Publications
1 - 12 of 12
rss atomLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
  • Nyberg, Elisabeth
    et al.
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Faxneld, Suzanne
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Bignert, Anders
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    The National Swedish Contaminant Monitoring Programme for Freshwater Biota, 20182018Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The report summarises the monitoring activities within the National Swedish Contaminant Programme for freshwater biota. Each monitored contaminant has been examined in pike, perch or Arctic char from 32 lakes from the north to the south in Sweden.

    No general trend could be seen for mercury, and all samples were above the EU target level. Lead was generally decreasing. Nickel showed a general upward trend in 50% of the perch lakes. An increase, or indication of an increase, was seen for chromium during the last ten years. Zinc concentrations were decreasing in a majority of the perch samples and in pike from Lake Storvindeln. Arsenic concentrations were increasing in Arctic char and pike from all sites and in perch from a third of the sampling sites. Tin concentrations decreased in the majority of the perch time series during the most recent ten years. No general trend was observed for copper, silver, aluminum, bismuth, and cadmium.

    In general, downward trends were seen for; PCBs, HCHs, DDT, DDE and PCDD/Fs in all species (with a few exceptions). The chlorinated compounds generally showed a somewhat higher concentration in the southern parts of Sweden. Most chlorinated compounds were below the suggested target levels.

    No general trend was seen during the monitoring period for PBDEs. Concentrations of PBDEs in Lake Bolmen increased from the 60s and peaked in 1992/1993 and have subsequently decreased. The concentration of HBCDD was under LOQ in a majority of the samples.

    Several of the perfluorinated carboxylic compounds showed an increase in concentration in arctic char, while PFOS and FOSA decreased. In perch PFOS has decreased since 1995. Higher concentrations of perfluorinated compounds can in general be seen in the southern part of Sweden. In all lakes, PFOS is below the target level for all species.

  • Kikuchi, Johannes
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Wiberg, Karin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Stendahl, Johan
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Ahrens, Lutz
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Analysis of per- and polyfluoroalkyl substances (PFASs) in soil from Swedish background sites2018Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Per- and polyfluoroalkyl substances (PFASs) are persistent organic pollutants with bio-accumulative and toxic potential. This study investigated the levels, composition profiles and geographical distribution of 28 PFASs in 31 soil samples from Swedish background areas. In total, 15 of the 28 analysed PFASs were detected, with an average concentration of 2.4 ng g-1 dw (median of 1.9 ng g-1 dw, n = 31). The dominant PFASs in the soil samples were perfluorooctane sulfonic acid (PFOS) (20 % of the Σ28PFASs), perfluorooctane sulfonamidoacetic acid (FOSAA, 15 %), 6:2 fluorotelomer sulfonic acid (6:2 FTSA, 14 %) and perfluorobutane sulfonic acid (PFBS, 13 %). Perfluorooctane sulfonic acid (PFOS) had also the highest detection frequency of the studied PFASs (77 %) in the soil samples with a median concentration of 0.30 ng g-1 dw. However, the guideline value for PFOS in soil for sensitive land use from the Swedish Geotechnical Institute (SGI) (3 ng g-1 dw) was not exceeded in any sample. However, assuming the same toxicity for all PFASs, the Σ28PFAS concentrations exceeded the guideline value (3 ng g-1 dw) in 9 out of 31 samples (29 %). PFOS and perfluoroundecanoic acid (PFUnDA) concentrations showed higher concentrations towards the south (significant negative correlation with latitude; p < 0.05), while FOSAA showed an opposite trend (p < 0.05). Furthermore, PFBS showed higher concentrations towards the west (significant negative correlation with longitude; p < 0.05). The proportion of PFOS (%) decreased significantly with latitude (i.e. towards the south), while the proportion of FOSAA (%) increased with latitude (p < 0.05). Furthermore, the concentrations of FOSAA, PFBS and perfluorotridecanoic acid (PFTriDA) showed a significant positive correlation with total organic carbon (TOC) (p < 0.05). The concentrations of FOSAA correlated significantly positive with both PFTriDA and PFBS (p < 0.05). Overall, PFASs were ubiquitously detected in Swedish background soil samples and showed distinguish geographical distribution. However, more data are needed regarding the pathways and sources of PFASs in soil and identifying potential hot spots.

  • Wennberg, Maria
    et al.
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Lindh, Christian
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Bergdahl, Ingvar A
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin. Department of Biobank Research, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Organiska miljöföroreningar i urin hos unga i norra och södra Sverige2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det är viktigt att följa halter av miljöföroreningar hos människor, för riskvärdering och för att få kunskap om hur exponeringen kan minskas.

    Organiska miljöföroreningar (ftalat-metaboliter, bisfenol A, bisfenol F, triklosan, pesticiderna 3-PBA och TCP samt PAH-metaboliten 1-HP) analyserades i urin hos 204 unga i Skåne (gymnasieelever, år 2013) och hos 143 unga i MONICA-studien i norra Sverige (25-35 år, år 2014). Koncentrationer jämfördes statistiskt mellan studierna och kopplingar till levnadsvanor som efterfrågades i båda studierna undersöktes (rökning, fiskintag, intag av mat från konserver och typ av golv i sovrum). En kompletterande enkätstudie gjordes på deltagarna i MONICA-studien som uppgav att de hade plastgolv i sovrummet (n=65), för att utröna om golvvärme under plastgolv i sovrummet kan öka exponering av "plast-ftalaten" MBzP.

    De statistiskt säkerställda skillnader som uppdagades var att de unga i norr hade högre koncentration av de flesta ftalat-metaboliter och av pesticiden 3-PBA medan de unga i söder hade högre koncentration av triklosan.

    Ftalat-metaboliten MBzP kunde kopplas till att ha plastgolv i sovrummet i båda studiepopulationerna. Då endast fyra personer i MONICA-studien uppgav golvvärme under plastgolv och den gruppen inte hade anmärkningsvärt hög MBzP-koncentration i urin kan inte högre användning av golvvärme i norr vara förklaringen till högre koncentration av MBzP i norra Sverige.

    Skillnader i levnadsförhållanden av betydelse för exponering av miljöföroreningarna som beror på den åldersskillnad som fanns mellan studiepopulationerna i norr och söder, och inte undersöktes i den här studien, kan inte uteslutas. Framtida geografiska jämförelser av miljöföroreningar hos människor bör om möjligt göras på människor i samma åldersintervall

  • Svensson, Arne
    et al.
    Lenefors, Lina
    Sveriges friluftskommun 20182018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kommunerna har en nyckelroll i att utveckla friluftslivet och många kommuner arbetar aktivt med friluftslivet till nytta och nöje för befolkningens välbefinnande och naturkontakt. Detta arbete vill vi stimulera. Därför genomför vi undersökningen av kommunernas friluftslivsarbete och delar ut priset till Sveriges friluftskommun. Priset delas ut av Naturvårdsverket i samarbete med Svenskt Friluftsliv och Sveriges Kultur- och Fritidschefersförening.

    I rapporten kan du läsa om hur de svenska kommunerna arbetar med friluftsliv i dag. Frågorna är fokuserade på planer för friluftsliv, information och samarbete kring friluftsliv samt aktiviteter inom friluftsliv. Vi har också en öppen fråga om goda exempel på framåtsyftande arbete för att bidra till att uppnå de friluftspolitiska målen. Undersökningen är genomförd de senaste åtta åren och vi har jämfört resultaten mellan åren för att kunna se utvecklingen i arbetet. Det är många kommuner som visar stora förbättringar i år och många hamnar högt upp i poänglistan och det är väldigt glädjande. Vår förhoppning är att arbetet med Sveriges friluftskommun ska stimulera än fler att arbeta aktivt och planerat med friluftsliv.

  • Sveriges friluftskommun 2018 enkätsvar2018Data set
    Abstract [sv]

    Enkätdata med underlag till rapport Sveriges friluftskommun 2018

  • Miljöledning i staten 2017: En redovisning2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Statliga myndigheter ska utveckla miljöledningssystem och årligen rapportera sina resultat till regeringen och Naturvårdsverket, enligt Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.

    Sammanställningen för år 2017 visar bland annat:

    • 20 års miljöledningsarbete visar på positiva långsiktiga trender såsom minskade koldioxidutsläpp från transporter, större andel upphandlingar med miljökrav och minskad energianvändning. Man har även sett en ökad medvetenhet om verksamhetens miljöpåverkan och mer ordning och reda. 

    • Jämfört med år 2016 har energianvändningen hos myndigheterna fortsatt minska. Myndigheternas sammanlagda redovisade energianvändning var 2,66 TWh.

    • De sammanlagda utsläppen från koldioxid från myndigheternas tjänsteresor och transporter har ökat marginellt jämfört med år 2016. Myndigheternas resor och transporter genererade 380 000 ton koldioxid år 2017. Antalet digitala möten ökade.

    • I årets redovisning har nästan samtliga myndigheter redovisat att de har ställt miljökrav vid någon av sina upphandlingar. År 2017 ställde myndigheterna miljökrav i cirka 74 procent av det totala upphandlingsvärdet. 

    Naturvårdsverket har i uppdrag att stödja de statliga myndigheterna i deras miljöledningsarbete och göra en sammanställning av de redovisade resultaten.

  • Miljöledning i staten 2017: redovisade uppgifter från myndigheter2018Data set
    Abstract [sv]

    Statliga myndigheter ska utveckla miljöledningssystem och årligen rapportera sina resultat till regeringen och Naturvårdsverket, enligt Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.

    Filen innehåller uppgifter redovisade av de statliga myndigheterna. Uppgifterna för verksamhetsåret 2017 är rapporterade till Naturvårdsverket enligt förordningens bilaga den 22 februari 2018.

    Naturvårdsverket har i uppdrag att stödja de statliga myndigheterna i deras miljöledningsarbete och göra en sammanställning av de redovisade resultaten.

  • Brorström-Lundén, Eva
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hansson, Katarina
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Lundin, Lisa
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Dioxins in atmospheric deposition: comparison of samplers2018Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Persistent organic pollutants (POPs) such as polychlorinated dibenzo-p-dioxins and polychlorinated dibenzofurans (PCDDs /PCDFs) have great potential for atmospheric long-range transport and deposition. The atmosphere is an important pathway for these contaminants to both aquatic and terrestrial environments. The Swedish national monitoring program for organic contaminants in air and precipitation includes, except PCDD/PCDFs, a large number of different substances/group of substances which differ in chemical and physical properties which not only affect their behaviour in the atmosphere and the deposition process but also the requirements on sampling methods used. This leads to great demands on the type of deposition sampler to be used in a monitoring program where the aim is to monitor several different organic substances and compromises are necessary when choosing sampler type.

    The overall aim of this study is to compare two different types of deposition samplers for sampling of PCDDs/PCDFs. These two samplers, the IVL-sampler and the MONAS sampler, have quite different sampling characteristics. In addition, brominated dioxins/furans were included in the measurements in order to get an idea of their occurrence in deposition at the Swedish west coast.

    The sampling program lasted for one year with 4 sampling periods with a sampling duration of 3 months. This gives results showing seasonal variation and the opportunity to estimate the annual deposition.

    The overall results from this study show that:

    • Differences in measured deposition fluxes were found between the two samplers with a variation in magnitude between different sampling occasions. A greater amount of dioxins/furans in deposition was measured with the MONAS sampler at three out of the four periods.

    • The annual dioxin/furan deposition was about 25 % higher with the MONAS sampler compared to the IVL sampler, when LOD (limit of detection) was replaced with zero for all non-detected congeners in the sum of the congeners.

    •The results from the sampling comparison for the two samplers gave a difference of 25%on annual basis which should be assessed in relation to the given analytical uncertainty which was +/-29% for all samples.

    The results found here are in agreement with other comparison studies when deposition samplers with different sampling characteristics were used (Brorström-Lundén, 1995). From this and other studies we can conclude that sampling of dioxins/furans as well as for other POPs gives different deposition fluxes when using samplers with different sampling characteristics. The collection efficiency differs not only among e.g. different congeners but also between sampling occasions which differ in ambient conditions such as amounts of precipitation, ambient air temperature and atmospheric particle concentrations. The choice of the type of deposition sampler to be used must therefore depend on the purpose of the measurements and the results should be discussed in relation to the sampling methods.

  • Tengdelius-Brunell, Johanna
    et al.
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Dahné, Joel
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Pers, Charlotta
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Atmosfärsdeposition och retentionsberäkningar i SMED-HYPE2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    En följd av SMED Vattens anpassningar till beräkningar i finare geografisk skala är att ersätta HBV-NP-modellen med HYPE-modellen. I syfte att bibehålla samma noggrannhet och upplösning i framförallt beräkningen av läckaget från jordbruksmark jämfört med den äldre metoden har HYPE-modellen anpassats så att markläckaget (kväve och fosfor) motsvarar det som användes i HBV-NP-modellen. Denna anpassade modell kallas SMED-HYPE.

    För att SMED-HYPE ska kunna hantera atmosfärsdeposition på motsvarande sätt som den tidigare beräkningsmetoden, behöver HYPE-modellen anpassas ytterligare. Modellen förändras så att atmosfärsdepositionen bara sker på en markklass, sjö. Detta eftersom atmosfärsdepositionen på övriga markklasser kommer in implicit genom läckagekoefficienterna. Modellen måste även anpassas till att hantera månadsvis atmosfärsdeposition på sjöar, vilket HBV-NP tidigare hanterade.

    Under utvecklingen av SMED-HYPE kopplades det markläckage som HYPE beräknar bort. Förändringen innebar att SAP (Source Apportionment Program)-HYPE inte får tillgång till all den information som krävs för att beräkna retentionen För att SAP-HYPE ska kunna beräkna retentionen krävs att kopplingar från de nya markläckagen (typhalter och läckagekoefficienter) upprättas.

    SMED-HYPE och SAP-HYPE har anpassats med avseende på retentionssammanställning och atmosfärsdeposition, så att hanteringen påminner om den i HBV-NP i så stor utsträckning som möjligt. De resultat som modellberäkningarna ger har kontrollerats för att se att hanteringen sker på önskat sätt men någon annan utvärdering av resultaten har inte skett inom detta projekt. En större utvärdering av modelleni sin helhet genomförs istället inom ramen för projektet Validering av SMED-HYPE.

  • Sörme, Louise
    et al.
    SCB.
    Hansson, Katarina
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ek, Mats
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Förstudie över möjlig presentation av diffusa emissioner på UTIS2010Report (Other academic)
    Abstract [en]

    With diffuse emissions means many smaller or scattered sources of pollution that can be released to land, air or water, whose combined effect on these media can be substantial and for which it is impractical to collect reports from each source. Examples of diffuse sources are atmospheric deposition, road, shipping, aviation, agriculture, construction, use of solvents, fuel consumption in homes, chemicals emitted during a product's use. This study focuses on the definition contained in the Pollutant Release and Transfer Register (PRTR). Here are for example emissions from small and medium enterprises (SMEs) classified as diffuse emission, as well as emission from private sewers. The emissions of environmental and harmful substances from point sources have declined but produced volume have increased. This makes diffuse and secondary sources more important. This study helps demonstrate how to enhance the understanding of diffuse and secondary sources. In the future, by showing the origin and size of diffuse sources on UTIS, the public may be able take advantage of this knowledge. The project is a study that aims to identify data of diffuse emission that can be shown on UTIS. Focus is on the data that are available today, the project should not require research to generate new data. Diffuse emissions from goods are in focus and project should seek to find data on the diffuse emission from goods. The project consists of three parts:

    1. Identify data currently on UTIS which is diffuse emission

    2. Identify new data that can be displayed on UTIS

    3. Suggest how the diffuse emissions can be presented more clearly on UTIS

    The methodology for all three elements was to use the knowledge and experience of the project group members, contacts in SMED, previous reports, and other literature. The project will for each source assess the following parameters: what substance or substance group corresponds to the source, determine if the source contributions is from the public or not, can the data be presented on a map or not, strengths and weaknesses of the data. The results show that there is already much data over the diffuse emission to air on UTIS. These data come from the air reporting’s CLRTAP and UNFCCC. Data is available for many substances, such as sulfur- and nitrogen dioxide, particles, some organic substances, PAHs and heavy metals. There are data on diffuse emission in all sectors: energy (e.g. fuel handling, self-heating), industrial processes (e.g. paving of roads), transport (e.g. cars, trucks), solvent use (e.g. use of paints and solvents), agriculture (e.g. cow manure, horse manure), wastes and sewage (e.g. some smaller wastewater treatment plants and garden burning), international aviation and shipping in Swedish waters. These data are geographically distributed today at UTIS (1x1 km). The public can influence some sources, such as backyard burning, solvent use and transport (which vehicles we choose). 10

    There are great opportunities to show more data on diffuse emission on UTIS. From the water reporting to EEA WISE SoE (State of Environment): Emissions, there is data on emissions of nitrogen, phosphorus and heavy metals to water. The organic substances are not included in the Swedish reporting to EEA. Data is available from the following diffuse sources, atmospheric deposition, leaching from agricultural land, leaching from the forest and other land, storm water and private sewers. These data are reported every three years except for private sewers that are reported each year. Data are geographically divided into five water districts. In some cases you can make a finer geographical distribution. Except data from the water there is data about emission from many more substances from different sources in the national screening database. In the case of diffuse emission from products, there are no reported data, only data from individual studies of specific substances is available. In the current situation, these data generally have too large uncertainties to be shown on UTIS. However, one can see examples of emissions of certain substances from the selected goods, such as NP / NPE in chemical products inclusive cleaners, mercury from dental amalgam, copper from antifouling paints and ethinylestradiol and other active ingredients from drugs. In the future it will also be possible to display data on the use of pesticides on agricultural land. This data will be reported from 2011 to the EU under an EU regulation, geographically distributed to specific CAS number. This reporting will be done every fifth year. There are also data on the amount of nitrogen, phosphorus, heavy metals, nonylphenol, PAHs and PCBs that are spread by sewage sludge on agricultural land. There are statistics on this every second year, but data are not geographically distributed. In the case of air emissions, new data are available by LULUCF (Land Use Land Use Change and Forestry) which are data on both sources and sinks of carbon dioxide, nitrous oxide and methane. Data on emission to air is also available from private sewers. Both are reported under the UNFCCC and CLRTAP annually. These data are not geographically distributed today, but it could be done. There are also data on both air- and water emissions of nutrients, some organic chemicals and metals from small and medium enterprises (SMEs) in the SMP, which could be shown on UTIS, geographically distributed. Other sources where we have determined that there are not enough good data today is for example emissions of fine particles (PM1) and emissions from forest fires. The presentation on UTIS can be facilitated by relatively small adjustments, such as to rename the tab "Search" and by adding some explanatory text on the first page. A more radical change could provide a single path to UTIS and to later new possibilities to make more choices. The Netherlands has built its PRTR page in this way. It would also be useful to be able to add different map layers on each other in order to compare different sources with each other.

  • Svanström,, Stefan
    et al.
    SCB.
    Braun, Hendrik
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Förbättrade koordinater av tillståndspliktiga anläggningar i svenska miljörapporteringsportalen2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten har tagits fram på uppdrag av HaV, Havs- och vattenmyndigheten. Varje år lämnar tillståndspliktiga verksamheter in miljörapporter enligt miljöbalken. Miljörapporterna granskas av tillsynsmyndigheter via svenska miljödataportalen (SMP).

    I SMP samlas allt mer och allt bättre information om tillståndspliktiga verksamheter. En av informationsmängderna som framgår via miljörapporterna är (uppgifter om) det geografiska läget för verksamheternas anläggningar med tillhörande utsläppspunkter. Vad gäller den geografiska kvalitén avseende koordinater för anläggningar och utsläppspunkter har det visat sig att den inte förbättrats i samma omfattning.

    När beräkningar på förfinade områdesindelningar efterfrågas alltmer ställer det också högre krav på att koordinaterna i SMP är korrekta för att undvika felklassningar av områden. Både anläggningskoordinater och utsläppskoordinater är relevanta i samband med beräkningar och rapportering. Anläggningskoordinater är relevanta i samband med rapportering enligt E-PRTR. Vid beräkningar av utsläpp till vattenområden är utsläppskoordinater mest relevanta för att utsläppen ska kunna räknas till rätt vattenområde.

    I projektet har 556 punktkällor från SMP, vilka anses ha en större påverkan på utsläpp till vatten, granskats maskinellt utifrån kvalitén på de angivna koordinaterna för anläggningspunkter och utsläppspunkter. Via granskningen har 25 procent av anläggningspunkterna försetts med uppdaterade koordinater. För utsläppspunkterna har 55 procent försetts med koordinater eller påpekanden och ett beräknat avstånd till närmaste vatten har tagits fram (se tabell nedan). Koordinaterna för utsläppspunkter har kunnat anges via studier av miljörapporter eller i de fall koordinatpar förväxlats i SMP.

    Inom projektet har även 104 miljörapporter, främst industrianläggningar, granskats för att finna utsläppskoordinater. I 88 av fallen kunde recipienter utläsas via miljörapporterna.

    I samband med granskningen har även andra fel i rapporteringen upptäckts vilket tas upp i rapporten.

    Tabell 1: Antal intakta och förändrade koordinater för anläggnings- och utsläppspunkter

    Typ av koordinat Antal Procent

    Anläggningskoordinat intakt 417 75

    Anläggningskoordinat förändrad 139 25

    Utsläppskoordinat intakt 250 45

    Utsläppskoordinat förändrad 306 55

  • Wennberg, Maria
    et al.
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Ruuth, Anders
    Department of Obstetrics and Gynaecology, Sunderby Hospital, Luleå, Sweden.
    Andersson, Liselott
    Department of Obstetrics and Gynaecology, Sunderby Hospital, Luleå, Sweden, Obstetrics and Gynaecology, Department of Clinical Science, Umeå University, Umeå,.
    Bergdahl, Ingvar A.
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin. Department of Biobank Research, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Mercury concentrations in pregnant women in circumpolar Sweden (Kiruna)2018Report (Other academic)
    Abstract [en]

    High exposure to mercury have been found in populations living in circumpolar areas, due to high consumption of sea food and accumulation of mercury closer to the north pole. The developing fetus is especially sensitive to effects of mercury. Exposure to mercury has previously been examined in pregnant women in Sweden, but not in pregnant women residing in Sweden north of the polar circle.

    In the years 2015-2016, mercury was measured in whole blood from 51 pregnant women living in the city of Kiruna in circumpolar Sweden, taking part in an international comparison between eight circumpolar countries. This report presents the Swedish results on mercury concentrations and associations with some exposure determinants. Also, compliance to dietary advice on fish consumption, appointed to fertile women, was examined.

    The median concentration of total-Hg in whole blood was 0.40 μg/L (min, max; <0.40, 1.88) among the 51 pregnant women in Kiruna. This is similar or lower compared to concentrations of mercury in pregnant women in other parts of Sweden. None of the women in the study had concentrations of mercury that are considered as dangerous.

    Mercury concentrations were associated with total fish consumption but not to consumption of predatory fish, known to be higher in mercury. All of the women in the study had knowledge about dietary advice on fish consumption. One woman exceeded the recommended consumption of predatory fish, limited due to risk of high mercury content, but this woman did not have high concentrations of mercury. While the vast majority of women thus followed the recommendations of not eating too much polluted fish, only 15 % of the women reported sufficient fish consumption to comply with the dietary advice (2-3 times/week).

    In conclusion, pregnant women in circumpolar Sweden have low exposure to mercury, and do not deviant from pregnant women in other parts of Sweden. Knowledge about dietary advice on fish consumption appointed to fertile women is very good. The public health concern though, is that pregnant women in circumpolar Sweden do not eat enough fish.