2 23 - 53 of 53
rss atomLink to result list
Permanent link
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
  • von Oelreich, Kristina
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency.
    Kleen, Annika
    Swedish Environmental Protection Agency.
    Hultåker Hammarström, Sofia
    SKOP-research AB.
    Waste prevention in criteria in public procurement: Tools for achieving the national environmental quality objectives2016Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The Environmental Protection Agency has carried out regular questionnairebased surveys in order to monitor the extent to which environmental requirements are imposed in connection with public procurement in Sweden. Questionnairebased surveys have been carried out in 2004, 2007, 2009 and 2013. The target group for the surveys has been procurement officers within municipal authorities, county councils, government agencies, state-owned companies and embassies belonging to the Ministry of Foreign Affairs.

    The Environmental Protection Agency carried out another questionnairebased survey during 2015 which focused on the extent to which and the way in which purchasing government agencies impose requirements concerning waste prevention measures in procurement.

    The conclusions that are drawn from the results of the survey and a subsequent workshop are that the extent to which requirements are imposed concerning waste prevention measures varies between different procurement areas, and that the work to impose this type of requirement needs to be improved.

    Among other things, the survey shows that many of the organizations that responded to the questionnaire have governing documents such as procurement policies which impose requirements to ensure that procurements are environmentally compatible. Despite these government documents, the survey shows that no significant requirements concerning waste prevention measures are imposed in procurements and that there is a lack of knowledge of how these requirements are imposed. One conclusion is that the management at various levels within the organization need to become better at monitoring and requiring the imposition of waste prevention measures in connection with procurement and the way in which they should be handled during the agreement period.

    The survey also shows that the majority of the organizations have both a centralized and decentralized procurement organization, which may also be of significance as regards the way in which the requirements are imposed in connection with procurement. There is a tendency for many people to believe that it costs more and takes longer to carry out procurements if requirements concerning waste prevention measures are imposed. In spite of this, the majority of the organizations will impose such requirements and there is demand for more and simpler tools, i.e. concrete assistance in individual cases for formulating requirements for different types of procurement.

    In order to achieve this, better training of procurement officers/buyers is needed, and those who provide the courses must have the right background and competence. Better internal collaboration is also needed within the organization between staff with a knowledge of environmental matters and buyers. In order to contribute to a reduction in the environmental impact, organizations should impose requirements concerning waste prevention measures in the first instance on the basis of a number of prioritized areas,such as energy, the construction sector, transport, food products, chemicals, IT and textiles.

    Environmentally compatible procurement where requirements are imposed concerning waste prevention measures is an important instrument for contributing to achievement of the generational goal and the national environmental quality objectives. In order to environmentally compatible procurements with requirements concerning waste prevention measures to achieve a breakthrough as desired, the issue needs to be monitored and brought up at political level and government agencies with central responsibility for procurement issues need to prepare guidance and offer courses within the area.

    The most important results from the present survey are as follows:

    Procurement method

    A majority (59 percent) of the organizations carry out their own procurements and have their own framework agreements.

    The way in which procurements are organized

    A large majority (61 percent) of the organizations have decentralized procurements in the organization.

    The quality/environment models by which the organization is governed

    Just over two out of every five (45 percent) replied that the organization is governed by a process-oriented working method.

    Environmental review

    One in four (27 percent) have carried out an environmental review which covers the work relating to environmentally compatible procurement.

    Procurement policy

    One third (32 percent) replied that their organization has a procurement policy or central guidelines which include environmental considerations in connection with procurement.

    Requirements concerning waste prevention measures

    Two in five (42) of the organizations impose environmental requirements concerning waste prevention measures within construction and demolition.

    Types of requirements concerning waste prevention measures

    Just over half (56 percent) usually impose general requirements. Almost as many (54) usually require an environmental management system to be in place.

    Requirement for a reduction in volumes of waste

    Just over two in five organizations (43 percent) have imposed a requirement for waste volumes to be reduced as regards construction and demolition contracts.

    Requirement for reduction in volumes of hazardous waste

    Almost half (49 percent) have imposed a requirement to reduce the volumes of hazardous waste generated as regards construction and demolition contracts.

    How requirements are imposed

    Most organizations (83 percent) which impose requirements in connection with procurement impose them as obligatory requirements/shall requirements.

    Decisive in connection with contract awards

    A few of the organizations (three percent) replied that the use of waste prevention criteria was decisive in connection with the awarding of contracts during 2014.

    Criteria linked to Sweden’s 16 environmental quality objectives

    During 2014, one third of the organizations (33 percent) used one or more criteria linked to Sweden’s environmental quality objectives.

    More guidance on how criteria can be linked to the 16 environmental quality objectives

    A large majority (69 percent) believe that their organization needs more guidance on how criteria that have been imposed can be linked to the 16 environmental quality objectives.

    Use of tools and guidelines

    A majority (54 percent) of the organizations use the criteria prepared by the Environmental Management Council.

    Use of total cost/life-cycle cost calculations

    Two in five organizations (43 percent) usually use total cost/life-cycle cost calculations where relevant.

    Waste prevention measures in a life-cycle perspective

    Most organizations (89 percent) believe that waste prevention measures must be viewed in a life-cycle perspective.

    Innovation procurements

    Almost two out of every five (38 percent) think that innovation procurements are preferable to ordinary procurements in order to stimulate new concepts for waste prevention measures.

    Follow-up of requirements concerning waste prevention measures

    One in five (21 percent) extensively follow up the requirements concerning waste prevention measures that are imposed in connection with procurement during the agreement period.

    Measurements to determine whether the criteria have reduced the environmental impact

    Very few organizations (two percent) have been able to any significant degree to measure whether the use of waste prevention criteria have reduced the environmental impact in the procurements that the organizations have carried out.

    The need for waste prevention measures

    Three in ten organizations (30 percent) think that there is a strong need for waste prevention measures.

    The biggest obstacles to the imposition of waste prevention requirements

    A very large majority (76 percent) replied that the biggest obstacle to imposing requirements concerning waste prevention measures is a lack of awareness concerning how to impose requirements.

    How can more requirements concerning waste prevention measures be imposed?

    A quarter of the organizations (24 percent) replied that they would impose environmental requirements concerning waste prevention measures if they received help to formulate the requirements.

  • Tytor, Simon
    Medins Havs och Vattenkonsulter.
    Bottenfauna i Gävleborgs län 2019: Regional miljöövervakning och kalkeffektsuppföljning vid 17 lokaler2020Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I årets undersökning av bottenfauna ingick nio lokaler i kalkeffektuppföljning-en (KEU) samt åtta lokaler i regional miljöövervakning (RMÖ). Sammanfatt-ningsvis visade resultatet från expertbedömningarna på tämligen opåverkade förhållanden vad gäller surhet (måttligt surt-nära neutralt) med undantag av lokalerna i Glasboån (BF184) samt Blecksjöån (HS409) som expertbedömdes som sura. Vidare visade statusklassningen med avseende på näringsämnespå-verkan på god till hög status på samtliga lokaler med undantag av Glasboån (BF184) som klassades som otillfredsställande. Vid expertbedömningen be-dömdes statusen med avseende på näringsämnespåverkan vara hög vid samt-liga undersökta lokaler med undantag av Murån (x33-27) som expertbedömdes som god.

  • Meissner, Ylva
    et al.
    Medins Havs- och Vattenkonsulter.
    Sundberg, Irene
    Medins Havs- och vattenkonsulter.
    Kiselalger i Gävleborgs län 2019: Kalkeffektuppföljning och Regional miljöövervakning2020Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I Gävleborgs län undersöktes år 2019 kiselalger på 11 vattendragslokaler inom kalkeffektuppföljningen och 8 lokaler inom den regionala miljöövervakningen.Statusklassningen av påverkan från näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS. Som stöd till detta index har även mängden näringskrävande (TDI) och andelen föroreningstoleranta (%PT) kiselalger beaktats. För surhetsklassningen användes ACID-indexet, som är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med pH lägre än 7.


    Alla lokaler inom kalkeffektuppföljningen bedömdes tillhöra hög status, vilket visar näringsfattiga förhållanden.Samtliga av de undersökta lokalerna visade alkaliska (årsmedelvärde för pH över 7,3) eller nära neutrala (årsmedelvärde för pH 6,5-7,3) förhållanden, vilket indikerar att där inte föreligger någon surhetspåverkan.

    Regional miljöövervakning

    Samtliga lokaler inom den regionala miljöövervakningen bedömdes tillhöra hög status, vilket visar näringsfattiga förhållanden.Björsjöbäcken hade ett surhetsindex som motsvarade alkaliska förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för pH bör vara högre än 7,3.I Sorgån, Gådaån, Kilbobäcken, Nianån och Djupråbäcken motsvarade surhets-indexet ACID nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för pH bör ligga mellan 6,5-7,3. Indexvärdet i Sorgån och Gådaån låg dock mycket nära respektive relativt nära gränsen mot alkaliska förhållanden.Surhetsindexet ACID i Murån och Lillån visade måttligt sura förhållanden, vilket betyder att års-medelvärdet för pH bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att pH-minimum varit lägre än 6,4.

  • Kyrkander, Tina
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB.
    Utredning av bedömningsgrunder för makrofyter 20192019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sedan 2009 har ett antal länsstyrelser skapat ett samarbete avseende inventeringar av vattenväxter (makrofyter) som ingår i den regionala miljöövervakningen. Inventeringarna samordnas av Länsstyrelsen i Stockholm med ett gemensamt delprogram.Länsstyrelsen i Stockholm har gett Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB i uppdrag att utvärdera det gemensamma delprogrammet genom att undersöka hur nya indikatorvärden och viktfaktorer för makrofyter skulle kunna tas fram samt vilka begränsningar som finns idag. Detta har gjorts genom analys av data avseende makrofyter och vattenkemi.

  • Walve, Jakob
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Uppsala län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik.
    Rolff, Carl
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Uppsala län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik.
    Svealandskusten 2019: Tillståndet i kustvattnet - resultat från förbundets mätprogram2019Report (Other academic)
  • Flink, Henrik
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Yngwe, Rickard
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Blass, Martina
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Karlsson, Erik
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Faktablad – Resultat från övervakningen av kustfisk 2019:3: Lagnö (Egentliga Östersjön) 2002–20182019Report (Other academic)
    Abstract [sv]
    • Sedan provfiskets start, med undantag för 2015–2017 då mört dominerade, har fångsten i Lagnö dominerats av abborre, följt av mört, strömming, nors och gärs.
    • Under 2018 års provfiske utgjorde abborre hela 61 procent av fångsten och den stora fångsten bröt en tidigare nedåtgående trend för arten. 
    • Strömming, nors, löja och tånglake har ökat i fångsten medan gädda och gös har minskat. 
    • Antalet fångade arter per år har minskat över tid. Exempel på arter som tidigare fångats men som inte förekommit under senare år är gädda, id, braxen och gös. Däremot har den totala mängden fisk som fångats ökat över tid. 
    • Fångsten av stora individer har minskat sedan provfiskets start, både för alla arter generellt (> 30 centimeter) och för abborre (> 25 centimeter) specifikt. Möjliga förklaringar kan vara ett ökat fisketryck eller en ökad naturlig dödlighet från till exempel säl och skarv. 
    • Den trofiska medelnivån har minskat över tid och är i Lagnö starkt kopplat till fångsten av abborre, den dominerande arten av rovfisk, samt mört. 
    • Abborrens tillväxt har inte förändrats över tid. Det antyder att den minskade förekomsten av stor abborre i fångsten inte kan förklaras av en långsammare tillväxthastighet. 
  • Flink, Henrik
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Landfors, Fredrik
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Faktablad- Resultat från övervakningen av kustfisk 2019:2: Vaxholm (Egentliga Östersjön) 2016-20182019Report (Other academic)
    Abstract [sv]
    • Under de tre år som provfisket i Vaxholm har pågått har fångstsammansättningen varit relativt konstant. 
    • Under 2018 fångades 75 fiskar per ansträngning (antal individer per nät och natt) fördelat på 12 arter. Totalfångsten var större än 2016 och 2017. Mört var den vanligaste arten i fångsten (50 procent), följt av abborre, strömming, braxen och gärs. 
    • Den totala fångsten av karpfisk i Vaxholm var stor, under 2018 fångades 44 individer per ansträngning vilket var högre än tidigare år. De arter av karpfisk som fångats i Vaxholm är mört, braxen, löja, björkna, id och sutare. 
    • Det fångades relativt många stora individer (> 30 centimeter) i Vaxholm och fångsten var något större 2018 än under de två tidigare åren. Av stora fiskar dominerar braxen och abborre, men även individer av gös, sik, mört och sutare över 30 centimeter fångades. 
    • I provfiskefångsten utgjorde abborre 98 procent av all rovfisk. Förutom abborre förekom även rovfisken gös i fångsten. Antalet abborrar såväl som antalet rovfiskar var fler under 2018 än tidigare år. 
    • Diversitetsindexet och den trofiska medelnivån har varit likartad under de tre år provfisket pågått, och är i nivå med närliggande provfiskeområden. 
    • Ett- till fyra-åriga abborrar var efter den varma sommaren 2018 större vid given ålder jämfört med tidigare år. 
    • Ett lågt siktdjup i kombination med den stora fångsten av karpfisk antyder att Vaxholm är påverkat av hög näringsbelastning.   
  • Pihl Karlsson, Gunilla
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hellsten, Sofie
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Akselsson, Cecilia
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Karlsson, Per Erik
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Försurning och övergödning i Västra Götalands län: Resultat från Krondroppsnätet 2017/182019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län genomför IVL Svenska Miljöinstitutet, i samarbete med Lunds universitet, mätningar av lufthalter, nedfall och markvattenkemi i Västra Götalands län inom Krondroppsnätet.Västra Götalands län har varit medlem i Krondroppsnätet sedan 1990, och den längsta mätserien är 28 år. I denna rapport redovisas resultaten från mätningar under det hydrologiska året 2017/18. Ett hydrologiskt år omfattar mätningar från och med oktober till och med september påföljande år. Samtliga tidigare mätningar, inklusive avslutade mätlokaler, visas i föregående års Krondroppsnätsrapport.Årets mätningar ger tillsammans med tidigare års mätningar en bra bild över försurningsläget och kväve-situationen i Västra Götalands län. Vidare redovisas resultaten i förhållande till övriga svenska mätningar inom Krondroppsnätet. I rapporten redovisas även andra relaterade projekt samt aktuella händelser från 2018, som är relevanta ur Krondroppsnätets synvinkel. I Bilaga 1 visas information om länets mätningar och mätplatser.

  • Procurement of pharmaceuticals in an environmental context and its inclusion into the CSR Compass2016Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This project is meant to be a follow-up to the experiences gained in the pre-study on Greening Supply Chains as an attempt to make a “Market Readiness Analysis” regarding potentials for Sustainable Public Procurement (SPP). As the pre-study was carried out mainly as a literature review, this project will focus on experiences from case studies based on practical work. The pharmaceutical industry was chosen as the sector to review due to the complexity of procurement of pharmaceuticals and in order to identify different types of obstacles for procurers in their daily work.

    The project includes different sub-studies with the specific objectives to:

     Understand the current knowledge of procurement of pharmaceuticals in the literature

     Review the use of public procurement in Sweden

     Understand the implications of public procurement applied to case studies

    Another main objective with this project is to suggest amendments to the CSR (Corporate Social Responsibility) Compass, which now focuses on the social dimension, with relevant information taking also into account the environmental dimension. By adding the environmental dimension into the CSR Compass it will cover a much broader context in line with the definition of sustainability. Hence, the combined approach including both the social and the environmental dimension might very well lead the final achievement of a Sustainability Compass.

    Environmental information is sparsely involved in current practices when procuring pharmaceuticals. One important reason is that the primary focus when evaluating risks and benefits with pharmaceuticals are linked to human health aspects and not impacts on the environment. Another equally important reason is the multiple obstacles for going public with environmental information linked to the manufacturing and use of pharmaceuticals following the market-induced secrecy necessary for original pharmaceutical producers to maintain their competitive edge as well as strict rules to adhere to with regard to “green” claims.

    However, there exist some future possibilities to broaden the use of environmental information in public procurement. These possibilities include the following areas:

     Developing a more structured overview of what the market can offer and the environmental work at potential suppliers through the Market Analysis

     Make use of Life Cycle Assessments (LCA) and Environmental Product Declarations (EPD) to facilitate the identification of products with superior environmental performance

     Stimulate the provision of more traditional product-related environmental information to be publicly available in

     Start to routinely request environmental information from manufacturing and packaging as a part of an Environmental Management Systems in contract clauses

     Secure sufficient resources to carry-out follow-up activities to get a better control of deliverables according to contracts and to secure continuous improvements by suppliers and sub-suppliers

     Enhance the cooperation and the dialog between different actors/ target groups along the value chain

    Any attempt to make better use of environmental information in public procurement has most likely a better chance to be operational and used in practice if they are related to legislation or to widely recognized management systems on a global scale, e.g. via the new EU directive for public procurement or ISO 14001.

  • Ringblom, Helena
    et al.
    Berlin, Gudrun
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Skåne.
    Pettersson, Thomas
    Swedish Environmental Protection Agency.
    Wennerblom, Tord
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Åberg, Johan
    Executive, Myndigheter, Skogsstyrelsen.
    Kometprogrammet 2010-2014: Slutredovisning av regeringsuppdrag om att påbörja ett samverkansprogram med markägare med kompletterande metoder för skydd av natur2014Report (Other academic)
    Abstract [en]

    2 Summary

    This report represents the final report on the Government assignment.

    2.1 The Komet Programme

    The Swedish Environmental Protection Agency, the Swedish Forest Agency and Skåne County Administrative Board have been commissioned by the Government to conduct activity regarding complementary methods for the protection of nature in five major geographical areas. This task is intended to contribute to increasing the use of nature conservation agreements, and the interest of landowners in contributing to nature conservation was to be tapped. The task has been carried out as a project with a national project working group, a steering group and a reference group, as well as in close collaboration with regional authorities and stakeholder organisations. The activity was initiated in May 2010 in five areas, known as Komet areas.

    The project briefly entailed ascertaining the level of interest among landowners in formal protection of forests by providing wide-ranging information. The regional authorities did not undertake any outreach activity in the Komet areas. Instead, work on protection was based on the landowners' expressions of interest. Cases commenced previously, as well as acute threats to sites of special forest biology interest were, however, dealt with by the authorities in the usual way in the five Komet areas. The strategic approach according to the National Strategy for the Formal Protection of Forests was therefore not implemented in full.

    2.2 Results

    2.2.1 Fulfilment of the environmental objective Sustainable Forests

    A total of 292 sites containing a total area of 1 130 hectares of productive forest land were protected under the Komet programme up to 31 March 2014: 138 habitat protection areas, 123 nature conservation agreements and 31 agreements on the establishment of nature reserves. The average area of the protected sites within the Komet areas was smaller than outside. The protective value as indicated by sorting into value groups is somewhat lower in the protected areas within the Komet Programme than outside.

    2.2.2 Use of nature conservation agreements

    The use of nature conservation agreements has increased in the Komet areas, as compared to the rest of the country, but the average acreage protected by nature conservation agreements was smaller in the Komet areas than in the rest of the country.

    2.2.3 Tapping of the interest of landowners in nature conservation

    A total of 802 expression of interest were received during the programme period. This means that around two per cent of landowners in the Comet areas submitted expressions of interest. Around 83% of the assessed expressions of interest related to some extent to a site of special forest biology interest. A third of these in turn were areas not previously registered as woodland key habitats or objects of conservation value. The wishes of landowners regarding form of protection in the programme were largely met. To the extent that the Komet programme was known about, the project gained a positive reputation in many respects with regard to collaboration between landowners and authorities. Several of the reference group's organisations reported that the Komet programme as a way of working was well received by landowners in the Komet areas, as well as by their representatives.

    2.2.4 Costs

    The aggregate costs of the Komet programme in 2010-2014 were just over SEK 30 million in administrative costs and just over SEK 77 million in compensation paid to landowners. This is equivalent to an administrative cost of around SEK 27 000 per hectare and average compensation to landowners of just over SEK 68 000 per hectare.

    2.3 Conclusions

    Overall it can be noted that the Komet programme has developed favourably in several respects during the programme period. Target fulfilment regarding the acreage of protected forest improved, use of nature conservation greements increased, collaboration at various levels was enhanced and administrative costs decreased. At the same time, the contribution of the Komet programme to fulfilment of the objective remains low compared with outside, and the quality of the nature conservation agreements in terms of both acreage and protective value was lower than outside. Collaboration and information within the Komet programme could have been developed significantly more, particularly as three out of every four landowners were still unaware of the programme when it came to an end. The administrative costs of the Komet programme were high compared to ordinary work on formal protection of forests in the rest of the country.

    Activity under the Komet programme was in progress for four years, and a great deal needs to undergo further development before this complementary method can make a substantial contribution to fulfilling the objective, increased use of nature conservation agreements and at reasonable cost. At the same time, the Komet programme has contributed to very positive effects such as improved cooperation between between authorities and between authorities and the landowners' organisations. Active involvement of forestry stakeholders with information efforts has proved essential for continued successful activity and at reasonable cost to the authorities. Forestry stakeholders have also shown a strong commitment to the Komet programme. It has also been found that the interest of individual landowners in nature conservation has been stimulated and previously unregistered natural assets have been captured. This is experience that should be exploited in continued work on formal protection of forests.

    2.4 Continued work on formal protection of forests

    We propose that a complementary working method for formal protection of forests with easier opportunities for landowner initiatives should be introduced nationwide from 2015. This working method would be applied alongside other tools in conservation efforts which involve work on site protection based on initiatives from the authorities, which is entirely in line with the expectations expressed by the Government.

    We note at the same time that in the spring budget the Government has not given notice of any boost to the appropriations. Introduction of this way of working and the structure of the work with formal protection of forests will therefore have to be adapted firstly to the resources affected agencies have at their disposal and secondly to the degree to which representatives of forest owners can become involved. We therefore consider that the appropriations should be strengthened, firstly in view of the above and secondly in view of the fact that there is now a long "queue" of property owners throughout the country for whom agreements on compensation are ready in practice but where there is a lack of funds to conclude final agreements.

    An estimate, based on the Komet programme, of costs of introducing the working method during the first three years is presented. A total sum of SEK 116 million is estimated for the period 2015-2017. After initial start-up costs in 2015, the additional administrative cost of this working method is put at just over SEK 30 million per year.

    The consequences of introduction within the framework of existing resources are discussed in the report. Both agency appropriations and appropriations for compensation of landowners are already judged to be inadequate today, both in relation to the high level of interest among landowners in formal protection of forests and to fulfilling the objective of Sustainable Forests. The introduction of the working method with the additional costs it entails is thus considered to mean that the "queue" of landowners waiting for compensation will continue to grow.

    The main features of the positions we presented to the Government in February 2014 are outlined in section 7. A further three months of activity in the Komet programme, from 1 January 2014 to 31 March 2014, have further confirmed the basis for the positions presented at that time.

    The instructions for continued work on introducing the complementary way of working throughout the country are not discussed in detail in this final report. This is an issue that merits further consideration so that the experience gained in the Komet programme can be put to use, among other things in consideration of prevailing financial circumstances. It is intended that the instructions will be drawn up by the authorities during the autumn of 2014, in dialogue with the county administrative boards, representatives of forestry and environmental organisations.

  • Pihl Karlsson, Gunilla
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Kronobergs län. Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute. Kronobergs luftvårdsförbund .
    Karlsson, Per Erik
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Akselsson, Cecilia
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Länsvis totalt nedfall av oorganiskt kväve och svavel till barrskog: 2001-20182019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Krondroppsnätet (SWETHRO) genomför mätningar i skog och på öppet fält vid ett stort antal mätplatser fördelade över hela landet. Här mäts lufthalter, våtdeposition, torrdeposition, krondropp och markvattenkemi. Ett stort antal ämnen och parametrar mäts, däribland svavel- och kväveföreningar, som har stor betydelse för försurnings- och övergödningsproblematiken. Krondroppsnätet koordineras och genomförs av IVL Svenska Miljöinstitutet i samarbete med Lunds universitet.

    Denna rapport utgör den tredje temarapporten inom programperioden 2015–2020 för Krondroppsnätet och presenterar totalt nedfall av oorganiskt kväve och svavel till barrskog för tidsperioden 2001 till 2018 för samtliga län som nu är medlemmar i Krondroppsnätet.

    Syftet med rapporten är att bidra till att belysa nedfalls-situationen i länen samt att ge underlag till den regionala miljömålsuppföljningen, främst för miljömålen Bara naturlig försurning och Ingen övergödning. Då ett syfte är att bidra till miljömålsarbetet presenteras data för kalenderår och inte för hydrologiskt år, då miljömålen följs upp på kalenderår.

    Kritisk belastning för kväve i barrskog och myrmark (5 kg/ha) har under perioden 2001–2018 överskridits i stort sett i alla län, förutom de fyra nordligaste länen: Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län. Det totala kvävenedfallet till barrskog har dock minskat, vilket är statistiskt säkerställt, över perioden för alla län utom Skåne och Västerbottens län. Den totala procentuella minskningen av kvävenedfallet varierade mellan 26 % (Halland och Västernorrland) till 53 % (Stockholms län). Under de tre senaste åren överskreds den kritiska belastningen för barrskog och myrmark i hela Götaland, men inte i Norrland. I Svealand överskreds den kritiska belastningen enbart i Värmland.

    Nedfallet av svavel till barrskog har minskat kraftigt under perioden 2001 till 2018. Den statistiska analysen visade att det länsvisa nedfallet av svavel (utan bidrag från havssalt) sedan 2001 minskat statistiskt signifikant i samtliga undersökta län. Den totala procentuella minskningen av svavelnedfallet varierade mellan 50 % (Jämtlands län) till 87 % (Jönköpings län).

    Jämfört med kritisk belastning för kväve är kritisk belastning för svavel svårare att definiera eftersom den beror på nedfallet av både svavel och kväve samt även och skogsbrukets försurande påverkan. Under de senaste tre åren har det totala nedfallet av svavel till barrskog i Sverige, om man undantar de tre sydliga länen Skåne, Halland och Blekinge, generellt varit mycket lågt, under 1 kg per hektar och år. Detta innebär att svavelnedfallets bidrag till fortsatt försurning är mycket litet i stora delar av Sverige. Det särskilt låga svavelnedfallet under senare år beror sannolikt till stor del på minskningar av svavelhalten i fartygsbränsle, i kombination med låga nederbördsmängder. År 2014 påverkades svavelnedfallet över hela Sverige i stor utsträckning av de stora utsläpp av svaveldioxid som kom från ett vulkanutbrott på Island, vilket syns tydligt i mätningarna. De sydligaste delarna av Sverige påverkas sannolikt alltjämt från svavelutsläpp från de östra delarna av centrala Europa.

    Det minskande kväve- och svavelnedfallet under perioden 2001-2018 beror främst på att utsläppen, både i Sverige och från källor i Europa, har minskat som ett resultat av nationellt och internationellt luftvårdsarbete inom EU och FN:s Luftvårdskonvention (CLRTAP). De rapporterade utsläppen av oorganiskt kväve (NOx-N + NH3-N) från både EU-28 och separat från Sverige har under perioden 2001–2017 minskat med 28 %, medan de rapporterade utsläppen av oxiderat svavel från EU-28 under perioden 2001–2017 har minskat med 83 % och från enbart Sverige med 62 %.

  • Pihl Karlsson, Gunilla
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Kronobergs län. Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute. Kronobergs luftvårdsförbund .
    Hellsten, Sofie
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute. Swedish Environmental Protection Agency.
    Akselsson, Cecilia
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Försurning och övergödning i Kronobergs län: Resultat från Krondroppsnätet till och med 2017/182019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Mätningar av atmosfäriskt nedfall och markvattenkemi har bedrivits inom Krondroppsnätet i Kronobergs län sedan 1996. Under det hydrologiska året 2017/18 gjordes mätningar på fyra platser i länet, från granskogen i Fälleshult i väster till tallskogen i Attsjö i öster.

    Lågt svavelnedfall men långsam återhämtning från försurning

    Försurning utgör fortsatt ett stort miljöproblem i Kronobergs län. Svavelnedfallet i länet har minskat kraftigt under de senaste drygt två decennierna, med mellan 78 och 93 %. Trots detta går återhämtningen från försurning i markvattnet i länets skogar långsamt, med stora variationer mellan de olika provytorna.Ett historiskt högt försurande nedfall under många år återspeglas i bestående surt markvatten, med pH runt eller under 5 och utan buffringskapacitet. Den syraneutraliserande förmågan (ANC) i markvattnet ligger kring eller under noll vid de tre provytorna i länet med långa mätserier. Vid två av provytorna förekommer förhöjda halter av toxiskt oorganiskt aluminium. Den återupptagna mätserien vid Fälleshult, i länets västra del, är ännu för kort för att ge ett tillräckligt bra underlag för en bedömning av försurningsläget.En analys av trenderna på samtliga mätplatser i södra Sverige visar att det finns många ytor utan signifikant återhämtning från försurning, och i de fall där återhämtning kan påvisas är den långsam. För att mark och vatten ska återhämta sig från försurning, och miljömålet Bara naturlig försurning ska uppnås, krävs fortsatt lågt svavelnedfall, att nedfallet av kväve inte överskrider vad skogen kan ta upp, och att skogsbrukets försurningspåverkan hålls på en låg nivå.

    Två diagram. Figurtext: Svavelnedfall som krondropp (till vänster) och syraneutraliserande förmåga (ANC) i markvattnet (till höger) vid två mätplatser i länet, tallskogen i Attsjö i länets östra del och i granskogen i Angelstad i länets västra del. Mätningarna vid Angelstad flyttades en kort sträcka 2013, vilket visas med olika symboler.

    Kvävenedfallet överskrider kritisk belastning

    Det totala nedfallet av oorganiskt kväve till barrskog i Kronobergs län har beräknats till mellan 6 och 10 kg per hektar för det hydrologiska året 2017/18, med högst nedfall i länets västra delar. Kvävenedfallet överskrider den kritiska belastningsgräns som har satts för barrskog i Sverige, 5 kg kväve per hektar och år. En analys över större geografiska områden visar att det totala kvävenedfallet till barrskog i sydvästra Sverige (dit Kronobergs län i detta fall räknas) minskade signifikant under perioden 2001–2017, med 26 %.

    Under februari och mars 2018 uppmättes ett ovanligt högt nedfall av oorganiskt kväve vid tallytan i Attsjö, strax öster om Växjö, på totalt 6 kg per hektar för dessa två månader. Orsaken till det höga nedfallet är oklar men eventuellt orsakades det av starkt förorenad luft från sydöstra Europa. Förhöjt nedfall av ammoniumkväve i krondropp under augusti 2018 indikerade att luftkvaliteten över Kronobergs län kan ha varit påverkad av sommarens skogsbränder.

    Det torra vädret medförde att markvatten endast kunde provtas vid ett fåtal tillfällen under 2018. Genomgående har dock halterna av nitrat i markvatten under de senaste åren varit mycket låga i ostörd växande skog i länet. Stormskador kan dock leda till tillfälliga perioder med ökade halter av nitrat i markvattnet och risk för utlakning till grund- och ytvatten. Att skogen mår bra och fortsätter ta upp kväve är viktigt, inte bara för miljökvalitetsmålen Levande skogar, Begränsad klimatpåverkan och Ingen övergödning, utan även för Bara naturlig försurning.


  • Andreasson, Ida
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Kronobergs län.
    Persson, Per-Anders
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Kronobergs län. Länsstyrelsen i Kronobergs län.
    Regional plan för infrastuktur för elfordon och förnybara drivmedel: Kronobergs län Rapport 2019-12-182019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sverige har som mål att vara klimatneutralt senast år 2045. Transporterna står för en stor del av våra klimatpåverkande utsläpp nationellt och regionalt. Inom transportsektorn ska utsläppen minska med 70 procent till år 2030 jämfört med år 2010 – ett av de mest ambitiösa klimatmålen i världen. För att nå målet är samhället i behov en snabb övergång till förnybara drivmedel inom transportsektorn. Omställningen kräver engagemang, innovationer och handlingskraft från samhällets alla berörda aktörer. För att nå målet kommer det behövas flera förnybara drivmedel inom den nuvarande och framtida fordonsflottan. En väl fungerande publik infrastruktur för förnybara drivmedel med god geografisk täckning är därför en helt avgörande förutsättning för omställningen till en fossilfri fordonspark.

    Denna plan är en del av Länsstyrelsens regleringsbrevsuppdrag 3.19 för budgetåren 2018 och 2019. Uppdraget har genomförts i dialog med Länsstyrelserna, Energimyndigheten och Trafikverket, länets kommuner, Region Kronoberg, Energikontor sydost, Miljöfordon Sverige, Småländska bränslen, Eon samt Bee Charging. Samverkan kring framtagande av planen har skett med närliggande länsstyrelser i Blekinge, Kalmar och Jönköpings län.

    I utredningen ”Strategisk plan för transportsektorns omställning till fossilfrihet” har sex nationella myndigheter lagt fram ett antal förslag kring insatser som behövs för transportsektorns omställning. Enligt utredningen står omställning till fossilfrihet på tre ben – ett mer transporteffektivt samhälle, energieffektiva och fossilfria fordon samt högre andel förnybara drivmedel. 

    Med transporteffektivt samhälle menas att transportarbetet med personbil, lastbil och flyg ska minska. Detta kan ske genom att transporter överflyttas till mer ener-gieffektiva trafikslag, kortas eller ersättas helt. Energieffektiva och fossilfria fordon fås genom att ställa krav på nya fordons koldioxidutsläpp. Högre andel förnybara drivmedel realiseras i en kombination av insatser inom produktion distribut-ion och användning.

    I utredningen lämnades förslag om upprättande av regionala planer till stöd för in-frastruktur för förnybara drivmedel (förslag och åtaganden 2.1.10).

  • Ellman Kareld, Louise
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Kronobergs län.
    Regional årlig uppföljning av miljökvalitetsmålen år 2019 Kronobergs län2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]


    Endast Frisk luft är nära att nås. Jord- och skogsbruk är viktiga näringar, som påverkar livet på landsbygden, biologisk mångfald och landskapets attraktivitet för friluftsliv. Ändrade vanor, skärpt lagstiftning, effektivare styrmedel och att framtagna åtgärder genomförs, behövs för att nå målen.

    Den snabba nedläggningstakten av djurhållning och åkermark möts av ett regionalt arbete inom livsmedelsstrategin. Den skapar förutsättningar för både ökad matproduktion och förädlingsgrad i länet samt för framtidstro på landsbygden.

    Restaureringen av våtmarker, som görs inom Våtmarkssatsningen, minskar näringstransporterna till havet. Övergödningssituationen påverkar både länets sjöar och vattendrag men även haven då det mesta av näringen rinner ut där. Den Nationella planen för översyn av kraftverk innebär att vattenverksamheter för elproduktion ska få nya moderna miljövillkor, samtidigt som de kan bidra till förnybar el.

    Samtidigt som det sura nedfallet har minskat har skogsbrukets andel av bidraget till försurningen ökat. GRoT är visserligen en förnybar energikälla men för att minska näringsämnesförlusten skulle näringsämnena behöva ligga kvar eller åtminstone återföras till marken som aska. Idag sprids askan huvudsakligen i andra län.

    Brist på kunskap och för lite resurser för skydd och skötsel av värdefull natur minskar möjligheterna att skydda hotade arter och miljöer i jord- och skogsbrukslandskapet liksom i vattenmiljöer. Vardagshänsynen i landskapet behöver öka.

    Utsläppen från transporter måste minska snabbare. Det påverkar klimatet, luften och bidrar till övergödning. Många människor drabbas av hälsoproblem. De projekt som pågår för att öka mängden förnybar energi, exempelvis förnybar vätgas, är viktiga steg i rätt riktning.

    Det ökade bostadsbyggandet är en utmaning för planeringsprocesserna då förtätning kan leda till ökat buller och minskade grönområden.

  • Olofsson Madestam, Håkan
    MÖRRUMSÅN 2018: Mörrumsåns vattenråd2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    PÅ uppdrag av Mörrumsåns vattenråd har Synlab i samarbete med Medins Havs och vattenkonsluter AB utfört recipientkontrollen i i Mörrumsån år 2018.  

  • Olofsson Madestam, Håkan
    Ronnebyån 2018: Ronnebyåns vattenvårdsförbund2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Ronnebyåns vattenvårdsförbund genomför regelbundna recipientundersökningar i sjöar och vattendrag inom Ronnebyåns avrinningsområde. Redovisning av mätningar från 2018.

  • Olofsson, Håkan
    Lyckebyån 2018: Lyckebyåns vattenförbund2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Lyckebyåns vattenförbund genomför regelbundna recipientundersökningar i sjöar och vattendrag inom Lyckebyåns avrinningsområde. Undersökningarna utförs av Synlab, i samarbete med Medins Havs och vattenkonsulter AB. 

    Recipientkontrollen i i Lyckebyån utförs vid totalt 17 provtagningslokaler och omfattar undersökningar av vattenkemi, metaller i vatten, och sediment, samt växtplankton, bottenfanuna, kiselalger och elfiske. Även resultat från den nationella och regionala miljöövervakningen ingår i redovisningen från 2018. 

  • Svärd, Caroline
    Helgeån 2018: Helgeåkommittén2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Helgeåkommittén (hette tidigare Kommittén för samordnad kontroll av Helgeån)utför SYNLAB Analytics & Services Sweden AB (hette tidigare ALcontrol AB) recipientkontrollen i Helgeåns avrinningsområde sedan år 1994. Föreliggande rapport är en sammanställning av resultaten från år 2018. Undersökningarna har utförts i enlighet med kontrollprogram daterat 2017-09-14. År 2018 omfattade programmet fysikaliska och kemiska vattenundersökningar, analyser av metaller i vatten samt undersökningar av växtplankton, påväxt, bottenfauna och fisk. 

    Rapportens utformning

    I rapportens huvuddel presenteras resultaten för år 2018 kortfattat. I olika bilagor är analysresultatoch metodik för vattenkemi placerade, liksom en mer ingående presentation av de biologiskaundersökningarna samt månadsvisa transporter och inrapporterade kalkmängder.

  • Hilding, Elisabet
    Bräkneån 2018: Bräkneåns vattenförbund2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Bräkneåns vattenförbund utför SYNLAB Analytics & Services Sweden AB (hettetidigare ALcontrol och KMLAB) recipientkontrollen i Bräkneån sedan år 1992. Föreligganderapport är en sammanställning av resultaten från år 2018. Undersökningarna har utförts ienlighet med ”Förslag till nytt kontrollprogram för Bräkneån, juni 2011” med hänvisning till ”Program för samordnad recipientkontroll i Bräkneån”, daterat 2003-02-18. År 2018 omfattade programmet vattenkemiska undersökningar, metaller i vatten, undersökningar av plankton och påväxt (kiselalger).

    Riksdagen har fastställt 16 övergripande nationella miljökvalitetsmål och ca 70 nationella delmål.Miljökvalitetsmålen beskriver de egenskaper som natur- och kulturmiljön måste ha för attsamhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. Syftet är att klara av alla stora miljöproblem iSverige inom en generation (år 2020). De nationella miljökvalitetsmål som främst berör sjöar ochvattendrag är: ”Levande sjöar och vattendrag”, ”Ingen övergödning”, ”Bara naturlig försurning”och ”Giftfri miljö”. För att kunna nå målen är det viktigt att känna till tillståndet i miljön.Naturvårdsverket har tidigare i Allmänna Råd 86:3 lagt upp riktlinjer för recipientkontrollen därmålet med recipientkontroll (vattenundersökningar) är att:

    • åskådliggöra större ämnestransporter och belastningar från enstaka föroreningskällor inomett vattenområde,
    • relatera tillståndet och utvecklingen i vattenområdet till belastande utsläpp och förväntadbakgrund,
    • belysa utsläppens effekter i vattenområdet,
    • samt att ge underlag för utvärdering, planering och utförande av miljöskyddande åtgärder.

    Rapportens utformning

    I rapportens huvuddel presenteras resultaten kortfattat. Analysresultat och metodik förvattenkemi är placerade i bilagor liksom en mer ingående presentation av de biologiskaundersökningarna med metodik, artlistor och lokalbeskrivningar. Även månadsvisa transporteroch kalkmängder återfinns i bilagorna.

  • Ljungström Rautiainen, Ville
    Calluna AB.
    Alsteråns recipientkontroll 2016-2018: versionsdatum 2019-03-282019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I föreliggande rapport redovisas de vattenundersökningar och resultat som inom ramen för Alsteråns recipientkontroll har utförts under perioden 2016-2018. Nuvarande status och tillstånd i systemet med avseende på ett stort antal biologiska, kemiska och fysikalisk parametrar redovisas i rapporten. Även långtidstrender som baseras på mätresultat sedan recipientkontrollens start år 1989 redovisas och diskuteras. 

  • Thore, Anna
    et al.
    Executive, Företag, WSP.
    Jansson, Magnus
    Executive, Företag, WSP.
    Energibalans Kronoberg 20182019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    WSP har på uppdrag av Kronobergs länsstyrelse och Region Kronoberg uppdaterat länets energibalans från 2015 med 2016 års värden. Data baseras på SCB:s Kommunala och Regionala Energistatistik (KRE) vilken har kompletterats genom statistik genom kontakter med relevanta aktörer i länet. Energibalansen för länet som helhet och respektive kommun har sammanställts och presenteras i form av Sankey-diagram. Vidare har statistik för utsläpp av klimatpåverkande gaser sammanställts. Statistiken över energibalansen och utsläppsnivåer har sedan jämförts med regionens uppsatta miljömål.

    En stor andel av Kronobergs läns användning av el kommer från importerad el, dessbättre är fjärrvärmen till stor del genererad med förnybara källor. Transporterna drivs fortfarande till allra största del av oljeprodukter och är också den del i samhället som orsakar störst utsläpp av växthusgaser. Kronoberg har många industrier och här börjar en energiomställning synas.

  • Langvall, Ola
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences. Swedish Environmental Protection Agency.
    Marknära ozon i Asa: Årsrapport 20182019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanställning av faktorer och gränsvärden samt utfallet av ozonhalten i Asa åren 2007 – 2010 och år 2012 – 2018.

  • Kyrkander, Tina
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Kronobergs län. Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB.
    Makrofyter i Kronobergs län 20192019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inventeringen av de fem sjöarna Vidöstern, Möckeln, Örsjön, Sandsjön samt Västra och Östra Åsnen med avseende på makrofyter (undervattensväxter) ingår i länets (kronobergs läns)miljöövervakningsprogram ”Sötvatten”. Sjöarna ingår helt eller delvis i områden som är skyddade som Naturreservat och/eller Natura 2000-område.

    2019 års inventeringar, som redovisas i föreliggande rapport, är en uppföljning av en inventering som genomfördes i sjöarna 2007.

    I rapporten beskrivs resultatet från varje inventerad och bedömd sjö med tabeller, kartor, fotografier och figurer.

  • Aspenberg, Per
    Abstract [sv]

    Denna PM är utformad enligt samma textmall som tidigare upplagor av den årliga rapporteringen om onormal sjöfågeldöd. En upprepning av texterna från tidigare versioner av rapporteringen kan tyckas onödig, men görs här för att i ett och samma dokument ge tillgång till t.ex. en fyllig bakgrundsbeskrivning utan att behöva söka fram tidigare rapporter.  Rapporten fokuserar således i första hand på tillståndet för Gästriklands kusthäckande gråtrutar. Dessa fåglar har i länsstyrelsens regi specialstuderats årligen sedan 2008 med inriktning på populationsutveckling och förekomsten av döda, sjuka eller förlamade fåglar under häckningstid.   Besök har sommaren 2019 skett vid samtliga kända kolonierna i landskapets kustområde. Björns båk utanför Norrsundet besöktes bara vid ett tillfälle i juni. Men på övriga öar med gråtrutkolonier har både tidiga och sena landstigningar skett. På dessa platser har datummässigt tidiga inventeringen fokuserat på populationsstorlek medan de sena har fokuserat på uppföljning av sjuka och döda fåglar.   Undersökningen har således gjorts på så sätt att antalet par gråtrut som inleder häckning först bedömts genom ett eller flera tidiga besök i månaden maj. Vid ett senare tillfälle, normalt i början eller mitten av juli längre fram i häckningscykeln, har eventuella döda fåglar räknats. Med tillgång till detta material kan dels totalpopulationen kolonihäckande bestämmas och dels även andelen av de adulta fåglarna som drabbats av ”trutdöden”.  Totalt sett har ett 50-tal öar, med eller utan trutkolonier, men med ansamlingar av häckande tärnor och/eller skrattmås hunnit besökas sommaren 2019. På samtliga dessa inventerade fågelöar har förekomsten av döda häckfåglar undersökts. Sammanfattningsvis kan sägas att påtagliga tecknen på minkangrepp, i form av t.ex mängder av ihjälbitna ungar, varit ovanligt få sommaren 2019 jämfört med tidigare år. Ändå har tärnkolonierna haft ojämn och på många öar oroväckande låg produktion av flygga ungar. I vissa fall kan predation från gråtrut och korp ha varit en del av förklaringen. Men på många andra öar har tärnorna helt enkelt mer oförklarligt helt misslyckats med häckningarna.  Om vi återvänder till gråtrutarna så visade räkningarna 2019 på en ökning av antalet häckande gråtrutar i undersöknings-området från fjolårets svaga siffra på 612 häckande par upp till nu 666 par 2019.   Fynden av sannolika fall av offer för trutsjukan var fåtaliga. De nio funna döda adulta gråtrutarna på häckningslokalerna visade tecken på att ha drabbats av den tiaminbristrelaterade sjukdomen, men dödsorsaken  bedömdes ändå i vissa fall inte vara helt säker. Bilden blev att trutsjukan fick mindre fäste 2019 än 2018. Det verkar subjektivt sett som trutdöden har ett samband med varmt väder sommartid. Förra året, med fler döda trutar, var ju osedvanligt varm. På Eggegrund återfanns även denna sommar en del döda fiskmåsungar med tydliga tecken på trutsjuka. De hittades i mitten av juli under sommarens varmaste period..  Tiaminbrist hos Gävlebuktens måsfåglar verkar just för närvarande inte vara något särskilt iögonfallande problem. Men sänkta nivåer av B1 är ju konstaterade för många av kustens djurarter, från blåmusslor och fisk till fåglar över hela Norra halvklotet. Hälsotillståndet hos gråtrutarna bör fungera som ett värdefullt instrument för att studera problematiken lokalt.

  • Sandsten, Håkan
    Executive, Företag.
    Makrofyter i Hornssjön, Kogaren, Stora och Lilla Sinnern: Inventering i Kalmar län2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Länsstyrelsen i Kalmar län har gett Calluna i uppdrag att inventera makrofyter (vattenväxter) i fyra sjöar. Uppdraget är ett led i den regionala miljöövervakningen och omfattade Hornssjön,Kogaren, Stora och Lilla Sinnern.

  • Forssén, Mikael
    Executive, Företag.
    Bottenfauna i Kalmar län: Biologisk uppföljning i kalkade vatten 20182018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Länsstyrelsen i Kalmar har Medins Havs och Vattenkonsulter AB under oktober 2018 genomfört bottenfaunaundersökningar på sex lokaler i rinnande vatten i Kalmar län. Syftet med undersökningen var att utifrån bot-tenfaunan följa upp effekten av den kalkning som genomförts i vattendragen. Lokalernas status bedömdes med avseende på surhet, föroreningar eller annan påverkan samt erhålla information om bottenfaunans naturvärde.

  • Sundberg, Irene
    et al.
    Executive, Företag.
    Meissner, Ylva
    Executive, Företag.
    Kiselalger i Kalmars län 2018: En undersökning av 16 vattendrag inom kalkeffektuppföljning, regional miljöövervakning och kommunal övervakning2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Medins Havs- och Vattenkonsulter AB har fått i uppdrag av Länsstyrelsen i Kalmar att utföra analyser och utvärdering av kiselalger inom kalkeffketuppföljning, regional mijöövervakning och kommunal övervakning. Undersökningen syftar till att öka kunskapen om miljötillståndet i länet och att vara underlag för statusklassning av länets och kummuners vattenförekomster samt för framtida undersöknings- och åtgärdsprogram.

  • Månsson, Carl-Johan
    Elfisken i Kalmar län 2018: en rapport inom länets miljöövervakning2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Länsstyrelsen ansvarar för kalkningsverksamheten i länet. Inom ramen för kalkningsverksamheten ingår även att följa upp effekterna av genomförd kalkning. Denna verksamhet, kalkeffektuppföljningen, omfattar såväl kemisk som biologisk provtagning. Inom den biologiska provtagningen genomförs bland annat elprovfisken i kalkningens målvattendrag. Elprovfisken utförs även inom miljöövervakningen och för att följa upp genomförda biotopvårdsåtgärder.

  • Pihl Karlsson, Gunilla
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Danielsson, Helena
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Karlsson, Per Erik
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pleijel, Håkan
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet.
    Marknära ozon i bakgrundsmiljö i södra Sverige 2018: Ozonmätnätet i södra Sverige 20182019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport presenterar resultaten från 2018 års mätningar inom ”Ozonmätnätet i södra Sverige”. I rapporten ingår även en specialanalys om de specifika väderförhållanden som rådde under sommaren 2018 och deras påverkan på ozonhalterna.

  • Fördjupad utvärderingav miljömålen 2019: Med förslag till regeringen från myndigheter i samverkan2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Mer behöver göras för att nå miljömålen

    Den fördjupade utvärderingen av miljömålen visar en positiv utveckling när det gäller bland annat luftkvalitet och försurning. På andra viktiga områden, bland annat ekosystemens återhämtning och bevarandet av biologisk mångfald, går utvecklingen åt fel håll. De styrmedel och åtgärder som behövs för att nå miljömålen kommer inte att finnas på plats till år 2020. Utsläppen av växthsgaser behöver minska i snabbare takt, de ekologiska sambanden i landskapet behöver stärkas, och spridningen av farliga ämnen behöver minska.

    En sammanhållen politik för en hållbar utveckling

    Miljömålen definierar den ekologiska dimensionen av FN:s globala hållbarhetsmål på det nationella planet. Det finns starka kopplingar och synergier mellan ekologisk och social hållbarhet. Regeringens styrning behöver tydligare än idag ta sin utgångspunkt i en sammanhållen politik där ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet integreras.

    Sverige kan påverka den globala utvecklingen

    Dagens miljöutmaningar är till stora delar gränsöverskridande och många av Sveriges miljöproblem kan inte lösas inom landet. Viktiga frågor för Sverige är bland annat att stärka EU:s klimatpolitik och öka takten i arbetet för att hejda förlusten av biologisk mångfald. Sverige bör också ta en ledande roll i genomförandet av Baselkonventionen om gränsöverskridande handel med avfall.

    Förbättra styrningen mot miljömålen

    Det finns flera orsaker till att det är svårt att utforma en effektiv miljöpolitik. Dit hör bland annat osäkerheter och risker, målkonflikter och bristande nationell rådighet. För att förbättra styrningen mot miljömålen föreslår Naturvårdsverket bland annat fler tidiga och breda samhällsekonomiska konsekvensanalyser, översyn av subventioner för att minska deras negativa miljöpåverkan, analys av incitament och styrmedel för ett långsiktigt hållbart skogsbruk och en vässad miljöbalk med stärkt tillämpning.

    Prioritera klimat och biologisk mångfald

    Klimatförändringarna och utarmningen av den biologiska mångfalden är två områden där det behövs snabba och kraftfulla insatser för att vända den negativa utvecklingen i miljön. Naturvårdsverket bedömer att det finns flera starka skäl att prioritera dessa områden i miljöpolitiken under de kommande åren.7

    Minska konsumtionens miljöpåverkan

    Sveriges konsumtion av bland annat flygresor, livsmedel, palmolja, elektronik och textilier har stor miljö- och hälsopåverkan, varav en mycket stor del sker i andra länder. Sverige har ett ansvar för de miljöproblem vår konsumtion skapar, oavsett var i världen de uppstår. Att utveckla effektiva styrmedel för att minska konsumtionens miljöpåverkan är en mycket viktig del i arbetet för att nå miljömålen.

    Det offentliga behöver gå före

    Den offentliga sektorn har ett mycket stort ansvar att hantera sin egen miljöpåverkan på ett föredömligt sätt genom att ställa höga miljökrav inom sina verksamheter, i sina investeringar, sina upphandlingar och för sina resor. I flera fall kan detta också innebära att innovativa lösningar får möjlighet att prövas och göras tillgängliga för övriga delar av samhället.

    Ta fram fler etappmål för att visa vägen

    Etappmålen fyller en viktig funktion i miljömålssystemet genom att konkretisera riktningen och takten i arbetet för att nå miljömålen. Naturvårdsverket anser att regeringen bör överväga att bygga ut systemet med etappmål och föreslår nya etappmål för bland annat kommunalt avfall och minskat matavfall. Vi föreslår också områden där vi anser att nya etappmål bör utredas, bland annat hyggesfritt skogsbruk, ökad konnektivitet och minskade utsläpp av förorenade ämnen.

    Förslag från myndigheter i samverkan

    Förutom Naturvårdsverket har 25 nationella myndigheter samt länsstyrelserna ett tydligt utpekat ansvar för att bidra till att miljömålen nås. Vi har bjudit in dessa myndigheter till samverkan för att ta fram förslag till åtgärder och styrmedel. I rapportens andra del presenteras 18 förslag från myndigheter i samverkan. Sam-verkan har skett inom följande teman, som utgår från de globala hållbarhetsmålen:

    1. Hållbara städer och samhällen
    2. Hållbart näringsliv, innovation och infrastruktur
    3. Hållbar konsumtion och produktion
    4. Bekämpa klimatförändringen
    5. Hav och vatten
    6. Ekosystem och biologisk mångfald


    Utvärdering av miljömålen

    I rapportens sista del beskrivs förutsättningarna att nå generationsmålet, vart och ett av miljökvalitetsmålen samt etappmålen.

  • Carlsson, Karin
    et al.
    Executive, Företag, WSP.
    Berglund, Lars
    Executive, Företag, WSP.
    Ericsson, Eva
    Executive, Företag, WSP.
    Kyllingstad, Helena
    Executive, Företag, WSP.
    Pädam, Sirje
    Executive, Företag, WSP.
    Tornberg, Patrik
    Executive, Företag, WSP.
    Styrning av bebyggelseutveckling: Förtätning och utglesning2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    A broad range of instruments is available linked to public planning and municipal physical planning which are of importance in the work to facilitate achievement of the environmental quality objectives and the generational goal. In this study, we have reviewed 43 different instruments for managing building development planning linked to increases and decreases in urban density respectively and studied the consequences in relation to land use, resource efficiency, green infrastructure and atmospheric emissions/climate factors. In addition to the above, interviews were conducted with relevant employees within municipal authorities, county administrative boards and industry who are affected by the implementation of these instruments. The aim of these interviews was to obtain a better understanding of how the instruments work in practice and to identify what changes need to be made to the existing set of instruments, both individually and collectively. The results of the review and the interviews were then analysed based on obstacles and opportunities which impact on the opportunities to steer developments in the direction of achievement of the environmental quality objectives.

    It is known that the effectiveness of an instrument is determined by how close the instrument is to the source of the problem and whether it is an absolute or a balancing instrument. To understand how effective and efficient instruments should be formulated, it is necessary to analyse the underlying reasons which govern developments. Many driving forces impact on the preconditions for achieving the environmental quality objectives, and the way in which various stakeholders decide to prioritise the issues will be of importance as regards future developments. To understand why existing instruments are not facilitating the achievement of the environmental quality objectives, it is not sufficient to simply look at instruments which are aimed at achieving the environmental quality objectives. It is equally important to analyse instruments which work counter to the objectives in order to assess what changes to instruments would be appropriate. One example is capital gains taxation, which is currently preventing the effective utilisation of existing housing stock.

    Through the Planning and Building Act and the Environmental Code, combined with other instruments, municipal authorities have at their disposal a varied toolbox, which if used correctly, will enable developments to be managed. The analysis in this report indicates that existing instruments are not exerting sufficient influence on the driving forces behind building development. To better understand how the underlying driving forces impact on the environmental quality objectives in the planning process, municipal authorities need to better describe the external factors and understand their own role in the context. This reasoning suggests that there is no actual need to introduce new instruments, rather that there is a need to strengthen existing instruments. With the support of this report, we present three proposalsfor improvements which can be developed further in the authorities’ work relating to strategies and action plans concerning the environmental objectives. The proposals for improvements are as follows: conduct a review of the follow-up of environmental objectives, improve the available knowledge concerning relationship between the environmental objectives and other sectors aimed at local and regional decision-makers, and improve the guidance for handling conflicts both between environmental objectives and with respect to various social objectives.