Publications
1 - 31 of 31
rss atomLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
  • Haglund, Peter
    et al.
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Veenaas, Cathrin
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Non-target screening and digital archiving of abiotic samples2019Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This report describes the results of a doctoral project at Umeå University, which has been initiated and funded by the Swedish Environmental Protection Agency. Within this project, innovative methods were developed to create and use digital archives for environmental samples, such as biological tissue, sediment and sludge. Digital archives differ from traditional environmental specimen banks by the fact that results from analysis of environmental samples are digitally frozen, instead of physical samples being stored in freezers.To test this new concept, new methods were developed for extensive chemical analysis of sludge from sewage treatment plants. Sewage sludge is interesting because it can provide an integrated picture of which chemicals are used in society. It is also e.g. used for the fertilization of arable land, which can lead to release of hazardous chemicals to the environment and subsequent exposure of various organisms, including humans.The newly developed methods enable analysis and subsequent identification of environmental contaminants with widely differing chemical properties. They include non-destructive sample preparation and comprehensive analysis of sewage sludge with gas chromatography (GC) or liquid chromatography (LC) coupled to high resolution mass spectrometry. For the preparation of samples for GC analysis, two methods were developed for extraction of contaminants and elimination of potentially interfering substances, for example fat and humus. In addition, extraction techniques for LC analysis were optimized. By supplementing the two methods for GC analysis with one for LC analysis, environmental pollutants with varying stability, size and polarity can be analysed. It was also developed a robust retention index system for two-dimensional gas chromatography (GC × GC) based on relative retentions versus polyethylene glycols (retention indices), as well as methods for calculating retention times and indices. Best results were achieved with a multivariate prediction method using molecular descriptors. Together, these tools facilitate identification of new potential environmental pollutants.Time trend analysis was used to prioritize among the detected contaminants, for example, to find contaminants that increase over time. Thousands of contaminants with statistically significant time trends were discovered and hundreds of them could be given a preliminary identity. Contaminants with greatly increasing trends included, for example, chemicals with UV absorbing properties used in sunscreens. Finally, the present status and prospects for future use of digital archives are presented. Appropriate digital archiving routines are discussed, and recommendations are made for each step, from sample collection, through instrument analysis to data storage. It is likely that, in the near future, digital archives can partially or completely replace environmental sample banks in environmental pollutant studies and thus avoid problems such as limited access to materials, degradation or contamination during storage.

  • Haglund, Peter
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Miljöövervakning av utgående vatten & slam från svenska avloppsreningsverk: Resultat från år 2016-2017och en sammanfattning av slamresultaten för åren 2004-20172019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Förekomsten av organiska substanser i utgående vatten (fr.o.m. 2011) och/eller slam från nio svenska avloppsreningsverk (ARV); Stockholm (Henriksdal), Göteborg (Ryaverket), Umeå (Ön), Borås (Gässlösa), Eslöv (Ellinge), Alingsås (Nolhaga), Bollebygd, Borlänge och Bergkvara (Torsås) har undersökts. Följande ämnen/ämnesgrupper har ingått i studien (fr.o.m. 2004): antibiotika (fluorokinoloner), bromerade difenyletrar, klorparaffiner, fluorerade ämnen, fosfatestrar, ftalater, butylhydroxytoluen, klorbensener, klorfenoler, triclosan, organotennföreningar, metylsiloxaner, metaller samt klorerade dibenso-p-dioxiner, dibensofuraner och bifenyler. Dessutom ingår även fr.o.m. 2010: myskämnen, NSAID´s, bisfenol A och nonyl- och oktylfenoler.Graferna i denna rapport redovisar slamhalterna för perioden 2004-2017 och utgående vattenhalter för år 2016 och 2017. Bollebygd reningsverk ingick inte i den nationella miljöövervakningen under 2004 och Floda reningsverk har fr.o.m. 2010 ersatts av Borlänge reningsverk och Bergkvara reningsverk.Liksom tidigare år så är slamhalterna generellt lika såväl mellan reningsverk som över tid. Med andra ord är mellanårsvariationen generellt lika stor som variationen mellan olika reningsverk. Det finns dock några avvikelser. Slam från Gässlösa ARV har generellt flera fluorerade ämnen än övriga reningsverk samt högre halter av perfluoroktansyra (PFOA) och Di-iso-decylftalat (DIDP).En tidstrendanalys från 2012 visade på signifikant minskande halter över tid (2004-2010) för kobolt, antibiotikat norfloxacin, triklosan, mono- och dibutyltenn, fluorkemikalien PFOSA, 1,2,4-triklorbensen, flamskyddskemikalierna PBDE-154 och PBDE-183 samt högklorerade dioxiner och dibensofuraner (Olofsson, Bignert, Haglund; 2012). Samma studie fann signifikant ökande trender för linjära metylsiloxaner (MDM, MD2M och MD3M), 1,4-diklorbensen och flamskyddskemikalien deca-BDE. Det fanns även indikationer på minskande trender för antibiotikat ciprofloxacin, PBDE-99, fluorämnet PFDoDA, 2,3,7,8-tetraklordibensofuran (TCDF) och mellankedjiga klorparaffiner (MCCP) samt ökande trender för två organofosfater (TDCPP och TBEP).Sentida data för 2011-2017 indikerar fortsatt minskande trender för samtliga ämnen med statistiskt signifikanta tidstrender, förutom för mono- och dibutyltenn för vilka haltminskningen planat ut. Det finns även tydliga tecken på minskande halter av två antibiotika (ciprofloxacin och ofloxacin), två flamskyddskemikalier (PBDE-47 och PBDE-99), en mjukgörare (DEHP), hexaklorbensen (HCB) och långkedjiga klorparaffiner (LCCP).Halterna av linjära metylsiloxaner fortsätter att öka. Ökar gör också halterna av två organofosfater (tributylfosfat och tricresylfosfat). Däremot verkar halterna av några av de ämnen som tidigare visat ökande trender plana ut eller till och med vänt nedåt. Det senare verkar även gälla för ex. 1,4-diklorbensen, deca-BDE, TDCPP, TBEP och flera dioxin-lika PCB (ex. PCB 118, 126 och 169). När data finns tillgängligt för 2018 vore det värdefullt att upprepa den noggranna statistiska analys som gjordes 2012 för att få en klar bild över haltförändringarna av samtliga analyserade ämnen under senaste 15 åren.

  • Tytor, Simon
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Medins Havs och Vattenkonsulter AB.
    Nilsson, Carin
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Medins Havs och Vattenkonsulter AB.
    Bottenfauna i Gävleborgs län 2018 - Regional miljöövervakning och kalkeffektuppföljning vid 22 lokaler2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I årets undersökning av bottenfauna ingick fjorton lokaler i kalkeffektuppfölj-ningen (KEU) samt åtta lokaler i regional miljöövervakning (RMÖ). Samman-fattningsvis visade resultatet från statusklassningen på tämligen opåverkade förhållanden vad gäller surhet (måttligt surt-nära neutralt) med undantag av lokalen i Vrångån (BF 24) som klassades som sur. Expertbedömningarna följde i de flesta fall inte statusklassningen. Förhållandena bedömdes i flera fall som måttligt sura istället för nära neutrala. De flesta undersökta lokalerna expert-bedömdes som opåverkade av försurning (måttligt surt till nära neutralt) men förhållandena vid fyra lokaler i Vrångån, Rorån, Norrån och Sorgboån och (BF 24, BF 910, BF 913 och x33-41) bedömdes som sura. Vidare visade statusklass-ningen med avseende på näringsämnespåverkan på god till hög status på samt-liga lokaler med undantag av Sorgboån (x33-41) som klassades som måttlig. Vid expertbedömningen bedömdes statusen med avseende på näringsämnes-påverkan vara hög vid samtliga undersökta lokaler.På många av lokalerna var individtätheten låg och vissa grupper (t.ex. bäck-sländor) var artfattiga. Detta bedömdes främst bero på provtagningsperioden (maj/augusti) då många av sländlarverna kläckt ut till sländor eller förekom-mer som ägg.

  • Thevenot, Hanna
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Medins Biologi AB.
    Bottenfauna i Gävleborgs län 2017 - Regional miljöövervakning och kalkeffektuppföljning i 13 vattendrag2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I årets undersökning av bottenfauna ingick fem stycken lokaler i kalkeffektupp-följningen (KEU) samt åtta lokaler i regional miljöövervakning (RMÖ). Sam-manfattningsvis visade resultatet från statusklassningen på tämligen opåver-kade förhållanden vad gäller surhet (måttligt surt-nära neutralt) med undantag av lokalen i Titjärnsbäcken (GÄ 53) som klassades som mycket sur. Expertbe-dömningarna följde i några fall inte statusklassningen. Bottenfaunan på de flesta undersökta lokalerna expertbedömdes vara opåverkade av försurning (måttligt surt till nära neutralt) men förhållandena på två lokaler i Halvstensån och Titjärnsbäcken (GÄ 52 och GÄ 53) bedömdes som sura. Vidare visade sta-tusklassningen med avseende på näringsämnespåverkan på god till hög status på alla lokaler. Även vid expertbedömningen bedömdes näringsämnespåverkan inte var ett problemområde på någon av de undersökta lokalerna (hög status).På många av lokalerna var individtätheten låg och vissa grupper (t.ex. bäck-sländor) var artfattiga. Detta bedömdes främst bero på provtagningsperioden (juni/augusti) då många av sländlarverna kläckt ut till sländor eller förekom-mer som ägg.Totalt påträffades fyra ovanliga arter, alla på lokaler inom undersökningen för RMÖ (X33-23, X33-39, X33-40, X33-47). På tre lokaler bedömdes bottenfaua-nan ha höga naturvärden (X33-23, X33-39 och X33-47). Notering av vad som kan vara den rödlistade cyanobakterien näcköra, Nostoc cf parmelioides gjor-des på lokalen i Älgängesån (X33-23). Fyndet är dock inte bekräftat.

  • Thevenot, Hanna
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Medins Biologi.
    Bottenfauna i Gävleborgs län 2016 - Regional miljöövervakning och kalkeffektuppföljning i 18 vattendrag2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I årets undersökning av bottenfauna ingick tio stycken lokaler i kalkeffektupp-följningen (KEU) samt åtta lokaler i ett RMÖ-program (regional miljöövervak-ning). Sammanfattningsvis visade resultatet från statusklassningen på opåver-kade förhållanden vad gäller surhet (måttligt surt-nära neutralt) med undantag av lokalen i Måndagstjärnsbäcken (BFF 3) som klassades som mycket sur. Ex-pertbedömningarna följde i de flesta fall inte statusklassningen. Bottenfaunan på de flesta undersökta lokalerna expertbedömdes vara opåverkade av försur-ning (måttligt surt till nära neutralt) men förhållandena på fem av lokalerna bedömdes som sura. Vidare visade statusklassningen med avseende på nä-ringsämnespåverkan på god till hög status på alla lokaler med undantag av Get-bäcken (X33-16) som klassades som måttlig. Vid expertbedömningen bedöm-des dock att näringsämnespåverkan inte var ett problemområde på någon av de undersökta lokalerna (god till hög status).På många av lokalerna var individtätheten låg och vissa grupper (t.ex. bäck-sländor) var artfattiga. Detta bedömdes främst bero på provtagningsperioden (juni/augusti) då många av sländorna kläckt ut. Dock kan i vissa fall de låga tätheterna även/endast bero på viss hydromorfologisk påverkan.Totalt påträffades två rödlistade och tre ovanliga arter. En liten individ av den rödlistade flodpärlmusslan Margaritifera margaritifera (kategori EN) notera-des i Gäddviksån (X33-22). Den rödlistade nattsländan Wormaldia occipitalis (kategori VU) påträffades på tre lokaler: Måndagstjärnsbäcken (BFF 3), Jönsån (BFK 13) och Hålldammsbäcken (GÄ49). På fyra lokaler bedömdes bottenfaua-nan ha mycket höga naturvärden (BFF 3, BFK 13, GÄ49 och X33-22).

  • Nilsson, Carin
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Medins Biologi AB.
    Johansson, Jonatan
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Medins Biologi.
    Christensson, Mikael
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Medins Biologi.
    Bottenfauna i Gävleborgs län 2013 - Regional miljöövervakning och kalkeffektkontroll av nitton vattendrag2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Medins Biologi AB har fått i uppdrag av Länsstyrelsen i Gävleborgs län att utföra analyserav bottenfauna vid 19 lokaler i rinnande vatten (Tabell 1 och Figur 1). Provtagningenutfördes av personal från länsstyrelsen i Gävleborg samt Hudiksvalls kommun.Artbestämning samt utvärdering av resultaten gjordes av Medins Biologi. Det övergripandesyftet med undersökningarna var att undersökta och beskriva lokalernas bottenfaunasamt bedöma vilka miljöförhållanden nämnda djursamhällen speglar. Årets undersökningarkan även fungera som referenser till framtida undersökningar.Åtta av de provtagna lokalerna ingår i ett RMÖ- program (Regional Miljö Övervakning)som länsstyrelsen kallar ”Omdrevsvattendrag” (Tabell 1 och Figur 1). Programmet omfattarvissa utvalda vattendrag som planeras att provtas vid upprepade tillfällen. Programmetlöper över en sexårscykel där varje vattendrag provtas en gång per sexårsperiod.Bottenfaunan har inte undersökts tidigare vid dessa lokaler. Syftet är främst att geunderlag för statusklassning enligt Vattendirektivet. Hångelån (X8) är ett referensvattendragoch ingår i ett annat RMÖ-program som kallas ”Trendvattendrag”. Syftet meddetta program är att skapa tidserier och därmed kunna se om miljötillståndet i de utvaldavattendragen förändras. Hångelån undersöks årligen. De resterande tio vattendrageningår i kalkeffektuppföljningen (KEU). Syftet är främst att bedöma försurningens ochkalkningens effekter på bottenfaunan. Flera av dessa vattendrag har undersökts tidigare.

  • Rådèn, Robert
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Medins Biologi AB.
    Johansson, Jonatan
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Medins Biologi AB.
    Christensson, Mikael
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Medins Biologi.
    Bottenfaunan i Gävleborgs län 2012 - En undersökning av bottenfaunan vid 17 lokaler i rinnande vatten2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Medins Biologi AB har fått i uppdrag av Länsstyrelsen i Gävleborgs län att utföra en analys av bottenfaunan vid 17 lokaler (Tabell 1 och Figur 1, Figur 2). Samtliga prov-punkter var lokaliserade i rinnande vatten. Provtagningen utfördes av personal från läns-styrelsen och Hudiksvalls kommun. Artbestämning samt utvärdering av resultaten ut-fördes av Medins Biologi AB.Åtta av de provtagna lokalerna ingår i ett RMÖ- program (Regional Miljö Övervakning) som länsstyrelsen kallar ”Omdrevsvattendrag” (Tabell 1 och Figur 2). Programmet om-fattar vissa utvalda vattendrag som planeras att provtas vid upprepade tillfällen. Pro-grammet löper över en sexårscykel där varje vattendrag provtas en gång per sexårsperi-od. Hångelån (X8) ingår i ett annat av RMÖ-programmen som kallas ”Trendvatten-drag”. Syftet med dessa projekt är att över tiden skapa tidserier och därmed kunna se om miljötillståndet i de utvalda vattendragen förändras.Den andra gruppen av provtagna lokaler ingår i ett MÖ- program (Miljöövervaknings-program) som syftar till att bringa klarhet i den höga dödlighet bland musslor som har noterats i Enångeråns avrinningsområde (Tabell 1 och Figur 1). Som referens till dessa lokaler används en lokal i Hångelån (X8), där ingen onormal musseldöd noterats.Det övergripande syftet med undersökningarna är att undersökta och beskriva lokalernas bottenfauna. Samt bedöma vilka miljöförhållanden nämnda djursamhällen speglar. Årets undersökningar kan även fungera som referenser till framtida undersökningar och användas för avstämning mot undersökningarna

  • Fridén, Ulrika
    et al.
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Näslund, Matilda
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Gyllenhammar, Irina
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Aune, Marie
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Analys av PCB och PCDD/F i blodserum från barn och ungdomar – metodutveckling samt framtagande av indikatorsubstanser.2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in prover från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta halogenerade organiska miljöföroreningar (POP). I en uppföljningsstudie samlas sedan 2008 in blodserum från barnen vid 4, 8 samt 12 års ålder. För att möjliggöra bestämning av halter avseende PCB och dioxiner (PCDD/F) samt skattning av halter med hjälp av indikatorsubstanser genomförs i det här projektet metodutveckling för analys av 20 gram respektive 4 gram blodserum. Den stora utmaningen är att komma ned i tillräckligt låga kvantifieringsgränser (LOQ) då halterna i serumproverna är låga.

    En analysmetod för analys av PCB och PCDF/F baserad på 20 g serum har tagits fram, med LOQ på 0,25 pg 2378-TCDD/g fettvikt. Med hjälp av denna metod har sedan 6 poolade prover från ungdomar (12-18 år) analyserats. Resultaten har sedan använts för att ta fram korrelationer mellan sk indikatorsubstanser och andra kongener samt summahalter. Indikatorsubstanser är kongener som finns i proverna i något högre halter och som kan prediktera halterna av resterande kongener. Detta möjliggör att vi kan analysera en mindre provmängd och trots att många kongener kommer att hamna under LOQ, kunna skatta en total-TEQ-halt.

    En analysmetod baserad på 4 g serum har även tagits fram, med LOQ på 1,3 pg 2378-TCDD/g fettvikt. Korrelationen mellan de två metoderna för kvantifierade kongener bedöms vara acceptabel på färskviktsbasis, men är inte lika bra på fettviktsbasis. Detta är pga högre variation i fettviktsbestämningen för 4 g-metoden. Vidare arbete för att minska denna variation krävs innan 4 g-metoden kan användas.

    Korrelationer mellan koncentrationer av enskilda kongener och summa-TEQar har utvärderats med hjälp av linjär regression. Det finns en korrelation mellan CB126 och dixonlika PCB-TEQ (R2 0,91) och 123678-HxCDD korrelerar med både PCDD-TEQ (R2 0,95) och total-TEQ (R2 0,82). Vidare kan en korrelation ses mellan 123687-HxCDF och PCDF-TEQ (R2 0,94) medan korrelationen till total-TEQ för denna kongen är lägre (R2 0,66).

  • Rådén, Robert
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Medins Biologi AB.
    Bottenfaunan i Gävleborgs län 2010 - En undersökning av 29 lokaler i rinnande vatten2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av länsstyrelsen i Gävleborgs län har Medins Biologi AB analyserat ochutvärderat bottenfaunaprover från 29 olika vattendrag. Proverna togs under sommarenoch hösten 2010. Fältarbetet utfördes av länsstyrelsen. Undersökningen omfattade niolokaler i länets återkommande regionala miljöövervakningsprogram och 20 lokaler ingåri kalkeffektuppföljngsprogrammet. Syftet är att övervaka miljötillståndet i länetsvattendrag samt utgöra underlagsmaterial för statusbedömning av vattenförekomsterenligt vattendirektivet. Resultaten kan också användas för avstämning mot miljömålen"Levande sjöar och vattendrag", "Ingen övergödning", "Bara naturlig försurning" och"Biologisk mångfald".

  • Johannesson, Sandra
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, arbets- och miljömedicin.
    Hälsorelaterad miljöövervakning Cancerframkallande ämnen i tätortsluft: Utvärderingsuppdrag2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning Inom den hälsorelaterade miljöövervakningen Cancerframkallande ämnen i tätortsluft har sammanlagt 15 mätkampanjer genomförts, tre i vardera av de fem städer som deltar. Mätningar utförs personburet på slumpvis utvalda vuxna deltagare ur allmänbefolkningen.

    Den personliga exponeringen för bensen och 1,3-butadien visar tendens till att minska över tid men trenden är inte tydlig för alla städerna. Medianexponeringen för bensen vid den senaste mätningen i respektive stad låg omkring eller under lågrisknivån 1,3 μg/m3 respektive miljökvalitets-målets precisering på 1 μg/m3. Medianexponeringen för 1,3-butadien i respektive stad varierade mellan 0,2-0,5 μg/m3 vilket är i nivå med eller över miljökvalitetsmålets precisering (0,2 μg/m3). För kvävedioxid ses inga tydliga eller samstämmiga tidstrender, men medianhalterna för personlig exponering underskrider miljökvalitetsmålets precisering i samtliga städer. Formaldehyd som framförallt har inomhuskällor uppvisar inte heller några trender över tid. Medianhalterna för personlig exponering har legat mellan ca 10 till 20 μg/m3 med högre halter för boende i villa än i lägenheter. Medianhalter av PM2,5 som mätts inomhus i bostäder har underskridit WHO:s riktvärde och miljökvalitetsmålets precisering på 10 μg/m3 och inga direkta trender kan ses över tid. Halter av bens(a)pyren inomhus underskrider lågrisknivån och tillika miljökvalitetsmålets precisering på 0,1ng/m3, och uppmätta halter inomhus är lägre än utomhus.

    Möjligheten att jämföra personlig exponering med halter i utomhusluft begränsas av de få utomhus-mätningarna inom projektet. Det är dock tydligt i alla städer att den personliga exponeringen för 1,3-butadien är betydligt högre än halter i urban bakgrund. Även för bensen är den personliga exponeringen ofta högre än halter i urban bakgrund. Personlig exponering för kvävedioxid har varit lägre än i urban bakgrund för Göteborg, Umeå och Malmö, medan det varierat i Stockholm och Lindesberg. Sammanfattningsvis visar resultaten att personburna mätningar av luftföroreningar är viktigt för att kunna värdera människors exponering och göra adekvata hälsoriskbedömningar.

    Förslag och rekommendationer inför fortsatta mätningar är att metodiken med rekrytering av deltagare från ett slumpat urval ur befolkningsregister bör bibehållas. Mätningar av PM2,5 inomhus i bostaden föreslås ersättas av personburna mätningar av sot (black carbon). Black carbon har fördelen att det kan mätas personburet och är ett bättre mått på förbränningspartiklar. Nackdelen är att det saknas riktvärde att relatera exponeringen till. Personburna mätningar av de gasformiga ämnena föreslås fortsätta enligt nuvarande metodik. Ett förändrat studieupplägg, t ex ett uppehåll efter avslutade mätkampanjer i samtliga fem städer eller en utglesning av intervallen för mätningarna, skulle kunna frigöra resurser och möjliggöra utrymme för mer riktade och specifika undersökningar, mätningar för att studera olika variationer i exponering etc.

  • Stroh, Emelie
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Luftkvalitén i barns utemiljö – en kunskapsinventering2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Naturvårdsverket har avdelningen för Arbets- och miljömedicin vid Lunds

    Universitet utfört en kunskapsinventering bland landets kommuner kring luftkvalitén på

    förskolebarns utemiljöer och effekter/strategier för att eventuellt förbättra detta. Denna

    inventering genomfördes under hösten 2018 och början av 2019 och ska ligga till grund för

    det Hälsorelaterade Miljöövervaknings projektet ”Luftföroreningar i förskolemiljö”.

    Förhoppningen är att projektet på sikt ska kunna ligga tillgrund för att utveckla riktlinjer och

    åtgärdsförslag inom exempelvis stadsplanering och nyetablering av förskolor för att förbättra

    luftkvalitén och utemiljöerna för små barn.

    Rapporten visar att flertalet kommuner saknar aktuell mätdata kring hur

    luftföroreningssituationen ser ut i kommunen och mycket få har kännedom om luftkvalitén i

    anslutning till kommunens förskolor. Det saknas också strategier och beprövade metoder för

    att förbättra luftkvalitén i anslutning till befintliga förskolor vars utemiljöer överskrider eller

    tangerar miljökvalitetsnormerna för utomhusluft eller miljömålet för ”Frisk luft”.

  • Bohman, Petter
    Naturcentrum AB.
    BIOGEOGRAFISK UPPFÖLJNING AV FLADDERMÖSS I VALLE HÄRAD 20182018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Valle härad är en trakt med hög artrikedom av fladdermöss och genom åren har 14 arter observerats här. Årets inventering är den femte inventeringen av fladdermusfaunan i Valle härad som genomförs inom ramen för biogeografisk uppföljning. Totalt observerades 13 arter på de 17 undersökta lokalerna. De artrikaste platserna var Barnasjön och Höjentorp med 10 arter vardera. På övriga platser observerades mellan två och nio olika arter. De arter med flest registreringar är nordfladdermus, dvärgpipistrell, större brunfladdermus och vattenfladdermus. Totalt registrerades fem rödlistade arter: fransfladdermus, dammfladdermus, mindre brunfladdermus, sydfladdermus och sydpipistrell.

  • Ahlén, Johan
    Naturcentrum AB.
    BIOGEOGRAFISK UPPFÖLJNING FLADDERMÖSS I SKÅRDALEN, BENGTSFORS KOMMUN 20182018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Skårdalen är inget särskilt artrikt område men har en intressant sammansättning av arter. Syftet med inventeringen i Skårdalen är att följa upp status och förekomst av fransfladdermus. Fransfladdermus är fortfarande stabil i området. Totalt noterades åtta arter/artpar och några inspelningar av obestämd myotis. Det är två fler arter registrerade jämfört med tidigare år: trollpipistrell och gråskimlig fladdermus. Trollpipistrell har ökat på flera håll i södra Sverige medan gråskimlig fladdermus troligen finns i dalgångarna och dök upp i Skårdalen för jakt.

  • Ahlén, Johan
    Naturcentrum AB.
    BIOGEOGRAFISK UPPFÖLJNING FLADDERMÖSS PÅ VIK, UPPSALA KOMMUN 20182018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vik är med i den biogeografiska uppföljningen för första gången. Området togs med som ett artrikt område för Svealand. Inventeringen syftade till att göra en så fullständig kartläggning som möjligt. Totalt registrerades nio arter där den vanligast förekommande arten var dvärgpipistrell. Därefter kom nordfladdermus, vattenfladdermus och mustasch/tajgafladdermus. En rödlistad art registrerades: fransfladdermus.

  • Brüsin, Martin
    et al.
    Ecocom.
    Eriksson, Alexander
    Ecocom.
    Biogeografisk uppföljning av fladdermöss – rapportering av inventering 2018.: Område: Stjärnorp, Östergötlands län2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Området är med i den biogeografiska uppföljningen för andra gången. Området är med eftersom det är ett artrikt område. År 2016 registrerades åtta arter och en nionde art (fransfladdermus) har registrerats vid ett annat tillfälle. Vid 2018-års inventering registrerades tolv arter. De fyra nytillkomna arterna är större musöra och de tre rödlistade arterna: barbastell, dammfladdermus och sydfladdermus. Redan år 2016 fanns det misstankar om att sydfladdermus fanns i området, men inspelningarna var inte tillräckligt bra för artbestämning. Den stora ökningen av antalet arter kan bero på att Stjärnorpsravinen är ett viktigt födosöksområde när det är varmt och torrt som det var sommaren 2018. Vid kommande inventeringar blir det intressant att följa om framförallt barbastell, dammfladdermus, sydfladdermus och större musöra finns kvar i området. 

  • Palmqvist, Björn
    et al.
    Ecocom.
    Orsén, Ludvig
    Ecocom.
    Biogeografisk uppföljning av fladdermöss – rapportering av inventering 2018.: Område: Läby, Uppsala län2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Totalt påträffades 7 st arter. Vid inventeringen av Läby 2018 gjordes sammanlagt 912 inspelningar av fladdermöss vid inventeringen med autoboxar. Ca 80% av dessa utgjordes av fladdermöss av släktet Myotis. Två inspelningar av fransfladdermus gjordes vid inventeringen med autoboxar, och en individ av fransfladdermus observerades vid den manuella inventeringen. Två kolonier påträffades vid inventeringen. En koloni av ca 40 individer av taigafladdermus påträffades i en lada i området, och en koloni av ca 3 individer av brunlångöra påträffades i ett hålträd. Artbestämningen av taigafladdermus kontrollerades genom fångst, som utfördes inom ramen för ett annat projekt. Ett stort antal inspelningar av vattenfladdermus gjordes vid inventeringen av Läby 2018, med hjälp av autoboxar. Eftersom arten är ny för lokalen, och lokalen ligger relativt långt ifrån vatten, samt att inga inspelningar av arten gjordes vid den manuella inventeringen, bedömdes raritetsgranskning av inspelningarna vara nödvändig. Dessa inspelningar har artbestämts som vattenfladdermus. En viss osäkerhet i artbestämningen kvarstår. Mustasch/taigafladdermus är en möjlig förväxlingsart för vattenfladdermus.

  • Millon, Lara
    Ecocom.
    Biogeografisk uppföljning av fladdermöss – rapportering av inventering 2018: Område: Korrö, Kronobergs län2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Totalt påträffades 9 st arter. Den vanligast förekommande arten i inventeringen är dvärgpipistrell (26%) och nordfladdermus (12%). Av de tidigare påträffade 11 arterna kunde inte trollpipistrell, gråskimlig fladdermus och barbastell återfinnas vid inventeringen. En ny art påträffades i området, dammfladdermus. Sydfladdermus påträffades med endast en registrering. Fransfladdermus påträffades vid tre fyndtillfällen, ett fyndtillfälle mer än vid inventeringen 2016.

  • Millon, Lara
    Ecocom.
    Biogeografisk uppföljning av fladdermöss – rapportering av inventering 2018.: Område: Göholm, Blekinge län2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Totalt påträffades 12 st arter. Den vanligast förekommande arten i inventeringen är dvärgpipistrell som står för ca 50 % av alla observationer. Därefter följer trollpipistrell (17%) och större brunfladdermus (12%) som bägge är vanliga arter i området. Av de tidigare påträffade 14 arterna kunde inte dammfladdermus och mindre brunfladdermus återfinnas vid inventeringen. Fransfladdermus, som inte påträffades under inventeringen 2016, påträffades på tre lokaler. Barbastell förekommer i området och påträffades på två lokaler och har sannolikt en population i området. Sydfladdermus påträffades med 30 registreringar, vilket är fler registreringar än vid inventeringen 2016 (endast 4 registreringar). Sydpipistrell påträffades med 54 registreringar, vilket är betydligt fler än vid inventeringen 2016 (endast 5 registreringar). Med 12 påträffade arter 2018 framstår Göholm fortsatt som ett mycket artrikt område för fladdermöss. Två av de 14 arter som tidigare påträffades kunde dock inte återfinnas vid inventeringen; dammfladdermus och mindre brunfladdermus.

  • Palmqvist, Björn
    Ecocom.
    Biogeografisk uppföljning av fladdermöss – rapportering av inventering 2018.: Område: Axmar bruk, Gävleborgs län2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vid inventeringen av Axmar bruk 2018 påträffades nio arter, varav fyra ej påträffats tidigare på lokalen. Nya arter för Axmar bruk är fransfladdermus VU, större brunfladdermus, gråskimlig fladdermus och brunlångöra. Nordfladdermus var den art som stod för den största andelen av observationerna vid inventeringen av Axmar bruk 2018, med 33 % av samtliga inspelningar. Att fler arter påträffades vid 2018 års inventering, jämfört med en inventering 2005, är inte speciellt förvånande, då inventeringen 2005 endast omfattade manuell inventering och nätfångst, medan 24 inspelningsnätter med autoboxar användes vid 2018 års inventering, utöver manuell inventering.

    Flera av arterna som påträffades vid Axmar bruk är i denna del av Sverige mer eller mindre på gränsen av sitt kända utbredningsområde. Dvärgpipistrell, större brunfladdermus, trollpipistrell och gråskimlig fladdermus är mindre vanliga i denna del av landet, även om fynd av dessa arter gjorts längs norrlandskusten, och i viss mån i inlandet, även norr om Axmar bruk.

    Fransfladdermus är rödlistad och mindre allmän i hela landet, även om den kan vara talrik lokalt. Miljön kring Axmar bruk borde kunna utgöra ett gott habitat för arten. Fladdermusvärdena kring Axmar bruk är i första hand knutna till områdets äldre byggnader, halvöppna miljöer med gamla lövträd, närheten till Östersjön, samt de sjöar, dammar och vattendrag som finns i och kring lokalen. Även den omgivande barrskogen har säkerligen betydelse för många av de arter som påträffades vid inventeringen.

    Att så många som nio fladdermusarter påträffades på en lokal i Norrland är anmärkningsvärt.

  • Löf, Arvid
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Medins Biologi.
    Inventering av flodpärlmussla, Styggsjöbäcken2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Styggsjöbäcken har ett fortsatt högt skyddsvärde visar årets inventering och populationen ska fortsattbedömas som icke livskraftig enligt metodiken ”Statusbeskrivning och övervakning avflodpärlmussla” inom undersökningstypen ”Stormusslor” som har använts. Antalet observeradeindivider har minskat från den förra inventeringen som gjordes 2010, vilket har lett till en minskning iberäknad medeltäthet och populationsstorlek. En möjlig förklaring kan vara att vattenståndet var sålågt under årets inventering.

  • Löf, Arvid
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Naturföretaget.
    Inventering av flodpärlmussla, Enångersån2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I Enångersån har någon sjukdom drabbat populationen av flodpärlmusslor. Redan under den senaste inventeringen 2011 upptäcktes detta. Under årets inventering så fann vi totalt 3 levande och 232 döda. Med dessa 3 levande individer beräknades populationsstorleken i vattendraget till 578 individer. Förekomst av musslor har noterats i anslutning till Enångersån så flodpärlmusslor finns fortfarande kvar i vattensystemet i lite större mängder.

  • Nilsson, Carin
    Medins Biologi.
    Bottenfauna i två tjärnar i det blivande naturreservatet Håmansmaren 20092009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Länsstyrelsen i Gävleborg har Medins Biologi AB analyserat bottenfauna-prover från två tjärnar i det blivande naturreservatet Håmansmaren. Analysen syftar till att beskriva naturvärdena med avseende på bottenfaunan.

  • Meissner, Ylva
    Medins Biologi.
    Kiselalger i Gävleborgs län 2018: Kalkeffektsuppföljning (19 vattendrag) och regional miljöövervakning (8 vattendrag)2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I Gävleborgs län undersöktes år 2018 kiselalger på 19 vattendragslokaler inom kalkeffektuppföljningen och 8 lokaler inom den regionala miljöövervakningen.Statusklassningen av påverkan från näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS. Som stöd till detta index har även mängden näringskrävande (TDI) och andelen föroreningstoleranta (%PT) kiselalger beaktats. För surhetsklassningen användes ACID-indexet, som är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med pH lägre än 7.KalkeffektuppföljningSamtliga lokaler bedömdes tillhöra klass 1, hög status, vilket visar näringsfat-tiga förhållanden.Merparten av de undersökta lokalerna visade alkaliska (årsmedelvärde för pH över 7,3) eller nära neutrala (årsmedelvärde för pH 6,5-7,3) förhållanden, vilket visar att där inte föreligger någon surhetspåverkan.Håversjöbäcken, Bäck ovan Hålldammen och Stenån visade måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för pH 5,9-6,5 och/eller pH-minimum under 6,4).I Tansbäcken, Lampbäcken, Svartbäcken och Granmyrbäcken motsvarade ACID sura förhållanden (årsmedelvärde för pH 5,5-5,9 och/eller pH-minimum under 5,6).Indexvärdet i Flaxån motsvarade mycket sura förhållanden (årsmedelvärde för pH lägre än 5,5 och/eller pH-minimum under 4,8).Regional miljöövervakningSamtliga lokaler bedömdes tillhöra klass 1, hög status, vilket visar näringsfat-tiga förhållanden.Enån och Bodsjöån visade nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för pH 6,5-7,3).Kölsjöån, Långsjöån, Bäckmoraån, Sorgboån och Brinnasån hamnade i mått-ligt sura förhållanden (årsmedelvärde för pH 5,9-6,5 och/eller pH-minimum under 6,4).ACID indikerade sura förhållanden i Uttertjärnsbäcken, vilket betyder att årsmedelvärdet för pH bör ligga mellan 5,5-5,9 och/eller att pH-minimum varit lägre än 5,6.

  • Meissner, Ylva
    et al.
    Medins Biologi.
    Sundberg, Irene
    Medins Biologi.
    Kiselalger i Gävleborgs län 20142014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kiselalger analyserades på 10 vattendragslokaler i Gävleborgs län år 2014.Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS, som visar graden av påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening. Som stöd till detta index har även andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstole-ranta (%PT) kiselalger beaktats.Samtliga av de 10 undersökta lokalerna bedömdes ha hög status.Surhetsindexet ACID visar vilken pH-regim vattendraget tillhör och är framtaget fram-för allt för att bedöma surheten i vattendrag med pH lägre än 7.Alkaliska förhållanden rådde i lokal x33-01 Harsabäcken, x33-46 Lumpån och x33-05 Skyttån, dvs. årsmedelvärdet för pH bör vara över 7,3.Fem av lokalerna klassades som nära neutrala (årsmedelvärde för pH mellan 6,5-7,3) år 2014, nämligen x33-29 Mosjöån, x-41 Enångersån, x33-09 Tansbäcken, x33-08 Sånghusån och x33-38 Nianån.Måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för pH mellan 5,9-6,5 och/eller pH-minimum under 6,4) konstaterades i x-8 Ref. Hångelån och x33-02 Häsboån.

  • Meissner, Ylva
    et al.
    Medins Biologi.
    Sundberg, Irene
    Medins Biologi.
    Kiselalger i Gävleborgs län 20132013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kiselalger analyserades på 9 vattendragslokaler i Gävleborgs län år 2013.Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS. Som stöd till detta index har även mängden näringskrävande (TDI) och andelen förore-ningstoleranta (%PT) kiselalger beaktats.Samtliga av de 9 undersökta lokalerna bedömdes ha hög status.Surhetsindexet ACID visar vilken pH-regim vattendraget tillhör och är framtaget fram-för allt för att bedöma surheten i vattendrag med pH lägre än 7.Lokal X33-25 Björsjöbäcken, klassades som alkalisk, vilket tyder på ett årsmedelvärde för pH över 7,3.Fyra av vattendragen – X33-33 Kilbobäcken, X33-49 Gådaån, X33-37 Nianån och X33-34 Djup-råbäcken – klassades år 2013 som nära neutrala, dvs. årsmedelvärde för pH mellan 6,5-7,3.I referensvattnet Hångelån och X33-27 Murån motsvarade ACID-indexet måttligt sura förhållan-den, vilket betyder att årsmedelvärdet för pH bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att pH-minimum är under 6,4.Två av vattendragen – X33-42 Stråsjöbäcken och X33-26 Lillån – klassades år 2013 som mycket sura, vilket tyder på att årsmedelvärdet för pH är lägre än 5,5 och/eller att pH-minimum är under 4,8.

  • Meissner, Ylva
    et al.
    Medins Biologi.
    Sundberg, Irene
    Medins Biologi.
    Kiselalger i Gävleborgs län 20122012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kiselalger analyserades på 17 vattendragslokaler i Gävleborgs län år 2012.Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS. Som stöd till detta index har även mängden näringskrävande (TDI) och andelen föroreningstoleranta (%PT) kiselalger beaktats.Samtliga av de 17 undersökta lokalerna bedömdes ha hög status.Surhetsindexet ACID visar vilken pH-regim vattendraget tillhör och är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med pH lägre än 7.Tio av vattendragen – MÖ 570 Lövåsbäcken, MÖ 573 Grängsjöbäcken, X33-29 Mosjöån, MÖ 574 Enångersån, MÖ 572 Grottsjöbäcken, X33-43 Brinnaån, X33-48 Enån, MÖ 567 Källsjö-bäcken, Mö 569 Mjusbäcken och X33-50 Bodsjöån – klassades år 2012 som nära neutrala. X33-50 Bodsjöån, MÖ 567 Källsjöbäcken och MÖ 569 Mjusbäcken låg relativt nära gränsen mot måttligt surt.För MÖ 571 Ysbäcken, X33-32 Långsjöån, MÖ Bäckmoraån, X33-4 Uttertjärnsbäcken och X33-28 Kölsjöån motsvarade ACID-indexet måttligt sura förhållanden. MÖ 571 Ysbäcken låg relativt nära gränsen till nära neutralt och X33-28 Kölsjöån låg relativt nära gränsen mot surt.Två av vattendragen – Referens Hångelån och X33-41 Sorgboån- klassades år 2012 som sura. Referens Hångelån låg dock relativt nära gränsen mot måttligt sura förhållanden. Artsamman-sättningen i dessa lokaler dominerades av släktet Brachysira tillsammans med släktet Eunotia.

  • Meissner, Ylva
    et al.
    Medins Biologi.
    Sundberg, Irene
    Medins Biologi.
    Kiselalger i Gävleborgs län 20112011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kiselalger analyserades på nio vattendragslokaler i Gävleborgs län år 2011.Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS, Som stöd till detta index har även andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstole-ranta (%PT) kiselalger beaktats.Samtliga av de nio undersökta lokalerna bedömdes ha hög status.Surhetsindexet ACID visar vilken pH-regim vattendraget tillhör och är framtaget fram-för allt för att bedöma surheten i vattendrag med pH lägre än 7.Två av vattendragen i Gävleborgs län, nämligen Älgängsån och Leån, klassades år 2011 som alkaliska, vilket betyder att årsmedelvärdet för pH bör vara över 7,3. Av dessa låg Leån relativt nära gränsen mot nära neutrala förhållanden.Fyra av vattendragen – Vrångån, Nyboån, Loån och Nianån – klassades år 2011 som nära neutrala, dvs. årsmedelvärde för pH mellan 6,5-7,3. Av dessa låg Vrångån relativt nära gränsen mot alkaliska förhållanden.För Hångelån, Masksjöbäcken och Stenån motsvarade ACID-indexet måttligt sura för-hållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för pH bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att pH-minimum är under 6,4. Stenån låg relativt nära gränsen mot sura förhållanden och artsammansättningen dominerades av Brachysira neoexilis tillsammans med släktet Eunotia.

  • Meissner, Ylva
    et al.
    Medins Biologi.
    Sundberg, Irene
    Medins Biologi.
    Kiselalger i vattendrag i Gävleborgs län 20102010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kiselalger analyserades på 9 vattendragslokaler i Gävleborgs län år 2010. Undersök-ningen är en del av den regionala miljöövervakningen och syftar till att övervaka miljö-tillståndet i länets vattendrag samt utgöra underlagsmaterial för statusbedömning av vattenförekomster enligt vattendirektivet.Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS, som visar graden av påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening i ett vattendrag. Som stöd till detta index har även andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger beaktats.De flesta av lokalerna i undersökningen (8 st.) bedömdes tillhöra klass 1, hög status. Alla hade dessutom mycket höga (> 19,5) eller höga (> 19) värden på IPS-indexet.Lokalen i Hyttbäcken hamnade i klass 3, måttlig status. IPS-indexet låg i nedre delen av klassintervallet.Surhetsindexet ACID visar vilken pH-regim vattendraget tillhör och är framtaget fram-för allt för att bedöma surheten i vattendrag med pH lägre än 7.Fyra av lokaler klassades år 2010 som antingen alkaliska, dvs. årsmedelvärdet för pH bör ligga över 7,3, eller nära neutrala, vilket motsvarar ett årsmedelvärde för pH mel-lan 6,5-7,3.Punkterna Getbäcken, Oppalaån, Öjungsån och Österhåcklan hamnade i måttligt sura förhållanden, vilket tyder på att årsmedelvärdet för pH bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att pH-minimum är under 6,4.X8-2010 Hångelån hamnade i sura förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för pH mellan 5,5-5,9 och/eller ett pH-minimum under 5,6. ACID-index låg dock relativt nära gränsen mot klassen måttligt surt.

  • Sundberg, Irene
    et al.
    Medins Biologi.
    Meissner, Ylva
    Medins Biologi.
    Jarlman, Amelie
    Medins Biologi.
    Kiselalger i vattendrag i Gävleborgs län 20092009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kiselalger analyserades på 66 vattendragslokaler i Gävleborgs län år 2009. Undersökningenär ett led i karakteriseringsarbetet av vattendrag enligt EU:s ramdirektiv för vatten.Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS,som visar graden av påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening iett vattendrag. Som stöd till detta index har även andelarna näringskrävande (TDI) ochföroreningstoleranta (%PT) kiselalger beaktats.De flesta av lokalerna i undersökningen (48 st.) bedömdes tillhöra klass 1, hög status.Många av dessa hade mycket höga (> 19,5) eller höga (> 19) värden på IPS-indexet.Ett par vattendrag – VDÖ809 Bäck vid Säljestavägen och VDÖ853 Hedåsbäcken – somhade indexvärden i den nedre delen av klassintervallet för hög status, kan sägas ligga iriskzonen för att hamna i god status.Tretton lokaler hamnade i klass 2, god status, Av dessa riskerar VDÖ889 Hornån, och iviss mån även VDÖ899 Bäck vid Hamrångefjärden, att hamna i klass, 3 måttlig status.Fem lokaler bedömdes tillhöra klass 3, måttlig status, nämligen VDÖ843 Vattendragtill Lönnängersfjärden, VDÖ875 Bäck vid Norrala, VDÖ896 Bäck vid Stenbäcken,VDÖ865 Igeltjärnsbäcken och VDÖ859 Bäck från Häckstatjärnen.Surhetsindexet ACID visar vilken pH-regim vattendraget tillhör och är framtaget framförallt för att bedöma surheten i vattendrag med pH lägre än 7.Lokaler som klassades som antingen alkaliska, (medel-pH över 7,3) eller nära neutrala,(medel-pH 6,5-7,3) var 27 stycken år 2009. VDK13 Västerhocklan och VDK12 Vedaånhamnade nära gränsen mot måttligt surt.Klass 3, måttligt sura förhållanden (medel-pH 5,9-6,5 och/eller pH-minimum under6,4) konstaterades på 25 lokaler. Av dessa befann sig VDFK037 Sidsjöbäcken, VDK05Skyttån, VDFK049 Tranbergsbobäcken och VDÖ806 Holån, mycket nära eller näragränsen mot nära neutrala förhållanden, medan VDK10 Trödjeån-Norrmarksbäcken ochVDK15 Rävsjöbäcken låg närmast gränsen mot sura förhållanden.Åtta punkter hamnade i sura förhållanden (medel-pH 5,5-5,9 och/eller pH-minimumunder 5,6), nämligen VDFK036 Svartbäcken, VDÖ907 Fänjaån, VDÖ897 Bäck vidÖstby, VDFK042 Tenbäcken, VDÖ809 Bäck vid Säljestavägen, VDFK031 Bäck ovanförHålldammen, VDFK038 Långnäsån och VDFK032 Bäck till Stor-Rännsjön. De treförstnämnda låg dock mycket nära eller nära gränsen mot måttligt sura förhållanden.Surhetsindexet ACID visade mycket sura förhållanden (medel-pH mindre än 5,5och/eller pH-minimum under 4,8), för VDFK033 Gissebäcken, VDFK040 Flaxån,VDFK034 Gjusbäcken, VDFK046 Kolarviksbäcken, VDFK047 Hedtjärnsbäcken ochVDFK039 Måndagstjärnsbäcken.

  • Meissner, Ylva
    et al.
    Medins Biologi.
    Sundberg, Irene
    Medins Biologi.
    Jarlman, Amelie
    Medins Biologi.
    Kiselalgsundersökning i vattendrag i Gävleborgs län 20082008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    IPS-indexet visar graden av påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk föroreningi ett vattendrag. Nästan alla vattendragslokaler, som ingick i denna undersökning, bedömdestillhöra klass 1, hög status. Det var bara i Enångersån och Söderdalaån som IPS-värdet varlägre och vattendragen bedömdes tillhöra klass 2, god status.Surhetsindexet ACID visar vilken pH-regim vattendraget tillhör. ACID-index var högst iEnångersån och motsvarade surhetsklass 1, alkaliska förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdetför pH bör vara minst 7,3. Sammanlagt fem lokaler bedömdes ha alkaliska förhållanden,nämligen Gråsjöbäcken, Brobäcken, Örvallsbäcken, Norralaån och Enångersån. Indexvärdetlåg dock relativt nära gränsen mot nära neutrala förhållanden för tre av dessa; Gråsjöbäcken,Brobäcken och Örvallsbäcken.13 lokaler hamnade i klass 2, nära neutrala förhållanden (tyder på ett årsmedelvärde för pHmellan 6,5-7,3), nämligen Dalaån, Dånbäcken, Kölsjöån, Jättån, Lomsjöån, Laxbäcken, Långsnårsbäcken,Kolarsjöbäcken, Dalkarsbäcken, Mellanåsbäcken, Häsboån, Gnarpsån och Söderdalaån.I Gnarpsån låg indexvärdet mycket nära gränsen mot alkaliska förhållanden medanDalkarsbäcken och Häsboån låg nära gränsen mot måttligt sura förhållanden.På 12 lokaler motsvarade ACID-indexet måttligt sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdetför pH bör vara 5,9-6,5 och/eller att pH- minimum ligger under 6,4; Risbäcken,Tallsjöbäcken, Gäddtjärnsbäcken, Lobäcken, Svartbäcken, Kumsjöbäcken, Puckbäcken, V.Råbergsbäcken, Säverängsån, Abbortjärnsbäcken, Mössbobäcken och Kittebäcken. Av dessalåg Lobäcken i övre delen av indexintervallet, dvs. närmare gränsen mot nära neutrala förhållanden,medan Risbäcken, Svartbäcken och Mössbobäcken hade indexvärden relativt näragränsen mot sura förhållanden.Granmyrbäcken, Lampbäcken samt Håversjöbäcken klassades som sura, dvs. årsmedelvärdetför pH bör ligga mellan 5,5-5,9 och/eller pH-minimum under 5,6. Håversjöbäcken låg dock iövre delen av indexintervallet, dvs. närmare gränsen mot måttligt sura förhållanden.

  • Kindvall, Inger
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Törnquist, Mirja
    Gävle kommun.
    Miljögifter i fisk i Gavleån 2016: Ett samarbetsprojekt mellanLänsstyrelsen Gävleborg och Gävle kommun2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Augusti 2016 genomförde Gävle kommun och Länsstyrelsen Gävleborg ett gemensamt projekt ochabborre och gös från Gavleån analyserades på sitt innehåll av metaller och organiska miljögifter. Avmetaller påträffades arsenik, koppar, mangan och zink i halter lägre än uppsatta gränsvärden förmiljökvalitetsnormer och livsmedel. Av metallerna som analyserades var det endast kvicksilver somöverskred gränsvärde för miljökvalitetsnormen, MKN, vilket är gemensamt med de flesta vattendrag iSverige. Däremot underskred värdena EU:s gränsvärde för livsmedel.Av de organiska miljögifterna påträffades PFOS, PCB:er, det bromerade flamskyddsmedlet HBCDDoch DDE-p,p´ som är en nedbrytningsprodukt till bekämpningsmedlet DDT, alla i halter undergränsvärde för MKN och EU:s livsmedelsgränsvärden.De påträffade ämnena har olika källor och spridningsvägar till att de har påträffats i Gavleåns fiskar.Längs med Gavleån och Inre Fjärden har det förkommit industriell verksamhet och trafik där man haranvänt sig av de ämnen som påträffats idag. Dessa ämnen är långlivade i naturen och lagras ofta isediment och mark och kan lakas ut med grund- och dagvatten. Trafiken står också för en del av deföroreningar i dagvattnet som leds ut i våra vattendrag.Resultaten visar att man kan äta abborre och gös som fångas i Gavleån utan risk om man följer dekostråd som Livsmedelsverket gett ut. Undersökningen visar dock även på att det finns saker att arbetavidare på för att uppnå en bättre status i ån. För att få ner metallhalterna i vattnet behöver fler åtgärderför att rena dagvatten från trafik och industriområden vidtas. Det skulle också behöva utföras flerundersökningar för att klargöra om det finns någon punktkälla längs med ån som ger upphov till deuppmätta halterna av PFOS.