättningen varit relativt konstant. 
    • Under 2018 fångades 75 fiskar per ansträngning (antal individer per nät och natt) fördelat på 12 arter. Totalfångsten var större än 2016 och 2017. Mört var den vanligaste arten i fångsten (50 procent), följt av abborre, strömming, braxen och gärs. 
    • Den totala fångsten av karpfisk i Vaxholm var stor, under 2018 fångades 44 individer per ansträngning vilket var högre än tidigare år. De arter av karpfisk som fångats i Vaxholm är mört, braxen, löja, björkna, id och sutare. 
    • Det fångades relativt många stora individer (> 30 centimeter) i Vaxholm och fångsten var något större 2018 än under de två tidigare åren. Av stora fiskar dominerar braxen och abborre, men även individer av gös, sik, mört och sutare över 30 centimeter fångades. 
    • I provfiskefångsten utgjorde abborre 98 procent av all rovfisk. Förutom abborre förekom även rovfisken gös i fångsten. Antalet abborrar såväl som antalet rovfiskar var fler under 2018 än tidigare år. 
    • Diversitetsindexet och den trofiska medelnivån har varit likartad under de tre år provfisket pågått, och är i nivå med närliggande provfiskeområden. 
    • Ett- till fyra-åriga abborrar var efter den varma sommaren 2018 större vid given ålder jämfört med tidigare år. 
    • Ett lågt siktdjup i kombination med den stora fångsten av karpfisk antyder att Vaxholm är påverkat av hög näringsbelastning.   
  • Pihl Karlsson, Gunilla
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hellsten, Sofie
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Akselsson, Cecilia
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Karlsson, Per Erik
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Försurning och övergödning i Västra Götalands län: Resultat från Krondroppsnätet 2017/182019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län genomför IVL Svenska Miljöinstitutet, i samarbete med Lunds universitet, mätningar av lufthalter, nedfall och markvattenkemi i Västra Götalands län inom Krondroppsnätet.Västra Götalands län har varit medlem i Krondroppsnätet sedan 1990, och den längsta mätserien är 28 år. I denna rapport redovisas resultaten från mätningar under det hydrologiska året 2017/18. Ett hydrologiskt år omfattar mätningar från och med oktober till och med september påföljande år. Samtliga tidigare mätningar, inklusive avslutade mätlokaler, visas i föregående års Krondroppsnätsrapport.Årets mätningar ger tillsammans med tidigare års mätningar en bra bild över försurningsläget och kväve-situationen i Västra Götalands län. Vidare redovisas resultaten i förhållande till övriga svenska mätningar inom Krondroppsnätet. I rapporten redovisas även andra relaterade projekt samt aktuella händelser från 2018, som är relevanta ur Krondroppsnätets synvinkel. I Bilaga 1 visas information om länets mätningar och mätplatser.

  • Procurement of pharmaceuticals in an environmental context and its inclusion into the CSR Compass2016Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This project is meant to be a follow-up to the experiences gained in the pre-study on Greening Supply Chains as an attempt to make a “Market Readiness Analysis” regarding potentials for Sustainable Public Procurement (SPP). As the pre-study was carried out mainly as a literature review, this project will focus on experiences from case studies based on practical work. The pharmaceutical industry was chosen as the sector to review due to the complexity of procurement of pharmaceuticals and in order to identify different types of obstacles for procurers in their daily work.

    The project includes different sub-studies with the specific objectives to:

     Understand the current knowledge of procurement of pharmaceuticals in the literature

     Review the use of public procurement in Sweden

     Understand the implications of public procurement applied to case studies

    Another main objective with this project is to suggest amendments to the CSR (Corporate Social Responsibility) Compass, which now focuses on the social dimension, with relevant information taking also into account the environmental dimension. By adding the environmental dimension into the CSR Compass it will cover a much broader context in line with the definition of sustainability. Hence, the combined approach including both the social and the environmental dimension might very well lead the final achievement of a Sustainability Compass.

    Environmental information is sparsely involved in current practices when procuring pharmaceuticals. One important reason is that the primary focus when evaluating risks and benefits with pharmaceuticals are linked to human health aspects and not impacts on the environment. Another equally important reason is the multiple obstacles for going public with environmental information linked to the manufacturing and use of pharmaceuticals following the market-induced secrecy necessary for original pharmaceutical producers to maintain their competitive edge as well as strict rules to adhere to with regard to “green” claims.

    However, there exist some future possibilities to broaden the use of environmental information in public procurement. These possibilities include the following areas:

     Developing a more structured overview of what the market can offer and the environmental work at potential suppliers through the Market Analysis

     Make use of Life Cycle Assessments (LCA) and Environmental Product Declarations (EPD) to facilitate the identification of products with superior environmental performance

     Stimulate the provision of more traditional product-related environmental information to be publicly available in

     Start to routinely request environmental information from manufacturing and packaging as a part of an Environmental Management Systems in contract clauses

     Secure sufficient resources to carry-out follow-up activities to get a better control of deliverables according to contracts and to secure continuous improvements by suppliers and sub-suppliers

     Enhance the cooperation and the dialog between different actors/ target groups along the value chain

    Any attempt to make better use of environmental information in public procurement has most likely a better chance to be operational and used in practice if they are related to legislation or to widely recognized management systems on a global scale, e.g. via the new EU directive for public procurement or ISO 14001.

  • Ringblom, Helena
    et al.
    Berlin, Gudrun
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Skåne.
    Pettersson, Thomas
    Swedish Environmental Protection Agency.
    Wennerblom, Tord
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Åberg, Johan
    Executive, Myndigheter, Skogsstyrelsen.
    Kometprogrammet 2010-2014: Slutredovisning av regeringsuppdrag om att påbörja ett samverkansprogram med markägare med kompletterande metoder för skydd av natur2014Report (Other academic)
    Abstract [en]

    2 Summary

    This report represents the final report on the Government assignment.

    2.1 The Komet Programme

    The Swedish Environmental Protection Agency, the Swedish Forest Agency and Skåne County Administrative Board have been commissioned by the Government to conduct activity regarding complementary methods for the protection of nature in five major geographical areas. This task is intended to contribute to increasing the use of nature conservation agreements, and the interest of landowners in contributing to nature conservation was to be tapped. The task has been carried out as a project with a national project working group, a steering group and a reference group, as well as in close collaboration with regional authorities and stakeholder organisations. The activity was initiated in May 2010 in five areas, known as Komet areas.

    The project briefly entailed ascertaining the level of interest among landowners in formal protection of forests by providing wide-ranging information. The regional authorities did not undertake any outreach activity in the Komet areas. Instead, work on protection was based on the landowners' expressions of interest. Cases commenced previously, as well as acute threats to sites of special forest biology interest were, however, dealt with by the authorities in the usual way in the five Komet areas. The strategic approach according to the National Strategy for the Formal Protection of Forests was therefore not implemented in full.

    2.2 Results

    2.2.1 Fulfilment of the environmental objective Sustainable Forests

    A total of 292 sites containing a total area of 1 130 hectares of productive forest land were protected under the Komet programme up to 31 March 2014: 138 habitat protection areas, 123 nature conservation agreements and 31 agreements on the establishment of nature reserves. The average area of the protected sites within the Komet areas was smaller than outside. The protective value as indicated by sorting into value groups is somewhat lower in the protected areas within the Komet Programme than outside.

    2.2.2 Use of nature conservation agreements

    The use of nature conservation agreements has increased in the Komet areas, as compared to the rest of the country, but the average acreage protected by nature conservation agreements was smaller in the Komet areas than in the rest of the country.

    2.2.3 Tapping of the interest of landowners in nature conservation

    A total of 802 expression of interest were received during the programme period. This means that around two per cent of landowners in the Comet areas submitted expressions of interest. Around 83% of the assessed expressions of interest related to some extent to a site of special forest biology interest. A third of these in turn were areas not previously registered as woodland key habitats or objects of conservation value. The wishes of landowners regarding form of protection in the programme were largely met. To the extent that the Komet programme was known about, the project gained a positive reputation in many respects with regard to collaboration between landowners and authorities. Several of the reference group's organisations reported that the Komet programme as a way of working was well received by landowners in the Komet areas, as well as by their representatives.

    2.2.4 Costs

    The aggregate costs of the Komet programme in 2010-2014 were just over SEK 30 million in administrative costs and just over SEK 77 million in compensation paid to landowners. This is equivalent to an administrative cost of around SEK 27 000 per hectare and average compensation to landowners of just over SEK 68 000 per hectare.

    2.3 Conclusions

    Overall it can be noted that the Komet programme has developed favourably in several respects during the programme period. Target fulfilment regarding the acreage of protected forest improved, use of nature conservation greements increased, collaboration at various levels was enhanced and administrative costs decreased. At the same time, the contribution of the Komet programme to fulfilment of the objective remains low compared with outside, and the quality of the nature conservation agreements in terms of both acreage and protective value was lower than outside. Collaboration and information within the Komet programme could have been developed significantly more, particularly as three out of every four landowners were still unaware of the programme when it came to an end. The administrative costs of the Komet programme were high compared to ordinary work on formal protection of forests in the rest of the country.

    Activity under the Komet programme was in progress for four years, and a great deal needs to undergo further development before this complementary method can make a substantial contribution to fulfilling the objective, increased use of nature conservation agreements and at reasonable cost. At the same time, the Komet programme has contributed to very positive effects such as improved cooperation between between authorities and between authorities and the landowners' organisations. Active involvement of forestry stakeholders with information efforts has proved essential for continued successful activity and at reasonable cost to the authorities. Forestry stakeholders have also shown a strong commitment to the Komet programme. It has also been found that the interest of individual landowners in nature conservation has been stimulated and previously unregistered natural assets have been captured. This is experience that should be exploited in continued work on formal protection of forests.

    2.4 Continued work on formal protection of forests

    We propose that a complementary working method for formal protection of forests with easier opportunities for landowner initiatives should be introduced nationwide from 2015. This working method would be applied alongside other tools in conservation efforts which involve work on site protection based on initiatives from the authorities, which is entirely in line with the expectations expressed by the Government.

    We note at the same time that in the spring budget the Government has not given notice of any boost to the appropriations. Introduction of this way of working and the structure of the work with formal protection of forests will therefore have to be adapted firstly to the resources affected agencies have at their disposal and secondly to the degree to which representatives of forest owners can become involved. We therefore consider that the appropriations should be strengthened, firstly in view of the above and secondly in view of the fact that there is now a long "queue" of property owners throughout the country for whom agreements on compensation are ready in practice but where there is a lack of funds to conclude final agreements.

    An estimate, based on the Komet programme, of costs of introducing the working method during the first three years is presented. A total sum of SEK 116 million is estimated for the period 2015-2017. After initial start-up costs in 2015, the additional administrative cost of this working method is put at just over SEK 30 million per year.

    The consequences of introduction within the framework of existing resources are discussed in the report. Both agency appropriations and appropriations for compensation of landowners are already judged to be inadequate today, both in relation to the high level of interest among landowners in formal protection of forests and to fulfilling the objective of Sustainable Forests. The introduction of the working method with the additional costs it entails is thus considered to mean that the "queue" of landowners waiting for compensation will continue to grow.

    The main features of the positions we presented to the Government in February 2014 are outlined in section 7. A further three months of activity in the Komet programme, from 1 January 2014 to 31 March 2014, have further confirmed the basis for the positions presented at that time.

    The instructions for continued work on introducing the complementary way of working throughout the country are not discussed in detail in this final report. This is an issue that merits further consideration so that the experience gained in the Komet programme can be put to use, among other things in consideration of prevailing financial circumstances. It is intended that the instructions will be drawn up by the authorities during the autumn of 2014, in dialogue with the county administrative boards, representatives of forestry and environmental organisations.

  • Pihl Karlsson, Gunilla
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Kronobergs län. Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute. Kronobergs luftvårdsförbund .
    Karlsson, Per Erik
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Akselsson, Cecilia
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Länsvis totalt nedfall av oorganiskt kväve och svavel till barrskog: 2001-20182019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Krondroppsnätet (SWETHRO) genomför mätningar i skog och på öppet fält vid ett stort antal mätplatser fördelade över hela landet. Här mäts lufthalter, våtdeposition, torrdeposition, krondropp och markvattenkemi. Ett stort antal ämnen och parametrar mäts, däribland svavel- och kväveföreningar, som har stor betydelse för försurnings- och övergödningsproblematiken. Krondroppsnätet koordineras och genomförs av IVL Svenska Miljöinstitutet i samarbete med Lunds universitet.

    Denna rapport utgör den tredje temarapporten inom programperioden 2015–2020 för Krondroppsnätet och presenterar totalt nedfall av oorganiskt kväve och svavel till barrskog för tidsperioden 2001 till 2018 för samtliga län som nu är medlemmar i Krondroppsnätet.

    Syftet med rapporten är att bidra till att belysa nedfalls-situationen i länen samt att ge underlag till den regionala miljömålsuppföljningen, främst för miljömålen Bara naturlig försurning och Ingen övergödning. Då ett syfte är att bidra till miljömålsarbetet presenteras data för kalenderår och inte för hydrologiskt år, då miljömålen följs upp på kalenderår.

    Kritisk belastning för kväve i barrskog och myrmark (5 kg/ha) har under perioden 2001–2018 överskridits i stort sett i alla län, förutom de fyra nordligaste länen: Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län. Det totala kvävenedfallet till barrskog har dock minskat, vilket är statistiskt säkerställt, över perioden för alla län utom Skåne och Västerbottens län. Den totala procentuella minskningen av kvävenedfallet varierade mellan 26 % (Halland och Västernorrland) till 53 % (Stockholms län). Under de tre senaste åren överskreds den kritiska belastningen för barrskog och myrmark i hela Götaland, men inte i Norrland. I Svealand överskreds den kritiska belastningen enbart i Värmland.

    Nedfallet av svavel till barrskog har minskat kraftigt under perioden 2001 till 2018. Den statistiska analysen visade att det länsvisa nedfallet av svavel (utan bidrag från havssalt) sedan 2001 minskat statistiskt signifikant i samtliga undersökta län. Den totala procentuella minskningen av svavelnedfallet varierade mellan 50 % (Jämtlands län) till 87 % (Jönköpings län).

    Jämfört med kritisk belastning för kväve är kritisk belastning för svavel svårare att definiera eftersom den beror på nedfallet av både svavel och kväve samt även och skogsbrukets försurande påverkan. Under de senaste tre åren har det totala nedfallet av svavel till barrskog i Sverige, om man undantar de tre sydliga länen Skåne, Halland och Blekinge, generellt varit mycket lågt, under 1 kg per hektar och år. Detta innebär att svavelnedfallets bidrag till fortsatt försurning är mycket litet i stora delar av Sverige. Det särskilt låga svavelnedfallet under senare år beror sannolikt till stor del på minskningar av svavelhalten i fartygsbränsle, i kombination med låga nederbördsmängder. År 2014 påverkades svavelnedfallet över hela Sverige i stor utsträckning av de stora utsläpp av svaveldioxid som kom från ett vulkanutbrott på Island, vilket syns tydligt i mätningarna. De sydligaste delarna av Sverige påverkas sannolikt alltjämt från svavelutsläpp från de östra delarna av centrala Europa.

    Det minskande kväve- och svavelnedfallet under perioden 2001-2018 beror främst på att utsläppen, både i Sverige och från källor i Europa, har minskat som ett resultat av nationellt och internationellt luftvårdsarbete inom EU och FN:s Luftvårdskonvention (CLRTAP). De rapporterade utsläppen av oorganiskt kväve (NOx-N + NH3-N) från både EU-28 och separat från Sverige har under perioden 2001–2017 minskat med 28 %, medan de rapporterade utsläppen av oxiderat svavel från EU-28 under perioden 2001–2017 har minskat med 83 % och från enbart Sverige med 62 %.

  • Pihl Karlsson, Gunilla
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Kronobergs län. Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute. Kronobergs luftvårdsförbund .
    Hellsten, Sofie
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute. Swedish Environmental Protection Agency.
    Akselsson, Cecilia
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Försurning och övergödning i Kronobergs län: Resultat från Krondroppsnätet till och med 2017/182019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Mätningar av atmosfäriskt nedfall och markvattenkemi har bedrivits inom Krondroppsnätet i Kronobergs län sedan 1996. Under det hydrologiska året 2017/18 gjordes mätningar på fyra platser i länet, från granskogen i Fälleshult i väster till tallskogen i Attsjö i öster.

    Lågt svavelnedfall men långsam återhämtning från försurning

    Försurning utgör fortsatt ett stort miljöproblem i Kronobergs län. Svavelnedfallet i länet har minskat kraftigt under de senaste drygt två decennierna, med mellan 78 och 93 %. Trots detta går återhämtningen från försurning i markvattnet i länets skogar långsamt, med stora variationer mellan de olika provytorna.Ett historiskt högt försurande nedfall under många år återspeglas i bestående surt markvatten, med pH runt eller under 5 och utan buffringskapacitet. Den syraneutraliserande förmågan (ANC) i markvattnet ligger kring eller under noll vid de tre provytorna i länet med långa mätserier. Vid två av provytorna förekommer förhöjda halter av toxiskt oorganiskt aluminium. Den återupptagna mätserien vid Fälleshult, i länets västra del, är ännu för kort för att ge ett tillräckligt bra underlag för en bedömning av försurningsläget.En analys av trenderna på samtliga mätplatser i södra Sverige visar att det finns många ytor utan signifikant återhämtning från försurning, och i de fall där återhämtning kan påvisas är den långsam. För att mark och vatten ska återhämta sig från försurning, och miljömålet Bara naturlig försurning ska uppnås, krävs fortsatt lågt svavelnedfall, att nedfallet av kväve inte överskrider vad skogen kan ta upp, och att skogsbrukets försurningspåverkan hålls på en låg nivå.

    Två diagram. Figurtext: Svavelnedfall som krondropp (till vänster) och syraneutraliserande förmåga (ANC) i markvattnet (till höger) vid två mätplatser i länet, tallskogen i Attsjö i länets östra del och i granskogen i Angelstad i länets västra del. Mätningarna vid Angelstad flyttades en kort sträcka 2013, vilket visas med olika symboler.

    Kvävenedfallet överskrider kritisk belastning

    Det totala nedfallet av oorganiskt kväve till barrskog i Kronobergs län har beräknats till mellan 6 och 10 kg per hektar för det hydrologiska året 2017/18, med högst nedfall i länets västra delar. Kvävenedfallet överskrider den kritiska belastningsgräns som har satts för barrskog i Sverige, 5 kg kväve per hektar och år. En analys över större geografiska områden visar att det totala kvävenedfallet till barrskog i sydvästra Sverige (dit Kronobergs län i detta fall räknas) minskade signifikant under perioden 2001–2017, med 26 %.

    Under februari och mars 2018 uppmättes ett ovanligt högt nedfall av oorganiskt kväve vid tallytan i Attsjö, strax öster om Växjö, på totalt 6 kg per hektar för dessa två månader. Orsaken till det höga nedfallet är oklar men eventuellt orsakades det av starkt förorenad luft från sydöstra Europa. Förhöjt nedfall av ammoniumkväve i krondropp under augusti 2018 indikerade att luftkvaliteten över Kronobergs län kan ha varit påverkad av sommarens skogsbränder.

    Det torra vädret medförde att markvatten endast kunde provtas vid ett fåtal tillfällen under 2018. Genomgående har dock halterna av nitrat i markvatten under de senaste åren varit mycket låga i ostörd växande skog i länet. Stormskador kan dock leda till tillfälliga perioder med ökade halter av nitrat i markvattnet och risk för utlakning till grund- och ytvatten. Att skogen mår bra och fortsätter ta upp kväve är viktigt, inte bara för miljökvalitetsmålen Levande skogar, Begränsad klimatpåverkan och Ingen övergödning, utan även för Bara naturlig försurning.


  • Andreasson, Ida
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Kronobergs län.
    Persson, Per-Anders
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Kronobergs län. Länsstyrelsen i Kronobergs län.
    Regional plan för infrastuktur för elfordon och förnybara drivmedel: Kronobergs län Rapport 2019-12-182019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sverige har som mål att vara klimatneutralt senast år 2045. Transporterna står för en stor del av våra klimatpåverkande utsläpp nationellt och regionalt. Inom transportsektorn ska utsläppen minska med 70 procent till år 2030 jämfört med år 2010 – ett av de mest ambitiösa klimatmålen i världen. För att nå målet är samhället i behov en snabb övergång till förnybara drivmedel inom transportsektorn. Omställningen kräver engagemang, innovationer och handlingskraft från samhällets alla berörda aktörer. För att nå målet kommer det behövas flera förnybara drivmedel inom den nuvarande och framtida fordonsflottan. En väl fungerande publik infrastruktur för förnybara drivmedel med god geografisk täckning är därför en helt avgörande förutsättning för omställningen till en fossilfri fordonspark.

    Denna plan är en del av Länsstyrelsens regleringsbrevsuppdrag 3.19 för budgetåren 2018 och 2019. Uppdraget har genomförts i dialog med Länsstyrelserna, Energimyndigheten och Trafikverket, länets kommuner, Region Kronoberg, Energikontor sydost, Miljöfordon Sverige, Småländska bränslen, Eon samt Bee Charging. Samverkan kring framtagande av planen har skett med närliggande länsstyrelser i Blekinge, Kalmar och Jönköpings län.

    I utredningen ”Strategisk plan för transportsektorns omställning till fossilfrihet” har sex nationella myndigheter lagt fram ett antal förslag kring insatser som behövs för transportsektorns omställning. Enligt utredningen står omställning till fossilfrihet på tre ben – ett mer transporteffektivt samhälle, energieffektiva och fossilfria fordon samt högre andel förnybara drivmedel. 

    Med transporteffektivt samhälle menas att transportarbetet med personbil, lastbil och flyg ska minska. Detta kan ske genom att transporter överflyttas till mer ener-gieffektiva trafikslag, kortas eller ersättas helt. Energieffektiva och fossilfria fordon fås genom att ställa krav på nya fordons koldioxidutsläpp. Högre andel förnybara drivmedel realiseras i en kombination av insatser inom produktion distribut-ion och användning.

    I utredningen lämnades förslag om upprättande av regionala planer till stöd för in-frastruktur för förnybara drivmedel (förslag och åtaganden 2.1.10).

  • Ellman Kareld, Louise
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Kronobergs län.
    Regional årlig uppföljning av miljökvalitetsmålen år 2019 Kronobergs län2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]


    Endast Frisk luft är nära att nås. Jord- och skogsbruk är viktiga näringar, som påverkar livet på landsbygden, biologisk mångfald och landskapets attraktivitet för friluftsliv. Ändrade vanor, skärpt lagstiftning, effektivare styrmedel och att framtagna åtgärder genomförs, behövs för att nå målen.

    Den snabba nedläggningstakten av djurhållning och åkermark möts av ett regionalt arbete inom livsmedelsstrategin. Den skapar förutsättningar för både ökad matproduktion och förädlingsgrad i länet samt för framtidstro på landsbygden.

    Restaureringen av våtmarker, som görs inom Våtmarkssatsningen, minskar näringstransporterna till havet. Övergödningssituationen påverkar både länets sjöar och vattendrag men även haven då det mesta av näringen rinner ut där. Den Nationella planen för översyn av kraftverk innebär att vattenverksamheter för elproduktion ska få nya moderna miljövillkor, samtidigt som de kan bidra till förnybar el.

    Samtidigt som det sura nedfallet har minskat har skogsbrukets andel av bidraget till försurningen ökat. GRoT är visserligen en förnybar energikälla men för att minska näringsämnesförlusten skulle näringsämnena behöva ligga kvar eller åtminstone återföras till marken som aska. Idag sprids askan huvudsakligen i andra län.

    Brist på kunskap och för lite resurser för skydd och skötsel av värdefull natur minskar möjligheterna att skydda hotade arter och miljöer i jord- och skogsbrukslandskapet liksom i vattenmiljöer. Vardagshänsynen i landskapet behöver öka.

    Utsläppen från transporter måste minska snabbare. Det påverkar klimatet, luften och bidrar till övergödning. Många människor drabbas av hälsoproblem. De projekt som pågår för att öka mängden förnybar energi, exempelvis förnybar vätgas, är viktiga steg i rätt riktning.

    Det ökade bostadsbyggandet är en utmaning för planeringsprocesserna då förtätning kan leda till ökat buller och minskade grönområden.

  • Olofsson Madestam, Håkan
    MÖRRUMSÅN 2018: Mörrumsåns vattenråd2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    PÅ uppdrag av Mörrumsåns vattenråd har Synlab i samarbete med Medins Havs och vattenkonsluter AB utfört recipientkontrollen i i Mörrumsån år 2018.  

  • Olofsson Madestam, Håkan
    Ronnebyån 2018: Ronnebyåns vattenvårdsförbund2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Ronnebyåns vattenvårdsförbund genomför regelbundna recipientundersökningar i sjöar och vattendrag inom Ronnebyåns avrinningsområde. Redovisning av mätningar från 2018.

  • Olofsson, Håkan
    Lyckebyån 2018: Lyckebyåns vattenförbund2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Lyckebyåns vattenförbund genomför regelbundna recipientundersökningar i sjöar och vattendrag inom Lyckebyåns avrinningsområde. Undersökningarna utförs av Synlab, i samarbete med Medins Havs och vattenkonsulter AB. 

    Recipientkontrollen i i Lyckebyån utförs vid totalt 17 provtagningslokaler och omfattar undersökningar av vattenkemi, metaller i vatten, och sediment, samt växtplankton, bottenfanuna, kiselalger och elfiske. Även resultat från den nationella och regionala miljöövervakningen ingår i redovisningen från 2018. 

  • Svärd, Caroline
    Helgeån 2018: Helgeåkommittén2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Helgeåkommittén (hette tidigare Kommittén för samordnad kontroll av Helgeån)utför SYNLAB Analytics & Services Sweden AB (hette tidigare ALcontrol AB) recipientkontrollen i Helgeåns avrinningsområde sedan år 1994. Föreliggande rapport är en sammanställning av resultaten från år 2018. Undersökningarna har utförts i enlighet med kontrollprogram daterat 2017-09-14. År 2018 omfattade programmet fysikaliska och kemiska vattenundersökningar, analyser av metaller i vatten samt undersökningar av växtplankton, påväxt, bottenfauna och fisk. 

    Rapportens utformning

    I rapportens huvuddel presenteras resultaten för år 2018 kortfattat. I olika bilagor är analysresultatoch metodik för vattenkemi placerade, liksom en mer ingående presentation av de biologiskaundersökningarna samt månadsvisa transporter och inrapporterade kalkmängder.

  • Hilding, Elisabet
    Bräkneån 2018: Bräkneåns vattenförbund2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Bräkneåns vattenförbund utför SYNLAB Analytics & Services Sweden AB (hettetidigare ALcontrol och KMLAB) recipientkontrollen i Bräkneån sedan år 1992. Föreligganderapport är en sammanställning av resultaten från år 2018. Undersökningarna har utförts ienlighet med ”Förslag till nytt kontrollprogram för Bräkneån, juni 2011” med hänvisning till ”Program för samordnad recipientkontroll i Bräkneån”, daterat 2003-02-18. År 2018 omfattade programmet vattenkemiska undersökningar, metaller i vatten, undersökningar av plankton och påväxt (kiselalger).

    Riksdagen har fastställt 16 övergripande nationella miljökvalitetsmål och ca 70 nationella delmål.Miljökvalitetsmålen beskriver de egenskaper som natur- och kulturmiljön måste ha för attsamhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. Syftet är att klara av alla stora miljöproblem iSverige inom en generation (år 2020). De nationella miljökvalitetsmål som främst berör sjöar ochvattendrag är: ”Levande sjöar och vattendrag”, ”Ingen övergödning”, ”Bara naturlig försurning”och ”Giftfri miljö”. För att kunna nå målen är det viktigt att känna till tillståndet i miljön.Naturvårdsverket har tidigare i Allmänna Råd 86:3 lagt upp riktlinjer för recipientkontrollen därmålet med recipientkontroll (vattenundersökningar) är att:

    • åskådliggöra större ämnestransporter och belastningar från enstaka föroreningskällor inomett vattenområde,
    • relatera tillståndet och utvecklingen i vattenområdet till belastande utsläpp och förväntadbakgrund,
    • belysa utsläppens effekter i vattenområdet,
    • samt att ge underlag för utvärdering, planering och utförande av miljöskyddande åtgärder.

    Rapportens utformning

    I rapportens huvuddel presenteras resultaten kortfattat. Analysresultat och metodik förvattenkemi är placerade i bilagor liksom en mer ingående presentation av de biologiskaundersökningarna med metodik, artlistor och lokalbeskrivningar. Även månadsvisa transporteroch kalkmängder återfinns i bilagorna.

  • Ljungström Rautiainen, Ville
    Calluna AB.
    Alsteråns recipientkontroll 2016-2018: versionsdatum 2019-03-282019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I föreliggande rapport redovisas de vattenundersökningar och resultat som inom ramen för Alsteråns recipientkontroll har utförts under perioden 2016-2018. Nuvarande status och tillstånd i systemet med avseende på ett stort antal biologiska, kemiska och fysikalisk parametrar redovisas i rapporten. Även långtidstrender som baseras på mätresultat sedan recipientkontrollens start år 1989 redovisas och diskuteras. 

  • Thore, Anna
    et al.
    Executive, Företag, WSP.
    Jansson, Magnus
    Executive, Företag, WSP.
    Energibalans Kronoberg 20182019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    WSP har på uppdrag av Kronobergs länsstyrelse och Region Kronoberg uppdaterat länets energibalans från 2015 med 2016 års värden. Data baseras på SCB:s Kommunala och Regionala Energistatistik (KRE) vilken har kompletterats genom statistik genom kontakter med relevanta aktörer i länet. Energibalansen för länet som helhet och respektive kommun har sammanställts och presenteras i form av Sankey-diagram. Vidare har statistik för utsläpp av klimatpåverkande gaser sammanställts. Statistiken över energibalansen och utsläppsnivåer har sedan jämförts med regionens uppsatta miljömål.

    En stor andel av Kronobergs läns användning av el kommer från importerad el, dessbättre är fjärrvärmen till stor del genererad med förnybara källor. Transporterna drivs fortfarande till allra största del av oljeprodukter och är också den del i samhället som orsakar störst utsläpp av växthusgaser. Kronoberg har många industrier och här börjar en energiomställning synas.

  • Langvall, Ola
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences. Swedish Environmental Protection Agency.
    Marknära ozon i Asa: Årsrapport 20182019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanställning av faktorer och gränsvärden samt utfallet av ozonhalten i Asa åren 2007 – 2010 och år 2012 – 2018.

  • Kyrkander, Tina
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Kronobergs län. Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB.
    Makrofyter i Kronobergs län 20192019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inventeringen av de fem sjöarna Vidöstern, Möckeln, Örsjön, Sandsjön samt Västra och Östra Åsnen med avseende på makrofyter (undervattensväxter) ingår i länets (kronobergs läns)miljöövervakningsprogram ”Sötvatten”. Sjöarna ingår helt eller delvis i områden som är skyddade som Naturreservat och/eller Natura 2000-område.

    2019 års inventeringar, som redovisas i föreliggande rapport, är en uppföljning av en inventering som genomfördes i sjöarna 2007.

    I rapporten beskrivs resultatet från varje inventerad och bedömd sjö med tabeller, kartor, fotografier och figurer.

  • Aspenberg, Per
    Abstract [sv]

    Denna PM är utformad enligt samma textmall som tidigare upplagor av den årliga rapporteringen om onormal sjöfågeldöd. En upprepning av texterna från tidigare versioner av rapporteringen kan tyckas onödig, men görs här för att i ett och samma dokument ge tillgång till t.ex. en fyllig bakgrundsbeskrivning utan att behöva söka fram tidigare rapporter.  Rapporten fokuserar således i första hand på tillståndet för Gästriklands kusthäckande gråtrutar. Dessa fåglar har i länsstyrelsens regi specialstuderats årligen sedan 2008 med inriktning på populationsutveckling och förekomsten av döda, sjuka eller förlamade fåglar under häckningstid.   Besök har sommaren 2019 skett vid samtliga kända kolonierna i landskapets kustområde. Björns båk utanför Norrsundet besöktes bara vid ett tillfälle i juni. Men på övriga öar med gråtrutkolonier har både tidiga och sena landstigningar skett. På dessa platser har datummässigt tidiga inventeringen fokuserat på populationsstorlek medan de sena har fokuserat på uppföljning av sjuka och döda fåglar.   Undersökningen har således gjorts på så sätt att antalet par gråtrut som inleder häckning först bedömts genom ett eller flera tidiga besök i månaden maj. Vid ett senare tillfälle, normalt i början eller mitten av juli längre fram i häckningscykeln, har eventuella döda fåglar räknats. Med tillgång till detta material kan dels totalpopulationen kolonihäckande bestämmas och dels även andelen av de adulta fåglarna som drabbats av ”trutdöden”.  Totalt sett har ett 50-tal öar, med eller utan trutkolonier, men med ansamlingar av häckande tärnor och/eller skrattmås hunnit besökas sommaren 2019. På samtliga dessa inventerade fågelöar har förekomsten av döda häckfåglar undersökts. Sammanfattningsvis kan sägas att påtagliga tecknen på minkangrepp, i form av t.ex mängder av ihjälbitna ungar, varit ovanligt få sommaren 2019 jämfört med tidigare år. Ändå har tärnkolonierna haft ojämn och på många öar oroväckande låg produktion av flygga ungar. I vissa fall kan predation från gråtrut och korp ha varit en del av förklaringen. Men på många andra öar har tärnorna helt enkelt mer oförklarligt helt misslyckats med häckningarna.  Om vi återvänder till gråtrutarna så visade räkningarna 2019 på en ökning av antalet häckande gråtrutar i undersöknings-området från fjolårets svaga siffra på 612 häckande par upp till nu 666 par 2019.   Fynden av sannolika fall av offer för trutsjukan var fåtaliga. De nio funna döda adulta gråtrutarna på häckningslokalerna visade tecken på att ha drabbats av den tiaminbristrelaterade sjukdomen, men dödsorsaken  bedömdes ändå i vissa fall inte vara helt säker. Bilden blev att trutsjukan fick mindre fäste 2019 än 2018. Det verkar subjektivt sett som trutdöden har ett samband med varmt väder sommartid. Förra året, med fler döda trutar, var ju osedvanligt varm. På Eggegrund återfanns även denna sommar en del döda fiskmåsungar med tydliga tecken på trutsjuka. De hittades i mitten av juli under sommarens varmaste period..  Tiaminbrist hos Gävlebuktens måsfåglar verkar just för närvarande inte vara något särskilt iögonfallande problem. Men sänkta nivåer av B1 är ju konstaterade för många av kustens djurarter, från blåmusslor och fisk till fåglar över hela Norra halvklotet. Hälsotillståndet hos gråtrutarna bör fungera som ett värdefullt instrument för att studera problematiken lokalt.

  • Sandsten, Håkan
    Executive, Företag.
    Makrofyter i Hornssjön, Kogaren, Stora och Lilla Sinnern: Inventering i Kalmar län2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Länsstyrelsen i Kalmar län har gett Calluna i uppdrag att inventera makrofyter (vattenväxter) i fyra sjöar. Uppdraget är ett led i den regionala miljöövervakningen och omfattade Hornssjön,Kogaren, Stora och Lilla Sinnern.

  • Forssén, Mikael
    Executive, Företag.
    Bottenfauna i Kalmar län: Biologisk uppföljning i kalkade vatten 20182018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Länsstyrelsen i Kalmar har Medins Havs och Vattenkonsulter AB under oktober 2018 genomfört bottenfaunaundersökningar på sex lokaler i rinnande vatten i Kalmar län. Syftet med undersökningen var att utifrån bot-tenfaunan följa upp effekten av den kalkning som genomförts i vattendragen. Lokalernas status bedömdes med avseende på surhet, föroreningar eller annan påverkan samt erhålla information om bottenfaunans naturvärde.

  • Sundberg, Irene
    et al.
    Executive, Företag.
    Meissner, Ylva
    Executive, Företag.
    Kiselalger i Kalmars län 2018: En undersökning av 16 vattendrag inom kalkeffektuppföljning, regional miljöövervakning och kommunal övervakning2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Medins Havs- och Vattenkonsulter AB har fått i uppdrag av Länsstyrelsen i Kalmar att utföra analyser och utvärdering av kiselalger inom kalkeffketuppföljning, regional mijöövervakning och kommunal övervakning. Undersökningen syftar till att öka kunskapen om miljötillståndet i länet och att vara underlag för statusklassning av länets och kummuners vattenförekomster samt för framtida undersöknings- och åtgärdsprogram.