Publications
3 - 9 of 9
rss atomLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
  • Golovko, Oksana
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Örn, Stefan
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Lundqvist, Johan
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Ahrens, Lutz
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Assessing the cumulative pressure of micropollutants in Swedish wastewater effluents and recipient water systems using integrated toxicological and chemical methods2020Report (Other academic)
    Abstract [en]

    In recent decades, a substantial amount of work has been conducted to determine the occurrence, fate, and effects of organic micropollutants (OMPs) in aquatic environments. Incomplete removal of OMPs by conventional wastewater treatment plants (WWTPs) has been observed, and OMPs have been detected in surface water worldwide. In this study, WWTP influent, effluent, and sludge, and upstream and downstream waters in WWTP recipients, were analyzed for a total of 225 OMPs, including pharmaceuticals, hormones, personal care products, industrial chemicals, PFASs, and pesticides. The OMPs were selected based on annual usage in a wide range of household products and concerns about possible effects on humans and aquatic organisms. In addition, 11 different types of toxicity bioassays and fish embryo toxicity tests were applied to WWTP influent and effluent, and upstream and downstream waters in WWTP recipients.

    A total of 158 contaminants were detected in at least one sample, in mean concentrations ranging from ng/L to mg/L in wastewater samples and from ng/L to μg/L in surface water samples. Two industrial chemicals (tetraethyleneglycol, laureth-5 and di-(2-ethylhexyl)phosphoric acid), 15 pharmaceuticals (salicylic acid, diclofenac, losartan, valsartan, venlafaxine, oxazepam, lamotrigine, carbamazepine, tramadol, hydrochlorothiazide, theophyline, furosemide, ranitidine, bicalutamide, and metformin), and the stimulants caffeine and nicotine were responsible for 70% of the combined concentration of pollutants in WWTP influent and effluent, and in surface water. Of the 225 target OMPs, 104 were detected in sludge samples. Analysis of sludge revealed large variations in concentrations between individual WWTPs, which can be explained by differences in OMP composition in influent water and in operating conditions at WWTPs.

    In vitro toxicity testing showed relatively high activities for the studied endpoints in influent waters. The removal efficiency in WWTPs varied between endpoint and plant. For estrogenic and androgenic activities, the removal efficiency was consistently high (97-99%). For AhR activity and oxidative stress, the removal efficiency ranged from 60 to 99% in different WWTPs.

    The results revealed that the high concentrations of OMPs in WWTPs and sludge are introduced to aquatic environments. However, there is limited information about the removal mechanisms of OMPs in WWTPs. Advanced technologies, namely membrane filtration, carbon adsorption, and AOPs (advanced oxidative processes), are now being widely adopted for OMPs removal, but the performance and cost of different unit processes vary by case. Therefore, the influence of treatment performance and process stability in WWTPs on reducing the effects and concentrations of OMPs should be evaluated. The results could provide a theoretical basis for optimization of existing treatment systems of different designs, and could contribute significantly to protecting recipient waters.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Jönsson, Ingemar
    Swedish Environmental Protection Agency.
    Ekosystemtjänstperspektivet i kommunernas plan- och beslutsprocesser2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    NÅGRA SLUTSATSER FRÅN PROJEKTET

    • Implementeringen av ekosystemtjänstansatsen bör ses som ett led i kommunernas långsiktiga strategiska arbete med klimatanpassning och hållbar stadsutveckling.

    • Det är viktigt att tydliggöra att planerare kanske redan arbetar utifrån en EST-ansats, även om inte själva EST-begreppet används.

    • Tidigare erfarenhet från miljö- och naturvårdsarbete hos planerare underlättar införandet och förståelsen av EST-begreppet.

    Download full text (pdf)
    fulltext.pdf
  • Rylander, Lars
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Lindh, Christian
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Tidstrender av PFAS-nivåer i serum hos gravida kvinnor2020Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Högfluorerade ämnen, eller per- och polyfluorerade alkylsyror (PFAS) är mycket stabila ämnen som pga av sina vatten- och fettavvisande egenskaper har många användningsområden. Syftet med den aktuella studien var att studera tidstrender av PFAS under perioden 1995-2014 hos gravida kvinnor.

    Studien inkluderade 1208 kvinnor i södra Sverige från vilka serumprover samlades in i tidig graviditet. I serumproverna analyserades koncentrationen av fyra olika PFAS, nämligen PFOS (perfluoroktansulfonat), PFOA (perfluoroktansyra), PFNA (perfluornonansyra) och PFHxS (perfluorhexasulfonat).

    De högsta koncentrationerna och den största minskningen (ca 9% per kalenderår) över tid observerades för PFOS där ca 33% av variationen förklarades av kalenderår. Även PFOA och PFHxS minskade (2,3-3,5% per kalenderår) under studieperioden medan PFNA ökade.

    Sammanfattningsvis visar studien klara minskningar över tiden av vissa PFAS, men ämnena har lång halveringstid i människa vilket innebär att halterna minskar långsamt och kommer att finnas kvar i kroppen under lång tid. Dessutom är ämnena stabila ute i naturen så människorna kommer fortsatt att exponeras för dem. Vidare är det så att vissa PFAS har förbjudits såsom PFOS vilket fått till följd att nya ämnen som PFNA vilka ersatt dessa ökade under studieperioden.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Miljö- och klimatsamarbete med strategiska länder: Årsrapport 20162017Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Today’s environmental challenges are, to a very large extend, transboundary and cannot be solved only within the borders of Sweden.

    The major emerging national economies of Brazil, Russia, India, Indonesia, China and South Africa (BRIICS) have extensive manufacturing industries that provide products to both the domestic and global market. These populous countries have a major impact on global resource use and environmental performance, and are therefore key players in global environmental and climate cooperation. Developing relationships with strategic countries is also positive in terms of industry, export trade, foreign and security policy.

    In this annual report, the Swedish Environmental Protection Agency presents cooperation carried out by four government agencies in 2016 under a government fund for bilateral cooperation with strategic countries in the field of environment and climate.

    The fund, in 2016 amounted to 15 M SEK , is allocated from the international cooperation budget designated to support the cooperation with countries which have a major impact on the global environment or have strategic importance to the global environment and climate. Four Swedish government agencies are involved to carry out this bilateral cooperation: the Swedish Agency for Marine and Water Management, the Swedish Chemicals Agency, the Swedish Environmental Protection Agency and the Swedish Meteorological and Hydrological Institute (SMHI).

    This bilateral cooperation focus on capacity development at various levels:

    • an enabling environment, e.g. a regulatory frameworks and rule of law

    • the organizational level

    • the individual level

    An example of such an effort is the Swedish Environmental Protection Agency's cooperation with the Indian organization Center for Science and Environment. Together with the county administration of Västra Götaland the Swedish Environmental Protection Agency has during the year conducted training of environmental officials from various states of India. The training focuses on good governance and management principles, licensing and supervision of the industry and good examples from various industry sectors, waste management, wastewater treatment and sustainable urban development.

    Collaborations can be linked to many of the Swedish environmental objectives, Agenda 2030 and multilateral environment agreement. Various topics in the bilateral cooperation’s are chemicals, climate, air, water and biodiversity. The presentation of this annual report is both divided by topic and country.

    Chemicals

    In 2013 the Brazilian Ministry of Environment together with the Swedish Chemicals Agency developed a plan which targeted to develop modern chemicals legislation. This became in 2016 a reality in the form of a bill that has been out for public consultation. The Swedish Chemicals Agency also conducts cooperation with South Africa, Indonesia, China, Vietnam and Uruguay focusing on legislation and on dialogue on chemicals conventions.

    The Swedish Environmental Protection Agency together with the Department of Environmental Affairs (DEA) in South Africa has been planning a project focusing on hazardous waste as is the case of an ongoing project in Curitiba Brazil.

    In Russia the Swedish Environmental Protection Agency's project on best available technology (BAT), support for the Barents Council Subgroup on Hot Spots Exclusion and effort on waste prevention and landfill reduction links to the Swedish Environmental Quality Objective a Non-Toxic Environment. Another example of efforts in the chemicals sector is the work of Sweden as chair of the Arctic Contaminants Action Program (ACAP) expert group on persistent organic pollutants and mercury, which conducted five meetings during the year.

    Climate and air pollution

    Many activities include the area climate and air pollution. SMHI has collaborated with the city Curitiba in Brazil, local and regional environmental authorities and universities in the project ParCur, where parties are developing a method to determine the emissions of particles and their impact on the city's air quality. In Curitiba the Swedish Environmental Protection Agency conducted workshops on sustainable waste management and participated in an additional workshop on climate change and sustainable urban development.

    By the Swedish Environmental Protection Agency’s organization of a seminar in Moscow and a workshop in Stockholm, Sweden both shared their experiences and gained insight into Russia's overall climate policy. These efforts also gave a further insight in how the regulation of industrial emissions is planned and how the industry itself reflects on the issue. Within the cooperation in the Barents Euro- Arctic Council the Swedish Environmental Protection Agency has been supporting the implementation of the Barents climate action plan.

    The workshops conducted with municipal officials in Chile will result in draft municipal waste management plans, a project led by the Swedish Environmental Protection Agency and largely funded by the Climate and Clean Air Coalition (CCAC). In accordance with the Paris Agreement and Montreal Protocol to phase out hydrofluorocarbons (HFCSs) the Swedish Environmental Protection Agency organized a workshop in Stockholm to initiate cooperation with China aimed at promoting an elimination of HFCSs and energy efficiency through district cooling systems.

    Marine and water

    Due to the fact that upstream water flow influences the environment downstream a comprehensive management from source to sea is required. The concept “Source to Sea” is based on the activity of water flow which interconnects and influences different geographic segments from the source to the sea. A comprehensive management from "source to sea" is therefore an important approach to achieve the 17 sustainable goals, particularly Goal 6 and 14. The Swedish Agency for Marine and Water Management contribute to capacity building and experience on issues relating to the integrated management, from source to sea in dialogue with Brazil, Russia, China, South Africa, Vietnam, the United States. Under the cooperation with Russia the Swedish Agency for Marine and Water Management participated in the Baltic Sea Days, the meeting of the Joint Committee for Swedish Russian environmental cooperation and conducted a workshop on marine planning. Another example is the cooperation in the framework China Europe Water Platform (CEWP) that has gained momentum during the year.

    An example from SMHI is their work for effective water allocation with the support of modeled source distribution and scenario tools, which they conducted in South Africa. Two researchers have been trained to master the so called HYPEmodel so that it can be used as required.

    Biodiversity

    The Swedish Agency for Marine and Water Management work regarding “Source to Sea” and marine planning includes issues on biodiversity. The Swedish Environmental Protection Agency’s cooperation with Russian has a direct impact on protection of species within Swedish biodiversity. In this cooperation experiences are shared regarding the management of the wolf population which genetically can enhance the Swedish wolf population.

    Multilateral Environmental Agreements

    Working with Multilateral Environmental Agreements in bilateral cooperation provides support to countries in achieving the commitments they have made and gives arguments to the Environmental institution in the country about the value of working with the environment as well as suggestions on how the country can work with the environment. Bilateral cooperation is a good platform for Sweden to gain knowledge about a country and gives opportunities to share Sweden’s position which may facilitate negotiations. Our activities in partner countries are directly linked to, among others, the Climate Convention, the Convention on Biological Diversity, the Helsinki Convention, the Stockholm Convention, the Basel Convention, the Minamata Convention and the Strategic Approach to International Chemicals Management (SAICM).

    Contribution to the Swedish export strategy

    Bilateral cooperation is generally based on a question that includes different technical solutions. Agencies for examples arrange study visits for the cooperation partner to various facilities. The Swedish Environmental Protection Agency and the Swedish Agency for Marine and Water Management is part of Team Sweden, which is a network of agencies and companies who are all working to promote Swedish exports abroad and contribute indirectly to the promotion of Swedish companies' export opportunities and the implementation of the government's export strategy.

    International cooperation is crucial to achieve most of the environmental quality objectives and Agenda 2030. The bilateral envelope gives authorities the possibility to form a valuable collaboration during which they with relatively small funds can make contributions that will be important and is of strategic significance. The bilateral programs enable us to maintain the good relations as well as develop cooperation with strategic countries in the field of environment and climate.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Lundh, Thomas
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Assarsson, Eva
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Broberg, Karin
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Tidstrender för bly, kadmium och kvicksilver: – en uppdatering 20192020Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Exponering för låga halter av bly, kadmium och kvicksilver kan ge skador på nervsystemet, benskörhet, ökad risk för frakturer samt hjärtkärlsjukdom. På uppdrag av Naturvårdsverket har vi genomfört en studie med syfte att kartlägga tidstrender för dessa metaller i blod hos barn i Landskrona. Vi har även analyserat antimon i urin.

    Mellan åren 2013 och 2019 togs det blodprov på cirka 100 unika barn per år. Åren 2017 och 2019 kompletterades provtagningen med ett urinprov för att mäta antimon. Halterna av bly i blod har sjunkit mellan 2013 och 2017 till 7,8 μg/L (geometriskt medelvärde) men inte ytterligare år 2019. Kadmiumhalten i blod var relativt konstant - runt 0,09 μg/L - under 2013-2019. Halterna av kvicksilver i blod sjönk 2015 och 2017 men ökade 2019 till 1,3 μg/L. Halterna av antimon i urin var låga - mestadels under detektionsgränsen 0,05 μg/L - både 2017 och 2019.

    Jämfört med andra delar av Europa är halten av bly i barnen från Landskrona ungefär lika hög men på en nivå som kan ge effekter på kognitiva funktioner. Halten av kadmium är låg i jämförelse men ändå på en nivå som kan tänkas leda till toxiska effekter på lång sikt. Kvicksilverhalten är jämförelsevis högre men inte på en nivå som kan förväntas ge toxiska effekter. De uppmätta halterna av antimon i urin är låga. Bidraget av antimon från barnens konsumtion av dryck från PET-flaskor är liten.

    Resultaten tyder på att minskningen av bly-halter i blod har avtagit, kadmium-halterna är oförändrade och att kvicksilver-halterna i blod eventuellt ökar. Fortsatt uppföljning av halterna av metallerna bly, kadmium och kvicksilver hos barn i Landskrona rekommenderas.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Kommunal avfallsplanering: vägledning om kommunala avfallsplaner om förebyggande och hantering av avfall2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Detta är en vägledning till Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2017:2) om kommunala avfallsplaner om förebyggande och hantering av avfall. Vägledningen innehåller också information om olika aspekter att ta hänsyn till vid framtagandet av en kommunal avfallsplan. Vidare finns en beskrivning av de regler som styr avfallsplaneringen.

    Huvudmålgrupp är kommunerna, som är ansvariga för att ta fram den kommunalaavfallsplanen. En annan målgrupp är länsstyrelsernasom har en viktig roll i denkommunala avfallsplaneringen. Länsstyrelsenska bland annat sammanställakommunernas planer och bör delta vid samråd samt ges möjlighet att yttra sig angående behovsbedömningen enligt kriterierna i bilaga 4 i förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar.

    Med de nya föreskrifterna och vägledningen vill Naturvårdsverket att kommunerna ska lägga mer fokus på avfallsförebyggande åtgärder, vilket bland annat framgår av den ändrade rubriken till föreskrifterna. Även ordningen på paragraferna är ändrad så att krav på mål och åtgärder kommer först. Detta för att visa att det viktiga med planerna är att redovisa vad som behöver hända med avfallsarbetet i kommunen, inte att beskriva nuläget. Vidare lägger de nya föreskrifterna och vägledningen stor vikt på samverkan inom kommunen, såväl som med andra aktörer i arbetet med att ta fram planen. En större samverkan under hela processen med att ta fram ny eller reviderad avfallsplan höjer kvaliteten och ökar förankringsgraden av planen liksom sannolikheten att åtgärderna i avfallsplanen kommer att genomföras.

    Andra viktiga förändringar är att:

    􀁸 Avfallsplanens syfte ska beskrivas.

    􀁸 Mål och åtgärder ska utgå från de nationella miljökvalitetsmålen, etappmålen samt andra relevanta mål, strategier och planer.

    􀁸 Mål och åtgärder för att förebygga och begränsa nedskräpning har tillkommit.

    􀁸 Kommunerna ska redovisa de styrmedel man planerar att använda för att implementera mål och åtgärder i kommunens avfallsplan.

    􀁸 Begreppet hushållsavfall har ersatts av begreppet avfall som kommunen ansvarar för, vilket tydliggör att kommunen ansvarar för både hushållsavfall och avfall som uppkommer i kommunens egna verksamheter. Skälet är att kommunen bör föregå med gott exempel och ta fram mål och åtgärder för att förebygga och minska avfallets mängd från egna verksamheter.

    􀁸 Tydligare koppling mellan fysisk planering och avfallsplanering.

    När det gäller nulägesbeskrivningen, som många kommuner upplevt som tids- och resurskrävande, innehåller de nya föreskrifterna mindre krav på vilka uppgifter som ska redovisas. Kommunen får i större utsträckning avgöra vilka uppgifter sombehövs. Motivet är att avfallsplanen bör fokusera på mål och åtgärder och inte handla så mycket om att beskriva nuläget.

    Slutligen har kraven på vilka uppgifter om planen som kommunerna ska lämna till länsstyrelsen ändrats. Istället för att redovisa uppgifter om avfallsmängder ska kommunen bland annat redovisa uppgifter om mål, åtgärder och styrmedel. Det är viktigt för att länsstyrelsen ska kunna följa upp om de kommunala avfallsplanerna innehåller mål och åtgärder, i enlighet med de nationella miljökvalitetsmålen, etappmålen samt andra relevanta mål, strategier och planer. Även de uppgifter om avfallsplanerna som länsstyrelsen ska sammanställa och lämna till Naturvårdsverket har ändrats på motsvarande sätt. Syftet med länsstyrelsens sammanställning till Naturvårdsverket är att den ska utgöra ett underlag till nya nationella strategier och planer.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Sundin, Anna Maria
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency.
    Linderholm, Linda
    Swedish Environmental Protection Agency.
    Hedlund, Britta
    Swedish Environmental Protection Agency.
    Bly Joyce, Kerstin
    Swedish Environmental Protection Agency.
    Klingspor, Karin
    Swedish Environmental Protection Agency.
    Avancerad rening av avloppsvatten för avskiljning av läkemedelsrester och andra oönskade ämnen: Behov, teknik och konsekvenser Redovisning av ett regeringsuppdrag2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Naturvårdsverket konstaterar att det finns ett behov att införa avancerad rening av läkemedelsrester i avloppsvatten. Sådan rening skulle även medföra rening av andra oönskade ämnen, vilket förstärker behovet.

    Om och var läkemedelsrester riskerar att vara ett problem beror bland annat på de lokala förhållandena, till exempel recipientens känslighet. Samtidigt anser Naturvårdsverket att recipientens känslighet mot föroreningar inte bör vara ensamt avgörande vid kravställande på rening. Mängden utsläppta läkemedelsrester och långsiktiga effekter bör även tas i beaktande. Den samhällsekonomiska kostnaden för att införa avancerad rening beror delvis på reningsverkens storlek och existerande kapacitet varför även storleksgränser kan vara en indelningsgrund för kravställan.

    Behovet motiveras framförallt utifrån risken för långsiktiga effekter av konstant exponering av låga halter läkemedelssubstanser i den akvatiska miljön med eventuell negativa effekter på vattenlevande organismer. Behovet motiveras även av att en del läkemedelsubstanser också är persistenta och kommer att lagras upp i miljön och ackumuleras i biota. Att framtida effekter för miljön och människans hälsa är svåra att förutse gör att införandet av avancerad rening kan motiveras utifrån försiktighetsprincipen i miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Studier har visat att läkemedel bland annat kan ha hormonstörande effekter och risk för bidrag till spridning av antibiotikaresistens.

    Vidare har en studie visat att beräknade halter1för ett antal läkemedelssubstanser irecipienterna överstiger värden i bedömningsgrunder2och effektnivåer3i ett antalvattenförekomster vid avloppsreningsverk. Detta indikerar att det finns ett behov av att vidare utreda om sådana vattenförekomster uppfyller kraven för godekologisk status. Dessutom har det i en screeningstudie detekterats ett antal läkemedelssubstanser (15 av 101) i så hög halt i ytvattnet i recipienterna att deförväntas ha en farmakologisk effekt4i fisk som exponeras för vattnet.

    Vid vilka och hur många avloppsreningsverk det finns ett behov av avancerad rening kan inte pekas ut med befintligt underlag, men faktorer som har stor betydelse för att prioritera var insatser behöver vidtas har identifierats. Vid implementering av kompletterande reningssteg för läkemedelsrester och andra oönskade ämnen behöver hänsyn tas till lokala förhållanden, såsom:

    o􀀃 Mängden läkemedelsrester och andra persistenta föroreningar som släpps ut till recipienten

    o􀀃 Recipientens vattenomsättning, där de recipienter med låg initial utspädning och låg vattenomsättning riskerar att uppnå halter som värdena i bedömningsgrunderna för särskilt förorenande ämnen (SFÄ) och effektnivåer

    o􀀃 Flera avloppsreningsverk med utflöde till samma recipient

    o􀀃 Recipientens känslighet, såsom till exempel ekologisk känslighet

    o􀀃Variationer över året i vattenomsättning i recipienten ochvariationer i utsläppsmängder från avloppsreningsverket

    Det finns tillgängliga tekniker för avancerad rening av avloppsvatten från läkemedelsrester. Teknikkombinationer som använder sig av olika reningsmekanismer, såsom fysikaliska metoder, oxidativa metoder, biologiska metoder och adsorption, resulterar i en nära fullständig rening av samtliga läkemedelssubstanser från avloppsvatten. Teknikerna skulle därutöver kunna bidra till rening av andra oönskade ämnen och möjlighet till minskad spridning av antibiotikaresistens, beroende på val av teknikkonfiguration. Det är viktigt att välja reningsteknik utifrån vilken målsättning som gäller och lokala förutsättningar då varje avloppsreningsverk är unikt.

    Avancerad rening implementeras som ett komplement till befintligt avloppsreningsverk och samtliga tekniker är beroende av en väl fungerande huvudrening, vilket framförallt behöver beaktas vid mindre avloppsreningsverk där det inte är givet att en effektiv rening av närsalter, organiska ämnen och partiklar finns på plats. Samtliga tekniker fungerar vid både mindre och större avloppsreningsverk, men det finns skalfördelar vid installation vid större anläggningar med lägre kostnader. Generellt sett har större anläggningar även mer resurser för att säkerställa uppföljning, processoptimering, drift och underhåll av anläggningen. En effektiv rening för studerade ämnen för anläggningar större än100 000 pe kan för flertalet reningstekniker uppnås för under 1 kr/m3utifrån vissaantaganden. För mindre anläggningar (2 000 – 20 000 pe) kan kostnaderna förvissa reningstekniker uppgå till ca 5 kr/m3, dock är osäkerheten i beräkningarnabetydligt större för mindre avloppsreningsverk. Med bland annat fortsattteknikutveckling, driftserfarenheter och mer resurseffektiva anläggningar kommer kostnadsbilden att kunna förändras över tid.

    De miljökostnader som är förknippade med införandet av avancerad rening handlar främst om en ökad energianvändning och kemikalieanvändning. Detta innebär en negativ påverkan på andra miljökvalitetsmål. Andra miljöaspekter att beakta är bildandet av restprodukter. En del av teknikerna medför en kontaminering av avloppsslammet, vilket bör beaktas vid val av teknik och slamstrategi på avloppsreningsverket.

    Införandet av avancerad rening medför nyttor för miljö och hälsa. Flertalet studier har visat att läkemedel kan ha negativa effekter i den akvatiska miljön, bland annat hormonstörande effekter och risk för spridning av antibiotikaresistens. Nyttor för samhället är här identifierade, men det har inte varit möjligt att kvantifiera den nytta som avancerad rening skulle bidra till på nationell nivå.

    Ett antal drivkrafter och hinder för införande av avancerad rening vid svenska avloppsreningsverk har identifierats. Exempel på drivkrafter är det identifierade behovet i den lokala recipienten, liksom förväntade nya eller tillkommande reningskrav. Vad gäller hinder står vatten- och avloppsbranschen inför stora utmaningar framöver, främst i form av ökade investeringsbehov. Ledningar behöver bytas ut i snabbare takt och kraven på avloppsvattenrening och säkrad produktion av dricksvatten ökar alltmer. Detta är särskilt kännbart för mindre kommuner. Kommuner som ingår i samverkanslösningar och regionala samarbeten bedöms dock kunna möta de framtida utmaningarna lättare. Små kommuner med liten betalningsbas har som regel svårare att finansiera avancerad uppgradering av sina avloppsreningsverk utöver lagkrav då andra investeringar måste prioriteras för att trygga den långsiktiga hållbarheten.

    Sammanfattningsvis behöver en rimlighetsavvägning göras i det enskilda fallet där behovet och nyttan av införandet av avancerad rening ställs mot kostnaderna.

    Behov av fortsatt arbete

    Behovet av att införa avancerad rening på avloppsreningsverk varierar och vi vet idag inte hur många eller vilka som bör prioriteras. Det är också önskvärt att säkerställa en kunskapsuppbyggnad och hållbar implementering av avancerad rening eftersom detta är under utveckling, till exempel genom ett etappvis införande. Naturvårdsverket föreslår att regeringen låter utreda fortsatta steg i riktning mot ett införande av avancerad rening med början där behovet är störst:

    Steg 1: Utreda vid vilka avloppsreningsverk behovet är störst att införa avancerad rening av läkemedelsrester

    Steg 2: Utreda vilken styrning som på ett samhällsekonomiskt effektivt och ändamålsenligt sätt kan leda till att avancerad rening införs där behovet är störst.

    Download full text (pdf)
    fulltext