Publications
1 - 28 of 28
rss atomLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
  • Hallgren Larsson, Eva
    Swedish Environmental Protection Agency. Kronobergs luftvårdsförbund.
    Tätortsprogram i Kronobergs län: Resultat 2007 - 20172018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sedan 2007 utgör Kronobergs län samverkansområde för kontroll av tätortsluft. Samtliga kommunerdeltar och Kronobergs Luftvårdsförbund samordnar verksamheten. Samverkan ger underlag för en mersamlad bedömning av situationen i länet och resultat från enskilda kommuner kan lättare jämföras medvarandra. Under åren 2007-2016 ingick både mätningar och beräkningar. Med tanke på länets relativtgoda luftkvalitet och kostnadseffektivitet omfattar nuvarande program (2017-2022) enbart mätningar.Såväl mätningar som tidigare utförda beräkningar tyder på att luftkvaliteten är relativt god i länet. Resultatenvisar inga överskridanden av miljökvalitetsnormer. För kvävedioxid och riktigt små partiklar(PM2,5) ligger nivåerna under riktvärdena i berörda preciseringar inom miljökvalitetsmålet Frisk Luftsom är ambitionsnivån. Det vi har mest problem med är förhöjda halter av ”grova partiklar”, PM10, underenskilda dygn. Detta gäller även merparten övriga tätorter i Sverige. Situationen i Kronobergs länser ut att ha förbättrats och visar färre antal dygn med förhöjda halter under den senaste femårsperiodenjämfört med den första femårsperioden 2008-2012, vilket är positivt. Halterna av dessa grovapartiklar har dock varit på en sådan nivå att mätningar med dygnsupplösning och kontinuerligt registrerandeinstrument krävs på minst en plats inom samverkansområdet.Värt att notera under årens lopp är tydligt förhöjda halter av butylacetat i Älmhult. Detta är ett flyktigtorganiskt ämne som förknippas med påverkan från industri eller hantering av lösningsmedel. Butylacetatbidrar också till bildning av marknära ozon, vilket inte är bra. Utökade mätningar har genomförtsvintern 2015-2016 samt 2017-2018. Resultat från den senare presenteras på årsmöte 2018.För kvävedioxid kan vi konstatera att en stor del är egenproducerat i våra tätorter. Vi har alltså självarelativt stor möjlighet att påverka halterna av kvävedioxid i tätorten. På landsbygd i länet är halternaofta under 2 mikrogram per kubikmeter luft (μg/m3). Motsvarande i tätort utan direkt trafikpåverkanhar oftast varit 7-10 μg/m3. Liksom tidigare noterades det högsta årsmedelvärdet av kvävedioxid under2017 vid den trafikbelastade lokalen i Växjö, 13 μg/m3. Motsvarande för övriga tätorter var 7-8 μg/m3.Luftvårdsförbundet genomför inga egna mätningar av kvävedioxid på landsbygd.För partiklar av den grövre fraktionen, PM10, är bakgrundsbelastningen förhållandevis högre än förkvävedioxid. Under 2012-2017 har mätningarna visat 6-9 μg/m3 på ren landsbygd, 11-15 i tätort utandirekt trafikpåverkan och 11-17 μg/m3 som årsmedelvärden för partiklar (PM10) i trafikbelastade miljöer.I riktigt trafikbelastad miljö är dygnsvariationen stor. Mindre partiklar, PM2,5, transporteras generelltlängre sträckor och för dessa är bakgrundsbelastningen förhållandevis större än för de grövre partiklarna.2017 års medelvärde för bensen i Älmhult var 0,5 μg/m3, vilket är lägst hittills, bra och under politisktbeslutad precisering inom miljökvalitetsmålet Frisk luft (max 1 μg/m3).Luftkvaliteten är viktig för vårt generella hälsotillstånd. Även i ett land som Sverige, där vi generelltanses ha väldigt ren och fin luft, beräknas tjugo gånger fler människor dö av luftföroreningar (5 500per år) än av trafikolyckor (250 per år). Miljöhälsorapport Kronoberg 2017 redovisar hur länsinvånarnaupplever sin direkta närmiljö. Rapporten finns på Länsstyrelsens hemsida.Tidigare års resultat från samverkansområdet finns på förbundets hemsida, www.kronobergsluft.se.

  • Carlström, Johan
    et al.
    Executive, Myndigheter, Sveriges geologiska undersökning, SGU.
    Maxe, Lena
    Executive, Myndigheter, Sveriges geologiska undersökning, SGU.
    Miljögifter i urbant grundvatten2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Åren 2016–2017 genomförde SGU på uppdrag av Naturvårdsverket en screening av miljögifter med fokus på kommunala grundvattentäkter i urbana miljöer. Syftet var dels att få bättre kunskap om förekomsten av miljögifter i grundvatten generellt och dels mer specifikt när det gäller förekomsten av miljögifter i grundvatten som används för dricksvattenuttag.

    Undersökningen omfattade fysikalisk–kemiska parametrar, metaller samt fler än 200 organiska miljögifter.

    I de flesta brunnar hittades något miljögift men totalt sett gjordes få fynd över rapporteringsgränsen och halterna bedöms med något undantag som låga. De ämnesgrupper för vilka flest halter över rapporteringsgräns påträffades var i fallande ordning: PFAS, läkemedel, BTEX + halogenerade alifater samt bekämpningsmedel. Dessa fyra ämnesgrupper stod tillsammans för 84 % av de resultat över rapporteringsgräns som erhölls.

    Även om de flesta halterna är under rapporteringsgräns eller lägre än de miljökvalitetsnormer och dricksvattengränsvärden de utvärderats mot är det tydligt att grundvattnet i urbana områden är påverkat av mänsklig aktivitet. Det vore därför värdefullt att följa upp mätningarna framöver för att ta reda på om halterna förändras över tid, samt att mäta på fler platser för att erhålla ett mer omfattande dataunderlag för en säkrare bedömning.

  • Fredricsson, Malin
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Brorström-Lundén, Eva
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Danielsson, Helena
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hansson, Katarina
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Nerentorp, Michelle
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Potter, Annika
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sjöberg, Karin
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Kreuger, Jenny
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Nanos, Therese
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Areskoug, Hans
    ACES.
    Kreici, Radovan
    ACES.
    Alpfjord Wylde, Helene
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Andersson, Camilla
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Andersson, Sandra
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Carlund, Thomas
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Josefsson, Weine
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Leung, Wing
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Nationell luftövervakning – Sakrapport med data från övervakning inom Programområde Luft t.o.m. 20172018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Naturvårdsverket, Luftenheten, ansvarar för den nationella luftövervakningen i bakgrundsmiljö i Sverige. I rapporten redovisas resultat från verksamheten inom Programområde Luft avseende mätningar (genomförda av IVL, SU, SLU och SMHI) till och med 2017 och regionala modellberäkningar (utförda av SMHI) till och med 2016.

    För flertalet av de luftföroreningskomponenter som övervakas inom den nationella miljöövervakningen har det, sedan mätningarna startade för mellan 15 och 35 år sedan, generellt sett skett en avsevärd förbättring avseende såväl halter i luft som deposition i bakgrundsmiljö. Utvecklingen har dock varierat i något olika utsträckning beroende på komponenter och lokalisering i landet. Föroreningsbelastningen är oftast lägre ju längre norrut i landet man kommer.

    För de flesta ämnen som det finns miljökvalitetsnormer (MKN) respektive miljömål för ligger halterna i regional bakgrund avsevärt lägre än angivna gräns- och målvärden. Halterna av ozon överskrider dock i dagsläget MKN för hälsa.

  • Weibull, Henrik
    Naturcentrum AB.
    Biogeografisk uppföljning av mossor 20182018Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Bryhnia scabrida VU was searched for at 22 old localities (UE). At five of these an extended

    search over the whole surrounding square kilometer was surveyed. Bryhnia

    scabrida was found at all visited sites! At the 17 normal localities the species was

    found in a total number of 732 different square meters. In the five surveyed square

    kilometers it was found in 616 different square meters. This gives a total number of

    1348 square meters with Bryhnia scabrida! This is a much larger population than expected.

    The species seem to have a large population in Sweden, and some of the localities

    contain many individuals, which is promising for the future.

  • Darell, Per
    Hepatica.
    Hårklomossa Dichelyma capillaceum: Biogeografisk uppföljning på delrapport för 24 lokaler 20182018Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Summary

    This is a progress report of a biogeographical follow up of the moss Dichelyma capillaceum. D. capillaceum is considered Near Threatened by the Swedish Red List and is listed in Annex 1 (strictly protected flora species) of Bern Convention. It is also listed in annex 2 of the EU Habitats Directive (92/43/EEC), which means that a sufficient number of areas in which the species is present shall be part of the Natura 2000 network. Sweden hosts most (>90%) of the European population of D. capillaceum and the species has been protected by law since 2000. In Sweden, the distribution is divided into two main areas – one southern, continental, and one more northern, boreal.

    Out of 148 known localities 40 were randomly chosen. 5 of them were investigated 2015–2016. In 2018, another 19 localities were investigated. The total number of subpopulations investigated so far was 336 (24 localities) and the coverage varied from a few cm2 to 4 m2.

    D. capillaceum is found along the shores of lakes, along more or less slow-flowing rivers, streams and bigger brooks. In fast-flowing waters D. falcatum and Fontinalis antipyretica are found on boulders and roots while D. capillaceum is found in more sheltered parts of the stream.

    D. capillaceum was in this investigation mostly found on boulders, bases and roots of black alder and on Salix species (mostly Salix cinerea and Salix caprea). It was also found on birch, oak, aspen and sometimes on dead wood.

    D. capillaceum is typically found in areas with annual fluctuations in water level. Most of the investigated localities are more or less subject to water regulations. In some of these (for example the lake Åsnen), D. capillaceum is scarce and is restricted to areas where small brooks flow into the lake (often on Salix species) or on boulders in flat shores. Teen and Ölen are two examples of regulated lakes where D. capillaceum is common.

    D. capillaceum was found in all of the visited localities. The size and position of the specific colony typically varies from year to year, due to variations of magnitude and frequency of the inundation. Abrasion, sedimentation and drought can eliminate or nearly eliminate a colony on a stone for example. Under suitable conditions it expands again.

    Power plants, mills and regulated lakes all influence the fluctuation of water and thus alter the natural, seasonal variation. Of the studied localities, 18 were more or less influenced by these factors. Furthermore, eutrophication from agriculture, forestry and lakeside houses may also have impact on Dichelyma capillaceum.

    In nearly half of the localities (12) the status was considered good or very good. Five of these were in non-regulated or close to non-regulated waters. All the others were in regulated waters.

    Many dams and other regulations have been recently removed (or will be) in several waters in Sweden. This restoration of waters will probably be positive for D. capillaceum in the future.

    Dichelyma capillaceum and the similarly looking Dichelyma falcatum can be difficult to tell apart if not showing typical traits. In Båtfors and Kalvsjömaden they did appear atypical. Hybridization might be a possibility, but genetic studies have not yet shown signs of this.

  • Sandsten, Håkan
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Calluna.
    Anderson, Malin
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Calluna.
    Vattenväxter i sjöar: Likstammen och Näsnaren 20122013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vattenväxter i de två sjöarna Likstammen (1 mil sydväst om Gnesta) och Näsnaren (2 mil söder om Katrineholm) har inventerats av Calluna AB på uppdrag av Länsstyrelsen i Södermanland. Antalet arter var ovanligt högt och artsammansättningen tyder på att de inte är skadade av försurning, övergödning, brunfärgning eller grumling av vattnet. Den rödlistade cyanobakterien sjöhjortron (NT) påträffades i Likstammen. Den är en god indikator på klarvattensjöar som inte är drabbade av övergödning och försurning. Även flera olika arter av mossor påträffades, vilket visar på långvarigt stabila och goda förhållanden i vattnet. De arter av flytblads- och undervatttensväxter som var mest frekvent förekommande i Likstammen var i fallande ordning styvt braxengräs, hårslinga, notblomster, gul näckros och strandpryl. Motsvarande för Näsnaren var hårslinga, axslinga, gul näckros, mattslinke/glansslinke och styvt braxengräs. Om frekvens hade ingått i bedömningen av ekologisk status hade Likstammen haft en ännu mer näringsfattig karaktär än Näsnaren.

    Både Näsnaren och Likstammen har inventerats tidigare och förhållandena har inte försämrats sedan 2009. Båda sjöarna får enligt bedömningsgrunder för miljökvalitet en God status för vattenväxter. Vi argumenterar dock här för att båda sjöarna bör klassificeras till

    Hög status. De har så många arter, så stor frekvens av känsliga arter och så stor djuputbredning att det är motiverat att höja status till den högsta klassen. I ett nationellt perspektiv är detta mycket fina sjöar när det gäller vattenväxter.

  • Svensson, Ola
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Systemekologiska institutionen, Stockholms universitet.
    Raymond, Caroline
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Systemekologiska institutionen, Stockholms universitet.
    Gunnarsson, Jonas
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Systemekologiska institutionen, Stockholms universitet.
    Cederwall, Hans
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Systemekologiska institutionen, Stockholms universitet.
    Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i Askö-Landsortsområdet år 20112012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport redovisar resultaten av 2011 års undersökning av mjukbottenfaunan i Askö-Landsortsområdet. 20 stationer belägna på djup mellan 9 och 60 meter undersöks årligenavseende bottenfauna och sedimentkvalité. Undersökningen är en del av det regionalt-nationelltsamordnade miljöövervakningsprogrammet som startade år 2007. Stationerna ingick mellan1981 och 2006 i den nationella miljöövervakningen. Fyra av dem har besökts varje år sedan1970-talet inom tidigare forskningsprojekt, och långtidsförändringar för dessa redovisas separat.

    Huvudfokus för undersökningen är statusbedömning av bottensamhället med hjälp av BenthicQuality Index (BQI). Statusen för Asköområdet har minskat signifikant sedan 1970-talet. Dennaminskning beror huvudsakligen på ett skifte från ett bottensamhälle dominerat av vitmärlornaMonoporeia affinisoch Pontoporeia femorata till ett dominerat av östersjömusslan Macomabalthica.Sedan mitten av 2000-talet förekommer nu också ett för Östersjön nytt släkte avhavsbortmaskarMarenzelleria spp. Både östersjömusslan och den introduceradehavsbortsmaskenMarenzelleria spp. är tåligare mot låga syrehalter än vitmärlorna och har lägrekänslighetsvärden i BQI-indexet. Detta ger området en lägre status än vid mätningarna under1970- och början av 1980-talet.

    År 2011 beräknades BQI-värdet (20:e percentilen) för området till 5,8, en försämring sedan 2010(20:e percentilen av BQI=6,8). Vid en jämförelse över längre tid har områdets BQI-värdenminskat. Den nedåtgående trenden förefaller emellertid ha brutits och från 2001 kan ensignifikant ökning av BQI observeras.

    Den biologiska mångfalden, uttryckt som antal taxa, följer samma mönster som BQI, med enuppgång sedan 2001. En del av förklaringen till den ökade biologiska mångfalden beror påförekomsten av havsborstmaskenMarenzelleria spp. Uppmätta värden av bottenfaunansbiomassa ligger nu på ungefär samma nivå som på 1980-talet, efter att under perioden 1996 till2006 ha legat på en högre nivå.

    Sammanfattningsvis visar 2011 års undersökning att miljötillståndet för Asköområdets mjukabottnar förbättrats sedan programmets början 2007, och att den ekologiska statusen har ökatsignifikant sedan 2001.

  • Zinko, Ursula
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Örnborg, Jonas
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB.
    Kyrkander, Tina
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB.
    Inventering av makrofyter i Södermanlands län 2005-20102011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Länsstyrelsen i Södermanlands län har under åren 2005 – 2010 genomfört ett antal inventeringar av makrofyter, vattenväxter, i olika syften och därför också med olika metodik. Totalt ingår 50 sjöar och delar av 8 vattendrag i de genomförda inventeringarna. Vissa sjöar är inventerade mer än en gång under dessa år eftersom inventeringarna har haft olika syften.

    Syftet med denna rapport är främst att sammanställa data över hotade natearter. Det finns ettåtgärdsprogram för hotade natearter framtaget i vilka 5 natearter är upptagna (Jacobson 2009). Av dessa finns 4 i Södermanlands län; uddnate, bandnate, spetsnate och styvnate. Vissa av inventeringarna har också gjorts för att kunna fastställa ekologisk status, baserat på makrofyter. Därför redovisas också den ekologiska statusen för de sjöar där sådana data finns. De ovan nämnda natearterna har tidigare rapporterats från 28 av de aktuella sjöarna och vattendragen.Dessa artfynd är från 1800-tal till 1980-tal. Av dessa återfanns hotade natearter i 12 sjöar.

    I tre av dessa sjöar återfanns två hotade natearter i samma sjö. Dessutom gjordes tre nyfynd, vilket innebär att det totaltgjordes 18 fynd av de hotade natearterna. Nyfynden var ett fynd av styvnate och två av uddnate. Ett av dessa uddnatefynd gjordes i en sjö där även återfynd av bandnate gjordes. De hotade natearterna kan vara oregelbundna i sin förekomst och kan ett ogynnsamt år ligga vilande påsjöbotten. Det går därför inte att genom ett enda återinventeringstillfälle konstatera om en art finns kvar påen lokal eller inte. Data från dessa inventeringar indikerar dock att det finns en negativ trend för bandnatesom endast återfanns på 4 lokaler av 14. Inga av återfynden gjordes i något vattendrag vilket kan bero påatt vattendrag har rensats, rätats samt varit utsatta för eutrofiering under 1900-talet. För de andra arternafinns ingen tydlig trend.

    Ekologisk statusbedömning kunde göras på 22 sjöar. Av dessa hade över hälften (14 st) God Status eller Hög Status.

    Det finns dock vissa problem med bedömningsmetodiken. Till exempel får naturligtnäringsrika klarvattensjöar ofta som högst Måttlig status, trots att dessa av erfarna inventerare inte ansesvara sjöar med problematisk eutrofiering.Ett antal sjöar var dock så pass eutrofa att siktdjupet och därmed även artrikedomen var mycketbegränsad. En stor mängd växtplankton leder till grumlighet av vattnet och minskat siktdjup. Här behövsinsatser för att minska övergödningen. Övergödning kan leda till igenväxning, men i vissa fall ärförändrad hydrologi, ofta sjösänkning, den främsta orsaken till igenväxning.

  • Romvall, Anna
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Nordfeldt, Sofi
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Kvicksilver i gädda: Miljöövervakning i Södermanlands län 2010-20112014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Höga halter av kvicksilver i fisk i är ett miljöproblem som funnits i Sverige under en lång tid och trots ett minskat nedfall av kvicksilver har halterna av kvicksilver i insjöfisk fortsatt att öka de senaste tio åren. Hos människan drabbas det centrala nervsystemet vid exponering för kvicksilver. Foster och spädbarn är särskilt känsliga för kvicksilver eftersom deras hjärna och nervsystem är under utveckling.

    Miljöövervakning ger en beskrivning av miljötillståndet och är en förutsättning för det svenska miljöarbetet. Resultatet från miljöövervakningen kan användas som underlag vid uppföljning av miljömålen samt utgöra en grund för åtgärdsförslag och uppföljning av utförda åtgärder.

    2010 påbörjades en undersökning av kvicksilver i gädda inom den regionala miljöövervakningen i Södermanlands län. Syftet med att undersöka kvicksilverhalten i gädda är att få en uppfattning om belastningen av kvicksilver i länet samt att se om fisken är hälsosam att konsumera.

    Undersökningen från 2010-2011 innefattar sammanlagt 12 sjöar och under tidsperioden infångades totalt 69 gäddor från dessa sjöar. Det är vanligt att halterna av kvicksilver i fisk varierar med fiskens storlek och för att underlätta jämförelse mellan fiskar i de olika sjöarna har kvicksilverhalten i gäddorna räknats om till att motsvara halten i en gädda på 1 kg enligt normeringsmetoden på sidorna 12-13.

    Av de 69 fiskar som sammanlagt fångades in uppmättes en lägre kvicksilverhalt än 0,5 mg/kg i 38 av fiskarna (normerade kvicksilverhalter) vilket innebär att över hälften av fiskarna innehåller låga kvicksilverhalter enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. I fiskarna från Lidsjön har samtliga av de infångade fiskarna lägre halter än 0,5 mg/kg (normerade kvicksilverhalter). Högst kvicksilverhalter har uppmätts i Örhammaren där gränsvärdet för gädda på 1,0 mg/kg överstigs i två av tre fiskar.

    Undersökningen visar att det största antalet sjöar innehåller fisk som uppmäter måttligt höga halter av kvicksilver enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Resultatet visar dock att endast ett fåtal av de undersökta sjöarna i länet innehåller gäddor med en högre kvicksilverhalt än gränsvärdet på 1,0 mg/kg vilket innebär att gäddor från de flesta sjöarna går att konsumera utan att riskera ett för högt kvicksilverintag.

    Vattenförvaltningsarbetet har som mål att till 2015 ska alla vattenförekomster ha en god ekologisk och kemisk status. Resultatet från miljöövervakningen används som underlag vid beskrivning av den nuvarande statusen och vilka åtgärder som ska sättas in. I Norra Östersjöns vattendistrikt har alla ytvattenförekomster statusklassats till Uppnår ej god kemisk ytvattenstatus för kvicksilver och kvicksilverföreningar. Många områden i Sverige har naturligt höga bakgrundshalter av kvicksilver och till detta tillkommer effekterna av tidigare föroreningar samt de pågående långväga luftburna föroreningar. Gränsvärdet i fisk för god kemisk status som anges i vattendirektivet är för kvicksilver och dess föreningar 0,02 mg/kg våtvikt. Det bedöms att gränsvärdet för kvicksilver i fisk överskrids i samtliga ytvattenförekomster i hela landet. De nuvarande kvicksilverhalterna i fisk i ytvattenförekomsterna medför att det i dagsläget inte bedöms tekniskt möjligt eller ekonomiskt rimligt att uppnå miljökvalitetsnormerna till år 2015.

  • Nordfeldt, Sofi
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Bekämpningsmedel i vattendrag 2010-20122014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den regionala miljöövervakningen finansieras av medel från Naturvårdsverket och har som en viktig uppgift att övervaka tillståndet i miljön så att miljömålen kan följas upp. Tidigare undersökningar har visat att bekämpningsmedel förekommer i vattendrag i Södermanland. För att få ytterligare en bild av situationen gjordes denna undersökning.

    Resultaten visar att bekämpningsmedel stundtals förekommer i halter över riktvärden varför det är motiverat att fortsätta arbetet med förebyggande åtgärder mot läckage av bekämpningsmedel till vattendrag så att miljömålet Giftfri miljö kan uppnås.

  • Persson, Karl-Johan
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser.
    Undersökning av kvicksilver i gädda, Kalmar län 20172018Report (Other academic)
  • Sundberg, Iréne
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB.
    Kiselalger i Södermanlands län 2015 – en undersökning av 10 vattendrag2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I Södermanlands län undersöktes år 2015 kiselalger på 10 lokaler. Missbildningar på kiselalgskal analyserades bara i Nyköpingsån.

    Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS, som visar graden av påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening. Som stöd till detta index har även andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger beaktats.

    Skeppstaån, Tandlaån, Råckstaåns utlopp, Lännaån och Vedaån tillhörde klass 2, god status. Av dessa kan Skeppstaån, Tandlaån och Vedaån sägas ligga i riskzonen för att hamna i måttlig status.

    Fyra lokaler hamnade i klass 3, måttlig status, nämligen Nyköpingsån, Kilaån, Svärtaån och Torshällaån. IPS-indexet i Torshällaån låg nära gränsen mot god status, medan det i Svärtaån låg relativt nära gränsen mot klass 4, otillfredsställande status. Eftersom både mängden näringskrävande (TDI) och andelen föroreningstoleranta (%PT) arter var stora ligger Svärtaån i riskzonen för att hamna i otillfredsställande status.

    Otillfredsställande status, klass 4, konstaterades i Storån. IPS-indexet låg mycket nära gränsen mot måttlig status, men andelen föroreningstoleranta arter (%PT) var mycket stor, vilket styrker klassningen otillfredsställande status.

    Surhetsindexet ACID visar vilken pH-regim vattnet tillhör och är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med pH lägre än 7.

    De flesta punkterna bedömdes ha alkaliska (årsmedelvärdet för pH över 7,3) eller nära neutrala (årsmedelvärde för pH mellan 6,5-7,3) förhållanden år 2015.

    Skeppstaån, Lännaån och Vedaån hade ACID-index motsvarande måttligt sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för pH bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att pH-minimum varit 6,4. Alla tre låg dock mer eller mindre nära gränsen mot nära neutralt.

    Andelen missbildade kiselalgsskal var 2,3 % i Nyköpingsån, vilket kan betyda att en måttlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande.

  • Andersson, Birgitta
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Brink, Karin
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Nordfeldt, Sofi
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län.
    Regionalt miljöövervakningsprogram för Södermanlands län 2015-20202017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det övergripande målet för den svenska miljöpolitiken är att vi till nästa generation ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Riksdagen har beslutat om 16 miljömål som beskriver vilka kvaliteter miljön ska ha för att detta ska vara uppfyllt. Miljöövervakningen är en av de viktigaste delarna av uppföljningen av miljökvalitetsmålen.

    Miljöövervakningen innebär att beskriva miljötillståndet i länet. Den ska ge svar på frågan hur det står till i miljön och hur miljön förändrar sig. Miljöövervakningen omfattar ett brett område från nedfall av luftföroreningar, arter i skogen, halter av näringsämnen i sjöar, fiskbestånd i havet, fåglar i olika miljöer till miljögifter i sediment.

    Processen med att ta fram detta program påbörjades 2013. Arbetet har utförts av Sofi Nordfeldt, Per Flodin och Karin Brink samt ansvariga för respektive delprogram. Genom möten med Naturvårdsverket och andra länsstyrelser har övervakningen kunnat samordnas med nationell miljöövervakning och med angränsande län. Ett exempel på samordning mellan länsstyrelsernas regionala miljöövervakning och den nationella är undersökningarna av bottenfauna i Östersjön, där resultaten kan jämföras med varandra och ge en bättre helhetsbild av tillståndet än var för sig. Ambitionen är att utveckla samarbeten inom programmet under den kommande programperioden med utgångspunkt från miljömålen.

    Länsstyrelsen i Södermanlands län har redovisat till Naturvårdsverket det Regionala miljöövervakningsprogrammet som ska gälla 2015-2020. Programmet innehåller detaljerad beskrivning av vilka delprogram som ska utföras respektive år.

  • Elmhag, Janne
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Adoxa Naturvård.
    Hur mår ängs- och betesmarkerna i Sörmland?: En sammanställning av 20 års kärlväxtinventeringar inom regional miljöövervakning.2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Av alla naturtyper som på olika sätt berörs av miljöövervakningen är ängs- och hagmarker

    en av de allra artrikaste, när det gäller kärlväxter kanske den allra mest artrika. Ängs- och

    hagmarker har skapats av bonden under århundranden, kanske årtusenden för att erhålla

    foder till djuren.

    Sedan början av 1900-talet har dessa naturtyper kraftigt minskat då man numera till största

    delen tar foder till djuren från åkermarken.

    Kärlväxtinventeringar inom ramen för den regionala miljöövervakningen har genomförts

    under åren 1994

    – 2014 i 47 Sörmländska fodermarker. I rapporten jämförs

    inventeringsresultaten från 2014 med motsvarande inventeringar från år 1994-1995.

    Syftet med att övervaka kärlväxter i sörmländska ängs- och hagmarker är att mäta

    förändringar i vegetationens sammansättning. Bland annat för att se om igenväxningsarter

    och arter gynnade av kväve ökar. Undersökningen kan också användas för att se på

    skillnader mellan ängs- och hagmarker i naturreservat och utanför.

    Programmet används även för att följa upp miljömålen, Ett rikt växt och djurliv, Ett rikt

    odlingslandskap och Bara naturlig försurning.

  • Elmhag, Janne
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Adoxa Naturvård.
    Inventering av kärlväxter i Södermanlands län - 10 naturbetesmarker i 20162019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Av alla naturtyper som på olika sätt berörs av miljöövervakningen är ängs- och hagmarker en av de allra artrikaste, när det gäller kärlväxter kanske den allra mest artrika. Ängs- och hagmarker har skapats av bonden under århundranden, kanske årtusenden för att erhålla foder till djuren.

    Sedan början av 1900-talet har dessa naturtyper kraftigt minskat då man numera till största delen tar foder till djuren från åkermarken.

    Syftet med miljöövervakningsprogrammet kärlväxter i sörmländska ängs- och hagmarker är att mäta förändringar i vegetationens sammansättning. Bland annat för att se om igenväxningsarter och arter gynnade av kväve ökar. Undersökningen kan också användas för att se på skillnader mellan ängs- och hagmarker i naturreservat och utanför.

    Programmet används även för att följa upp miljömålen, Ett rikt växt och djurliv, Ett rikt odlingslandskap och Bara naturlig försurning.

  • Sundberg, Iréne
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB.
    Kiselalger i Södermanlands län 2016 – en undersökning av 56 vattendrag2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I Södermanlands län undersöktes år 2016 kiselalger på 56 lokaler.

    Statusklassning (närings- och organisk föroreningspåverkan)

    D36 Ramundsbäck, D12 Sila bäck, D42 Regnaholmsån, D43 Bärle kanal och D51 Hällbäcken hamnade i klass 1, hög status. D43 Bärle kanal låg i den nedre, dvs. sämre delen av klassintervallet och D51 Hällbäcken mycket nära gränsen mot klass 2, god status.

    IPS-indexet visade klass 2, god status på 19 provpunkter. Ett flertal lokaler hamnade i den nedre, sämre delen av klassintervallet och av dessa kan framför allt D19 Kvarngraven, D83 Varbroån, D34 Vattendraget från Björken till Rundbosjön och D84 Nässelstaån sägas ligga i riskzonen för att hamna i måttlig status.

    Merparten av lokalerna (28 st.) hade IPS-index som motsvarade klass 3, måttlig status. Mycket nära eller nära gränsen mot god status låg (i fallande IPS-ordning) D66 Forsaån, D30 Gammelstabäcken, D41 Vattendraget från Strången till Åkforsån, D90 Örboholmsån, D20 Skebokvarnsån och D47 Solbergaån. Bedömningen måttlig status motiverades med förhöjda värden på mängden näringskrävande (TDI) och/eller andelen föroreningstoleranta (%PT) arter. D33 Kilaån, Gammelsta, D52 Aspån D55 och Getebodabäcken låg i den nedre, sämre delen av klassintervallet och D32 Kilaån, Tuna befann sig i riskzonen för att hamna i otillfredsställande status.

    IPS-indexet i D17 Trosaån, D63 Brobybäcken, D37 Långsjöbäcken och D2 Svärtaå motsvarade klass 4, otillfredsställande status. De tre förstnämnda låg mycket nära gränsen mot måttlig status, men andelen föroreningstoleranta former (%PT) var stor eller mycket stor, vilket stärker bedömningen. Sämst resultat visade D2 Svärtaån, som låg relativt nära gränsen mot klass 5, dålig status och hade en mycket stor andelen föroreningstoleranta arter (%PT).

    Surhetsklassning

    De flesta lokalerna bedömdes 2016 ha alkaliska (årsmedelvärdet för pH över 7,3) eller nära neutrala (årsmedelvärde för pH mellan 6,5-7,3) förhållanden. I måttligt sura förhållanden hamnade D40 Sågsjöbäcken, D56 Vattendraget från Stora Kalven till Övre Gällringen och D57 Moraån, vilket betyder att årsmedelvärdet för pH bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att pH-minimum varit lägre än 6,4. ACID-indexet i Moraån låg dock mycket nära gränsen mot nära neutrala förhållanden.

    Missbildningar (indikation - påverkan av bekämpningsmedel, metaller e.dyl.).

    D0 Nyköpingsån, D12 Sila bäck, D28 Slytån, D29 Laketorpsån, D61 Eksågsån, D62 Histaån, D64 Kafjärdsgraven, D66 Forsaån och D84 Nässelstaån hade 1,0 -1,8 % missbildningar, vilket kan tyda på en svag påverkan av t.ex. bekämpningsmedel, metaller eller liknande. D53 Aspån, övre och D69 Lifsingeån hade 2,1 % respektive 2,2 %, vilket kan innebära en måttlig påverkan.

  • Sundberg, Iréne
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB.
    Kiselalger i Södermanlands län 2017 – en undersökning av 23 vattendrag2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I Södermanlands län undersöktes år 2017 kiselalger på 23 vattendragslokaler.

    Statusklassning näringsämnen och organisk förorening

    IPS-indexet visade klass 2,

    god status i D7 Tandlaåns mynning, D8 Torshällaån, D10 Lännaån, D14 Vattendraget från Regnaren till Hunn, D31 Bålsjöån och D50 Gärsån. Torshällaån och Bålsjöån låg nära gränsen mot klass 3 och båda hade en stor mängd näringskrävande arter (TDI), vilket visar att de ligger i riskzonen för att hamna i måttlig status. Även Tandlaåns mynning och Lännaån befinner sig i denna riskzon och har vissa tidigare år hamnat i måttlig status.

    Merparten av lokalerna (13 st.) hade IPS-index som motsvarade klass 3, måttlig status. Mycket nära till relativt nära gränsen mot god status låg (i fallande IPS-ordning) D9 Råckstaåns utlopp, D94 Näveån, D16 Ån mellan Klämmingen och Frösjön och D82 Vattendraget från Hosjön till Malmaån. De flesta av dessa hade dock relativt stor andelen föroreningstoleranta arter (%PT), som styrker klassningen måttlig status. IPS-indexet i D11 Vedaån och D17 Trosaån, mynningen låg relativt nära gränsen mot klass 4. Åtminstone Trosaån befinner sig i riskzonen för att hamna i otillfredsställande status, eftersom andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var stor, nära gränsen mot mycket stor.

    Sämst tillstånd konstaterades i D1:2 Kilaån, D3 Storån, D15 Sigtunaån och D2 Svärtaån, som alla hamnade i klass 4, otillfredsställande status. Samtliga hade mycket stor andel av föroreningstoleranta kiselalger (%PT).

    Surhetsklassning

    De flesta lokalerna bedömdes 2016 ha alkaliska (årsmedelvärdet för pH över 7,3) eller nära neutrala (årsmedelvärde för pH mellan 6,5-7,3) förhållanden. I måttligt sura förhållanden hamnade D9 Råckstaåns utlopp och D11 Vedaån, vilket tyder på att årsmedelvärdet för pH bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att pH-minimum varit lägre än 6,4. Båda hade relativt stor andel av det surhetståliga släktet Eunotia, som bidrar till att sänka ACID-indexet. De arter som noterades kan dock även förekomma i mer eller mindre näringsrika miljöer.

    Missbildningar

    Andelen missbildade kiselalgsskal var mindre än 1 % på samtliga lokaler, vilket innebär ingen eller obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. I D0 Nyköpingsån har det dock vissa tidigare år funnits indikationer på en måttlig påverkan av miljögifter.

  • Garberg, Åsa
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB.
    Hårding, Ingrid
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB.
    Växtplankton i Södermanlands län 20142019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Av de 17 undersökta lokalerna uppnådde åtta sjöar god eller hög sammanvägd näringsstatus enligt bedömningsgrunden. Statusen sänktes till måttlig för en av dessa sjöar i Medins Biologis expertbedömning. Endast en sjö fick dålig sammanvägd status enligt expertbedömningen. I övriga sjöar klassificerades näringsstatusen som måttlig eller otillfredsställande.

    I expertbedömningen har främst sjöar som legat på gränsen mellan två statusklasser sänkts eller höjts. Bland annat har tidigare undersökningars resultat och kunskap om hur de olika delparametrarna fungerar använts för att kunna göra en bra expertbedömning.

    Till stor del överensstämmer resultaten med sjöarnas näringsämneshalter. Sjöar med högre halt totalfosfor och totalkväve hade generellt sämre status än sjöar med lägre halter. Det förekom dock sjöar i undersökningen som trots relativt låga totalfosforhalter (15-25 μg/l) visade tydliga tecken på näringsämnespåverkan.

    Gonyostomum semen påträffades i 4 av sjöarna. Dess biomassa var stor i en av dessa, och förekomsten kan troligen ha orsakat obehag för personer som badat i sjön. Ingen sjö i undersökningen hade ett växtplanktonsamhälle som är märkbart surhetspåverkat, vilket kan visa sig i extremt låga artantal. Generellt sett var proven artrika. Uren hade en avvikande artsammansättning med dominans av Ceratium spp

  • Hårding, Ingrid
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB.
    Garberg, Åsa
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB.
    Växtplankton i Södermanlands län 20152019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sjöarna i årets växtplanktonundersökning var relativt näringsrika och flera hade en betydande mängd cyanobakterier. Av de 13 undersökta lokalerna fick fyra sjöar god status, och en sjö måttlig sammanvägd näringsstatus enligt bedömningsgrunderna. Alla dessa sjöar fick måttlig status i expertbedömningen. Sex sjöar fick otillfredsställande status, och två fick dålig status, enligt både bedömningsgrunden och i expertbedömningen.

    De sjöar som sänktes från god status till måttlig i expertbedömningen hade förhöjda biomassor och gott om näringsgynnade arter. Deras numeriska värden (3,06, 3,13 & 3,17) var också nära gränsen till måttlig status (2,99).

    Gonyostomum semen påträffades i fyra av sjöarna. Dess biomassa var liten eller mycket liten och har sannolikt inte orsakat obehag för personer som badat i sjön nära provtagningstillfället. Ingen sjö i undersökningen hade ett växtplanktonsamhälle som är märkbart surhetspåverkat, vilket kan visa sig i extremt låga artantal. Generellt sett var proven artrika.

  • Bloch, Ina
    et al.
    Medins Havs- och Vattenkonsulter AB.
    Garberg, Åsa
    Medins Havs- och Vattenkonsulter AB.
    Växtplankton i Södermanlands län 20162019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sjöarna i årets växtplanktonundersökning var måttligt näringsrika och flera hade en betydande mängd näringsgynnande arter. Av de 12 undersökta lokalerna fick två sjöar god sammanvägd näringsstatus enligt bedömningsgrunderna. En av dessa sjöar fick måttlig status i expertbedömningen. Sju sjöar fick måttlig status och en fick otillfredsställande status, enligt både bedömningsgrunden och i expertbedömningen. Två sjöar klassificerades som måttlig enligt bedömningsgrunderna men en fick god status och en otillfredsställande status i expertbedömningen.

    De sjöar som sänktes i expertbedömningen hade förhöjda biomassor och gott om näringsgynnade arter (t.ex.

    Fragilaria crotonensis, figur 4) och hade även vid tidigare undersökningar visat tecken på näringspåverkan. Sjön som höjdes i expertbedömningen låg nära gränsen mot god status.

    Gonyostomum semen

    påträffades i fem av sjöarna. Dess biomassa var liten eller mycket liten och har sannolikt inte orsakat obehag för personer som badat i sjön nära provtagningstillfället. Ingen sjö i undersökningen hade ett växtplanktonsamhälle som är märkbart surhetspåverkat, vilket kan visa sig i extremt låga artantal. Generellt sett var proven artrika.

  • Jeuthe, Henrik
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Spange, david
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Östby, David
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Mal i Båven 2017 – Inventeringsstudier i lekområden2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Fram till 1800-talets mitt var malen (Silurus glanis) allmänt förekom-mande i Sverige, men idag är utbredningen begränsad till ett fåtal vat-ten i sydöstra delarna av landet. Malen är rödlistad som sårbar, och 21 november 2017 fastställdes ett nytt åtgärdsprogram för arten. Ett av de huvudsakliga hoten som listas är brist på reproduktionsområden. För att kunna åtgärda detta måste kunskap finnas kring malens exakta preferenser för lekplatser, d.v.s. vilka typer av miljöer som måste skyddas och utvecklas. Det är även så att dagens inventerings-metodik och därmed beståndsuppskattningar är bristfälliga.

    Den föreliggande rapporten presenterar arbetet som utförts av SLU Aqua inom två projekt riktat mot mal i nordvästra Båven. Fokus låg på att öka förståelsen kring malens reproduktionsbiologi men omfat-tade även tester av nya inventeringsmetoder. Vuxna malars rörelse-mönster och beteende kartlades med hjälp av radiotelemetri och sonarkamera (ARIS). Försök gjordes även att fånga in malyngel med elfiskebåt för att ta reda på var och i vilken omfattning lek och yngel-produktion skett under den gångna säsongen (2017).

    Projekten omfattar även två studentarbeten som i skrivande stund ännu är under arbete. Denna rapport innehåller därför endast utdrag ur resultaten från fältstudien. För detaljerade resultat hänvisas till respektive stu-dentarbete som ska finnas tillgängliga januari 2018.

    Radiopejling av märkta individer visade att huvuddelen av tiden spenderades under eller i närheten av gungflyn. En del aktivitet regi-strerades även ute på öppet vatten. Ett stort antal malar (ett hundratal) i storleksordningen 0,5–2 meter kunde lokaliseras och studeras i Kvarnsjön, Lillsjön och Hornsundssjön med hjälp av ARIS. ARIS vi-sade därmed stor potential för att användas som ett nytt verktyg för inventering av vuxna malar. Den absoluta majoriteten av malarna hit-tades under gungflyn. Ofta fanns många malar samlade på samma ställe. Som mest kunde ett 20-tal malar observeras längs en gungfly-sträcka på ca 30 meter.

    Ingen lek eller yngelproduktion kunde påvisas under reproduktions-säsongen år 2017, vare sig genom direkt observation av lek eller fynd av årsyngel. Malarnas beteende under gungflyn kunde framgångsrikt studeras med ARIS, men inget beteende som direkt kan kopplas till

    lek observerades. Ingen mal, oavsett storlek, fångades vid båtelfisket. Anledningen till malynglens frånvaro är ännu oklar. Det kan vara så att reproduktionen misslyckades detta år. Det kan också handla om bris-ter i inventeringsmetodiken. Klart är att det kvarstår många fråge-tecken kring malens reproduktion och arbetet med att räta ut dessa fortsätter.

  • Flink, Henrik
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Mustamäki, Noora
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Adill, Anders
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Resultat från övervakningen av kustfisk, Asköfjärden (Egentliga Östersjön) 2005 - 20172018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Provfisket visar på ett relativt stabilt fisksamhälle i Asköfjärden under tidsperioden 2005–2017 sett till totalfångst, antalet arter i fångsten, och trofisk nivå (fördelningen av fisk med olika typer av födoval).

    Abborre var den vanligaste arten i fångsterna (45 procent) och mört den näst vanligaste (28 procent) beräknat över alla år. Andelen av båda dessa arter har minskat något över tid.

    Fångsterna av strömming, nors, skarpsill, sik och tånglake visar ökande trender, medan gös minskat under provfiskeperioden.

    Även om vattentemperaturen vid provfisketillfällena har varit stabil över tid, så är det främst varmvattenarter som minskat i fångsten och kallvattenarter som ökat.

    Två arter som finns på Artdatabankens rödlista har fångats i provfisket, nämligen torsk och lake.

    Diversiteten i provfiskefångsten i Asköfjärden varierar mycket mellan år och har ökat över tid. Det beror på en minskad dominans av abborre och en högre fångst av till exempel strömming, nors och sik under senare år.

    Fångsten av stora fiskar (större än 30 centimeter) var överlag låg, och fångsten av stor abborre (större än 25 centimeter) har varit ovanligt låg under 2016–2017.

    Fångsten av karpfiskar har endast varit större än fångsten av abborre vid fyra tillfällen, nämligen under 2005, 2008 och 2016–2017. En möjlig förklaring till denna skiftning under senare år är de allt lägre nivåerna av större rovfiskar.

    Förändringar av antalet karpfisk, abborre, rovfisk och storleken av abborre är indikatorer som används inom havsmiljödirektivet vid miljöstatusbedömning av kustfisksamhällen. Enligt den senaste bedömningen anses Asköfjärden nå upp till god miljöstatus för förekomsten av abborre, karpfisk och rovfisk. Storleken hos abborre bedöms vara låg och inte uppnå god miljöstatus enligt den senaste bedömningen (preliminär).

    Åldersanalys av abborrhonor visar att fångsten främst består av individer som är upp till fyra år gamla samt att medellängden hos ett-, två-, tre- och fyraåriga individer har ökat över tid. Det antyder att den minskade förekomsten av stor abborre i fångsten inte kan förklaras av en långsammare tillväxthastighet.

  • Liungman, Annika
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB.
    Mohlin, Malin
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB.
    Sundberg, Iréne
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB.
    Växtplankton i Södermanlands län 20172019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Länsstyrelsen i Södermanland har Medins Havs och Vattenkon-sulter under 2017 provtagit och analyserat växtplankton från 37 sjöar i Söder-manlands län. Undersökningen genomfördes främst i syfte att bedöma närings-statusen i sjöarna. Provtagning och analys utfördes enligt standardiserad me-tod (Havs- och vattenmyndigheten 2016, SS-EN 16698:2015 och SS-EN 15204: 2006) och gällande bedömningsgrunder (Havs- och vattenmyndigheten 2013). I denna rapport presenteras resultaten från provtagningen, laboratorieanalysen och statusklassificeringen.

    Växtplankton i sjöar studeras inom miljöövervakningen av främst två skäl. Dels för att växtplanktonsamhällets mängd och sammansättning avspeglar närings-tillståndet i den aktuella sjön. Dels kan en del växtplankton själva bli ett direkt problem som t.ex. vid toxiska algblomningar eller om problemskapande arter uppträder i dricksvattentäkter. I denna undersökning studerades växtplankton främst av det första skälet.

    Artsammansättningen hos växtplankton varierar mellan olika typer av sjöar. Viktiga faktorer som styr artsammansättning och biomassa är bl.a. näringstill-gång, ljus, temperatur, humushalt, pH och det övriga ekosystemets samman-sättning, t.ex. artsammansättning och biomassa av fisk, djurplankton och un-dervattensvegetation. När någon av ovanstående faktorer ändras kan det på-verka växtplanktonsamhället och eftersom växtplankton är relativt kortlivade organismer kan förändringar ske snabbt. Eftersom olika växtplanktonarter har olika krav på omvärldsförhållandena kan man genom att studera växtplankton-samhället få information om framförallt sjöars näringssituation och surhet.

  • Sundberg, Iréne
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB.
    Meissner, Ylva
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB.
    Kiselalger i Södermanlands län 2018: En undersökning av 28 vattendrag2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I Södermanlands län undersöktes år 2018 kiselalger på 28 vattendragslokaler.

    Statusklassning näringsämnen och organisk förorening

    D74 Vattendraget från Holpen till Östjuten, D77 Björnhultaån och D85 Dammkärren visade klass 1,

    hög status. I Björnhultaån hamnade IPS-indexet nära gränsen mot god status.

    IPS-indexet visade klass 2,

    god status i D86 Vattendraget från Sticksjön till Likstammen, D45 Skarendalån, D49 Vingåkersån och D44 Åtorpsån. Vingåkersån och Åtorpsån låg relativt nära gränsen mot klass 3 och framför allt Vingåkersån, som hade en mycket stor mängd näringskrävande arter (TDI), befinner sig i riskzonen för att hamna i måttlig status. IPS-indexet i D35 Tisnare Kanal hamnade visserligen i hög status, men det låg mycket nära gränsen mot klass 2 och eftersom både mängden näringskrävande (TDI) och andelen föroreningstoleranta (%PT) arter var något förhöjda gjordes en expertbedömning till god status.

    Merparten av lokalerna (13 st.) hade IPS-index som motsvarade klass 3

    , måttlig status. Nära eller mycket nära gränsen mot god status låg (i fallande IPS-ordning) D28 Slytån, D20 Skebokvarnsån, D87 Jättnaån och D88 Järnaån.

    Sämst tillstånd konstaterades i D1:2 Kilaån, D2 Svärtaån, D17 Trosaån, D25 Örboholmsån, D26 "Norrtunabäcken", D27 Enarenån och D76 Sundbyån (

    Tabell 6), som hamnade i klass 4, otillfredsställande status. Trosaån låg relativt nära gränsen mot måttlig status, medan Sundbyån befann sig närmare dålig status.

    Surhetsklassning

    De flesta lokalerna bedömdes 2018 ha

    alkaliska (årsmedelvärdet för pH över 7,3) eller nära neutrala (årsmedelvärde för pH mellan 6,5-7,3) förhållanden.

    I

    måttligt sura förhållanden hamnade D20 Skebokvarnsån och D44 Åtorpsån, vilket tyder på att årsmedelvärdet för pH bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att pH-minimum varit lägre än 6,4. Skebokvarnsån låg nära gränsen mot när neutralt. D74 Vattendraget från Holpen till Östjuten hade ett ACID-index som motsvarade sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för pH bör ligga mellan 5,5-5,9 och/eller att pH-minimum varit lägre än 5,6. Indexvärdet låg dock relativt nära gränsen mot måttligt surt.

    Missbildningar

    Mindre än 1 % missbildade kiselalgsskal konstaterades på de flesta lokalerna, vilket innebär ingen eller obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. I D26 "Norrtunabäcken", D45 Skarendalån, D61 Eksågsån, D76 Sundbyån, D77 Björnhultaån och D85 Dammkärren var andelen mellan 1

    – 1,9 %, vilket kan tyda på en svag påverkan av något miljögift. D35 Tisnare Kanal hade precis 2 %, vilket kan betyda en måttlig påverkan.

  • Elmhag, Janne
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Adoxa Naturvård.
    Inventering av kärlväxter i Södermanlands län: 10 naturbetesmarker i 20182019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Adoxa Naturvård har fått i uppdrag av Länsstyrelsen i Sörmland att genomföra kärlväxtinventeringar i 30 stycken sörmländska betesmarker. Arbetet ska utföras under åren 2016, 2018 och 2020. Den här rapporten avser 2018-års inventering av 10 betesmarker.

  • Weiss, Jana
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences. ACES.
    Franke, Vera
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Gustafsson, Åsa
    Swetox.
    Screening of polyfluoroalkyl substances (PFASs), including fluorinated organophosphates in Skellefteå municipality2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Resultaten visar att många fler PFAS kongener kan bestämmas i dammprover än i ytvatten och

    avloppsvattenprover. I damm kvantifierades i minst ett prov 36 PFAS, jämfört med 6 PFAS i ytvatten

    och 8 PFAS i avloppsvatten. Det vara stora variationer i PFAS-koncentrationerna i dammprover mellan

    industrier med olika aktiviteter, vilket mycket väl återspeglar en användning av PFAS-innehållande

    produkter. Nivåerna var generellt högre i industriellt damm än vad som uppmättes tidigare i

    hushållsdamm. Tidigare observerade höga PFPA- och PFPIA-koncentrationerna kunde inte bekräftas,

    varken i damm eller i vattenproverna. Omfattande metodvalideringsarbete indikerade att damm

    representerar en exceptionellt komplex matris, vilket kan vara en del av förklaringen. Därmed ska

    rapporterad damm koncentrationer tolkas med varsamhet och uppföljande studier behövs för att

    bekräfta observationer.

    PFAS-nivåerna i ytvattnet var generellt under kvantifieringsnivåer. Endast 6:2 FTSA hade förhöjda

    nivåer i några få prover. Källan till 6:2 FTSA är inte känd. Som förväntat kunde det konstateras att

    Skellefteå flygplats släpper ut PFAS som kommer från brandbekämpningsskum, främst PFOS och

    PFHxS. Kvantifierbara nivåer av PFAS hittades även i ett prov nedströms samhället Kusmark, med

    okänd källa.

    En viktig slutsats i studien var att många företrädare för industrin inte kände till omfattningen av PFASförorening

    i sina anläggningar. Ingen av de inkluderade industrierna rapporterade användningen av

    PFAS, medan det framgår av litteraturgranskningen och den observerade PFAS-koncentrationen i

    dammproverna, att PFASs hanteras i respektive anläggning. Detta belyser behovet av att förbättra

    medvetenheten om källorna genom bättre rapportering av innehållet i produkter. Det är viktigt att

    förbättra informationen om vilka PFAS som finns i produkter, och därmed ytterligare undersöka

    potentiella exponeringskällor. Flera toxikologiska studier har gjorts på det reglerade PFOS och PFOA,

    medan för andra PFASs är informationen möjliga hälsoeffekter ytterst begränsat.

  • Karlsson, Per Erik
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Ferm, Martin
    Swedish Environmental Protection Agency. IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hultberg, Hans
    Swedish Environmental Protection Agency. IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hellsten, Sofie
    Swedish Environmental Protection Agency. IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Akselsson, Cecilia
    Swedish Environmental Protection Agency. IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    Swedish Environmental Protection Agency. IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Totaldeposition av kväve till skog2011Report (Other academic)
  • Akselsson, Cecilia
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Lunds Universitet.
    Stadmark, Johanna
    Swedish Environmental Protection Agency. Lunds Universitet.
    Kahlert, Maria
    Swedish Environmental Protection Agency. SLU.
    Vattenkvalitet i skogsbäckar 1999-2016: En analys av tidstrender i brukade och obrukade avrinningsområden i sydvästra Sverige2018Report (Other academic)