Publications
1 - 9 of 9
rss atomLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
  • Lindström, Bodil
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Kreuger, Jenny
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Resultat från miljöövervakningen av bekämpningsmedel (växtskyddsmedel): Årssammanställning 20132015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten presenterar resultat från miljöövervakningen av växtskyddsmedel i ytvatten, grundvatten, sediment, nederbörd och luft för undersökningsåret 2013.

    Undersökningarna genomförs inom programområdet Jordbruksmark och Luft inom

    ramen för den nationella miljöövervakningen på uppdrag av Naturvårdsverket.

    Mätningarna har pågått sedan 2002, med viss variation i omfattning.

     

    Under 2013 provtogs ytvatten från fyra bäckar i intensiva jordbruksområden, sk

    typområden, i Västergötland, Östergötland, Halland och Skåne. Under ordinarie

    provtagningsperiod för ytvatten, som pågick under maj-november i samtliga områden,

    togs totalt 97 tidsstyrda veckosamlingsprov. I Halland och Skåne fortsatte

    provtagningen med tidsstyrda samlingsprov varannan vecka resten av vintern och

    fram till månadsskiftet april/maj 2014, totalt 22 prover. I Skåne genomfördes flödesstyrd provtagning parallellt med den tidsstyrda provtagningen mellan maj och

    november varefter tre veckor med flödestoppar (i maj, juni och oktober) valdes ut

    för analys, totalt 25 prover. Utöver detta togs momentana ytvattenprover i två åar i

    Skåne (Skivarpsån och Vege å) under maj-november, totalt 18 prover. I september

    togs ett sedimentprov i samtliga bäckar och åar, totalt 6 sedimentprover. I typområdena togs också ytligt grundvatten från två lokaler på två djup vid fyra tillfällen, totalt 62 prover. Nederbörd och luft samlades in från Vavihill, Skåne, under april till oktober. Nederbörd samlades också in från Aspvreten, Södermanland, mellan

    maj och november. Totalt blev det 28 nederbördsprover och 12 luftprover.

     

    Av de 131 substanser som ytvattenproverna analyserades för påträffades totalt 86

    enskilda substanser vid minst ett tillfälle, i en eller flera av bäckarna eller i åarna

    under den ordinarie provtagningsperioden 2013. Flest antal substanser påträffades i

    Hallands och Skånes typområden. De vanligast förekommande substanserna i ytvattenproverna från alla typområden och åar var AMPA (nedbrytningsprodukt till

    glyfosat), BAM (nedbrytningsprodukt till diklobenil), bentazon, glyfosat, isoproturon,

    kvinmerak och metazaklor. De flesta substanserna som påträffas i bäckarna

    användes också i typområdena under 2013, men vissa rester är läckage från tidigare

    års besprutningar. Av dessa sju vanligt påträffade substanser var det isoproturon

    och metazaklor som uppmättes i halter som överskred sina respektive riktvärden

    vid några tillfällen under 2013.

     

    Summahalterna i bäckarnas och åarnas ytvatten varierade under ordinarie provtagningsperiod med förhöjda halttoppar vid flera tillfällen. I medeltal påträffades

    minst en substans över riktvärdet i vart annat ytvattenprov, där Skånes och Hallands

    typområden stod för flest riktvärdesöverskridande. Inga överskridanden återfanns

    i Västergötlands typområde. De substanser som oftast påträffades över riktvärdet

    i typområdena och åarna var diflufenikan (29% av alla prover år 2013), metiokarb

    (16%) och imidakloprid (9%). Metiokarb påträffades i ett prov från Skånes

    typområde i en halt som var 385 gånger högre än sitt riktvärde, vilket var det

    högsta överskridandet under 2013.

     

    Den beräknade transportförlusten, dvs procentkvoten mellan de uppmätta mängderna

    i bäckarna och mängd växtskyddsmedel som spridits på åkrarna inom samma

    typområde, var 0,32% i Hallands typområde, medan övriga typområden hade en

    förlust på ≤ 0,05%. Den enskilda substans som stod för högst andel av den totala

    mängd som transporterades med ytvattnet i respektive typområdena var glyfosat,

    och dess nedbrytningsprodukt AMPA, med motsvarande 72% av den totalt transporterade mängden i Skåne, 51% i Västergötland och 46% i Halland. I Östergötlands typområde stod MCPA för högst andel av transporten (57%).

     

    Under vinterprovtagningen påträffades totalt 35 enskilda substanser under 2013.

    Summahalterna var överlag lägre under vinterns provtagning jämfört med sommarperioden. Dock var vattenflödena i bäckarna större under vintern jämfört med

    sommaren vilket gav betydande vintertransport, i Skånes typområde 46% och i

    Hallands typområde 25% av totala årstransporten.

     

    I de flödesstyrda prover som togs under en vecka i maj, juni respektive oktober

    påträffades mellan 16-20 substanser som inte påträffades i motsvarande veckosamlingsprov. De flödesstyrda proven i maj och juni hade som mest en summahalt som var 10 gånger högre än motsvarande veckosamlingsprov. För oktoberveckan hade flödesprovet som mest dubbelt så hög summahalt. Den substans med högst halt i flödesproverna hade knappt 20 gånger högre halt än i motsvarande veckosamlings prov i maj och juni. För oktoberveckan var halten drygt fyra gånger högre i flödesprovet. Detta visar att förhöjda halter av flera substanser kan passera i vattenföringstoppar utan att det syns tydligt i veckosamlingsproverna.

     

    I grundvattenproven påträffades totalt 18 enskilda substanser av 131 analyserade. Högst summahalt och flest substanser (16 st) påträffades i Skånes typområde. Dricksvattengränsvärdet på 0,1 μg/l överskreds inte i något prov under 2013, vilket är i överensstämmelse med tidigare års resultat.

     

    I sedimentproven påträffades totalt sju enskilda substanser av 54 analyserade.

    Växtskyddsmedel påträffades från alla platser utom typområdet i Västergötland,

    samt Vege å. Flest substanser och högst summahalt var det i sedimentprovet från

    Skånes typområde.

     

    I nederbördsproverna från Vavihill påträffades totalt 47 och från Aspvreten totalt

    14 enskilda substanser av 137 analyserade. På dessa platser var det prosulfokarb

    (godkänd för användning) respektive DETA (ej godkänd) som hade högst halt. En

    betydande andel av de fynd som gjordes i nederbörden var växtskyddsmedel som

    inte längre är tillåtna i Sverige utan har transporterats hit. Depositionen av växtskyddsmedel var 220 mg per ha och månad i Vavihill och 25 mg per ha och månad

    i Aspvreten, under 2013.

     

    I luftproverna från Vavihill påträffades totalt 24 enskilda substanser av 65 analyserade.

    Den godkända substansen prosulfokarb hade högst halt men överlag påträffades

    många substanser som inte är tillåtna för användning i Sverige.

  • Ek, Caroline
    et al.
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Winkens Pütz, Kerstin
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Faxneld, Suzanne
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Screening for pharmaceuticals, phthalates and polycyclic aromatic hydrocarbons (PAHs) in bivalves sampled along the Swedish coast2019Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Within the Swedish National Monitoring Programme for Contaminants in marine biota, a selection of the wide array of contaminants that can be found in the environment is analysed. Analysing the samples for all possible contaminants would hardly be feasible, however, screening for different substance groups is a way to investigate if and where new substances arise and may pose a threat to wildlife and humans. In this report, data from a spatial screening study is presented, which aimed to densify the ongoing Swedish National Monitoring Programme for Contaminants in marine biota with regard to pharmaceuticals, phthalates and polycyclic aromatic hydrocarbons (PAHs). The study includes 16 sampling sites along the Swedish coast, from where two different species of bivalves, Limecola balthica and Mytilus edulis, were collected. All applied sampling material in this screening study originates from the Swedish Environmental Specimen Bank of the Swedish Museum of Natural History. The screening included a total of 100 pharmaceuticals, out of which 17 were detected and quantified in at least one sampling site. Risperidone was the pharmaceutical detected at most sites (10 of 13). The only detected phthalate was di(2-ethylhexyl) phthalate (DEHP), which was found in the samples from 3 of 13 sampling sites. Among the PAHs, Benzo(a)pyrene was the substance quantified at most sites (14 out of 16). No geographical patterns could be identified for the detected contaminants, besides for the PAHs. However, this pattern could also be due to a difference in species rather than due to location. PAHs could be detected in the Bothnian Sea and the Sea of Åland, where to date no mussel sampling sites exist within the Swedish National Monitoring Programme for Contaminants in marine biota. The Baltic clam might be a good additional monitoring species besides the Blue mussel, due to their difference in feeding strategy and the potential higher PAH uptake from contaminated sediments rather than the water phase.

  • M. Karlsson, Therese
    et al.
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet.
    Ekstrand, Elisabet
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet.
    Threapleton, Max
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet.
    Mattsson, Karin
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet.
    Nordberg, Kjell
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet.
    Hassellöv, Martin
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet.
    Undersökning av mikroskräp längs bohuslänska stränder och i sediment2019Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Microplastics and other types of microlitter, such as paraffin, are found in environmental samples all over the world. Most of the studies have sampled surface waters, which have given us important insights on prevalence and transport. Due to the high turnover time associated with surface water samples and the often low number of particles obtained per sample, it is however not always possible to use surface water samples for a discussion on the composition on microlitter. Meanwhile, insight into the composition is crucial in order to investigate source patterns and to do risk analysis.

    The majority of the microlitter in the marine environment is expected to sink or get stuck on beaches. Here we therefore examine samples from beaches and sediment on the Swedish west coast. In the study we include three exposed beaches; Tjällsö, Skaftö and Ramsvik and three beaches close to urban and industrial areas in the outskirts of Gothenburg, Stenungssund and Uddevalla. We also investigate sediment samples outside of Stenungssund.

    At the beaches two types of samples were obtained. Accumulation samples; samples that were taken where the litter could visually be seen to be more concentrated and pooled samples; samples where smaller volumes across a larger area was taken and collected into one sample. There are currently no representative sampling methods for these types of rocky beach environments. The accumulation samples were therefore taken to increase the chance of having enough particles per sample to discuss around the sample composition and the pooled samples were considered a more representative form of sampling for this type of beaches. The samples were size fractionated and the analysis was done visually in a light microscope of the fractions 1-5 mm, 0.5-1 mm and 0.3-0.5 mm. Some particles were also analyzed using Fourier Transform Infrared spectroscopy to provide insights on the material types. Due to low particle numbers in some of the samples larger sample volumes would have been beneficial. In order to analyze larger volumes a suitable extraction protocol should however be adapted as the analysis would otherwise be too time consuming.

    Due to the complex source pattern that is associated with microplastics and other types of microlitter a more complete overview is achieved through combining environmental analysis and mass balance calculations. For queries regarding specific sources it is important to adapt the sampling and analytical method specifically since different sizes, particle densities and polymer types often require different methods. Extraction of micro litter from sediment samples is relatively well developed, for environmental monitoring but the analysis of smaller size fractions than 100μm need to be refined with respect to digestion of fine particulate natural interfering materials.

    The results indicate that beach samples can be suitable to analyze the composition of floating microlitter. Sediment on the other hand can provide complementary insights on sinking particles, especially those particles that have a higher material density but also materials that initially floats but later sinks due to degradation processes and biofilm formation.

    The beach samples revealed high concentrations of microlitter; in the pooled samples the concentrations varied between 4 000 and 100 000 particles >300 μm per kg d.w. and worst case samples on the beaches had up to 70 times higher concentrations. The most common type of microlitter in all samples was different types of plastic fragments. Among these transparent fragments were the most common. They are hard to trace to specific sources, although some insight into potential sources can be gained through investigating macrolitter compositions. Recurring results from Swedish beach inventories show that an important group of litter types is different types of plastic packaging.

    On the beaches another important category amongst the fragments was expanded cellular plastics, especially on the beaches close to urban and industrial areas where they composed a big part of the identified microplastics. A common type of expanded cellular plastics is polystyrene. Different strategies have been suggested to decrease the amount of expanded polystyrene in the environment, among those a reduced usage of single use materials made from expanded polystyrene. Since the main usage of expanded polystyrene is within the building and construction sector it would also be reasonable to look at the routines during construction work to ensure that no unnecessary spill into the environment occurs during transport and handling of the material.

    Amongst the microplastics that did not appear fragmented, plastic types related to the production of plastics made up an important part. Increasing concentrations were found in the smaller size fractions. It is likely harder to avoid leakage of these smaller fractions than of pellets. This therefore emphasizes the importance of the implementation of good routines, inspections and follow-up monitoring for activities related to production, transport and storage of the material.

    Another reoccurring type of litter was microspheres. Several microspheres were identified as polymethylmethacrylate whereas others gave similar spectral information as glass. In the literature it is also noted that some microspheres have been identified as polystyrene. Microspheres can therefore be expected to be made up of several different types of materials. Several kinds seem to leak to the environment which means that an overview of areas where they are being used can provide increased knowledge on different preventive steps that can be implemented to avoid spills during production, transport, storage and usage.

    Paraffin was also an important litter category that made up 21 % of the microlitter particles on the beaches. It can therefore be worth to consider potential risks that paraffin can constitute and to investigate the possibility to decrease leakage into the environment.

    The microlitter categories identified and quantified in the sediment study gave a complementary insight in important sources, such as tire wear particles, fibers, industrial spill of PVC, colored fragmented particles. However, also in sediments irregular semitransparent fragments, of light polymers PE and PP were of substantial significance in different sizes.

    A comparison with other concentrations reported for microplastics in sediment in the literature show that the concentrations found here, close to urban-industrial sources, are amongst the highest recorded concentrations for marine sediment. A comparison with the current knowledge on risk assessments of microplastics in sediment is therefore included in the discussion.

    In summary, the majority of the particles in both the beach and the sediment samples were fragments. That means that a program designed to decrease the amount of microplastics in the environment should include preventive steps against macrolitter, with focus on i) limiting certain use, ii) minimize outdoor handling, iii) barriers for leakage and dispersion, iv) cleanup actions, not only on beaches but also near sources or entry points to the environment.

  • Skårman, Tina
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Danielsson, Helena
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Mawdsley, Ingrid
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hansson, Katarina
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Evaluation of thresholds for capacities and pollutants according to the Protocol on PRTRs: Case-study for the Nordic countries2019Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Based on experience gained from the implementation of the national PRTR (Pollutant Release and Transfer Register) registers parties to the Protocol on PRTRs shall consider evaluating the thresholds for capacities and pollutants listed in Annex I and II of the Protocol (Article 6 (2)). The thresholds were set aiming to cover about 90 % of industrial pollution in Europe.

    This case study for the Nordic countries aims to evaluate threshold values for capacity (Annex I) and substances (Annex II) according to the Protocol on PRTRs. The evaluation has been based on available data in the countries' national environmental reporting databases, European PRTR (E-PRTR) and, for emissions to air, data from CLRTAP (Convention on Long-Range Transboundary Air Pollution). A number of pollutants to air (NOX, SOX, NH3 and PM10) and to water (total nitrogen, total phosphorus, Pb and Hg) has been included in the analysis.

    When comparing at European level for all included air pollutants, the results show that E-PRTR data does not capture 90% of the corresponding industrial emissions according to CLRTAP. For all pollutants, removal of threshold values for pollutants would increase the coverage in relation to CLRTAP. However, for NH3 and PM10, the difference between E-PRTR data and CLRTAP data is very large and additional measures are required. For both pollutants is it obvious that livestock is the activity where the difference between E-PRTR and CLRTAP is the largest. This indicates that the PRTR capacity threshold for livestock should be reviewed and that there is a need to evaluate the calculation methodology of the EMEP/EEA Guidebook. For PM10, it can also be noted that Annex 4 of the E-PRTR guidance document should be updated, as PM10 is not included since it is not expected to be emitted from livestock.

    For emissions to water, no dataset corresponding to CLRTAP exists, therefore any comparison on European level could not be made. Consequently, comparisons for water can only be made between two datasets, data reported to the national environmental reporting databases and to E-PRTR. For Pb, removing the threshold is enough to capture 90% of the reported emissions in the national reporting databases. For the remaining substances, however, additional measures are required to increase the coverage in relation to the national databases. Wastewater treatment plants and aquaculture are the industries that have been identified as the most relevant for a review of the capacity thresholds.

  • Kullberg, Carin
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. CKG Beräkning och bild.
    Zinko, Ursula
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Ecogain.
    Vernerback, Claes
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Ecogain.
    Ljungberg, Peter
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Aquacom.
    Utvärdering av provruta vid inventering av stormusslor2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Tjockskalig målarmussla är en hotad och sällsynt sötvattensstormussla, som finns i vissa åar i sydöstra Sverige. Musslan sitter nedgrävd i botten av ån och lever av små partiklar som den filtrerar ut från vattnet som passerar. Ibland hittas musslan i större åar i nedre delar av avrinningsområden, där åarna rinner genom finkorniga jordarter. Här är ofta vattnet grumligt och åarna djupa.

    För att kunna inventera och övervaka dessa musselpopulationer behövs en annan inventerings- och övervakningsmetodik tas fram, som är bättre anpassad för djupa och grumliga förhållanden.

    Länsstyrelsen i Södermanlands län har i samverkan med Havs- och Vattenmyndigheten (HaV) genomfört en metodutvecklingsstudie för att utvärdera provruta som en alternativ inventerings- och övervakningsmetodik. För uppdraget sattes en referensgrupp ihop, vilken har bidragit med kunskap och granskning av metodutvecklingsarbetet. I referensgruppen ingick Jakob Bergengren (då Havs- och vattenmyndigheten och Länsstyrelsen i Jönköpings län, numera Tekniska Verken), Niklas Wengström (Sportfiskarna och Göteborgs universitet) samt Helena Herngren.

    För genomförande av inventering samt utvärdering har två konsulter upphandlats, Aquacom och Ecogain. För statistiska analyser anlitades även företaget CKG Beräkning och Bild.

    Rapporten visar att provruta kan användas som kompletterande metodik vid övervakning av musslor. Artfördelning och storleksklasser uppskattas bättre med provrutor än med nuvarande övervakningsmetodik.

    Utvärderingen visar dock att populationsstorlek eller musseltäthet inte kan beräknas med en statistiskt användbar säkerhet. Detta beror på att musslorna inte sitter jämt spridda i vattendraget, utan samlas på platser där det är lämpligt habitat. Metoden kan däremot användas till att utvärdera musselpopulationen och eventuella förändringar mellan olika inventeringstillfällen.Vi ser stora fördelar med att använda provrutsinventering i djupa och grumliga vatten samt när flera stormusselarter förekommer i samma vattendrag, och föreslår därför att provrutsinventering blir en del av undersökningstypen för övervakning av stormusslor.

  • Ljungberg, Peter
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Aquacom.
    Stormusslor i Södermanlands län och Kalmar län 2016: Inventering med provruta med fokus på djupa och grumliga lokaler2019Report (Other academic)
  • Miljöledning i staten 2018: redovisade uppgifter från myndigheter2019Data set
    Abstract [sv]

    Statliga myndigheter ska utveckla miljöledningssystem och årligen rapportera sina resultat till regeringen och Naturvårdsverket, enligt Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.

    Filen innehåller uppgifter redovisade av de statliga myndigheterna. Uppgifterna för verksamhetsåret 2018 är rapporterade till Naturvårdsverket enligt förordningens bilaga den 22 februari 2019. 187 myndigheter omfattas av förordningen, Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd ingår liksom tidigare år i Socialstyrelsens redovisning och två myndigheter under Kulturdepartementet (Stiftelsen Nordiska museet och Tekniska museet) har redovisat frivilligt. Sammanlagt har 188 redovisningar inkommit till Naturvårdsverket.

    Naturvårdsverket har i uppdrag att stödja de statliga myndigheterna i deras miljöledningsarbete och göra en sammanställning av de redovisade resultaten.

  • Kreuger, Jenny
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Jonsson, Ove
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Löfkvist, Klara
    HIR Skåne.
    Hansson, Torbjörn
    Grön Kompetens AB, Alnarp.
    Boström, Gustaf
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Gutfreund, Carola
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Lindström, Bodil
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Gönczi, Mikaela
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Screening av växtskyddsmedel i vattendrag som avvattnar växthusområden i södra Sverige 2017-20182019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten presenterar resultat från en screeningundersökning av växtskyddsmedel i vattendrag som avvattnar växthusanläggningar. Syftet har varit att undersöka i vilken utsträckning det sker läckage från växthus efter att olika åtgärder har vidtagits av odlare och myndigheter (bl.a. ny lagstiftning och förbättrad utbildning) under senare år.

    Undersökningen genomfördes i sju olika vattendrag och med provtagning uppströms-nedströms växthusområdet från några av dessa vattendrag, vilket innebar provtagning från elva enskilda provpunkter. Avrinningsområdets storlek vid provpunkten nedströms växthusområdet varierade kraftigt, från 1 till 212 km2. Provtagningen skedde under ett helt år, från sommaren 2017 till sommaren 2018, eftersom användning av växtskyddsmedel i växthusodlingar kan ske under en stor del av året.

    Områdena har valts ut så att de representerar både grönsaksodling och prydnadsväxtodling. De växthus som ingått i undersökningen är i de allra flesta fall representativa för hur ett svenskt växthusföretag ser ut. Anläggningarna är dock större än ett genomsnittligt växthusföretag. Samtliga anläggningar består av flera växthusbyggnader, som uppförts successivt. I samtliga fall finns även jordbruksmark i nära anslutning till provplatserna. Provtagningsupplägget ska ses som en generell undersökning av läckage från växthus och inte som en recipientkontroll av enskilda verksamheter.

    Insamlingen av prover genomfördes med två olika tekniker, momentanprovtagning (i alla lokaler) och tidsintegrerad TIMFIE-provtagning (i fyra lokaler). Prover togs var 14:e dag under hela perioden. Momentanproverna analyserades med avseende på 148 substanser från lokaler nedströms prydnadsväxtodlingar och 124 substanser från övriga lokaler. TIMFIE-proverna analyserades för 106 substanser.

    Totalt påträffades 105 olika substanser vid minst ett tillfälle i vattenprover under hela provtagningssäsongen 2017/2018, varav 92 i momentanprover och 80 i TIMFIE-prover. Högsta halten av en enskild substans i momentanprover var 107 μg/l av propamokarb, i motsvarande prov med tidsintegrerad TIMFIE-provtagning uppmättes 298 μg/l av samma substans.

    Summahalterna varierar mellan områdena, med genomgående högst halter i vattenprover från provpunkten GB7, den provpunkt som har det minsta avrinningsområdet och samtidigt flest växthus inom området. Även provpunkterna SP8, VB9 och SN10 har ett flertal förhöjda summahalter. Samma områden har också flest riktvärdesöverskridanden. Totalt har 25 olika substanser tangerat eller överskridit sitt respektive riktvärde i minst ett prov från momentanprovtagningen och 17 olika substanser i TIMFIE-provtagningen. Flest överskridanden överlag i momentanprover noteras för ogräsmedlet diflufenikan (20,9 %), följt av insektsmedlet imidakloprid (19,4 %) och nedbrytningsprodukten endosulfansulfat (17,5 %). Imidakloprid är den substans som har det största överskridandet av sitt riktvärde.

    Vid jämförelsen mellan tidpunkten när en substans detekterades i vattendraget och tidpunkten för användning av samma substans i växthusen i respektive område samt vid jämförelsen mellan uppströms/nedströms-punkter kan vissa substanser pekas ut att ha en koppling till växthusanvändningen, dessa är: acetamiprid, azoxystrobin, boskalid, cyprodinil, fludioxonil, hexytiazox, imazalil, imidakloprid, karbendazim (från tiofanatmetyl), pirimikarb, propamokarb, propikonazol, pymetrozin samt pyraklostrobin.

    Flest substanser där uppmätta halter kan kopplas till användning i växthus har identifierats i provpunkterna SN10 och SB11.

    En jämförelse mellan resultaten från denna studie samt resultaten från det nationella miljöövervakningsprogrammet för växtskyddsmedel (NMÖ) har gjorts. Summahalterna skiljer sig inte nämnvärt men det finns vissa intressanta skillnader. Vissa substanser hittas inte alls i NMÖ (åren som ingår i denna jämförelse, 2015-2017), t.ex. endosulfansulfat, acetamiprid, hexytiazox och imazalil men har fyndfrekvenser inom denna studie på respektive 35,8 %, 17,3 %, 7,9 % och 5,0 %. Ytterligare några substanser med tillåten växthusanvändning hittas i högre halter i denna undersökning än i NMÖ: acetamiprid, fludioxonil, imazalil, imidakloprid, pirimikarb, propamokarb och pymetrozin. Man kan också se att det omvända gäller för vissa typiska jordbrukssubstanser som bentazon, diflufenikan och metamitron. När det gäller riktvärdesöverskridanden så är imidakloprid en av de substasner som oftast överskrider sitt riktvärde, i denna studie med 19,4 %, jämfört med bara 1,1 % i NMÖ.

    Utifrån resultaten från momentanproverna i denna studie har årsmedelhalter för varje substans beräknats för en jämförelse enligt de metoder som tillämpas för statusklassificering inom vattenförvaltningen. De substanser som utifrån denna klassificering har överskridit gränsvärde eller bedömningsgrund vid någon provpunkt är diflufenikan, imidakloprid och pirimikarb. Det är dock viktigt att påpeka att alla dessa provpunkter inte är representativa för vattenförekomster inom vattenförvaltningen.

    Vissa substanser som troligen härrör från växthusanvändningen detekteras frekvent i förhöjda halter. Andra substanser som har använts inom de aktuella växthusen detekteras inte alls eller sällan. Skillnaderna beror troligen till stor del på använd mängd av preparatet, appliceringsteknik och substansernas kemiska egenskaper.

    Resultaten tyder på att läckagerisken varierar mellan de undersökta växthusen. Läckage av kemiska växtskyddsmedel från växthus är en fråga som flera länder har uppmärksammat och de riskområden som ofta identifieras handlar bl.a. om att recirkuleringssystemen inte är heltäckande och täta samt att påfyllnad och förvaring av växtskyddsmedel inte sker på ett säkert sätt. Utvattning av preparat har en förhöjd risk, detta bekräftas också av resultaten från denna undersökning vilka visar att de högsta uppmätta halterna avser verksamma substanser som applicerats genom utvattning. Utifrån resultaten i denna undersökning verkar även kompost som förvaras utomhus kunna ge upphov till läckage.

    Det finns tekniska lösningar för att minska riskerna. Mycket handlar dock om bättre rutiner för hanteringen. Slutligen är det som alltid viktigt att odlarna följer principen för integrerat växtskydd genom att minimera användningen av kemiska växtskyddsmedel och utnyttja de biologiska och icke-kemiska metoder som finns tillgängliga.

  • Ålander, Johan
    et al.
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Gyllenhammar, Irina
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Halldin Ankarberg, Emma
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Fridén, Ulrika
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Cantillana, Tatiana
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Aune, Marie
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Liljelind, Per
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Hjelt, Maria
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Levels of chlorinated naphthalenes in mother’s milk from first-time mothers in Uppsala, Sweden: results from year 2012 to 2017.2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in modersmjölk från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta halogenerade organiska miljöföroreningar (POP), i studien POPUP (Persistent Organic Pollutants in Uppsala Primiparas). I följande rapport redovisas halterna av polyklorerade naftalener (PCN) i poolade bröstmjölksprover från 2012 till 2017, ett samlingsprov per år (n=6). Resultaten visar inte på någon statistiskt signifikant trend under tidsperioden. Adderas tidigare analyserad data av polyklorerade naftalener i bröstmjölk från förstföderskor i Uppsala under åren 1997 – 2011 (Haglund, Liljelind et al. 2014) till ovanstående data erhålles en statistiskt signifikant nedgång (p <0,001) för total PCN, med en halveringstid på 14 år.