Publications
12 1 - 50 of 59
rss atomLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
  • Karlsson, Tommy
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Östergötland.
    Bjelke, Ulf
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Östergötland.
    Inventering av grön flodtrollslända Ophiogomphus cecilia 2015 – metodiktest, förstudie och första provtillfälle inom biogeografisk uppföljning2016Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The member countries in the European Union is obliged to report the conservation status for species listed in Habitat directive every 6th year. To gather information about population sizes and trends for the species in Sweden, the Swedish Environmental Protection Agency funds a monitoring namned "Biogeographical monitoring". The County Adminstrative Board of Östergötland has been assigned to coordinate the biogeographical monitoring of dragonflies (Odonata) and diving beetles (Dytiscidae) listed in the Habitat directive in Sweden. As a first step for establishing a monitoring programme for Ophiogomphus cecilia, a survey and method test was performed during the summer 2015. This report presents the result from the survey and suggests a strategy for monitoring the species.

    Ophiogomphus cecilia is restricted to the rivers (with tributaries) Råneälven, Kalixälven and Torneälven in the Sweden. These rivers are situated in the northeastern part of Sweden and are large rivers (often >100 meters width), unregulated and mainly surrounded by woodland, but near the coast to some extent also by cultivated land. The species is redlisted as "Near threatened" (NT) in Sweden due to small distribution area.

    The aim of this study was to test exuviae-search as a survey method and act as a pilot study to receive more information about timescale, costs and practical considerations. If the survey turned out well, it could also serve as a first sample in the monitoring programme. The survey was performed by Tommy Karlsson, the County Administrative Board of Östergötland and Ulf Bjelke, the Species Species Information Centre during the period 20-24 July 2015. A large number of previously known localities for the species were surveyed as well as new, potential localities. The latter category also includes rivers from which the species not was known.

    In total, 57 localities were surveyed och O. cecilia was found at 13 of these (Tab. 1 and Fig. 2). Exuviae were found at all localities, in total 50 exuviae. They were mainly found up to 30 cm height at straws of Carex sp. and within 50 cm from the shoreline. However, 15 exuviae were found 100-400 cm from the shoreline. This was probably due to a higher water level when the dragonflies emerged. Adults were found at three localities, in total four individuals, all newly emerged and close to the exuvia. In addition, an adult was found on the roadside during car driving and wings from an individual, probably predated by a bird, was found at one locality. All visited localities are shortly described and showed in a map in annex 1 (Bilaga 1). Localities where O. cecilia were found is also presented with a picture of the habitat.

    We assess searching for exuviae as the most appropriate method for monitoring O. cecilia in Sweden. It is a quick method since the exuviae are easy to find and the risk of mixing up with other dragonflies species is very low. No other species of the family Gomphidae coexist with O. cecilia in Sweden, and the other species that you could find exuviae of at localities for O. cecilia (Aeshna sp. Somatochlora metallica, Cordulegaster boltonii) are easy to distinguish (Fig. 3-5). Furthermore, big advantages with surveying exuviae compared to adults is that it is not dependent of the weather and that records of exuviae gives information about the reproduction habitat for the species.

    Searching for exuviae is a common survey method for O. cecilia in several other European countries, and the number of observed exuviae during a certain length of a river (e.g. 50 or 100 meters) is often used to estimate status and trend for a population. However, the trend for the Swedish population is assumed to be stable and annual variation, when the surveyed is performed in relation to emergence and variation between surveyors would probably influence the result more than possible trends with the economic resources available for monitoring today. An appropriate strategy for monitoring O. cecilia in Sweden is instead to recurring detect occurrence of the species at a selected number of localities. In table 2 and figure 6, 20 localities for monitoring are suggested.

  • Löfroth, Michael
    Våtmarkerna och deras betydelse1991Report (Other academic)
  • Svenska våtmarker av internationell betydelse: Ramsarkonventionen1989Report (Other academic)
  • Myrskyddsplan för Sverige1994Report (Other academic)
  • Ulfstedt, Ann-Cathrine
    Geomorfologiska kartbladen 32J TRERIKSR 32K KUMMAVUOPIO 31J RÅSTOJ 31K NAIMAKKA: Beskrivning och naturvärdesbedömning1981Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Projektet Geomorfologisk kartering i fjällen genomfördes 1975-1983 och resulterade i 24 rapporter med tillhörande kartor. Rapporterna beskriver översiktligt området och dess terrängformer. Det finns även naturvärdesbedömningar och utpekande av geomorfologiskt värdefulla områden. Detta är en av rapporterna.

  • Melander, Olle
    Geomorfologiska kartbladen 30J RENSJÖN: Beskrivning och naturvärdesbedömning1977Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Projektet Geomorfologisk kartering i fjällen genomfördes 1975-1983 och resulterade i 24 rapporter med tillhörande kartor. Rapporterna beskriver översiktligt området och dess terrängformer. Det finns även naturvärdesbedömningar och utpekande av geomorfologiskt värdefulla områden. Detta är en av rapporterna.

  • Melander, Olle
    Geomorfologiska kartbladen 30H RIKSGRÄNSEN(öst), 30 I ABISKO 31 H REURIVARE och 31I VADVETJAKKA: Beskrivning och naturvärdesbedömning1977Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Projektet Geomorfologisk kartering i fjällen genomfördes 1975-1983 och resulterade i 24 rapporter med tillhörande kartor. Rapporterna beskriver översiktligt området och dess terrängformer. Det finns även naturvärdesbedömningar och utpekande av geomorfologiskt värdefulla områden. Detta är en av rapporterna.

  • Melander, Olle
    Geomorfologiska kartbladen 29J KIRUNA: Beskrivning och naturvärdesbedömning1976Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Projektet Geomorfologisk kartering i fjällen genomfördes 1975-1983 och resulterade i 24 rapporter med tillhörande kartor. Rapporterna beskriver översiktligt området och dess terrängformer. Det finns även naturvärdesbedömningar och utpekande av geomorfologiskt värdefulla områden. Detta är en av rapporterna.

  • Melander, Olle
    Geomorfologiska kartbladen 29I KEBNEKAISE: Beskrivning och naturvärdesbedömning1975Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Projektet Geomorfologisk kartering i fjällen genomfördes 1975-1983 och resulterade i 24 rapporter med tillhörande kartor. Rapporterna beskriver översiktligt området och dess terrängformer. Det finns även naturvärdesbedömningar och utpekande av geomorfologiskt värdefulla områden. Detta är en av rapporterna.

  • Melander, Olle
    Geomorfologiska kartbladen 29G STIPOK, 29 H SITASJAURE och 30 H RIKSGRÄNSEN (väst): Beskrivning och naturvärdesbedömning1976Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Projektet Geomorfologisk kartering i fjällen genomfördes 1975-1983 och resulterade i 24 rapporter med tillhörande kartor. Rapporterna beskriver översiktligt området och dess terrängformer. Det finns även naturvärdesbedömningar och utpekande av geomorfologiskt värdefulla områden. Detta är en av rapporterna.

  • Hoppe, Gunnar
    et al.
    Melander, Olle
    Geomorfologiska kartbladen 28I STORA SJÖFALLET: Beskrivning och naturvärdesbedömning1979Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Projektet Geomorfologisk kartering i fjällen genomfördes 1975-1983 och resulterade i 24 rapporter med tillhörande kartor. Rapporterna beskriver översiktligt området och dess terrängformer. Det finns även naturvärdesbedömningar och utpekande av geomorfologiskt värdefulla områden. Detta är en av rapporterna.

  • Melander, Olle
    Geomorfologiska kartbladen 28H SAREK: Beskrivning och naturvärdesbedömning1981Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Projektet Geomorfologisk kartering i fjällen genomfördes 1975-1983 och resulterade i 24 rapporter med tillhörande kartor. Rapporterna beskriver översiktligt området och dess terrängformer. Det finns även naturvärdesbedömningar och utpekande av geomorfologiskt värdefulla områden. Detta är en av rapporterna.

  • Melander, Olle
    Geomorfologiska kartbladen 28G VIRIHAURE: Beskrivning och naturvärdesbedömning1975Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Projektet Geomorfologisk kartering i fjällen genomfördes 1975-1983 och resulterade i 24 rapporter med tillhörande kartor. Rapporterna beskriver översiktligt området och dess terrängformer. Det finns även naturvärdesbedömningar och utpekande av geomorfologiskt värdefulla områden. Detta är en av rapporterna.

  • Ulfstedt, Ann-Cathrine
    Geomorfologiska kartbladen 27H KVIKKJOKK: Beskrivning och naturvärdesbedömning1979Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Projektet Geomorfologisk kartering i fjällen genomfördes 1975-1983 och resulterade i 24 rapporter med tillhörande kartor. Rapporterna beskriver översiktligt området och dess terrängformer. Det finns även naturvärdesbedömningar och utpekande av geomorfologiskt värdefulla områden. Detta är en av rapporterna.

  • Ulfstedt, Ann-Cathrine
    Geomorfologiska kartbladen 27G SULITELMA: Beskrivning och naturvärdesbedömning1979Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Projektet Geomorfologisk kartering i fjällen genomfördes 1975-1983 och resulterade i 24 rapporter med tillhörande kartor. Rapporterna beskriver översiktligt området och dess terrängformer. Det finns även naturvärdesbedömningar och utpekande av geomorfologiskt värdefulla områden. Detta är en av rapporterna.

  • Ulfstedt, Ann-Cathrine
    Geomorfologiska kartbladen 26F NASAFJÄLL och 26G PIELJEKAISE: Beskrivning och naturvärdesbedömning1977Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Projektet Geomorfologisk kartering i fjällen genomfördes 1975-1983 och resulterade i 24 rapporter med tillhörande kartor. Rapporterna beskriver översiktligt området och dess terrängformer. Det finns även naturvärdesbedömningar och utpekande av geomorfologiskt värdefulla områden. Detta är en av rapporterna.

  • Ulfstedt, Ann-Cathrine
    Geomorfologiska kartbladen 25G AMMARNÄS: Beskrivning och naturvärdesbedömning1975Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Projektet Geomorfologisk kartering i fjällen genomfördes 1975-1983 och resulterade i 24 rapporter med tillhörande kartor. Rapporterna beskriver översiktligt området och dess terrängformer. Det finns även naturvärdesbedömningar och utpekande av geomorfologiskt värdefulla områden. Detta är en av rapporterna.

  • Ulfstedt, Ann-Cathrine
    Geomorfologiska kartbladen 25E GRÄSVATTNET 25F UMFORS: Beskrivning och naturvärdesbedömning1976Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Projektet Geomorfologisk kartering i fjällen genomfördes 1975-1983 och resulterade i 24 rapporter med tillhörande kartor. Rapporterna beskriver översiktligt området och dess terrängformer. Det finns även naturvärdesbedömningar och utpekande av geomorfologiskt värdefulla områden. Detta är en av rapporterna.

  • Ulfstedt, Ann-Cathrine
    Geomorfologiska kartbladen 24E JOESJÖ och 24 F TÄRNA: Beskrivning och naturvärdesbedömning1976Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Projektet Geomorfologisk kartering i fjällen genomfördes 1975-1983 och resulterade i 24 rapporter med tillhörande kartor. Rapporterna beskriver översiktligt området och dess terrängformer. Det finns även naturvärdesbedömningar och utpekande av geomorfologiskt värdefulla områden. Detta är en av rapporterna.

  • Soyes, Dietrich
    Geomorfologiska kartbladen 23E SIPMEKE 23F FATMOMAKKE: Beskrivning och naturvärdesbedömning1975Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Projektet Geomorfologisk kartering i fjällen genomfördes 1975-1983 och resulterade i 24 rapporter med tillhörande kartor. Rapporterna beskriver översiktligt området och dess terrängformer. Det finns även naturvärdesbedömningar och utpekande av geomorfologiskt värdefulla områden. Detta är en av rapporterna.

  • Borgström, Ingmar
    Geomorfologiska kartbladen 22E FROSTVIKEN och 23 E SIPMEKE: Beskrivning och naturvärdesbedömning1978Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Projektet Geomorfologisk kartering i fjällen genomfördes 1975-1983 och resulterade i 24 rapporter med tillhörande kartor. Rapporterna beskriver översiktligt området och dess terrängformer. Det finns även naturvärdesbedömningar och utpekande av geomorfologiskt värdefulla områden. Detta är en av rapporterna.

  • Ulfstedt, Ann-Cathrine
    Geomorfologiska kartbladet 21E HÅKAFOT: Beskrivning och naturvärdesbedömning1981Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Projektet Geomorfologisk kartering i fjällen genomfördes 1975-1983 och resulterade i 24 rapporter med tillhörande kartor. Rapporterna beskriver översiktligt området och dess terrängformer. Det finns även naturvärdesbedömningar och utpekande av geomorfologiskt värdefulla områden. Detta är en av rapporterna.

  • Borgström, Ingmar
    Geomorfologiska kartbladet 20C SKALSTUGAN 20D KOLÅSEN 21 D JÄVSJÖHATTEN: Beskrivning och naturvärdesbedömning1982Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Projektet Geomorfologisk kartering i fjällen genomfördes 1975-1983 och resulterade i 24 rapporter med tillhörande kartor. Rapporterna beskriver översiktligt området och dess terrängformer. Det finns även naturvärdesbedömningar och utpekande av geomorfologiskt värdefulla områden. Detta är en av rapporterna.

  • Borgström, Ingmar
    Geomorfologiska kartbladen 19D ÅRE: Beskrivning och naturvärdesbedömning1981Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Projektet Geomorfologisk kartering i fjällen genomfördes 1975-1983 och resulterade i 24 rapporter med tillhörande kartor. Rapporterna beskriver översiktligt området och dess terrängformer. Det finns även naturvärdesbedömningar och utpekande av geomorfologiskt värdefulla områden. Detta är en av rapporterna.

  • Sjöberg, Karin
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Brorström-Lundén, Eva
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Danielsson, Helena
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Fredricsson, Malin
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hansson, Katarina
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Potter, Annika
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Wängberg, Ingvar
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Kreuger, Jenny
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Nanos, Therese
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Areskoug, Hans
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Alpfjord, Heléne
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Andersson, Camilla
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Josefsson, Weine
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Nationell luftövervakning Sakrapport med data från övervakning inom Programområde Luft t.o.m. 20152016Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The Swedish Environmental Protection Agency, the unit for Air Quality and Climate Change, is responsible for the national air quality and precipitation monitoring in rural background areas. This report presents the results from the activities within the National monitoring programme for air pollutants regarding measurements (performed by IVL, SU, SLU and SMHI respectively) until 2015 and modelling (performed by SMHI) until 2015 for ground level ozone and 2014 for other pollutants. Furthermore, the National monitoring programme includes some activities on Svalbard, but these results are not presented in this report. January 1, 2016 the monitoring activities at the EMEP site Vavihill, Söderåsen in Skåne, were moved to Hallahus, 1 km north of the former location.

    For most of the air pollutants monitored the situation has improved significantly since the measurement started between 15 and 35 years back, regarding air concentrations as well as deposition in the rural background. The pollution load is in general decreasing the further north one goes.

    For most of the components for which there are environmental quality standards and environmental objectives, the concentrations are well below the limit and target values. The concentrations of ground-level ozone exceed the air quality standard for health. For ground-level ozone, particles and benzene (in urban background air) there is a risk for concentration levels above the specifications of the environmental objectives.

    Acidifying and eutrophying substances

    The concentration of pollutants in air and precipitation has during the last decades decreased significantly due to international agreements to reduce emissions of e.g. sulphur and nitrogen oxides.

    Air

    A comparison between the measured concentrations of sulphur dioxide (SO2) in air in the 1980's and in the 2010's shows that the annual average concentration has been reduced by between 88 and 95% at the EMEP sites. When comparing the Swedish regions, it becomes clear that the concentrations in the 2010's were lowest in northern Sweden, whereas the concentrations in the southeastern and southwestern Sweden were a comparable levels. An exception is 2014 when the concentration in northern Sweden was almost on the same level as in the rest of Sweden. The reason for this is believed to be air transport of sulphur from the outbreak at Holuhraun in Iceland. In Sweden's southwestern and southeastern regions the reduction of SO2 in air has been larger compared to northern Sweden. Similar results were seen also for concentrations of sulphur in deposition for which the decrease of sulphur in southern Sweden was greater compared to northern Sweden. Annual average concentrations of sulphate in the air (SO4) in air, measured at the EMEP sites have fallen by between 70 and 80% from the 1980's to the 2010's.

    A comparison between the measured concentrations in air of nitrogen dioxide (NO2) in the 1980's and the 2010's shows that the annual average concentrations at the EMEP sites have decreased by 50% in southern Sweden (Vavihill, Rörvik/Råö and Aspvreten) and with more than 70% in northern Sweden (Bredkälen). The comparison between the Swedish regions shows that the levels during the 2010’s have been the highest in southwest Sweden and lowest in northern Sweden. The concentrations in southeastern Sweden lie between.

    Annual average concentrations of nitrate (NO3) in the air, measured at the EMEP sites during 1986-2015, show a reduction of approximately 50% in Vavihill and Aspvreten and 35 % at Rörvik / Råö. The nitrate concentration in Bredkälen is for the whole time period much lower compared with the other EMEP sites, but even here the concentrations have decreased significantly. The annual average of ammonium (NH4) in the air has at the EMEP sites declined by 50-60% during the same time period.

    Concentrations of Cl, Na, Mg, Ca, and K in air have been measured at the EMEP sites from 2009 to 2015. Generally the annual average concentrations have been highest at Råö and lowest at Bredkälen.

    Modelling the concentration of different substances in air is achieved by combining observations with model data, in the MATCH Sweden system. Measurements and model data complement each other in order to achieve a better knowledge. With the model system, concentration levels can be divided into contributions from Swedish and foreign emission sources (long-range transport).

    Modelling results (on a regional scale) show that for reduced nitrogen (the sum of ammonium and ammonia) the total yearly average concentration varied between 1.19 μg N/m3 in the south of Sweden, and 0.04 μg N/m3 in the most northern parts of the country in 2014. For nitrogen dioxide the highest concentrations were modelled in the larger urban areas and the concentration varied between 0.06 and 2.31 μg N/m3. The air concentration of SO2 were modelled to vary between 0.03 and 0.81 µg S/m3 in Sweden, and the highest values were seen in the larger urban areas and along the coast of Norrland. During 2014 the Swedish emissions were calculated to have caused on average 27% of the total concentration of SO2 over Swedish land areas. For NO2 and reduced nitrogen the equivalent percentage was estimated to 48% and 37%.

    Precipitation and Deposition

    Wet deposition of sulphur in Sweden was significantly higher in 2014 compared to 2015. This can mainly be explained by the high sulphur emissions from the volcano eruption in Iceland between August 2014 and February 2015. Also the wet deposition of inorganic nitrogen was significantly higher in 2014 compared to 2015, primarily in southwestern Sweden. The highest wet deposition of inorganic nitrogen was just above 20 kg/ha in the most southern part of Sweden. In 2015 the highest wet deposition of inorganic nitrogen was measured at the southwest coast of Sweden, with just below 15 kg/ha.

    A statistical trend analysis for wet deposition has been made for the years 2000-2015. Averages for measurements separated for three different areas in Sweden (North, South-East and South-West) are used in the trend analysis. The monitoring stations included in the analysis in the different areas are the stations that have full data coverage during all years. No aspects of the stations representability in the different areas have been included in the analysis.

    No statistically significant trend in any of the three analysed areas was obtained for the amount of precipitation. Wet deposition of sulphur has decreased significantly by 51-65% over the period 2000-2015 for all three areas in Sweden. The largest decline of sulphur deposition was insouthwestern Sweden and lowest in northern Sweden. The hydrogen ion deposition, which may be used as a measure of the acid load, has also declined in all regions since 2000. No statistically significant change was obtained for chloride deposition in any area 2000-2015.

    Wet deposition of inorganic nitrogen (nitrate + ammonium nitrogen) decreased significantly during the period 2000-2015 in northern Sweden (29%) and southwestern Sweden (24%), while no significant changes were obtained for southeastern Sweden. The wet deposition of ammonium nitrogen showed no statistically significant change in any of the three areas during 2000-2015. However, the wet deposition of nitrate nitrogen decreased by 41% in southwestern Sweden, by 35% in southeastern Sweden and by 34% in northern Sweden since 2000.

    The model system divides the total deposition into wet and dry. The share of the wet to the total deposition was 71% for sulphur (sum of sulphur dioxide and sulphate excluding contribution from sea salt), 79% for reduced (the sum of ammonium and ammonia) and 78% for oxidized nitrogen (sum of NO, NO2, HNO3, PAN, N2O5, NO3- salts and organic NO3- among other substances) in 2014. The deposition for different land use types can also be calculated.

    The modelling shows that the deposition of reduced nitrogen is highest in the southern parts of Sweden, and is lowest in northern Sweden. In 2014 the deposition was increased compared to 2013, and it ranged between 35 and 820 mg N/m2. The Swedish contribution was marginally higher in 2014, indicating that most of the increase was due to long-range transport. A similar pattern was seen for oxidised nitrogen, for which the deposition varied between 40 and 690 mg N/m2 in 2014. For sulphur (sea salt not included) the total deposition varied between 100 and 600 mg S/m2, which was an increase compared to 2013. The volcanic eruption at Bardarbunga in Iceland contributed to the long-range transport of sulphur, especially in mid-Sweden. In 2014 the Swedish emissions caused on average 5% of the deposition of sulphur (sea salt not included) in Swedish land areas. The corresponding number for oxidized and reduced nitrogen was 6% and 15% respectively.

    Heavy metals

    The concentrations of heavy metals in air and in precipitation are lower in Sweden than in some other comparable countries. This can be explained by Sweden’s northerly position and the relative low use of fossil fuels for electricity and heath production. The highest yearly average concentrations of lead, nickel, cadmium and arsenic in the air in southern Sweden are ten times lower than the threshold values given in the EU directives 2004/107/EC and 2008/50/EC. The situation with mercury is slightly different, since this metal predominantly occurs as an elemental gas in the atmosphere. Due to its long atmospheric residence time it is more or less evenly distributed in the northern hemisphere. Nowadays the concentration levels of mercury in air and in precipitation in southern Sweden are similar to that of many other European countries.

    Persistent organic substances

    The concentration of PCBs and chlorinated pesticides in background air has generally declined since the start of the measurements in 1996, the decline has however in recent years levelled off. The air concentrations of PAHs, PCBs and DDTs are generally higher in southern Sweden compared to northern Finland, while α-HCH and chlordanes are at the same level both in the south and in north. The same pattern also applies to the atmospheric deposition.

    The pesticides, aldrin, heptachlor, diuron, atrazine and isoproturon, which only are measured at Råö, have only been detected occasionally in air and deposition samples. Endosulfan (α- and β-endosulfan, endosulfan sulfate) have been detected in all of the air and deposition samples from both Råö and Pallas.

    BDE (47, 99 and 100) has declined in both air and deposition and the levels are in the same range at all sites; Råö, Aspvreten and Pallas. BDE-85, 153, 154, 209 and HBCDD have only been detected occasionally.

    The dioxin/furans concentrations in air are generally higher at the Swedish west coast compared to the Swedish east coast, while the levels of chlorinated paraffins (SCCPs) are higher at Aspvreten compared to Råö.

    The long term monitoring program gives the possibility to follow up measures and bans. Although the use of PCBs was banned long time ago, they still occur in air from background areas. The decrease in PCB levels is slow, which shows that the PCBs are stored in the communities and ecosystems. As regards e.g. PBDEs, there is a marked decline in the levels, which shows the effect of the ban of these chemicals in the EU.

    Plant protection products (pesticides)

    Higher concentrations and a larger number of different pesticides were found in precipitation collected at Vavihill in the very south of Sweden, compared to precipitation collected at Aspvreten (situated just south of Stockholm). Differences in findings between the sites can be explained by the closeness of Vavihill to more intense agricultural areas, both in Sweden and on the European continent. A substantial portion (close to 50%) of the pesticides occurring in precipitation are no longer applied within Sweden, high-lightening the importance of a trans-boundary transport, also of some modern pesticides. Average deposition of pesticides at Vavihill has varied between 100 and 650 mg/ha, month (10-65 µg/m2, month). The deposition at Aspvreten has been one tenth of that at Vavihill. Substances found in air samples are to a large extent the same as those found in precipitation. In a special project we examined whether there are pesticides that are mainly transported in air bound to particles. The results show that a significant proportion of the substances that are currently permitted for use could be detected in the filter rather than in the adsorbent normally analysed. The project shows that it is important in the future to include analysis also of the filter material within the long-term air-monitoring program for pesticides.

    Volatile organic components (VOC)

    Highest concentrations of the VOCs were measured in November to Mars, i.e. during the coldest period of the year. The seasonal variations are probably due to higher emissions from combustion processes wintertime combined with a lower mixing layer in the lower part of the atmosphere during the same period of the year. No specific seasonal variation in the distribution of the VOCs was detected in 2009-2015, the most volatile substances accounted for the largest share in all seasons.

    The environmental quality standard (EQS) for benzene is 5 µg/m3 as an arithmetic annual average. With the guidance of 85 weekly measurements of benzene at the background site Råö and 58 weekly average values in urban background air in Gothenburg (roof level), the EQS was not exceeded at these sites during 2009-2015.

    Rapport C 224 - Nationell luftövervakning – Sakrapport med data från övervakning inom Programområde Luft t.o.m. 2015

    19

    For 1,3-butadiene and benzene there are clarifications to the national environmental objectives (butadiene 0.2 µg/m3 and benzene 1 µg/m3 as annual averages). The average concentrations of more than 6 000 hourly data during 2009-2015 in urban background air in Gothenburg, were <0.1 µg/m3 for 1,3-butadiene and 0.9 µg/m3 for benzene. These results indicate a risk that the environmental objective for benzene is exceeded on an annual basis.

    Particles

    The concentration of PM10 in the regional background is about 15 µg/m³ in southern Sweden (Vavihill and Råö), about 8 in central Sweden (Aspvreten and Norr Malma) and 3 -4 in the north (Bredkälen). The concentration of PM2.5 in the regional background is 7 -9 µg/m³ in southern Sweden (annual mean, Vavihill), 5-7 µg/m³ in central Sweden (Råö and Aspvreten) and about 2 in the northern part of the country (Bredkälen). Also in urban background air the average concentration of PM2.5 decreases northwardly, and is in the south of Sweden (Burlöv, Stockholm) of the same order as in the regional background. In the northern part of the country (Umeå) the concentration levels are somewhat higher in urban than in rural areas. The average exposure indicator shows that Sweden achieves the requirements set by the EU at an acceptable level of exposure.

    At Aspvreten in central Sweden, where measurements of PM10 has been going on since 1990, the level has dropped from almost 20 to 7 -9 µg/m³ today. At Vavihill in Skåne, where measurements began in 2000, and Råö in the Gothenburg area (start of measurement in 2007), there is no clear trend.

    PM2.5 at Aspvreten since 1998 has fallen from 11 to 12 to about 6 µg/m³ today. Most of the decrease occurred in the period 2000 – 2005. The trend is similar at the other stations in Sweden.

    The concentration of organic carbon (OC), in the PM10 fraction, was approximately 1.5 µg/m³ in the southern and central parts of Sweden (Vavihill and Aspvreten) with no clear seasonal variation. The monthly average concentration of elemental carbon (EC) is about 0.2 to 0.5 µg/m³ during winter and from 0.1 to 0.2 during the summer. There is no obvious trend of OC and EC since the start of the measurements in 2008. No measurements are made in Northern Sweden.

    Soot has been measured with an indirect method as 'black smoke' (BS) at several background sites since the early 1980s. Since then, the concentration in southern Sweden decreased from 4-8 to approximately 1.5 µg/m³ today. In northern Sweden (Bredkälen) the concentration was approximately 1.5 in the 1980s and is below 1 µg/m³ today. Most of the decrease occurred in the 1980s and early 1990s. One reason that no reduction is seen thereafter may be that the levels are often below the detection limit of the measurement method.

    Ground-level ozone

    The concentration of ground-level ozone is largely determined by the meteorological conditions, and for the average annual level of ozone there is neither a clear trend in time nor a geographical gradient over the country. The number of episodes of high concentrations of ozone, though, is significantly higher in the southern part of Sweden than in the north, both as regards the 8 hour mean value (limit value for health) and AOT40 (limit value for vegetation). During 2014 and 2015 no hourly values above the information threshold (180 µg/m3) were observed. However, the environmental goal for hourly means (80 µg/m3) as well as the limit value for the 8 hour mean (120 µg/m3) were exceeded at many of the monitoring sites during these years.

    Modelled daily exceedances of 70 μg/m3 of ground-level ozone show that year 2013 had more exceedances than 2014 and 2015 in all of Sweden. Most exceedances occurred in southern Sweden and in the inlands of Norrland. The trend of these exceedances during the years 1990-2013 is increasing across the whole country.

    Between 2013 and 2015, daily exceedances of 120 μg/m3 occur most frequently in southern Sweden, and during 2013 also along the coast of Norrland. The highest number of exceedances occurred in Blekinge in 2014, with about 13 days exceeding 120 μg/m3. In 2015, most exceedances occurred in the south of Sweden and around Gothenburg. The yearly number of days with exceedances of 120 μg/m3 over the period 1990-2013 was lower in the northern parts of Sweden (up to two days) and higher in the south (4-15 days). This suggests that 2013 was a normal/low year for the highest concentrations, while 2014 was a year with higher but not extreme concentrations than normal, except for in Blekinge. The trend of the last 25 years suggests that the number of exceedances of 120 μg/m3 is decreasing in the south of Sweden. That 2014 had higher concentrations than 2013 and 2015 was a result of meteorological variability.

    The indicator AOT40, which shows vegetation impact on crops and forest, was higher during 2013 than during 2014 and 2015, with the largest impact in the south, around Stockholm and in the Gävleborg region. AOT40 for crops in 2013 was close to the average of the period 1990-2013, whilst 2014 and definitely 2015 were lower than average. AOT40 for forest was higher in the north and lower or similar in the south in 2013 compared to the average. The trend over the last 25 years is decreasing everywhere except for the most northern part of Sweden, for both crops and forest impacts. The differences between the years 2013-2015 were caused by meteorological variability.

    Stratospheric ozone

    There is a large natural variation of ozone in the stratosphere from day to day and also over the year. These variations are mainly caused by large scale atmospheric transport mechanisms, but there is also a dependence on atmospheric chemistry. One of these chemically introduced factors is a long term decline of stratospheric ozone due to manmade ozone depleting substances. In global records of total ozone an indication of recovery can now be seen. However, this is often hard to see in data from specific stations due to the large natural variation and local conditions.

    STRÅNG

    The STRÅNG model that generates a number of radiation quantities over northern Europe has now produced data for a long period. An upgrade is under way and should be ready in 2017. For the last couple of years one can see the typical pattern with a strong latitudinal dependence, and that there also is relatively more radiation over the Baltic area compared to nearby similar latitudes.

  • Borgström, Ingmar
    Geomorfologiska kartbladet 19 C STORLIEN: Beskrivning och naturvärdesbedömning1979Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Projektet Geomorfologisk kartering i fjällen genomfördes 1975-1983 och resulterade i 24 rapporter med tillhörande kartor. Rapporterna beskriver översiktligt området och dess terrängformer. Det finns även naturvärdesbedömningar och utpekande av geomorfologiskt värdefulla områden. Detta är en av rapporterna.

  • Borgström, Ingmar
    Geomorfologiska kartbladet 18 D STORSJÖ: Beskrivning och naturvärdesbedömning1981Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Projektet Geomorfologisk kartering i fjällen genomfördes 1975-1983 och resulterade i 24 rapporter med tillhörande kartor. Rapporterna beskriver översiktligt området och dess terrängformer. Det finns även naturvärdesbedömningar och utpekande av geomorfologiskt värdefulla områden. Detta är en av rapporterna.

  • Borgström, Ingmar
    Geomorfologiska kartbladet 18 C SYLARNA: Beskrivning och naturvärdesbedömning1979Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Projektet Geomorfologisk kartering i fjällen genomfördes 1975-1983 och resulterade i 24 rapporter med tillhörande kartor. Rapporterna beskriver översiktligt området och dess terrängformer. Det finns även naturvärdesbedömningar och utpekande av geomorfologiskt värdefulla områden. Detta är en av rapporterna.

  • Borgström, Ingmar
    et al.
    Wastenson, Leif .
    Geomorfologiska kartbladet 17 C FUNÄSDALEN: Beskrivning och naturvärdesbedömning1983Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Projektet Geomorfologisk kartering i fjällen genomfördes 1975-1983 och resulterade i 24 rapporter med tillhörande kartor. Rapporterna beskriver översiktligt området och dess terrängformer. Det finns även naturvärdesbedömningar och utpekande av geomorfologiskt värdefulla områden. Detta är en av rapporterna.

  • Det framtida jordbruket: Slutrapport från systemstudie för ett miljöanpassat och uthålligt jordbruk1997Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    JORDBRUKET HAR EN viktig roll när det gäller möjligheterna att nå flera av de centrala svenska miljömålen och har viktiga funktioner i ett framtida uthålligt samhälle. Under arbetet i aktionsprogrammet Miljö´93 med bl.a. utformningen av miljömål för jordbruket växte insikten att det fortsatta miljöarbetet måste genomsyras av en helhetssyn på vart vi behöver komma och hur det ska gå till. I det arbetet måste alla aktörer ta sin del av ansvaret och sträva åt samma håll. Idéer om en systemstudie resulterade i att en förstudie genomfördes och i juni 1995 beslöt Naturvårdsverket att en systemstudie för ett miljöanpassat och uthålligt jordbruk skulle genomföras. Projektet är nu genomfört och en hel del intressanta resultat och förslag kan presenteras. Syftet har varit att på ett brett men verklighetsnära sätt försöka visa hur en rad olika miljö- och uthållighetsmål kan nås till år 2021. Detta betyder att vi även tagit med aspekter som inte ligger i naturvårdsverkets primära ansvarsområde, men som vi bedömt vara viktiga för att ha en helhetssyn. Även om projektet är avslutat är det ändå först nu som det kanske viktigaste arbetet börjar: att diskutera resultat och förslag i olika sammanhang och mellan många olika aktörer. Utgångspunkten är att vi till att börja med måste nå ett brett samförstånd om miljömålen och om färdriktningen. Målen kan uttryckas på olika sätt men det viktiga är att vi är klara över innebörden och att vi därmed på ett bra sätt kan samarbeta för att göra det möjligt att nå fram. Målen kan också nås på olika sätt. Vi presenterar inga patentlösningar utan visar på möjligheter och ger underlag för diskussioner och beslut.

    Projektets arbetsgrupp har bestått av Karl-Ivar Kumm, Niclas Åkeson och Thord Karlsson från Lantbruksuniversitetet, Lars Jonasson från firma Lantbruksekonomen, Göte Frid ( och fram till hösten -96 Johan Löfgren) från Jordbruksverket, Sören Persson, Per Christerson och Gunnela Ståhle från LRF, samt Rune Andersson, Stig Wandén, Anne Dahl, Martin Henriksson, Ingrid Svedinger, Erland Janzon (fram till sommaren -96) och Bengt Rundqvist (projektledare) från Naturvårdsverket. I allt väsentligt är det Karl-Ivar Kumm, Niclas Åkeson, Thord Karlsson och Lars Jonasson som genom Naturvårdsverkets avtal med Lantbruksuniversitetet har utfört det stora arbetet med underlagsmaterial, kalkyler och analyser. Projektgruppen har dragit upp linjerna för metoder,utformning av mål och visioner och har bearbetat utkast och förslag.

    Till projektet har även funnits en referensgrupp med bred sammansättning. I denna har funnits representanter för Jordbruksverket, LRF, Svenska Lantmännen, SLU, JTI, Länsstyrelser, Hushållningssällskap, NNP, KF, ICA, ARLA, CEREALIA, Odling i Balans, Ekologiska Lantbrukarna, Svenska nötköttsproducenter, Slakteriförbundet, Naturskyddsföreningen, Kemikalieinspektionen, Boverket, Konsumentverket, Centrum för biologisk mångfald, Avd för humanekologi vid Lunds Universitet, Jordbruks- och Miljödepartementen samt aktiva lantbrukare och personer inom Naturvårdsverket.

    Denna rapport ingår i Naturvårdsverkets framtidsstudie ”Sverige år 2021”. Studien försöker besvara frågor som: Hur vill vi att Sverige ska se ut om cirka 25 år, då vi har tagit ett stort steg mot ekologisk uthållighet? Och hur ser vägen dit ut? ”Sverige år 2021” omfattar de sektorer i samhället som idag står för den största påverkan på miljön. Det är jordbruk, skogsbruk, transporter, VA samt produktion, konsumtion och avfall. De senare har delats upp i studier av livsmedel, bostäder/lokaler samt bas- och varuproducerande industri. Resultaten bildar underlag till regeringens miljöproposition 1998.

    Rapporten är Naturvårdsverkets slutrapport för projektet. Rapporten ges också ut i en kortversion, vilken även översätts till engelska. Samtidigt med slutrapporten publiceras även en rapport med utgångspunkt i de fyra ”typgårdar” som projektet använt. En separat rapport om mål för ett miljöanpassat och uthålligt jordbruk kommer ut under hösten 1997. I maj 1997 publicerades fem delrapporter: ”Jordbruk och miljö efter EUinträdet” (Rapport 4728), ”Styrmedel för ett miljöanpassat och uthålligt jordbruk” (Rapport 4729), ”Fosfor - livsnödvändigt, ändligt och ett miljöproblem” (Rapport nr 4730), ”Förluster av fosfor från jordbruksmark” (Rapport 4731) och ”Energiflöden i livsmedelskedjan” (Rapport 4732). Stockholm i augusti 1997.

  • Tørseth, Kjetil
    Norsk institutt for luftforskning.
    Evaluation of the Swedish national air monitoring programme “Programområde Luft”2016Report (Other academic)
    Abstract [no]

    Rapporten presenterer en evaluering av det svenske Programområde luft, gjennomført høsten 2015

  • Glynn, Anders
    et al.
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Benskin, Jon
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Gyllenhammar, Irina
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Aune, Marie
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Cantillana, Tatiana
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Sandblom, Oskar
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Temporal trends of perfluoroalkyl substances (PFAS) in individual serum samples from first-time mothers in Uppsala 1996-20162017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in blodprover från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta halogenerade organiska miljöföroreningar (POP). Poly- och perfluorerade alkylsyror (PFAS) är en sådan substansgrupp. I vårt projekt undersöks hur exponering för PFAS har förändrats sedan stora förändringar i produktion av kemikalierna skedde runt millennieskiftet. I följande rapport redovisas tidstrenderna av perfluorerade alkylsyror (PFAA) och perfluoroktansulfonamid (FOSA) i blodserum insamlade 3 veckor efter förlossningen 1996-2016, baserat på kemisk analys av enskilda prover från deltagarna. PFBS, PFHxS, PFNA, PFDA, PFUnDA och PFTrDA ökade under studieperioden, med en uppskattad fördubblingstid på mellan 12 och 32 år. Efter justering för faktorer som kan tänkas påverka trenderna ökade fördubblingstiden för PFHxS från 16 år till 24 år. Den ökande trenden av PFBS och PFHxS beror med stor sannolikhet på den förorening av dricksvatten i Uppsala stad som pågått under lång tid. En uppdelning av deltagarna efter hur länge de bott i Uppsala stad resulterade i kortare fördubblingstider för de som bott i Uppsala de senaste åren jämfört med de som inte bott i staden. De kvinnor som bott i Uppsala hade också 40 % högre halter av PFHxS. PFOS, PFHpA och PFOA sjönk med justerade halveringstider på mellan 8 till 24 år under studieperioden. Resultaten visar att utfasning av PFOS och PFOA har resulterat i minskande exponering i befolkningen. Kvinnor med högst utbildning (mer än 3 år efter gymnasiet) hade 10-60 % högre PFAA-halter än kvinnor med lägst utbildning (gymnasieskola). Störst skillnad observerades för PFBS och PFHxS som till viss del sannolikt beror på att kvinnor med högst utbildning i högre grad bott i Uppsala stad än kvinnor med lägst utbildning och därigenom fått högre exponering via dricksvattnet. Serumhalterna av flera av de långkedjiga karboxylsyrorna minskade med 1-4 % per enhetsökning av BMI, vilket antyder att överviktiga kvinnor hade något lägre halter av dessa PFAA än kvinnor med lågt BMI

  • Gyllenhammar, Irina
    et al.
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Glynn, Anders
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Fridén, Ulrika
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Cantillana, Tatiana
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Aune, Marie
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Lignell, Sanna
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Bignert, Anders
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Levels of persistent halogenated organic pollutants (POP) in mother’s milk from first-time mothers in Uppsala, Sweden: results from year 2015 and 2016, and temporal trends for the time period 1996-20162017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in modersmjölk från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta halogenerade organiska miljöföroreningar (POP). I följande rapport redovisas halterna av industrikemikalien PCB (mono-, di- och non-orto PCB), oavsiktligt bildade dioxiner och furaner (PCDD/F), de klorerade pesticiderna DDT (p,p’-DDT, p,p’-DDE, p,p’-DDD, o,p’-DDT), hexaklorbensen (HCB), hexaklorcyklohexan (β-HCH) och klordan (oxyklordan och transnonaklor) samt bromerade flamskyddsmedel (PBDE, HBCD) i 30 modersmjölksprover insamlade 2015 och 2016. Nya data används också för att uppdatera tidstrenderna för dessa ämnen. Bland PCBerna var medelkoncentrationen i modersmjölk (2015-2016) högst för PCB 153 (27 ng/g fett). Medel-halten för PCDD TEQ (2,0 pg/g fett) var högre än för PCDF TEQ (1,5 pg/g fett). Den DDT-förening som hade högst medelhalt var p,p’-DDE (35 ng/g fett). Bland de polybromerade difenyletrarna (PBDE) uppvisade BDE-47 (0,75 ng/g fett) och BDE-153 (0,46 ng/g fett) högst medelhalter. Utvärdering av tidstrender för perioden 1996-2016 (multipel linjär regression) visade att halterna av di-orto PCBer, mono-orto PCB TEQ och non-orto PCB TEQ har minskat med ca 6 % per år. Halterna av PCDD TEQ har minskat fortare än halterna av PCDF TEQ (7 % respektive 4 % per år). Dessa resultat stämmer överens med de trender som tidigare observerats för POPUP. I denna studie har också en statistisk analys för trendbrott använts. Det finns en tendens till att haltminskningarna för PCB och PCDD/F varit snabbare under perioden den första delen av studien. För mono-orto PCB TEQ och PCDD/F TEQ observerades ett signifikant trendbrott 2002, och för PCB-153 och di-orto PCBer var det ett trendbrott 2012. Efter trendbrotten minskade halterna långsammare eller inte alls. Halterna av p,p’-DDE och HCB i modersmjölk minskade med 7 respektive 5 % per år, vilket stämmer överens med de minskningshastigheter som rapporterats tidigare från POPUP. För HCB sågs ett trendbrott år 2006 och därefter ses ingen signifikant trend. Resultaten för PBDEer stämmer överens med det som rapporterats tidigare och halterna av BDE-47, -99 och -100 har minskat med 6-12% per år. Nivåerna av BDE-153 ökade under 1996-2002 då ett trendbrott sågs och därefter har halterna minskat. BDE-209 har bara analyserats i modersmjölk sedan 2009 och hit-tills kan inte någon tidstrend observeras. Trenden för HBCD har tidigare varit osäker men med de nya halterna för år 2015 och 2016l sågs en nedåtgående trend med 2 % per år och ett trendbrott sågs 2003 med ökande trend före och minskande halter efter det året. Fortsatta undersökningar av POPar i modersmjölk kan ge svar på om halterna av PCBer, PCDD/F och HCB håller på att stabiliseras på nuvarande nivåer.

  • Ericson Jogsten, Ingrid
    et al.
    Executive, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Yeung, Leo
    Executive, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Analysis of ultra-short chain perfluoroalkyl substances in Swedish environmental waters2017Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to investigate the environmental occurrence of ultra-short chain perfluoroalkyl substances (PFASs) in Swedish water samples. So far established protocols have focused on measuring PFASs with a carbon chain length of four or more carbons. In this study, perfluoroalkyl sulfonates of chain lengths of two, perfluoroethane sulfonate (PFEtS), and three, perfluoropropane sulfonate (PFPrS), carbons have been measured using a newly established instrumental method employing supercritical fluid separation (SFC) coupled to tandem mass spectrometry detection.

    A total of 26 samples were analysed, including ground water, surface water, rain water and snow. The sample locations included military and civilian airports, a former hard chromium plating facility, the vicinity of a hazardous waste management facility and background areas (lake surface water, rain and snow). Results show that both PFPrS and PFEtS could be detected in environmental samples using SFC separation coupled to triple quadrupole detection. Out of the 26 samples analysed, the ultra-short-chain PFPrS could be detected and quantified in 22 samples. The concentrations for PFPrS in all the samples ranged between 0.93 ng/l to 39 000 ng/l. The ultra-short-chain PFPEtS could be quantified in all of the 26 samples, with a concentration range between 0.07 and 5 700 ng/l. The highest concentrations represents highly contaminated ground water samples collected from a military airport. In the samples, PFPrS had a relative contribution to total PFAS concentration of 6 and 10 %, indicating the importance of measuring these compounds in environmental samples.

  • Gyllenhammar, Irina
    et al.
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Glynn, Anders
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Benskin, Jonathan
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Sandblom, Oskar
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Bignert, Anders
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Lignell, Sanna
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Temporal trends of poly- and perfluoroalkyl substances (PFASs) in pooled serum samples from first-time mothers in Uppsala 1997-20162017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in prover från förstföderskor i Uppsala (POPUP-studien) för analys av persistenta halogenerade organiska miljöföroreningar (POPar). I följande rapport redovisas halterna av poly- och perfluorerade ämnen (PFAS) i blodserum insamlade 3 veckor efter förlossningen 1997- 2016. Prover från ungefär 30 kvinnor per år delades upp i 3 samlingsprover per provtagningsår (9-10 prover per samlingsprov). Nya resultat från 2015 och 2016 är hopslagna med tidigare publicerade data från POPUP där samma analysmetod och laboratorium har använts. Halten av långkedjiga karboxylsyror (8-12 kol) ökade med runt 3 % per år. För PFNA, PFDA och PFUnDA sågs ett trendbrott runt 2004 och därefter ses ingen trend. För PFDoDA sågs ett liknande trendbrott runt 2011. PFTrDA hade inget trendbrott utan halterna har ökat hela tiden under studieperioden. Det är viktigt att följa upp resultaten för de långkedjiga karboxylsyrorna för att se att halterna planar ut och börjar minska. Tillverkningen av sulfonsyran PFOS och liknande substanser i världen upphörde i stort sett runt 2002. Detta har resulterat i sjunkande halter av substansen (ca 8 % per år). Även prekursorer till PFOS visar en nedåtgående trend som också är snabbare än för PFOS, 17-26 % per år. Halterna av andra prekursorer låg i allmänhet under kvantifieringsgränserna, även om de i vassa fall var mätbara. Tillverkningen av en karboxylsyra kallad PFOA har minskat, men inte ännu fasats ut helt, och minskningen av denna substans i kvinnornas blod går därför långsammare (ca 3 % per år). Befolkningen i Uppsala utsattes fram till 2012 för förhöjda halter av den mycket bioackumulerbara sulfonsyran PFHxS i dricksvattnet. Detta har resulterat i ökade blodhalter hos förstföderskor under studieperioden (ca 5 % per år). Ett trendrott sågs också 2011och därefter ses ingen trend. Detta antyder att de åtgärder som sattes in för att rena vattnet i Uppsala 2012 satte stopp för den ökade trenden av PFHxS. Även här krävs en dock en uppföljning framöver för att säkerställa att den minskade exponeringen från dricksvatten efter 2012 verkligen har resulterat i sänkta blodhalter av PFHxS och hur snabbt det går.

  • Effekter av remissvar: En utvärdering om effekterna av klimatstyrmedelsenhetens remissvar till regeringen2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Målet med denna utvärderingen är att skatta klimatstyrmedelsenhetens insatser i form av tid och engagemang i sina remissvar samt estimera dess effekter. Utvärderingen kan på så sätt tjäna som underlag för kommande verksamhetsplanering och prioriteringar för klimatstyrmedelsenheten.Utvärderingen visar att klimatstyrmedelsenheten är en av de enheter som lägger ned mest tid på att besvara regeringens, men också andra myndigheters, remisser. Enhetens handläggare får liten eller ingen återkoppling om remissvaren har någon effekt. Däremot upplever inte handläggarna att remissvaren generellt sett leder till en stressig arbetsmiljö. Flera av handläggarna anser det att samordningen av remissvar på Naturvårdsverket som byråkratiskt och ibland kan ta udden ur enhetens remissvar.

    Intervjuer med tjänstemän vid regeringskansliets visar att Naturvårdsverkets remissvar upplevs som särskilt viktiga då Naturvårdsverkets kunskap och perspektiv ofta saknas i förslagen. De upplever också att Naturvårdsverkets remissvar är välskrivna och stringenta. Utvärderingen visar att även om det är svårt att visa att remissvaren har en direkt påverkan på regeringens förslag, så leder de till samverkan mellan myndigheter och medial uppmärksamhet. På så sätt bidrar de till att öka förutsättningarna för att miljömålen nås och allmänhetens kunskap om miljön ökar.

  • Josefsson, Sarah
    Executive, Myndigheter, Sveriges geologiska undersökning, SGU.
    Klassning av halter av organiska föroreningar i sediment2017Report (Other academic)
  • Dataset till; Rapportering från undersökning av trofinivå hos havsörn - stabila isotoper och miljögifterData set
  • Helander, Björn
    et al.
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Hellström, Peter
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Bignert, Anders
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Olofsson, Frans
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västernorrland.
    Nilsson, Peter
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västernorrland.
    Sundbom, Marcus
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Rapportering från undersökning av trofinivå hos havsörn - stabila isotoper och miljögifter2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Höga koncentrationer av PCB och DDE har konstaterats i ägg från fem havsörnshonor vid Norrlands-kusten. Möjliga förklaringar kan vara regional förorening, eller att vissa örnar lever på en högre nivå i en näringskedja där koncentrationerna ökar i varje steg. Denna rapport redovisar resultat från analyser av PCB, DDE, HCB och stabila isotoper (SI) (δ15N, δ13C) i muskel från fiskar (fyra lokaler), skarvar (tre lokaler), ägg från skarv (tre lokaler) och havsörn (två lokaler) i Västernorrlands län, och SI i ägg och fjädrar från havsörn i olika biotoper vid Östersjökusten. PCB, DDE, HCB i fiskar visade inte påtagligt högre koncentrationer än vad som rapporterats från Norrlandskusten i övrigt, men hade högre värden för PCB och HCB än vid Kvädöfjärden, Holmöarna och Örefjärden, som används som referenslokaler längs Östersjökusten inom den nationella miljöövervakningen. Koncentrationerna i muskel från skarvungar jämfört med muskel från abborre på lipidbasis var ca 3-7 ggr högre för DDE och upp till två resp. tre ggr högre för HCB och PCB (CB-153). I skarvägg jämfört med abborre var förhöjningen av koncentrationer 30-400 ggr för DDE, 30-140 ggr för PCB och 7-30 ggr för HCB. Koncentrationer av DDE och PCB (CB-153) i de högbelastade havsörnsäggen från Västernorrland var 20 respektive 40 ggr högre än i skarväggen. Hos havsön ses en tydlig trend fö båe äg och fjärar fö δ13C, som blir tyngre ju mer marin fyndplatsen antagits vara, men ingen trend fö δ15N. En stegvis öning ses fö δ15N i muskelprover från olika fiskar till skarvungar och skarvägg, dock inte vidare till havsörnsägg, men däremot till havsörnsfjädrar. Avsaknaden av skillnad i δ15N mellan skarv- och havsörnsägg indikerar att de inte är jämförbara med avseende på trofiska nivåer. Statistiskt signifikanta men relativt svaga samband ses mellan koncentrationer av DDE och PCB och δ15N i hela materialet av havsönsäg. Havsön ä påhöre trofisk nivåä skarv men δ15N i örnäggen som läggs redan i mars avspeglar troligen ett inslag av däggdjurskadaver under vintern, medan fjädrarna avspeglar sommarfödan (mest fisk och fågel). Möjligheten kvarstår att högre miljögiftshalter i äggen hos vissa havsörnar kan bero på högre trofisk nivå men detta bör undersökas på fjädrar.

  • Stridh, Bengt
    Naturskyddsföreningen i Ljusdal, Ljusdals kommun,Gävleborgs Botaniska sällskap.
    Persson, Tony
    Naturskyddsföreningen i Ljusdal, Ljusdals kommun,Gävleborgs Botaniska sällskap.
    Kläppaängarna, Ljusdal: Naturinventering 19921994Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Gävleborgs Botaniska Sällskap och Naturskyddsföreningen i Ljusdal har under 1992 hjort en naturinventering inom ca 6 km² på Kläppaängarna i Ljusdal på uppdrag av Ljusdals kommun. Kärlväxter, fåglar och insekter har i första hand inventerats. Aldre uppgifter har speciellt eftersökts. Djur och fjärilar utom dagfjärilar dokumenterades översiktlig.

    Sedan1997 ingår Kläppaängarna i det område längs Mellanljusnan som klassas som riksintressant för den vetenskapliga naturvården och det roliga friluftslivet i Naturresurslagen.

    Området har dock inte erhållit något skydd. Syftet med inventeringen var att dokumentera naturvärden som bakgrund för ett eventuellt bildande av naturvårdsområde eller naturreservat.

  • Ånell, Claes
    KM LAB AB.
    Inventering av kärlväxter och mossor runt Kringelgruvan 19991999Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Med anledning av Woxna Graphite AB: s grafitbrytning vid Kringelgruvan genomförde KM Lab en inventering av  kärlväxter och mossor kring anläggningen  under sommaren 1999.

    Undersökningen är en upprepning av den inventering som utfördes sommaren 1997. Vid den senaste inventeringen uppmärksammades att den mest påtagliga miljöpåverkan sker på Stormyran, som ligger nära sandmagasinet. Magasinet är ej tätt varför processvatten läcker ut mot Stormyran. Analyser har visat att vattnet är surt och innehåller bland annat höga halter sulfatjoner. Mycket av växtligheten är skadad på grund av detta och många arter har eller håller på att dö ut helt medan andra arter börjar etablera sig.

    När inventeringen avslutades hade ett projekt för att minska utsläppen påbörjats av Woxna Graphite AB, som gick ut på att gräva ett uppsamlingsdike precis nedom den läckande dammen och därifrån pumpa tillbaka vattnet till dammen.

  • Mossberg, Per
    Grönbo vattenkonsult.
    Bottenfauna i Lugneån. Holmsjön och Långsjön2001Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Bottenfauna i Lugneån. Holmsjön och Långsjön

  • Länsstyrelsen Gävleborg, Länsstyrelsen Gävleborg
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Kvicksilver i svenska sjöar1992Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kvicksilver i svenska sjöar

  • Mårs, Annika
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Gässön - en Ö i nedre Dalälven1997Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Min uppgift i detta examensarbete var att titta på den äldre markanvändningen på en ö vid namn Gässön, vilken ligger någon kilometer nedströms Bredforsen i nedre Dalälven. Den södra delen av Gässön som tillhör Uppsala län ligger inom det område som pga sina fina naturvärden avgränsats som förslag till naturreservat.

    Den äldre markanvändningen i form av slåtter och bete har betydelse för den säregna naturmiljön som finns här. Upphörande av den tidigare hävden bidrar till att älvängar och svämskogar växer igen vilket leder till en utarmning av den biologiska mångfalden. Andra faktorer som också bidrar är reglering av vattenflödena. Förhoppningsvis kan mitt arbet hjälpa till att bringa klarhet i den tidigare hävdens betydelse för nuvarande och framtida naturvärden.

    Kunskapar om tidigare markanvändning ger en bättre grund för beslut om skötselformer inom det eventuella naturreservatet, såsom tex uthuggning av gran och återupptagen hävd.

    I arbets första hälft ges en allmän beskrivning av området vid nedre Dalälven samt vilken betydelse hävden kan ha för tex floran. Det senare är dock inte direkt applicerbart på den aktuella ön. Till sist kommer jag in på den äldre markanvändningen på Gässön

  • Riksintressen i Gävleborgs län2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Riksintressen i Gävleborgs län

  • Kontroll av utsläpp från företag med ytbehandling i Gävleborg 19941996Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Endast två signifikanta överskridanden av gällande gränsvärde har skett under året. Ett av överskridandena har åtalsannmälts.

    Av de företag som har överskridit riktvärden har alla utom ett haft små överskridanden eller överskridande av järn som inte bedömts vara allvarligt. Förklaring och redovisning av vidtagna åtgärder har begärts av ett fåtal företag. Under 1995 har 9 företag, varav ett helt nytt, fått nya tillstånd med mer anpassade villkor för utsläpp till vatten eller med utredningsvillkor för vatten.

    Ett nytt tillstånd har hittills meddelats under 1996(1 februari) och ytterligare två bedöms få nya villkor för utsläpp till vatten under detta år. Därefter bedöms flertalet företag ha väl avvägda villkor som är kontrollerbara och som ligger i nivå med PARCOM: s riktvärden för befintlig ytbehandlingsindustri, alternativt utredningsvillkor för utsläpp till vatten. Ambitionsnivån beträffande uppfyllande av gräns- och riktvärden bör fortsättningsvis vara hög från tillsyndigheterna.

  • Sahlander, Gisela
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Högberg, Fred
    Vägverket.
    Ny E4 Enånger- Hudiksvall Naturinventering: Biologisk konskvensbeskrivning1994Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Detta arbete är en naturinventering av planerade sträckningen av den planerade sträckningen av ny E4 mellan Enånger och Hudiksvall och kommer att ingå som en del av en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) av området. Jag har av vägverket fått i uppdrag at undersöka tre alternativ för vägens sträckning: A, B och D. Denna undersökning har tre syften: TT bedöma de tänkta vägsträckningarnas inverkan på naturen i området, att visa Vägverket vilket alternativ som till sist kommer till utförande.

    Generellt bedömer jag att den landskapstyp som de föreslagna vägsträckningarna berör är vanligt förekommande i trakten. Alternativ B har jag förkastat då det skulle medföra att en biologisk intressant gransumpskog skulle ödeläggas. De två övriga alternativ är lika varandra vid första påseendet. Längs båda sträckningarna finns det värdefulla naturtyper. Vid en granskning fann jag dock att det längs vägsträcka A finns fler ”fasta” naturtyper, såsom bäckraviner, myrmarker, åkanter och hällmarker, d.v.s bestående strukturer i naturen. Dessa ” fasta” naturtyper skulle komma att förstöras av en ny väg. Slutsatsen blir att jag förordar alternativ D som ny E4 mellan Enånger och Hudiksvall. När det gäller valet av vägtyp tror jag att det inte har någon större betydelse för naturen vare sig det blir en motorväg eller en motortrafikled.

  • Fältkursrapport från sjön Skalen 6-9 mars och 29-31 maj 19891990Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under fältkurserna utfördes ett antal kemiska undersökningar inom Skalens tillrinningsområde. Alkalinitet, konduktivitet, PH och syrgashalt mättes (Figur 5.1 och 5.2). Observera att PH- värdena är osäker(se avsnitt 5.2.3).

    Sjön Över Skalen och Bornasen Lodades och djupkartor gjordes.

  • Handlingsprogram för bevarande av  VITRYGGIG HACKSPETT och dess biotoper1988Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Föreliggande handlingsprogramhar utarbetats inom Länsstyrelsen naturvårdsenhet av 1:e byråinspektör Hans Sandblom.Riktlinjerna för skyddsarbetet och föreslagna åtgärder har diskuterats inom länsgruppenför Länsstyrelsen, skogsvårdsstyrelsen och de ideellanaturvårdsorganisationerna. Alla berörda parter förutsätts verka för att de iprogrammet föreslagna åtgärderna genomförs så att målet för projektet, att fåen livskraftig population av vitryggig hackspett uppnås.

  • Hannerz, Mats
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    KORPÅSEN: flora och markanvändning1985Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Korpåsens by och Laxbo hemman uppstod under 1700-talet som en av alla de finnbosättningar som blommade upp i Hälsingland från år 1600 och framåt. Byn var under 1800-talet ett livligt centrum för skogsbyggden och hade som mest 24 gårdar med 170 personer, vilket var större än t o m Halssela kyrkby. Byn avfolkades i snabb takt under 40- och 50-Talet, och 1965 flyttade den sista fast befolkningen. De flesta gårdarna är i dag rivna, men fortfarande används fem gårdar som fritidsbostäder. 1979 öppnades jordbruket på Lamsås och Laxbo genom Göran Sandells försorg.

    Jordbruket har bestått av vall-, havre- och kornodlingar på mindre stenrensade och utjämnade tegar och mellan dem har hackslåtter med lie bedrivits. Byn har varit avgränsad mot skogen med en gemensam gärdsgård och innanför denna har tidigare all mark utnyttjats för hötäkt. Slåtterängen mellan åkertegarna har beskrivits av Halden (1955) som löväng. Jordbruket har fortgått på detta sätt ända fram till nedläggningen på 50- och 60-talet, om än i avtagande skala.

    Det småskaliga jordbruket och de lokalt mycket varierande förhållandena i lutning, blockighet, översilning etc har gjort att området i dag är en mosaik av igenväxningen på slåtterängarna har gått mycket snabbt och i detta ligger det största hotet mot Korpåsens flora och leende landskap. Större delen av åkertegarna är dock fortflora öppna även om de som ligger på Iggesunds Bruks marker är i genplanterade med gran.

    Marken är kraftigt diabaspåverkad, och detta tillsammans med söderläget samt den för växttäcket positiva markanvändningen har gjort att flora i området är mycket rik och kan uppvisa ett flertal för Hälsingland ovanligare arter.

    I lunderna finns en rik flora av näringskrävande arter som kransrams, skogsvicker, vårärt, trolldruva, blåsippa, ormbär, tvåblad, grönkulla och tibast. På fuktängar och ikär återfinns som kung-Karls spria, kärrspria, gräsull, kärrull, tagelsäv, brudsporre, myggblomster, ängsnycklar och starrarter som Carex heleonastes, C. diandra och C. capillaris. I bäckar och vid källor växer fjälldunört, källdunört, storgröe, lundstjärnblomma, strutbräken, källört och starrarterna Carex media, C. disperma och C. loliaceae. Åkrarns flora domineras i dag av daggkåpearter och skogsnäva. På torrare partier på ängarna kan man finns brudsporre, fältgentiana, vanlig låsbräken, höstlåbräken, fältarv och blåsuga.