Publications
1 - 14 of 14
rss atomLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
  • Hallgren Larsson, Eva
    Swedish Environmental Protection Agency. Kronobergs luftvårdsförbund.
    Tätortsprogram i Kronobergs län: Resultat 2007 - 20172018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sedan 2007 utgör Kronobergs län samverkansområde för kontroll av tätortsluft. Samtliga kommunerdeltar och Kronobergs Luftvårdsförbund samordnar verksamheten. Samverkan ger underlag för en mersamlad bedömning av situationen i länet och resultat från enskilda kommuner kan lättare jämföras medvarandra. Under åren 2007-2016 ingick både mätningar och beräkningar. Med tanke på länets relativtgoda luftkvalitet och kostnadseffektivitet omfattar nuvarande program (2017-2022) enbart mätningar.Såväl mätningar som tidigare utförda beräkningar tyder på att luftkvaliteten är relativt god i länet. Resultatenvisar inga överskridanden av miljökvalitetsnormer. För kvävedioxid och riktigt små partiklar(PM2,5) ligger nivåerna under riktvärdena i berörda preciseringar inom miljökvalitetsmålet Frisk Luftsom är ambitionsnivån. Det vi har mest problem med är förhöjda halter av ”grova partiklar”, PM10, underenskilda dygn. Detta gäller även merparten övriga tätorter i Sverige. Situationen i Kronobergs länser ut att ha förbättrats och visar färre antal dygn med förhöjda halter under den senaste femårsperiodenjämfört med den första femårsperioden 2008-2012, vilket är positivt. Halterna av dessa grovapartiklar har dock varit på en sådan nivå att mätningar med dygnsupplösning och kontinuerligt registrerandeinstrument krävs på minst en plats inom samverkansområdet.Värt att notera under årens lopp är tydligt förhöjda halter av butylacetat i Älmhult. Detta är ett flyktigtorganiskt ämne som förknippas med påverkan från industri eller hantering av lösningsmedel. Butylacetatbidrar också till bildning av marknära ozon, vilket inte är bra. Utökade mätningar har genomförtsvintern 2015-2016 samt 2017-2018. Resultat från den senare presenteras på årsmöte 2018.För kvävedioxid kan vi konstatera att en stor del är egenproducerat i våra tätorter. Vi har alltså självarelativt stor möjlighet att påverka halterna av kvävedioxid i tätorten. På landsbygd i länet är halternaofta under 2 mikrogram per kubikmeter luft (μg/m3). Motsvarande i tätort utan direkt trafikpåverkanhar oftast varit 7-10 μg/m3. Liksom tidigare noterades det högsta årsmedelvärdet av kvävedioxid under2017 vid den trafikbelastade lokalen i Växjö, 13 μg/m3. Motsvarande för övriga tätorter var 7-8 μg/m3.Luftvårdsförbundet genomför inga egna mätningar av kvävedioxid på landsbygd.För partiklar av den grövre fraktionen, PM10, är bakgrundsbelastningen förhållandevis högre än förkvävedioxid. Under 2012-2017 har mätningarna visat 6-9 μg/m3 på ren landsbygd, 11-15 i tätort utandirekt trafikpåverkan och 11-17 μg/m3 som årsmedelvärden för partiklar (PM10) i trafikbelastade miljöer.I riktigt trafikbelastad miljö är dygnsvariationen stor. Mindre partiklar, PM2,5, transporteras generelltlängre sträckor och för dessa är bakgrundsbelastningen förhållandevis större än för de grövre partiklarna.2017 års medelvärde för bensen i Älmhult var 0,5 μg/m3, vilket är lägst hittills, bra och under politisktbeslutad precisering inom miljökvalitetsmålet Frisk luft (max 1 μg/m3).Luftkvaliteten är viktig för vårt generella hälsotillstånd. Även i ett land som Sverige, där vi generelltanses ha väldigt ren och fin luft, beräknas tjugo gånger fler människor dö av luftföroreningar (5 500per år) än av trafikolyckor (250 per år). Miljöhälsorapport Kronoberg 2017 redovisar hur länsinvånarnaupplever sin direkta närmiljö. Rapporten finns på Länsstyrelsens hemsida.Tidigare års resultat från samverkansområdet finns på förbundets hemsida, www.kronobergsluft.se.

  • Carlström, Johan
    et al.
    Executive, Myndigheter, Sveriges geologiska undersökning, SGU.
    Maxe, Lena
    Executive, Myndigheter, Sveriges geologiska undersökning, SGU.
    Miljögifter i urbant grundvatten2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Åren 2016–2017 genomförde SGU på uppdrag av Naturvårdsverket en screening av miljögifter med fokus på kommunala grundvattentäkter i urbana miljöer. Syftet var dels att få bättre kunskap om förekomsten av miljögifter i grundvatten generellt och dels mer specifikt när det gäller förekomsten av miljögifter i grundvatten som används för dricksvattenuttag.

    Undersökningen omfattade fysikalisk–kemiska parametrar, metaller samt fler än 200 organiska miljögifter.

    I de flesta brunnar hittades något miljögift men totalt sett gjordes få fynd över rapporteringsgränsen och halterna bedöms med något undantag som låga. De ämnesgrupper för vilka flest halter över rapporteringsgräns påträffades var i fallande ordning: PFAS, läkemedel, BTEX + halogenerade alifater samt bekämpningsmedel. Dessa fyra ämnesgrupper stod tillsammans för 84 % av de resultat över rapporteringsgräns som erhölls.

    Även om de flesta halterna är under rapporteringsgräns eller lägre än de miljökvalitetsnormer och dricksvattengränsvärden de utvärderats mot är det tydligt att grundvattnet i urbana områden är påverkat av mänsklig aktivitet. Det vore därför värdefullt att följa upp mätningarna framöver för att ta reda på om halterna förändras över tid, samt att mäta på fler platser för att erhålla ett mer omfattande dataunderlag för en säkrare bedömning.

  • Fredricsson, Malin
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Brorström-Lundén, Eva
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Danielsson, Helena
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hansson, Katarina
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Nerentorp, Michelle
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Potter, Annika
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sjöberg, Karin
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Kreuger, Jenny
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Nanos, Therese
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Areskoug, Hans
    ACES.
    Kreici, Radovan
    ACES.
    Alpfjord Wylde, Helene
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Andersson, Camilla
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Andersson, Sandra
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Carlund, Thomas
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Josefsson, Weine
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Leung, Wing
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Nationell luftövervakning – Sakrapport med data från övervakning inom Programområde Luft t.o.m. 20172018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Naturvårdsverket, Luftenheten, ansvarar för den nationella luftövervakningen i bakgrundsmiljö i Sverige. I rapporten redovisas resultat från verksamheten inom Programområde Luft avseende mätningar (genomförda av IVL, SU, SLU och SMHI) till och med 2017 och regionala modellberäkningar (utförda av SMHI) till och med 2016.

    För flertalet av de luftföroreningskomponenter som övervakas inom den nationella miljöövervakningen har det, sedan mätningarna startade för mellan 15 och 35 år sedan, generellt sett skett en avsevärd förbättring avseende såväl halter i luft som deposition i bakgrundsmiljö. Utvecklingen har dock varierat i något olika utsträckning beroende på komponenter och lokalisering i landet. Föroreningsbelastningen är oftast lägre ju längre norrut i landet man kommer.

    För de flesta ämnen som det finns miljökvalitetsnormer (MKN) respektive miljömål för ligger halterna i regional bakgrund avsevärt lägre än angivna gräns- och målvärden. Halterna av ozon överskrider dock i dagsläget MKN för hälsa.

  • Weibull, Henrik
    Naturcentrum AB.
    Biogeografisk uppföljning av mossor 20182018Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Bryhnia scabrida VU was searched for at 22 old localities (UE). At five of these an extended

    search over the whole surrounding square kilometer was surveyed. Bryhnia

    scabrida was found at all visited sites! At the 17 normal localities the species was

    found in a total number of 732 different square meters. In the five surveyed square

    kilometers it was found in 616 different square meters. This gives a total number of

    1348 square meters with Bryhnia scabrida! This is a much larger population than expected.

    The species seem to have a large population in Sweden, and some of the localities

    contain many individuals, which is promising for the future.

  • Darell, Per
    Hepatica.
    Hårklomossa Dichelyma capillaceum: Biogeografisk uppföljning på delrapport för 24 lokaler 20182018Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Summary

    This is a progress report of a biogeographical follow up of the moss Dichelyma capillaceum. D. capillaceum is considered Near Threatened by the Swedish Red List and is listed in Annex 1 (strictly protected flora species) of Bern Convention. It is also listed in annex 2 of the EU Habitats Directive (92/43/EEC), which means that a sufficient number of areas in which the species is present shall be part of the Natura 2000 network. Sweden hosts most (>90%) of the European population of D. capillaceum and the species has been protected by law since 2000. In Sweden, the distribution is divided into two main areas – one southern, continental, and one more northern, boreal.

    Out of 148 known localities 40 were randomly chosen. 5 of them were investigated 2015–2016. In 2018, another 19 localities were investigated. The total number of subpopulations investigated so far was 336 (24 localities) and the coverage varied from a few cm2 to 4 m2.

    D. capillaceum is found along the shores of lakes, along more or less slow-flowing rivers, streams and bigger brooks. In fast-flowing waters D. falcatum and Fontinalis antipyretica are found on boulders and roots while D. capillaceum is found in more sheltered parts of the stream.

    D. capillaceum was in this investigation mostly found on boulders, bases and roots of black alder and on Salix species (mostly Salix cinerea and Salix caprea). It was also found on birch, oak, aspen and sometimes on dead wood.

    D. capillaceum is typically found in areas with annual fluctuations in water level. Most of the investigated localities are more or less subject to water regulations. In some of these (for example the lake Åsnen), D. capillaceum is scarce and is restricted to areas where small brooks flow into the lake (often on Salix species) or on boulders in flat shores. Teen and Ölen are two examples of regulated lakes where D. capillaceum is common.

    D. capillaceum was found in all of the visited localities. The size and position of the specific colony typically varies from year to year, due to variations of magnitude and frequency of the inundation. Abrasion, sedimentation and drought can eliminate or nearly eliminate a colony on a stone for example. Under suitable conditions it expands again.

    Power plants, mills and regulated lakes all influence the fluctuation of water and thus alter the natural, seasonal variation. Of the studied localities, 18 were more or less influenced by these factors. Furthermore, eutrophication from agriculture, forestry and lakeside houses may also have impact on Dichelyma capillaceum.

    In nearly half of the localities (12) the status was considered good or very good. Five of these were in non-regulated or close to non-regulated waters. All the others were in regulated waters.

    Many dams and other regulations have been recently removed (or will be) in several waters in Sweden. This restoration of waters will probably be positive for D. capillaceum in the future.

    Dichelyma capillaceum and the similarly looking Dichelyma falcatum can be difficult to tell apart if not showing typical traits. In Båtfors and Kalvsjömaden they did appear atypical. Hybridization might be a possibility, but genetic studies have not yet shown signs of this.

  • Persson, Karl-Johan
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser.
    Undersökning av kvicksilver i gädda, Kalmar län 20172018Report (Other academic)
  • Sundberg, Iréne
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB.
    Kiselalger i Södermanlands län 2015 – en undersökning av 10 vattendrag2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I Södermanlands län undersöktes år 2015 kiselalger på 10 lokaler. Missbildningar på kiselalgskal analyserades bara i Nyköpingsån.

    Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS, som visar graden av påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening. Som stöd till detta index har även andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger beaktats.

    Skeppstaån, Tandlaån, Råckstaåns utlopp, Lännaån och Vedaån tillhörde klass 2, god status. Av dessa kan Skeppstaån, Tandlaån och Vedaån sägas ligga i riskzonen för att hamna i måttlig status.

    Fyra lokaler hamnade i klass 3, måttlig status, nämligen Nyköpingsån, Kilaån, Svärtaån och Torshällaån. IPS-indexet i Torshällaån låg nära gränsen mot god status, medan det i Svärtaån låg relativt nära gränsen mot klass 4, otillfredsställande status. Eftersom både mängden näringskrävande (TDI) och andelen föroreningstoleranta (%PT) arter var stora ligger Svärtaån i riskzonen för att hamna i otillfredsställande status.

    Otillfredsställande status, klass 4, konstaterades i Storån. IPS-indexet låg mycket nära gränsen mot måttlig status, men andelen föroreningstoleranta arter (%PT) var mycket stor, vilket styrker klassningen otillfredsställande status.

    Surhetsindexet ACID visar vilken pH-regim vattnet tillhör och är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med pH lägre än 7.

    De flesta punkterna bedömdes ha alkaliska (årsmedelvärdet för pH över 7,3) eller nära neutrala (årsmedelvärde för pH mellan 6,5-7,3) förhållanden år 2015.

    Skeppstaån, Lännaån och Vedaån hade ACID-index motsvarande måttligt sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för pH bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att pH-minimum varit 6,4. Alla tre låg dock mer eller mindre nära gränsen mot nära neutralt.

    Andelen missbildade kiselalgsskal var 2,3 % i Nyköpingsån, vilket kan betyda att en måttlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande.

  • Sundberg, Iréne
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB.
    Kiselalger i Södermanlands län 2016 – en undersökning av 56 vattendrag2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I Södermanlands län undersöktes år 2016 kiselalger på 56 lokaler.

    Statusklassning (närings- och organisk föroreningspåverkan)

    D36 Ramundsbäck, D12 Sila bäck, D42 Regnaholmsån, D43 Bärle kanal och D51 Hällbäcken hamnade i klass 1, hög status. D43 Bärle kanal låg i den nedre, dvs. sämre delen av klassintervallet och D51 Hällbäcken mycket nära gränsen mot klass 2, god status.

    IPS-indexet visade klass 2, god status på 19 provpunkter. Ett flertal lokaler hamnade i den nedre, sämre delen av klassintervallet och av dessa kan framför allt D19 Kvarngraven, D83 Varbroån, D34 Vattendraget från Björken till Rundbosjön och D84 Nässelstaån sägas ligga i riskzonen för att hamna i måttlig status.

    Merparten av lokalerna (28 st.) hade IPS-index som motsvarade klass 3, måttlig status. Mycket nära eller nära gränsen mot god status låg (i fallande IPS-ordning) D66 Forsaån, D30 Gammelstabäcken, D41 Vattendraget från Strången till Åkforsån, D90 Örboholmsån, D20 Skebokvarnsån och D47 Solbergaån. Bedömningen måttlig status motiverades med förhöjda värden på mängden näringskrävande (TDI) och/eller andelen föroreningstoleranta (%PT) arter. D33 Kilaån, Gammelsta, D52 Aspån D55 och Getebodabäcken låg i den nedre, sämre delen av klassintervallet och D32 Kilaån, Tuna befann sig i riskzonen för att hamna i otillfredsställande status.

    IPS-indexet i D17 Trosaån, D63 Brobybäcken, D37 Långsjöbäcken och D2 Svärtaå motsvarade klass 4, otillfredsställande status. De tre förstnämnda låg mycket nära gränsen mot måttlig status, men andelen föroreningstoleranta former (%PT) var stor eller mycket stor, vilket stärker bedömningen. Sämst resultat visade D2 Svärtaån, som låg relativt nära gränsen mot klass 5, dålig status och hade en mycket stor andelen föroreningstoleranta arter (%PT).

    Surhetsklassning

    De flesta lokalerna bedömdes 2016 ha alkaliska (årsmedelvärdet för pH över 7,3) eller nära neutrala (årsmedelvärde för pH mellan 6,5-7,3) förhållanden. I måttligt sura förhållanden hamnade D40 Sågsjöbäcken, D56 Vattendraget från Stora Kalven till Övre Gällringen och D57 Moraån, vilket betyder att årsmedelvärdet för pH bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att pH-minimum varit lägre än 6,4. ACID-indexet i Moraån låg dock mycket nära gränsen mot nära neutrala förhållanden.

    Missbildningar (indikation - påverkan av bekämpningsmedel, metaller e.dyl.).

    D0 Nyköpingsån, D12 Sila bäck, D28 Slytån, D29 Laketorpsån, D61 Eksågsån, D62 Histaån, D64 Kafjärdsgraven, D66 Forsaån och D84 Nässelstaån hade 1,0 -1,8 % missbildningar, vilket kan tyda på en svag påverkan av t.ex. bekämpningsmedel, metaller eller liknande. D53 Aspån, övre och D69 Lifsingeån hade 2,1 % respektive 2,2 %, vilket kan innebära en måttlig påverkan.

  • Sundberg, Iréne
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB.
    Kiselalger i Södermanlands län 2017 – en undersökning av 23 vattendrag2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I Södermanlands län undersöktes år 2017 kiselalger på 23 vattendragslokaler.

    Statusklassning näringsämnen och organisk förorening

    IPS-indexet visade klass 2,

    god status i D7 Tandlaåns mynning, D8 Torshällaån, D10 Lännaån, D14 Vattendraget från Regnaren till Hunn, D31 Bålsjöån och D50 Gärsån. Torshällaån och Bålsjöån låg nära gränsen mot klass 3 och båda hade en stor mängd näringskrävande arter (TDI), vilket visar att de ligger i riskzonen för att hamna i måttlig status. Även Tandlaåns mynning och Lännaån befinner sig i denna riskzon och har vissa tidigare år hamnat i måttlig status.

    Merparten av lokalerna (13 st.) hade IPS-index som motsvarade klass 3, måttlig status. Mycket nära till relativt nära gränsen mot god status låg (i fallande IPS-ordning) D9 Råckstaåns utlopp, D94 Näveån, D16 Ån mellan Klämmingen och Frösjön och D82 Vattendraget från Hosjön till Malmaån. De flesta av dessa hade dock relativt stor andelen föroreningstoleranta arter (%PT), som styrker klassningen måttlig status. IPS-indexet i D11 Vedaån och D17 Trosaån, mynningen låg relativt nära gränsen mot klass 4. Åtminstone Trosaån befinner sig i riskzonen för att hamna i otillfredsställande status, eftersom andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var stor, nära gränsen mot mycket stor.

    Sämst tillstånd konstaterades i D1:2 Kilaån, D3 Storån, D15 Sigtunaån och D2 Svärtaån, som alla hamnade i klass 4, otillfredsställande status. Samtliga hade mycket stor andel av föroreningstoleranta kiselalger (%PT).

    Surhetsklassning

    De flesta lokalerna bedömdes 2016 ha alkaliska (årsmedelvärdet för pH över 7,3) eller nära neutrala (årsmedelvärde för pH mellan 6,5-7,3) förhållanden. I måttligt sura förhållanden hamnade D9 Råckstaåns utlopp och D11 Vedaån, vilket tyder på att årsmedelvärdet för pH bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att pH-minimum varit lägre än 6,4. Båda hade relativt stor andel av det surhetståliga släktet Eunotia, som bidrar till att sänka ACID-indexet. De arter som noterades kan dock även förekomma i mer eller mindre näringsrika miljöer.

    Missbildningar

    Andelen missbildade kiselalgsskal var mindre än 1 % på samtliga lokaler, vilket innebär ingen eller obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. I D0 Nyköpingsån har det dock vissa tidigare år funnits indikationer på en måttlig påverkan av miljögifter.

  • Liungman, Annika
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB.
    Mohlin, Malin
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB.
    Sundberg, Iréne
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB.
    Växtplankton i Södermanlands län 20172019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Länsstyrelsen i Södermanland har Medins Havs och Vattenkon-sulter under 2017 provtagit och analyserat växtplankton från 37 sjöar i Söder-manlands län. Undersökningen genomfördes främst i syfte att bedöma närings-statusen i sjöarna. Provtagning och analys utfördes enligt standardiserad me-tod (Havs- och vattenmyndigheten 2016, SS-EN 16698:2015 och SS-EN 15204: 2006) och gällande bedömningsgrunder (Havs- och vattenmyndigheten 2013). I denna rapport presenteras resultaten från provtagningen, laboratorieanalysen och statusklassificeringen.

    Växtplankton i sjöar studeras inom miljöövervakningen av främst två skäl. Dels för att växtplanktonsamhällets mängd och sammansättning avspeglar närings-tillståndet i den aktuella sjön. Dels kan en del växtplankton själva bli ett direkt problem som t.ex. vid toxiska algblomningar eller om problemskapande arter uppträder i dricksvattentäkter. I denna undersökning studerades växtplankton främst av det första skälet.

    Artsammansättningen hos växtplankton varierar mellan olika typer av sjöar. Viktiga faktorer som styr artsammansättning och biomassa är bl.a. näringstill-gång, ljus, temperatur, humushalt, pH och det övriga ekosystemets samman-sättning, t.ex. artsammansättning och biomassa av fisk, djurplankton och un-dervattensvegetation. När någon av ovanstående faktorer ändras kan det på-verka växtplanktonsamhället och eftersom växtplankton är relativt kortlivade organismer kan förändringar ske snabbt. Eftersom olika växtplanktonarter har olika krav på omvärldsförhållandena kan man genom att studera växtplankton-samhället få information om framförallt sjöars näringssituation och surhet.

  • Sundberg, Iréne
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB.
    Meissner, Ylva
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB.
    Kiselalger i Södermanlands län 2018: En undersökning av 28 vattendrag2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I Södermanlands län undersöktes år 2018 kiselalger på 28 vattendragslokaler.

    Statusklassning näringsämnen och organisk förorening

    D74 Vattendraget från Holpen till Östjuten, D77 Björnhultaån och D85 Dammkärren visade klass 1,

    hög status. I Björnhultaån hamnade IPS-indexet nära gränsen mot god status.

    IPS-indexet visade klass 2,

    god status i D86 Vattendraget från Sticksjön till Likstammen, D45 Skarendalån, D49 Vingåkersån och D44 Åtorpsån. Vingåkersån och Åtorpsån låg relativt nära gränsen mot klass 3 och framför allt Vingåkersån, som hade en mycket stor mängd näringskrävande arter (TDI), befinner sig i riskzonen för att hamna i måttlig status. IPS-indexet i D35 Tisnare Kanal hamnade visserligen i hög status, men det låg mycket nära gränsen mot klass 2 och eftersom både mängden näringskrävande (TDI) och andelen föroreningstoleranta (%PT) arter var något förhöjda gjordes en expertbedömning till god status.

    Merparten av lokalerna (13 st.) hade IPS-index som motsvarade klass 3

    , måttlig status. Nära eller mycket nära gränsen mot god status låg (i fallande IPS-ordning) D28 Slytån, D20 Skebokvarnsån, D87 Jättnaån och D88 Järnaån.

    Sämst tillstånd konstaterades i D1:2 Kilaån, D2 Svärtaån, D17 Trosaån, D25 Örboholmsån, D26 "Norrtunabäcken", D27 Enarenån och D76 Sundbyån (

    Tabell 6), som hamnade i klass 4, otillfredsställande status. Trosaån låg relativt nära gränsen mot måttlig status, medan Sundbyån befann sig närmare dålig status.

    Surhetsklassning

    De flesta lokalerna bedömdes 2018 ha

    alkaliska (årsmedelvärdet för pH över 7,3) eller nära neutrala (årsmedelvärde för pH mellan 6,5-7,3) förhållanden.

    I

    måttligt sura förhållanden hamnade D20 Skebokvarnsån och D44 Åtorpsån, vilket tyder på att årsmedelvärdet för pH bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att pH-minimum varit lägre än 6,4. Skebokvarnsån låg nära gränsen mot när neutralt. D74 Vattendraget från Holpen till Östjuten hade ett ACID-index som motsvarade sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för pH bör ligga mellan 5,5-5,9 och/eller att pH-minimum varit lägre än 5,6. Indexvärdet låg dock relativt nära gränsen mot måttligt surt.

    Missbildningar

    Mindre än 1 % missbildade kiselalgsskal konstaterades på de flesta lokalerna, vilket innebär ingen eller obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. I D26 "Norrtunabäcken", D45 Skarendalån, D61 Eksågsån, D76 Sundbyån, D77 Björnhultaån och D85 Dammkärren var andelen mellan 1

    – 1,9 %, vilket kan tyda på en svag påverkan av något miljögift. D35 Tisnare Kanal hade precis 2 %, vilket kan betyda en måttlig påverkan.

  • Weiss, Jana
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences. ACES.
    Franke, Vera
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Gustafsson, Åsa
    Swetox.
    Screening of polyfluoroalkyl substances (PFASs), including fluorinated organophosphates in Skellefteå municipality2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Resultaten visar att många fler PFAS kongener kan bestämmas i dammprover än i ytvatten och

    avloppsvattenprover. I damm kvantifierades i minst ett prov 36 PFAS, jämfört med 6 PFAS i ytvatten

    och 8 PFAS i avloppsvatten. Det vara stora variationer i PFAS-koncentrationerna i dammprover mellan

    industrier med olika aktiviteter, vilket mycket väl återspeglar en användning av PFAS-innehållande

    produkter. Nivåerna var generellt högre i industriellt damm än vad som uppmättes tidigare i

    hushållsdamm. Tidigare observerade höga PFPA- och PFPIA-koncentrationerna kunde inte bekräftas,

    varken i damm eller i vattenproverna. Omfattande metodvalideringsarbete indikerade att damm

    representerar en exceptionellt komplex matris, vilket kan vara en del av förklaringen. Därmed ska

    rapporterad damm koncentrationer tolkas med varsamhet och uppföljande studier behövs för att

    bekräfta observationer.

    PFAS-nivåerna i ytvattnet var generellt under kvantifieringsnivåer. Endast 6:2 FTSA hade förhöjda

    nivåer i några få prover. Källan till 6:2 FTSA är inte känd. Som förväntat kunde det konstateras att

    Skellefteå flygplats släpper ut PFAS som kommer från brandbekämpningsskum, främst PFOS och

    PFHxS. Kvantifierbara nivåer av PFAS hittades även i ett prov nedströms samhället Kusmark, med

    okänd källa.

    En viktig slutsats i studien var att många företrädare för industrin inte kände till omfattningen av PFASförorening

    i sina anläggningar. Ingen av de inkluderade industrierna rapporterade användningen av

    PFAS, medan det framgår av litteraturgranskningen och den observerade PFAS-koncentrationen i

    dammproverna, att PFASs hanteras i respektive anläggning. Detta belyser behovet av att förbättra

    medvetenheten om källorna genom bättre rapportering av innehållet i produkter. Det är viktigt att

    förbättra informationen om vilka PFAS som finns i produkter, och därmed ytterligare undersöka

    potentiella exponeringskällor. Flera toxikologiska studier har gjorts på det reglerade PFOS och PFOA,

    medan för andra PFASs är informationen möjliga hälsoeffekter ytterst begränsat.

  • Karlsson, Per Erik
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Ferm, Martin
    Swedish Environmental Protection Agency. IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hultberg, Hans
    Swedish Environmental Protection Agency. IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hellsten, Sofie
    Swedish Environmental Protection Agency. IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Akselsson, Cecilia
    Swedish Environmental Protection Agency. IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    Swedish Environmental Protection Agency. IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Totaldeposition av kväve till skog2011Report (Other academic)
  • Akselsson, Cecilia
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Lunds Universitet.
    Stadmark, Johanna
    Swedish Environmental Protection Agency. Lunds Universitet.
    Kahlert, Maria
    Swedish Environmental Protection Agency. SLU.
    Vattenkvalitet i skogsbäckar 1999-2016: En analys av tidstrender i brukade och obrukade avrinningsområden i sydvästra Sverige2018Report (Other academic)