Publications
12 1 - 50 of 67
rss atomLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
  • Gustafsson, Malin
    et al.
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Lindén, Jenny
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Tang, Lin
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Forsberg, Bertil
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Orru, Hans
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Sjöberg, Karin
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Åström, Stefan
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Quantification of population exposure to NO2, PM2.5 and PM10 and estimated health impacts2018Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Air pollution concentrations in Swedish cities are among the lowest in Europe. Despite this, health impacts due to exposure to ambient air pollution is still an important issue and the concentration levels, especially of nitrogen dioxide (NO2) and particles (PM10 and PM2.5), occasionally exceed the air quality standards at street level in many urban areas.

    IVL Swedish Environmental Research Institute and the Department of Public Health and Clinical Medicine at Umeå University have, on behalf of the Swedish EPA, performed a health impact assessment (HIA) for the year 2015. The population exposure to annual mean concentrations of NO2, PM10 and PM2.5 in ambient air has been quantified, and the health and associated economic consequences have been calculated based on these results.

    To allow application of known exposure-response functions for assessment of health effects this study exclusively focus on regional and urban background concentrations. Roadside concentrations are not addressed here. The results from this study show that background concentrations of the examined pollutants in 2015 were overall low, well below the environmental standards in most parts of the country. The background concentrations were also below the environmental objective for all examined pollutants, with the exception of a small stretch along the Swedish west coast and Skåne, where the particle concentrations were of the same magnitude as the environmental objective. It should be noted that a slight over-estimation of PM2.5 may occur in coastal regions due to the presence of sea salt which may affect the PM2.5/PM10 ratio used to calculate PM2.5 in this study.

    Nearly the entire Swedish population was exposed to concentrations below the environmental standards, and 97%, 78% and 77% was exposed to concentrations below the respective specifications of the environmental objective for NO2, PM10 and PM2.5. Exposure to the highest concentrations was found in the most polluted central parts of our largest cities.

    Comparing the results from this study to the 2010 assessment shows a slight increase in mean population exposure to NO2 and PM. For NO2, we also find a slight increase in the percentage of the population exposed to concentrations above the environmental objective. For PM, exposure to concentrations above the environmental objective was instead found to have decreased with up to 5%. Particle concentrations show a decreasing trend in Sweden, resulting in reduced exposure to the highest PM concentrations and an increased exposure to concentrations just below the environmental objectives. The slight increase in mean population exposure to PM can be explained by a growing population and ongoing urbanization, resulting in more people exposed to relatively high PM concentrations in the urban centres. While the contribution of local sources is minor for the smallest PM, it makes up the major part of NO2 concentrations in urban areas. The slight increase indicated for NO2 exposure is thus primarily connected to increased local emissions of NO2, due to, for example, increasing traffic and use of diesel vehicles. This, in combination with the ongoing urbanization, results in a growing number of people living in areas with higher concentrations.

    Excess mortality is usually the main health indicator. We estimate approximately 3600 deaths per year associated with exposure to regional background (long-distance transported) concentrations of PM2.5. On average each premature death represents over 11 years of life lost. The total exposure to PM2.5 was recently in an EU report estimated to cause just over 3700 deaths per year in Sweden when no differences between sources and no threshold for effects were assumed. We assume that

    6

    locally emitted particles (road dust, wood smoke and exhaust particles) have different effects on mortality, but face problems to find specific exposure-response functions. This is even more striking regarding effects on morbidity. Acknowledging the uncertainty, we estimate particles from local wood burning to cause more than 900 deaths per year, but here the exposure estimate is very uncertain. For road dust we calculate 215 deaths per year based on the exposure-response function from a Swedish study. We believe that the impact on mortality from locally emitted vehicle exhaust including particles is best indicated by exposure-response functions for within city gradients in NO2, which also could include effects of NO2 itself. We estimate approximately 2850 deaths per year from vehicle exhaust, but using alternative risk functions would result in 15-30% reduced estimates.

    The total number of excess deaths due to air pollution exposure was estimated up to 7600 in 2015. The increase in comparison to the 2010 estimate is not due to changes in estimated exposure, but resulting from a revision of assumed exposure-response relations. If we for 2010 had assumed the urban NO2 contribution to increase mortality without any cutoff, we would have estimated almost the same impact on mortality associated with NO2 as in 2015.

    Finally, the health impacts from exposure to NO2 and PM2.5 can be conservatively estimated to cause socio-economic costs of ~56 billion Krona in 2015. Just absence from work and studies can be estimated to cause socio-economic costs of ~0.4% of GDP in Sweden.

  • Goedkoop, Willem
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Kahlert, Maria
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Undersökning av pesticidorsakade effekter på bentiska organismsamhällen i jordbrukspåverkade vattendrag2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under 2015 och 2016 provtogs sammanlagt 32 respektive 13 vattendrag i jordbruksbygder med avseende pa

    ett antal biologiska variabler (pavaxtalger, meiofauna och makroskopisk bottenfauna) bottenfauna och med

    avseende pa oorganisk vattenkemi (narsalter, metaller, alkalinitet, m.m.). Proverna togs och analyserades av

    ackrediterad personal vid SLU. Backarna ingick i det screeninguppdrag som SLU fick av Naturvardsverket

    2015–2016, utom 4 som utgor del av det nationella miljoovervakningsprogrammet (M42, N34, O18, E21).

    Undersokningen en unik mojlighet att fa ett dataunderlag som innefattar bade kvantifieringar av exponeringen

    med bekampningsmedel (beraknat som toxiska enheter, ΣTU, med akuta EC50-varden) och den biologiska

    responsen hos olika organismgrupper i jordbrukspaverkade vattendrag.

    Generellt var det svart att koppla analyser av de biologiska samhallena till exponeringen med

    bekampningsmedel (ΣTU). Det beror framst pa att toppar med kraftiga fororeningar med bekampningsmedel

    noterades endast i enstaka fall. Analyserna visade att exponeringen for alger oftast overskred EU:s uniform

    principles, en regulatorisk koncentration for vilken inga effekter ska forekomma for enskilda substanser.

    Pavaxtalgerna har dock en kort generationstid och en snabb tillvaxt och torde visa en snabb aterhamtning efter

    en exponering.

    Analys av algssamhallena uppvisade en stor variation i biomassa och artsammansattning bland

    vattendragen. Tradformiga gronalger och tradformiga rodalger var vanligt forekommande, och kiselalger,

    framforallt arter som lever som enstaka celler, fanns pa alla lokaler. De flesta algtaxa ar typiska for naringsrika

    vattendrag och vatten med neutralt eller hogt pH. Forekomsten av rodalger tyder pa en mojlig begransning

    med ljus i vissa backar, och forekomsten av kiselalgstaxon Diadesmis contenta var. contenta tyder pa starka

    vattenstandsforandringar i andra. Den ekologiska statusklassningen med fastsittande kiselalger bekraftade att

    de flesta vattendrag var naringsrika, framforallt rika pa fosfor, samt att nagra aven var mattligt eller starkt

    paverkade av organiska, syretarande fororeningar. De flesta av vattendragen klassades som mattlig ekologisk

    status. Andelen deformerade kiselalgsskal overskred 1% pa en tredjedel av lokalerna vilket kan tyda pa en

    paverkan av miljogifter sasom metaller eller bekampningsmedel. Redundansanalys for kiselalger visade inte

    pa en signifikant paverkan fran herbiciderna. Daremot paverkades kiselalgernas artsammansattning signifikant

    av aluminium-, jarn- och kvavekoncentrationerna i vattnet.

    Bottenfaunadata visade att alla vattendrag utom O18 uppnar hog eller god ekologisk status nar

    bedomningen gors med ASPT. For SPEARpesticides-indexet lag samtliga varden utom fyra under 33, vilket i den

    vetenskapliga litteraturen anges som grans for god-mattlig status, utan att ha en formell sadan status i

    Tyskland. SPEARpesticides visar med andra ord en helt annan bild an ASPT som ingar i de svenska

    bedomningsgrunderna. Bade ASPT och SPEARpesticides visar dock, liksom i tidigare analyser, ett starkt

    statistiskt samband (R2 = 0,62). Det starka sambandet tyder pa att de bada indexen i stort satt mater samma

    paverkan, fast i olika skalor. Tidigare analyser har ocksa visat att bada indexen visar ett starkt samband med

    andelen jordbruksmark i vattendragens avrinningsomrade. Varken ASPT eller SPEARpesticides visar ett tydligt

    samband med den maximalt uppmatta ΣTUDaphnia under sasongen, vilket kan beror pa de generellt laga varden

    for ΣTUDaphnia.

    Redundansanalys visade att ΣTUDaphnia inte paverkade bottenfaunasamhallena signifikant. Daremot fann

    vi att meiofaunasamhallen i biofilmerna pa stenarna signifikant paverkades av ΣTUDaphnia. Resultatet kan bero

    pa att denna mindre fauna lever mer exponerat och att vissa bekampningsmedel kan ackumulera i biofilmerna.

    Nematodfaunan i biofilmerna visade pa nema-SPEAR-varden under gransen for god status i Kavlingean,

    Segea och M42. Atta vattendrag hade en sa pass rik nematodfauna med manga fororeningskansliga

    nematodarter att Nema-SPEAR indikerade hog ekologisk status.

    Analysen visar att vattendrag som erfar en stark jordbrukspaverkan och fysisk paverkan haller en

    overraskande god status med avseende pa pavaxtalger och bottenfauna. En kombination av hoga

    nasaltskoncentrationer, en god syresattning som foljd av stromforhallandena, samt en god tillgang till foda

    kan bidra till att vattendragen far en rik bottenfauna och forhallandevist hoga indexvarden. Aven det faktum

    att provtagning gors pa de sparsamma steniga bottnarna (dar mojligt) i de annars sand/lerbottendominerade

    vattendragen kan bidra till att de visar forhallandevis hog status.

  • Tengdelius-Brunell, Johanna
    et al.
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Dahné, Joel
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Pers, Lotta
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Atmosfärsdeposition och retentionsberäkningar i SMED-HYPE2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    En följd av SMED Vattens anpassningar till beräkningar i finare geografisk skala

    är att ersätta HBV-NP-modellen med HYPE-modellen. I syfte att bibehålla samma

    noggrannhet och upplösning i framförallt beräkningen av läckaget från jordbruksmark

    jämfört med den äldre metoden har HYPE-modellen anpassats så att markläckaget

    (kväve och fosfor) motsvarar det som användes i HBV-NP-modellen.

    Denna anpassade modell kallas SMED-HYPE.

    För att SMED-HYPE ska kunna hantera atmosfärsdeposition på motsvarande sätt

    som den tidigare beräkningsmetoden, behöver HYPE-modellen anpassas ytterligare.

    Modellen förändras så att atmosfärsdepositionen bara sker på en markklass,

    sjö. Detta eftersom atmosfärsdepositionen på övriga markklasser kommer in implicit

    genom läckagekoefficienterna. Modellen måste även anpassas till att hantera

    månadsvis atmosfärsdeposition på sjöar, vilket HBV-NP tidigare hanterade.

    Under utvecklingen av SMED-HYPE kopplades det markläckage som HYPE beräknar

    bort. Förändringen innebar att SAP (Source Apportionment Program)-

    HYPE inte får tillgång till all den information som krävs för att beräkna retentionen.

    För att SAP-HYPE ska kunna beräkna retentionen krävs att kopplingar från de

    nya markläckagen (typhalter och läckagekoefficienter) upprättas.

    SMED-HYPE och SAP-HYPE har anpassats med avseende på retentionssammanställning

    och atmosfärsdeposition, så att hanteringen påminner om den i HBV-NP i

    så stor utsträckning som möjligt. De resultat som modellberäkningarna ger har

    kontrollerats för att se att hanteringen sker på önskat sätt men någon annan utvärdering

    av resultaten har inte skett inom detta projekt. En större utvärdering av modellen

    i sin helhet genomförs istället inom ramen för projektet Validering av

    SMED-HYPE.

    En följd av SMED Vattens anpassningar till beräkningar i finare geografisk skala

    är att ersätta HBV-NP-modellen med HYPE-modellen. I syfte att bibehålla samma

    noggrannhet och upplösning i framförallt beräkningen av läckaget från jordbruksmark

    jämfört med den äldre metoden har HYPE-modellen anpassats så att markläckaget

    (kväve och fosfor) motsvarar det som användes i HBV-NP-modellen.

    Denna anpassade modell kallas SMED-HYPE.

    För att SMED-HYPE ska kunna hantera atmosfärsdeposition på motsvarande sätt

    som den tidigare beräkningsmetoden, behöver HYPE-modellen anpassas ytterligare.

    Modellen förändras så att atmosfärsdepositionen bara sker på en markklass,

    sjö. Detta eftersom atmosfärsdepositionen på övriga markklasser kommer in implicit

    genom läckagekoefficienterna. Modellen måste även anpassas till att hantera

    månadsvis atmosfärsdeposition på sjöar, vilket HBV-NP tidigare hanterade.

    Under utvecklingen av SMED-HYPE kopplades det markläckage som HYPE beräknar

    bort. Förändringen innebar att SAP (Source Apportionment Program)-

    HYPE inte får tillgång till all den information som krävs för att beräkna retentionen.

    För att SAP-HYPE ska kunna beräkna retentionen krävs att kopplingar från de

    nya markläckagen (typhalter och läckagekoefficienter) upprättas.

    SMED-HYPE och SAP-HYPE har anpassats med avseende på retentionssammanställning

    och atmosfärsdeposition, så att hanteringen påminner om den i HBV-NP i

    så stor utsträckning som möjligt. De resultat som modellberäkningarna ger har

    kontrollerats för att se att hanteringen sker på önskat sätt men någon annan utvärdering

    av resultaten har inte skett inom detta projekt. En större utvärdering av modellen

    i sin helhet genomförs istället inom ramen för projektet Validering av

    SMED-HYPE.

  • Svanström, Stefan
    et al.
    SCB.
    Braun, Hendrik
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Förbättrade koordinater av tillståndspliktiga anläggningar i svenska miljörapporteringsportalen2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten har tagits fram på uppdrag av HaV, Havs- och

    vattenmyndigheten. Varje år lämnar tillståndspliktiga verksamheter in miljörapporter

    enligt miljöbalken. Miljörapporterna granskas av tillsynsmyndigheter via

    svenska miljödataportalen (SMP).

    I SMP samlas allt mer och allt bättre information om tillståndspliktiga verksamheter.

    En av informationsmängderna som framgår via miljörapporterna är

    (uppgifter om) det geografiska läget för verksamheternas anläggningar med

    tillhörande utsläppspunkter. Vad gäller den geografiska kvalitén avseende

    koordinater för anläggningar och utsläppspunkter har det visat sig att den inte

    förbättrats i samma omfattning.

    När beräkningar på förfinade områdesindelningar efterfrågas alltmer ställer det

    också högre krav på att koordinaterna i SMP är korrekta för att undvika felklassningar

    av områden. Både anläggningskoordinater och utsläppskoordinater är

    relevanta i samband med beräkningar och rapportering. Anläggningskoordinater är

    relevanta i samband med rapportering enligt E-PRTR. Vid beräkningar av utsläpp

    till vattenområden är utsläppskoordinater mest relevanta för att utsläppen ska

    kunna räknas till rätt vattenområde.

    I projektet har 556 punktkällor från SMP, vilka anses ha en större påverkan på

    utsläpp till vatten, granskats maskinellt utifrån kvalitén på de angivna

    koordinaterna för anläggningspunkter och utsläppspunkter. Via granskningen har

    25 procent av anläggningspunkterna försetts med uppdaterade koordinater. För

    utsläppspunkterna har 55 procent försetts med koordinater eller påpekanden och ett

    beräknat avstånd till närmaste vatten har tagits fram (se tabell nedan).

    Koordinaterna för utsläppspunkter har kunnat anges via studier av miljörapporter

    eller i de fall koordinatpar förväxlats i SMP.

    Inom projektet har även 104 miljörapporter, främst industrianläggningar, granskats

    för att finna utsläppskoordinater. I 88 av fallen kunde recipienter utläsas via

    miljörapporterna.

    I samband med granskningen har även andra fel i rapporteringen upptäckts vilket

    tas upp i rapporten.

    Tabell 1: Antal intakta och förändrade koordinater för anläggnings- och utsläppspunkter

    Typ av koordinat Antal Procent

    Anläggningskoordinat intakt 417 75

    Anläggningskoordinat förändrad 139 25

    Utsläppskoordinat intakt 250 45

    Utsläppskoordinat förändrad 306 55

  • Svanström, Stefan
    SCB.
    Hur påverkas en förfinad områdesindelning av risken för röjande och kraven på indatakvalitet2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten har tagits fram på uppdrag av HaV, Havs- och

    vattenmyndigheten. I samband med HELCOM PLC6 finns önskemål om att

    förbättra underlaget i beräkningarna i både kvalitet och skala genom att använda en

    finare indelning.

    När storleken på redovisningsområden förändras och en förfinad områdesindelning

    används kommer resultatet att påverkas av följande:

    · Antalet områden som behöver röjandekontrolleras eller sekretessgranskas

    ökar.

    · Den geometriska noggrannheten, eller skalnivån som underlaget bygger på

    inverkar. När grunddata i form av områdesindelningen bygger på

    generaliserat kartmaterial i en liten kartskala kommer noggrannheten att

    påverkas negativt.

    · Indatas geometriska noggrannhet och hur det är uppbyggt påverkar

    redovisningsmöjligheten och därmed kvalitén på resultatet.

    Indata för främst fastigheter med enskilda avlopp analyseras men även indata för

    djurbesättningar hanteras i rapporten. Statistisk sekretess och hantering av

    röjandekontroll redovisas mot två olika skalnivåer för områdesindelningar. Då

    resultatet påverkas av den geometriska noggrannheten på såväl indata som

    grunddata i form av områdesindelning förs även en diskussion om hur indata kan

    förbättras samt orsaker till att vissa områden påverkas av röjandekontroll.

    Antalet enskilda avlopp är cirka 780 000 i landet. Att fördela de enskilda avloppen

    på två olika detaljerade områdesindelningar kräver röjandekontroller av resultatet.

    Antalet områden som påverkas av röjanderisk för PLC6 indelningen

    (vattenförekomster SVAR 2012_2) motsvarar tretton procent av antalet PLC6-

    områden. För delavrinningsområdena påverkas elva procent. Sett till faktiska

    antalet enskilda avlopp är det 0,8 procent av fastigheterna som berörs för PLC6-

    indelningen och 1,2 procent av fastigheterna för delavrinningsområden. Rapporten

    ger förslag på hur detta kan hanteras.

    Tabell 1: Antal delområden vid två olika områdesindelningar som påverkas av sekretess för

    enskilda avlopp.

    Vattendistrikt PLC6 DelaroPLC6

    SVAR 2012_2

    Bottenviken 1 010 1 469

    Bottenhavet 2 026 2 567

    Västerhavet 321 656

    Norra Östersjön 144 675

    Södra Östersjön 160 468

    Totalt 3 661 5 835

  • Sonesten, Lars
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Brånvall, Gunnar
    SCB.
    Karlsson, Bert
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Förbättrade belastningsberäkningar till de internationella rapporteringarna EUROWATERNET-MARINE data, OSPAR RID och PLC ANNUAL: Genomgång av dagens beräkningar och förslag till förbättringar av närsaltsbelastningen2006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Övervakning av olika ämnens förekomst i våra sjöar och vattendrag sker fortlöpande

    inom den nationella miljöövervakningen och genom undersökningar av mer

    regional karaktär. Resultaten från främst den nationella miljöövervakningen av

    våra större vattendrag används tillsammans med uppgifter på punktutsläpp till att

    beräkna belastningen på havet för olika ämnen. Belastningsuppskattningarna används

    sedan nationellt för bland annat uppföljningen av olika miljömål, men även

    internationellt genom rapporteringar till olika internationella organ. Dessa använder

    sedan i sin tur underlaget till mer storskaliga sammanställningar och analyser.

    Vid belastningsberäkningar är det viktigt att dessa utförs på ett sådant sätt att kvaliteten

    på de erhållna resultaten blir så god som möjligt. Det är också viktigt att beräkningarna

    utförs på ett så konsistent sätt som möjligt för att belastningsuppgifterna

    skall vara jämförbara över tiden. Syftet med föreliggande arbete är att se över

    beräkningsrutinerna för belastningen från både övervakade och oövervakade områden,

    vilket inkluderar att se över underlaget för vattenföring och att undersöka om

    hänsyn måste tas till fler av främst stora punktutsläpp. Endast närsaltsbelastningen

    behandlas i detta arbete, vilket dels beror på att övriga ämnen ingår i varierande

    grad i de olika internationella rapporteringarna, dels på att kvaliteten och kunskapen

    om belastningen av övriga ämnen är mindre känd. Detta gäller speciellt belastningen

    från olika typer av punktkällor som inte alltid har rapporteringskrav på alla

    ämnen som efterfrågas.

    En viktig fråga vid övervakning av vattendrag är att såväl provtagningsplatserna

    som vattenföringsstationerna i de olika vattensystemen skall uppskatta belastningen

    så bra som möjligt. Detta innebär att så långt det är möjligt skall båda typerna av

    mätstationer ligga så nära mynningen som möjligt. I det svenska nationella flodvattennätet

    täcks i de flesta fall 90-100 % av den totala ytan, men i undantagsfall

    täcker mätstationerna endast en mindre del. I de flesta fall uppskattas den totala

    belastningen från respektive vattensystem genom en arealspecifik uppräkning av

    den uppmätta belastningen. I några fall, då den oövervakade delen av övervakade

    vattensystem har markant annan markanvändning, används istället den arealspecifika

    belastningen från ett eller flera närliggande och likartade vattensystem. Förfarandet

    anses på ett förhållandevis enkelt sätt ge en god bild av närsaltsbelastningen.

    Alternativa tillvägagångssätt vore att antingen utöka övervakningen, flytta vissa

    mätstationer eller att använda kompletterande uppskattningar från t ex olika regionala

    SRK-program.

    Belastningen från oövervakade kustområden uppskattas utifrån den kunskap som

    finns om belastningen från närliggande och snarlika områden med övervakning. I

    dessa fall appliceras den arealspecifika belastningen från dessa områden på de

    oövervakade områdena genom en multiplicering med områdets area. En arealviktning

    sker dock, vilket innebär att större övervakade objekt får ett större genomslag

    vid uppskattningarna av belastningen från oövervakade områden. Beräkningsförfarandet

    innebär att ingen hänsyn tas till det oövervakade områdets vattenföring,

    5

    vilket ställer krav på att även den specifika avrinningen måste vara jämförbar mellan

    det oövervakade och det övervakade området. Den stora fördelen med detta

    förfarande är att vattenföringsuppgifter inte krävs för alla områden, vilka kan vara

    svåra att få fram för många små kustområden.

    För de oövervakade områdena, liksom för övervakade områden, ingår i dag endast

    större kustnära punktkällor i de årliga uppskattningarna av belastningen på havet.

    En potentiellt viktig del i att kunna förbättra belastningsberäkningarna för båda

    typerna av områden är således att om möjligt ta med fler punktutsläpp som ligger

    kustnära. Ett problem i detta sammanhang är dock att den retention som sker i sjöar

    och vattendrag får en allt större roll ju längre en förorening transporteras innan den

    når havet, vilket speciellt gäller om den måste passera en större sjö där retentionen

    kan ha en mycket stor roll för hur mycket som transporteras vidare genom systemet.

    För att kunna ta sådan hänsyn måste uppgifter på retentionen i olika områden

    tas fram.

    För att kunna öka kvaliteten på uppskattningen av den totala belastningen på havet

    har fyra viktiga delar i belastningsberäkningarna identifierats:

    • Inkludera fler kustnära punktutsläpp

    • Förtätad provtagningsfrekvens (stora och/eller mindre vattensystem)

    • Utöka provtagningsnätet till att omfatta fler av de mindre vattensystemen

    • Förbättra uppskattningarna för de oövervakade områdena genom att inkludera

    regional miljöövervakning typ SRK-data1.

    Beträffande möjligheterna att kunna inkludera fler punktkällor i belastningsberäkningarna

    förläggs detta arbete med fördel till efter det att PLC5-rapporteringen har

    färdigställts och retentionsberäkningar för både kväve och fosfor finns tillgängliga.

    Förslaget att utöka den nationella miljöövervakningen kan sannolikt inte uppfyllas

    inom överskådlig tid då detta skulle kräva betydligt större resurser. De två sista

    förslagen är snarlika och går ut på att kunna använda ett bättre underlag för fler

    områden. Ett sätt att lösa detta på vore att i större utsträckning inkludera data från

    regionala undersökningar, som t ex olika typer av recipientkontroll. En nackdel

    med att inkludera denna typ av undersökningsmaterial är att dessa kan vara mindre

    konsistenta över tiden jämfört med nationella övervakningsprogram, då SRKprogrammen

    skall uppfylla delvis andra syften. För närvarande pågår ett insamlingsarbete

    av vattenkemiska SRK-data på Institutionen för miljöanalys vid SLU.

    Man har ett uppdrag av Naturvårdsverket att bygga upp ett ”datavärdskap” för

    dessa data, vilka sannolikt kan åtminstone till viss del utnyttjas för att förbättra

    eller att verifiera belastningsberäkningarna. Eftersom detta arbete inte är färdigt, så

    förefaller det lämpligt att under nästa år göra en översyn av det ingående materialet

    och göra en mer omfattande studie över potentiella förbättringar av belastningsberäkningarna.

    1 SRK = samordnad recipientkontroll

  • Skårman, Tina
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Danielsson, Helena
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Kindbom, Karin
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Jernström, Mats
    SCB.
    Nyström, Anna-Karin
    SCB.
    Fortsättning av riktad kvalitetskontrollstudie av utsläpp från industrin i Sveriges internationella rapportering: Utsläpp rapporterade till UNFCCC, EU Monitoring Mechanism, CLRTAP & NEC2010Report (Other academic)
    Abstract [en]

    I föreliggande studie har utsläpp av CO2, CH4, N2O, NOx, CO, NMVOC, NH3,

    TSP, PM10, PM2.5, Pb, Cd, Hg, dioxin, PAH, As, Cr, Cu, Ni, Zn från vissa industrier

    som rapporteras av Sverige till EU Monitoring Mechanism, EU:s takdirektiv

    (NEC), UNFCCC och CLRTAP studerats. Anledningen till studien är att misstankar

    finns att de rapporterade utsläppen inte alltid är korrekta. Inom studien har

    utsläpp från följande industrisektorer inkluderats; raffinaderi-, cement-, järn och

    stål- (primär och sekundär), metall- samt skogsindustrin.

    Data som rapporterats av Sverige för dessa sektorer har jämförts med data på anläggnings-

    eller sektorsnivå med data från andra källor (miljörapporter och branschorganisationer)

    och skillnader har noterats. Ett antal brister har påträffats i inventeringsdata

    som rapporterats internationellt och förslag på förbättringar ges,

    vilket innebär att kvalitén kommer att höjas i internationellt rapporterade utsläpp i

    framtiden, om förbättringsförslagen implementeras.

  • Persson, Christer
    et al.
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Verbova, Marina
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Rehn, Helena
    SCB.
    Normalårskorrigering av fossil koldioxidemission från fastighetsuppvärmning och elproduktion 1990-2007 varav 2007 avser preliminära data2009Report (Other academic)
    Abstract [en]

    In the UNFCCC Reporting Guidelines on Annual Inventories, Parties are encouraged to give

    information on application of adjustments as it is regarded as important information in

    relation to the monitoring of emission and removal trends and the performance of national

    policies and measures. Information on fossil CO2-emissions adjusted for climatic conditions

    in Sweden was included in the Third National Communication on Climate Change due in

    November 2001 and up-dated in the Fourth National Communication in 2005.

    The Swedish climate varies a great deal from year to year. Temperature, solar radiation and

    wind influence the amount of energy needed to heat buildings in order to maintain normal

    indoor temperatures. Precipitation affects the quantity of water flowing in watercourses and

    hence the potential for generating electric energy using hydropower.

    0

    5

    10

    15

    20

    25

    1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008

    Year

    Fossil CO2-emission (milj. ton)

    Actual

    Normal-year corrected

    Figure 1. Actual and normal-year corrected fossil CO2-emissions for heating of buildings and

    electricity production for the years 1990-2007. For 2007 preliminary data is used for the

    fossil fuel consumption.

    Sweden has developed a normal-year correction method for adjusting fossil CO2-emissions

    for climatic conditions in Sweden to be able to compare the actual emissions with a climatic

    “normal” year. Normal-year correction includes emissions from heating of buildings (but not

    cooling) and from electricity generation. The model used to calculate the need, depending of

    weather, for heating of buildings is described in more detail in Appendix 3 in Sweden’s Third

    National Communication on Climate Change, also in [1] and later further elaborated in

    details. The model for normal-year corrections of CO2-emissions from electricity production

    is described in [2]. Actual and normal-year corrected fossil CO2-emissions caused by heating

    of buildings plus electricity production are shown for 1990-2007 (preliminary data for fossil

    fuel consumption in 2007) in Figure 1. In Table 1 the normal-year corrections of fossil CO2-

    emissions (1000 ton CO2/year) in total and separated for electricity production (including

    electric heating) and heating of buildings (except electric heating) are shown. The correction

    shall be added to the actual emission to obtain the normal-year emission.

    3

    Table 1. Annual 1990-2007 (2007 preliminary data) calculated normal-year corrections of

    fossil CO2-emissions (1000 ton CO2/year). Values are given for the total correction as well as

    separated into heating of buildings (excluding electric heating) and electricity production

    (including electric heating). The correction shall be added to the actual emission to obtain the

    normal-year emission.

    REFERENCES

    [1] Persson C. Normalårskorrigering av Sveriges utsläpp av fossil CO2 från uppvärmning.

    Summary in English. Rapportserie SMED och SMED&SLU, Nr 1. 2004

    [2] Holmberg J. & Axelsson J. Kortfattad metodbeskrivning – Normalårskorrigering av el.

    SwedPower. 2006

  • Persson, Christer
    et al.
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Verbova, Marina
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Rehn, Helena
    SCB.
    Normalårskorrigering av fossil koldioxidemission från fastighetsuppvärmning och elproduktion 1990-2008 varav 2008 avser preliminära data2010Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Normal-year correction of green-house gas

    emissions

    In the UNFCCC Reporting Guidelines on Annual Inventories, Parties are encouraged to give

    information on application of adjustments as it is regarded as important information in

    relation to the monitoring of emission and removal trends and the performance of national

    policies and measures. Information on fossil CO2-emissions adjusted for climatic conditions

    in Sweden was included in the Third National Communication on Climate Change due in

    November 2001 and up-dated in the Fourth and Fifth National Communications in 2005 and

    2009, respectively.

    The Swedish weather conditions vary a great deal from year to year. Temperature, solar

    radiation and wind influence the amount of energy needed to heat buildings in order to

    maintain normal indoor temperatures. Precipitation affects the quantity of water flowing in

    watercourses and hence the potential for generating electric energy using hydropower.

    0

    5

    10

    15

    20

    25

    1990

    1992

    1994

    1996

    1998

    2000

    2002

    2004

    2006

    2008

    Year

    Fossil CO2-emission (milj. ton)

    Actual

    Normal-year corrected

    Figure 1. Actual and normal-year corrected fossil CO2-emissions for heating of buildings and

    electricity production for the years 1990-2008. For the year 2008 preliminary fossil fuel

    consumption data is used.

    Sweden has developed a normal-year correction method, which makes it possible to adjust

    actual fossil CO2-emissions in Sweden for a specific year to the fossil CO2-emissions which

    should have taken place in a climatic “normal” year and facilitate a comparison. Normal-year

    correction includes emissions from heating of buildings (but not cooling) and from electricity

    generation. The model used to calculate the need, depending on weather, for heating of

    2

    buildings is described in more detail in Appendix 3 in Sweden’s Third National

    Communication on Climate Change, also in [1] and later further elaborated in details. The

    model for normal-year corrections of CO2-emissions from electricity production, including

    hydro-power, is described in [2]. Actual and normal-year corrected fossil CO2-emissions

    caused by heating of buildings plus electricity production is shown for 1990-2008

    (preliminary data for fossil fuel consumption in 2008) in Figure 1. In Table 1 the normal-year

    corrections of fossil CO2-emissions (1000 ton CO2/year) in total and separated for electricity

    production (including electric heating) and heating of buildings (except electric heating) are

    shown. The correction shall be added to the actual emission to obtain the normal-year

    emission. The normal-year corrected total emissions of fossil CO2 for heating of buildings and

    electricity production were almost constant during the period 1990-1999. Since then the

    emission has gradually decreased and the value for 2008 is about half of the levels before year

    2000.

    Normal-year corrections of fossil CO2 [1000 ton CO2/year]

    Year

    Electricity

    production&heating

    Heating building excl elheating

    Total normal-year

    correction

    1990 1 315 1 943 3 258

    1991 449 765 1 213

    1992 877 1 425 2 302

    1993 149 502 652

    1994 -238 496 258

    1995 484 342 826

    1996 -1 338 -757 -2 095

    1997 560 680 1 240

    1998 760 325 1 084

    1999 807 1 065 1 872

    2000 1 707 1 619 3 325

    2001 660 487 1 147

    2002 191 901 1 091

    2003 -133 662 529

    2004 356 642 998

    2005 733 859 1 592

    2006 333 965 1 298

    2007 477 991 1 468

    2008P 240 964 1 203

    Table 1. Annual 1990-2008 (2008 preliminary data) calculated normal-year corrections of

    fossil CO2-emissions (1000 ton CO2/year). Values are given for the total correction as well as

    separated into heating of buildings (excluding electric heating) and electricity production

    (including electric heating). The correction shall be added to the actual emission to obtain the

    normal-year emission.

    REFERENCES

    [1] Persson C. Normalårskorrigering av Sveriges utsläpp av fossil CO2 från uppvärmning.

    Summary in English. Rapportserie SMED och SMED&SLU, Nr 1. 2004

    [2] Holmberg J. & Axelsson J. Kortfattad metodbeskrivning – Normalårskorrigering av el.

    SwedPower. 2006

  • Paulrud, Susanne
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Kindbom, Karin
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Gustafsson, Tomas
    SCB.
    Emission factors and emissions from residential biomass combustion in Sweden2010Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Small scale biomass combustion can be a major source of air pollutants like

    emissions of greenhouse gases, acidifying pollutants, NMVOC, particulate matter,

    heavy metals, PAH and dioxins.

    On a yearly basis Sweden is obliged to report air emissions of these pollutants

    to different international bodies. Until submission 2005, covering data for 1990-

    2003, only one emission factor for each pollutant was used for the reporting of

    emissions from residential biomass combustion. The results from a closer examination

    by Statistics Sweden of existing national energy statistics for residential heating

    has enabled a disaggregation of the fuel consumption of biomass by fuel type

    (wood logs, pellets, wood chips), as well as by technology (boiler, stoves, and open

    firing places). This study aimed at improving the reporting of emissions from

    small- scale combustion of biomass by revising the emission factors for N2O, NOX,

    CO, NMVOC, SOX, NH3, total suspended particles (TSP, PM10, PM2.5, metals,

    dioxins and PAH. Furthermore, the time series 1990-2004 for these emissions were

    updated.

    In this work the revised emissions factors were to a large extent based on results

    from the Swedish Energy Agency research program “Biofuel, Health and

    Environment”. In addition a literature review was carried out to collect data from

    other Swedish studies as well as relevant international studies.

    Results from several recent measurement studies, together with dissaggregation

    of emissions factors by technology and fuel type, lead to quite large differences

    between previously used emission factors and the revised emission factors presented.

    In particular the new emission factors for NMVOC and particles are much

    lower, whereas the new emission factors for CO and dioxin are higher.

  • Paulrud, Susanne
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Kindbom, Karin
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Gustafsson, Tomas
    SCB.
    Methane emissions from residential biomass combustion2005Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Small scale biomass combustion can be a major source of air pollutants like hydrocarbons and particulate matters. Methane is one of the hydrocarbons emitted when burning biomass fuels and recent studies show that methane emissions from different kinds of residential biomass systems can vary significantly depending on type of combustion system and type of fuel. On a yearly basis Sweden is obligated to report air emissions of several pollutants to different international bodies. In previous reporting only one emission factor for methane is accounted for, including all technologies and all fuel types. This study aims to improve the reporting of methane emissions from small scale combustion of biomass by revising both activity data and emission factors. Further, the times series 1990-2003 for methane emission will be updated. New methane emission factors from small scale combustion of wood log, pellets and wood chips/sawdust was determined and an improved method was then used to calculate the emissions. In order to match the activity data categories, the emission factors were grouped by heating system category and fuel type. The result showed that methane emissions from wood log combustion are significantly higher compared to pellets combustion. However, significant variations in emission factors occur for specific combustion appliances and operation conditions. The recalculated time series for 1990-2003 showed higher values of methane emissions due to desegregation of emission factors by combustion technology.

  • Ortiz, Carina
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Lundblad, Mattias
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Liski, Jari
    Finnish Environment Institute, Helsinki, Finland.
    Stendahl, Johan
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Karltun, Erik
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Lehtonen, Aleksi
    3Finnish Forest Research Institute (Metla), Helsinki, Finland.
    Gärdenäs, Annemieke
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Measurements and models – a comparison of quantification methods for SOC changes in forest soils2009Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The Swedish UNFCCC1-reporting of the LULUCF2-sector is based on methods in

    compliance with the “Good practice” as described by the Intergovernmental Panel

    on Climate Change (IPCC). Biomass and soil inventory data from the Swedish

    Inventory of Forests is the major source of information used to quantify changes in

    the various carbon pools on forest land. Even if the reported uncertainties in soil

    carbon changes are small from a statistical perspective, they are large in relation to

    the total Swedish emissions of green house gases. This is due to the fact that the

    soil carbon pool is so large, that even small and statistically non-significant

    changes may have an impact on the Swedish CO2 balance. Sampling based methods

    may also result in considerable inter annual variations that may look conspicuous

    in the reporting. Because of the uncertainty and inter annual variations there

    has been a discussion on the methods used and if there are possibilities to lower the

    uncertainty and to get more stable estimates of soil carbon changes by combining

    measurements and models. In this study results from the two soil carbon models,

    Yasso07 and Q, were compared with repeated measurements of the soil inventory

    during the years 1994 to 2000. Soil carbon fluxes were simulated with the two

    models from 1926 to 2000 with Monte Carlo methodology to estimate uncertainty

    ranges. The results from the models agreed well with measured data. The simulations

    of Yasso07 and Q resulted in a soil organic carbon stock in year 2000 of

    1600 Mton C and 1580 Mton C, respectively while the measured carbon pool was

    1670 Mton C. The annual change in soil organic carbon varies substantially between

    the three methods mainly due to different assumptions regarding annual

    climate variation. However, the five year averaged mean of annual soil organic

    carbon change for the two periods 1994-1998 and 1996-2000 indicate the size and

    direction of the estimated annual changes agree reasonable well. The mean annual

    change for the two periods was for the Q-model 5.5 Mton C yr-1 and 5.6 Mton C yr-

    1 with a confidence interval of 2.1-10.7 Mton C yr-1, and for the Yasso07-model 3.7

    Mton C yr-1 and 0.9 Mton C yr-1 respectively with a confidence interval ranging

    between -5 to 12.6 and -7 to 9.8 Mton C yr-1 respectively. The mean annual change

    for the two periods estimated using NFI-data was 1.6 M ton C yr-1 and 2.5 M ton C

    yr-1 with a standard error of 2 The general conclusion drawn from this study is that

    both sampling and the models Yasso07 and Q are possible tools to predict the soil

    organic carbon accumulation and annual changes for Swedish forest soils. The

    estimates based on measurements as well as the modelled results indicate an increase

    in carbon stocks in Swedish forest soils. This study does not support a

    change of method from inventory to model predictions. However, the agreement

    between the methods shows that the models are suitable as a complement to other

    soil carbon estimation methods. They are particularly useful for projections and we

    recommend a further development of the modelling tools.

    1 UNFCCC, United Nations Framework Convention on Climate Change

    2 LULUCF, Land Use and Land Use Change and Forestry

  • Olsson, Håkan
    et al.
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Tengdelius-Brunell, Johanna
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Avrinningsområden för vattenförekomster 2012: En hydrologisk indelning för PLC-62013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten är ett uppdrag från HaV, Havs- och Vattenmyndigheten.

    Informationen i rapporten riktar sig, i första hand, till dem som inom SMED

    arbetar med Pollution Load Compilation 6 (PLC6), Vattenförvaltningen vid SMHI

    och till Vattenmyndigheterna. I rapporten redovisas resultatet av en aktivitet inom

    SMED där syftet var att definiera hydrologiska avrinningsområden för användning

    vid beräkning av flöden av vatten, kväve och fosfor till havet.

    Avrinningsområden för Vattenmyndigheternas vattenförekomster identifierades i

    digitala kartskikt från SVAR, Svenskt VattenARkiv vid SMHI. Från projektet har

    data leverats till andra utvecklingsprojekt inom SMED-vatten, till modelluppsättningen

    S-HYPE vid SMHI och till representanter för vattenmyndigheterna.

    Ett kartskikt med indelning i 27 831 områden var tillgängligt 26 november 2012.

    Kartskiktet kompletterades med information om flödesordning och identiteter för

    det havsområde som vattnet rinner till. Det kompletterade kartskiktet var

    tillgängligt för hämtning 21 december 2012. I början av 2013 gjordes ytterligare

    granskning av kartskikt och utkast till denna rapport. Det ledde till ytterligare

    förbättringar av kartskiktet till PLC6. I den här rapporten beskrivs kartskiktets

    innehåll.

    I slutet av 2012 gjordes korrigeringar av några vattenförekomsters identiteter och

    kartrepresentationer i SVAR. Dessa ändringar har införts i kartskiktet till PLC6 så

    att samordningen med vattenmyndigheternas vattenförekomster optimeras. Det här

    innebar att antalet områden i kartskiktet minskade till 27 830 eftersom två områden

    slogs samman. Det reviderade kartskiktet till PLC6 blev klart i mars 2013.

    Kartskiktet baseras på avrinningsområden från SVAR version 2012_2. Till den här

    versionen av vattendelare kunde vi koppla 23 127 av vattenmyndigheternas

    vattenförekomster i SVAR version 2012_2 inklusive ändringar av

    vattenförekomsters identiteter införda i SVAR i slutet av 2012. Av de här

    vattenförekomsterna var 1 103 preliminära, d.v.s. de var ännu inte fastställda av

    Vattenmyndigheterna. Det finns fler vattenförekomster för sjöar respektive

    vattendrag i SVAR men de ligger inte vid avrinningsområdenas utlopp.

  • Olshammar, Mikael
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Persson, Tony
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Oneill, Courtney
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Djodjic, Faruk
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Förbättrad beräkningsmetodik för retention av fosfor från enskilda avlopp Slutrapport2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inom projektet Förbättrad beräkningsmetodik för retention av fosfor från enskilda avlopp har

    SMED utvärderat den teoretiska metodiken för att beräkna bruttobelastning av fosfor och kväve

    från enskilda avlopp genom mätningar i området Garns-Ekskogen i Vallentuna kommun. Vissa

    förfiningar av beräkningsmetodiken har också utvecklats och implementerats i projektet.

    Med dessa förbättringar kan konstateras att den teoretiska fosforbelastningen från enskilda avlopp

    ligger nära den som bestämts via beräkningar utgående från mätningar. Den teoretiska

    fosforbelastningen är 1-2 gånger så hög som den utifrån mätningar beräknade belastningen, vilket

    är rimligt med tanke på osäkerheten i mätningarna och i indata till de teoretiska beräkningarna.

    Bakgrundsbelastningen från omgivande skogsmark är enligt enkla läckageberäkningar låg jämfört

    med den från enskilda avlopp i detta område.

    För kväve gäller det omvända, då den teoretiska belastningen från enskilda avlopp är tre gånger

    lägre än den som kan beräknas utifrån mätningar, vilket är förklarligt då belastningen från andra

    källor för kväve är betydligt högre än för fosfor.

    Markretentionens bidrag till skillnaden mellan beräknad och genom mätningar framtagen belastning

    har inte kunna säkerställas pga den stora osäkerheten som finns kring reningsschabloner och andra

    felkällor. En grov uppskattning ger dock att markretentionen för fosfor från enskilda avlopp i

    projektområdet är runt 50%.

    SMEDs belastningsberäkningar för enskilda avlopp bör i första hand förbättras genom att den

    uppdaterade beräkningsmetodiken appliceras nationellt. Vad gäller belastningsdata är detta inget

    problem, då SCB redan har tillgång till denna statistik. För att förbättra belastningsstatistiken är det

    även nödvändigt att teknikuppgifterna för enskilda avlopp uppdateras och att i denna datainsamling

    reningsteknik för BDT- och WC-vatten separeras så att beräkningarna kan hantera både

    ”tvårörssystem” och fastigheter med enbart BDT-avlopp.

  • Löfgren, Stefan
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Nisell, Jakob
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Yu, Jun
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Ranneby, Bo
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Förbättrade skattningar av Noch P-förlusterna från skog, myr och fjäll inför PLC6 - pilotprojekt2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inom ramen för detta pilotprojekt har data från riksinventeringen av skog (RIS) och

    satellitscener använts för att med den statistiska metoden Probabilistic Classifier

    klassificera skogstillståndet på skogs- och myrmark inklusive fjäll. Vattendragsnära

    skog har definierats utgående från ett virtuellt nätverksbildat vattendragsnät

    (VIVAN). Baserat på ca 200 slumpmässigt utvalda källvattendrag i Dalälven, Viskan,

    Ätran, Nissan och Lagan har därefter modeller skapats för att skatta typhalterna

    för N och P i bäckvattnet utgående från skogstillståndet i bäcknära och mer

    avlägsen skog.

    Modellernas förklaringsgrad för Tot-N (r2=0,60) och Tot-P (r2=0,31) är betydligt

    bättre än de som användes i norra Sverige inom ramen för PLC5 (r2=0,25

    respektive (r2=0,11), vilket tyder på att det dels föreligger samband mellan avrinningsområdets

    egenskaper och N och P halterna och dels att probabilistisk klassning

    är en användbar metod för att skatta dessa egenskaper. Ytterligare en förbättring

    jämfört med PLC5 är att Tot-N och Tot-P i södra Sverige samt oorganiskt

    kväve och fosfat inte längre behöver hanteras som konstanter. Modellerna för de

    oorganiska fraktionerna är dock osäkra.

    Typhalterna är betydligt högre än de som användes inom PLC5. Orsaken till

    detta är att analysresultaten från de slumpmässigt utvalda vattendragen visar att

    sommartid kan närsalthalterna i skogs- och myrbäckar vara betydligt högre än

    medel- och medianvärden från längre tidsperioder, som även innehåller säsongsoch

    mellanårlig variation. De presenterade typhalterna kan därför inte okritiskt

    användas för t.ex. källfördelningsmodellering. För det krävs modeller baserade på

    vattenkemisk information även från andra årstider.

    Vi stora möjligheter att ytterligare förbättra modellernas både rumsliga och

    tidsmässiga precision och för att använda metodiken över hela Sverige. De förbättringar

    som krävs är då främst tillgång till enhetliga satellitdata från ett begränsat

    tidsfönster för framtagande av differensbilder (används för klassning av löv) och

    probabilistisk klassificering, en höjddatabas med högre rumslig (x-, y- och z-led)

    upplösning och förnyad simulering av ett virtuellt vattendragsnät alternativt en

    förbättrad vattendragskarta samt upprepad provtagning (data bör finnas från vår,

    sommar, höst och vinter) av slumpmässigt utvalda skogs- och myrvattendrag för

    förbättrad skattning av den temporala variationen i typhalterna. Den teknikutveckling

    som krävs på satellitscen- och höjddatabassidan bör finnas tillgänglig inom en

    treårsperiod, medan det inte finns medel avsatta för provtagning och analys av

    slumpmässigt insamlade prover från olika årstider.

  • Löfgren, Stefan
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Brandt, Maja
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Kväve och fosfor i skogsmark, fjäll och myr i norra Sverige: Slutrapport 2005-06-092005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inom TRK-projektet noterades behovet av ett antal förbättringar inför framtida

    beräkningar, bl.a. översyn av kväve-typhalter (N) från skog, myr och fjäll i norra

    Sverige. Den använda skogstyphalten i TRK-projektet gav simulerade kvävekoncentrationer

    i vattendrag från fjällnära skogar liksom i delar av Norrlands inland

    som var för höga jämfört med mätdata i stora avrinningsområden. Resultat från

    mätningar av N-förlusterna från skog, myr och fjäll i Göta älvs och Dalälvens

    avrinningsområden visar att det föreligger ett höjdberoende för N-typhalterna.

    Detta projekt har bestått av två delar. I det första momentet har syftet varit att utveckla

    bättre kväve- och fosfortyphalter (N- och P-typhalter) för skog, fjäll och myr genom

    att analysera om det föreligger ett generellt höjdberoende för N- och P-typhalterna i

    små skogsbäckar i norra Sverige, samt om N- och P-halterna varierar med andra

    egenskaper i tillrinningsområdet.

    Vattenkemisk information har insamlats från 613 skogs-, fjäll- och myrdominerade

    avrinningsområden inom och norr om Värmland, Dalarna, Västmanland och

    Gävleborgs län (0,13-249 km2, median 43 km2). Till samtliga mätpunkter har

    avrinningsområdet tagits fram med hjälp av manuell skärmdigitalisering och

    Lantmäteriets höjddatabas, ur vilken även höjdinformation inhämtats. Markslagen

    inom varje avrinningsområde har extraherats ur Röda kartan, Blå kartan och IAKS99.

    Klimatdata och högsta kustlinjen har inhämtats från Sveriges Nationalatlas. För att

    minimera effekten av annan påverkan än atmosfärsdeposition och skogsbruk har alla

    avrinningsområden som innehåller tätortsareal och jordbruksmark sorterats bort.

    Dessutom har de vattenkemiska resultaten från tre områden bedömts som outliers.

    Detta innebär att resultaten från 259 vattendrag använts för statistisk analys.

    Resultaten från denna analys visar att skog, myr och fjäll kan hanteras likvärdigt och

    att samma typhalter kan användas oberoende av markslag. Algoritmer har tagits fram

    för att beräkna typhalterna för totalkväve (Tot-N) och totalfosfor (Tot-P) utgående

    från deras höjdberoende, medan de oorganiska fraktionerna hanteras som konstanta

    halter. Organiskt kväve (Org-N) och residualfosfor (Res-P) har beräknats som en

    mellanskillnad mellan totalhalt och oorganiska fraktioner. Säsongsdynamik har

    introducerats för Tot-N, Org-N, Oorg-N, Tot-P och Res-P, men inte för Oorg-P.

    I nästa moment har den framtagna algoritmen för N testats i sex huvudavrinningsområden

    i norra Sverige. Totalt har koncentrationer för Tot-N, Oorg-N och

    Org-N simulerats i 59 områden och jämförts med uppmätta koncentrationer samt med

    tidigare TRK-simuleringar. Efter en första testomgång skedde en mindre justering av

    typhalten och säsongsvariationen för Oorg-N.

    Slutsatsen är att den framtagna algoritmen för N ger bättre överensstämmelse med

    mätdata i TRK-områden än de typhalter som användes för TRK-beräkningarna. Det

    finns dock en tendens till för höga simulerade koncentrationer av Tot-N och Org-N,

    medan de simulerade Oorg-N-halterna är något lägre än vad mätdata visar.

  • Liljeberg, Marcus
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ejhed, Helene
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Nisell, Jakob
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Förbättrad markanvändningsdata för beräkningar inom SMED Vatten2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Projektets huvudsyfte är att generera nya geografiska dataunderlag avseende markanvändning

    med bättre upplösning för beräkningar inom SMED Vatten och att

    undersöka konsekvenserna för kommande rapporteringar av att använda markanvändningsdata

    med högre rumslig- och tematisk upplösning.

    Underlaget till arbetet som genomförts i projektet är dels det tidigare markanvändningsunderlaget

    som använts inom SMED Vatten för beräkningar av belastningar

    till vatten tillsammans med ett nyframtaget underlag för markanvändningsdata som

    bygger på SMD (Svenska Marktäckedata). Båda markanvändningsdatabaserna

    relateras till den geografiska indelningen som utgörs av hydrologiskt beräknade

    delavrinningsområden. Underlaget har lästs in i geodatabaser där data relateras till

    varandra genom rumsliga beräkningar i ett geografiskt informationssystem.

    För klasserna skog och tätort överskattas arealen generellt i PLC5 data jämfört med

    SMD och för klasserna myr och vatten sker en underskattning av klassarealerna i

    PLC5 jämfört med SMD. Minsta arealskillnaden blir på klassen vatten som också

    uppvisar den minsta standardavvikelsen.

    Konsekvensen av att byta kartdatabas för beräkning av markanvändningsarealer är

    liten vid en total jämförelse mellan markanvändning i PLC5 beräkningarna jämfört

    med arealer hämtade ur SMD. Orsaken till detta är att arealerna hos de områden

    som står för en stor andel av bruttobelastningen är desamma i de båda underlagen.

    För enskilda delavrinningsområden kan förändringen vara stor.

    Beräkningstekniskt eller kostnadsmässigt finns det inga skäl att använda SMD som

    kartdatabas för att generera markanvändningsklassning för belastningsberäkningar

    i SMED Vatten. Det finns ingen anledning att byta ut den gamla klassningen med

    avseende på geografisk upplösning då förbättringen med att använda SMD är alltför

    marginell i jämförelse med andra osäkerheter och felkällor. Däremot är det

    troligt att belastningen kommer att förändras om lämpliga läckagehalter kan ansättas

    till fler klasser och den vägen öka noggrannheten i belastningen av kväve och

    fosfor.

  • Liljeberg, Marcus
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ejhed, Helene
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Gustavsson, Hanna
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Johnsson, Holger
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Tengdelius-Brunell, Johanna
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Widén-Nilsson, Elin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Hantering av kopplingen mellan markanvändning, läckagekoefficienter och avrinning för PLC62013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Havs- och vattenmyndigheten har uppdragit åt SMED att beräkna

    näringsämnesbelastningen till Sveriges omgivande havsbassänger.

    Uppdraget utgör underlag till HELCOM-rapporteringen Pollution Load

    Compilation (PLC Periodical).

    Inom SMED sker en kontinuerlig utveckling av metoder och modeller för

    att förbättra kvalitén på dessa beräkningar. I denna rapport undersöks

    möjligheterna att kombinera tidigare framtagen metodik för att beräkna

    källfördelningen av kväve och fosfor med ny förbättrad beräkning av

    avrinning genom att utnyttja en redan kalibrerad högupplöst hydrologisk

    modell för Sverige, kallad S-HYPE.

    Den belastning som avses i denna rapport är det diffusa markläckaget som

    genereras av olika slags markanvändning, beräknat som en produkt av

    markanvändningsslag och specifik typhalt. S-HYPE har kalibrerats med en

    definition av markanvändning som skiljer sig från den markanvändning som

    använts tidigare. För att det ska vara möjligt att använda de typhalter som

    tagits fram i tidigare beräkningar behöver de olika definitionerna av

    markanvändning relateras till varandra. För test och validering av den nya

    avrinningsberäkningen genom en anpassning av tidigare kalibrerad S-HYPE

    till SMED – HYPE bedöms skillnader i arealer hos markanvändningen ha

    en försumbar effekt. För en fullständig beräkning av närsaltsläckage

    behöver markanvändning däremot harmoniseras.

    Data om jordbrukets arealer tas i PLC-beräkningarna från jordbruksblocken

    och de stödsökta grödorna. I PLC6 ändras metodiken för jordbruksblock

    som saknar stödsökta grödor så att dessa beräknas som odefinierade grödor

    med läckaget för extensiv vall, istället för att de klassas som öppen mark

    som i PLC5. Om möjligt ska de konstaterade grödarealerna istället för de

    mer preliminära stödsökta arealerna användas.

  • Kindbom, Karin
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Danielsson, Helena
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Skårman, Tina
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Jernström, Mats
    SCB.
    Lidén, Maria
    SCB.
    Szudy, Mikael
    SCB.
    Wikström, Helene
    SCB.
    Karltun, Erik
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Petersson, Hans
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Consequences for the Swedish Greenhouse Gas Inventory from using the 2006 IPCC Guidelines2010Report (Other academic)
  • Jerksjö, Martin
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Fridell, Erik
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Gerner, Annika
    SCB.
    Eklund, Veronica
    SCB.
    Segersson, David
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Arbetsmaskiner: Långsiktig plan för uppdatering av bränsle-förbrukning och emissioner2010Report (Other academic)
  • Hjerdt, Niclas
    et al.
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Brandt, Maja
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Pers, Lotta
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Rosberg, Jörgen
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Förbättring av beräkning av erosion och sedimentation (retention) i små vattendrag2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under arbetet med att beräkna den vattenburna belastningen av fosfor till Sveriges omgivande havsbassänger inom SMED har det noterats att partikulärt bunden fos- for ofta överskattas i simuleringarna i små områden. Fosforutsläpp från jordbruks- läckage är framräknade med ICECREAMDB och inkluderar redan retentionen i marken fram till vattendragen (Johnsson m.fl., 2008), och därför finns ingen funk- tion för ytterligare avskiljning i marken. Det finns heller ingen avskiljning i små- vattendrag fram till vattendraget i den hydrologiska modellen. Det är dock troligt att det förekommer en avskiljning av partikulär fosfor i diken och i mindre vatten- drag under lågvattenföring och resuspension vid höga flöden. Syftet med denna studie är att ta fram en funktion för permanent avskiljning av partikulärt bunden fosfor kopplat till de små vattendragen och att testa detta i ett antal mindre sjölösa jordbruksområden för att i framtiden förbättra de nationella beräkningarna av fos- forbelastningen.Studien omfattar 16 områden i mellersta och södra Sverige där synoptiska fos- formätningar inkluderar fraktionerna löst reaktiv fosfor och partikulär fosfor. Jord- bruksandelen varierar mellan 15-88% av områdenas yta. Den hydrologiska model- len med rutin för fosforberäkning, HBV-NP, har modifierats för att testa fyra alter- nativa processer för permanent avskiljning av partikulärt bunden fosfor genom sedimentation i små vattendrag (lokal avskiljning) samt en process för markreten- tion i utströmningsområdet.Resultaten visar att de fyra föreslagna avskiljningsprocesserna som verkar ge- nom sedimentation uppför sig likvärdigt och att man får liknande resultat oavsett vilken process som används. Avskiljning genom markretention av jordbruksläcka- ge och enskilda avlopp ger normalt större effekt än avskiljning genom sedimenta- tion. I de flesta fall krävs mycket hög permanent avskiljning av partikulär fosfor i sedimenten eller från jordbruksläckage/enskilda avlopp för att reducera halterna framräknade i PLC5 till samma nivå som observationerna. Enstaka observerade koncentrationstoppar är svåra att reproducera med modellen, men medelhalter stämmer relativt väl efter maximal avskiljning. Det är fysikaliskt osannolikt att all sedimenterad fosfor binds permanent i diken/små vattendrag, eller att all partikulär fosfor från jordbruksmark och enskilda avlopp avskiljs, och detta kan vara en indi- kation på att antingen läckagekoefficienterna för partikulär fosfor är överskattade och/eller att sedimentationen underskattas av den hydrologiska modellen. I PLC5- beräkningarna styrdes sedimentation/resuspension av en enda parameter i model- len, vilket gav begränsade möjligheter för justering av denna dynamik. En möjlig- het som bör utredas i framtiden vore att införa en flexibel inställning av flödesin- tervallet mellan full sedimentation/resuspension, och kanske knyta detta intervall till de dominanta jordarterna i områdena för att sedan generalisera kalibreringen nationellt.Vår slutsats är dock att de simulerade halterna av partikulär fosfor i samtliga 16 områden förbättras åtskilligt när permanent avskiljning används.

  • Hemström, Kristian
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Stenmarck, Åsa
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sörme, Louise
    SCB.
    Carlsson, Annica
    SCB.
    Kartläggning av flöden och upplagrade mängder av elektriska och elektroniska produkter i Sverige 20102012Report (Other academic)
    Abstract [en]

    WEEE, Waste Electrical and Electronic Equipment, is a growing waste category in Sweden and elsewhere in the world. It is also a waste category where deficient waste management may cause serious consequences for both human health and the environment. Deficiencies in collecting WEEE and in the waste management may also imply that valuable resources, such as metals, are lost.

    Enhanced knowledge of flows of electrical electronic equipment and WEEE is of particular importance for the work on the environmental quality objectives a non-toxic environment and a good built environment.

    The aim of this project has been to contribute to an improved knowledge of the flow of WEEE in Sweden. This in order to contribute to the Swedish Environ-mental Protection Agency, and other regulators, in their supervision and monitor-ing of the producer responsibility for electrical and electronic products. The spe-cific objectives have been:

    to illustrate and account for flows and accumulated amounts of electric and electronic equipment and WEEE with relevance for the producer responsi-bility of electrical and electronic equipment.

    to propose indicators for continuously follow the flows of WEEE

    contribute to future reporting of the amount of WEEE generated according to the Waste Statistics Regulation - this by illustrating alternative methods for data collection.

    The project was limited to a selected number of product categories within the pro-ducer responsibility for electrical and electronic products; 1. Large household ap-pliances; 2. Small household appliances; 3. IT and telecommunications equipment; 4. Consumer equipment (TV, audio and video equipment); 6. Electrical and elec-tronic tools, and 7. Toys, leisure and sports equipment. The selection was done primarily by the means of including consumer-related flows of electrical and elec-tronic equipment and electrical waste. By this are for example imports of already pre-treated WEEE, such as printed circuit boards imported for recycling in Sweden not included.

    The quantification of flows of WEEE was divided into three parts:

    Inflow into use in Sweden; Use (including amounts in accumulation); and Out-flows. Data was collected from a combination of sources such as: Databases at Statistics Sweden (data for import, export and production); contact representatives from industry (both in sales and management), and databases at the Environmental Protection Agency (so called EE and Battery Register and the statistics of trans-boundary shipment of waste). Data were collected primarily for 2010.

    The following can be said about flows of WEEE in Swede based on the report: 12

    The result show that the total net inflow (imports - exports + domestic production) of the product categories included were about 178 000 tonnes in 2010, c.f. Fig-ure S1. The inflows and waste volumes are largest for large household appliances such as fridge and freezers. A share of the electronics ends up in the waste from households. According to analysis of waste in bins and bags from a number of Swedish municipalities in all about 6000 tonnes, or 0.6 kg/capita and year. This is in the same magnitude as the total net inflow of product category 7. Toys, leisure and sports equipment that had an inflow of nearly 6000 tons in 2010.

    It is not possible to distinguish the export of used (working) electrical and elec-tronic products from export of new products produced in the statistics. This may have decreased the magnitude of the net inflow.

    Figure S1. Flow chart illustrating the net inflow (import - export + domestic extraction) and known quantities of waste flows, rounded numbers, 2010. Mainly based on data from trade statistics www.ssd.scb.se and data from Swedish collective take-back systems. Kerb-side refers to residential collection and B2B business-to-business collection (from busi-nesses).

    The electronics industry itself estimate that direct imports of electrical goods that are purchased by individuals of foreign companies (e.g. via the internet or abroad) is small. This is due to more uniform pricing at the global level.

    Kerbside collection (FNI-) and Business-to-business flows (B2B) are to some extent handled outside of the collective take-back systems. This for 13 1.Largehouseholdapp…107 kg/pers2. Small householdapp… 11kg/pers3. IT and telecom…15kg/pers4. Consumerequipment13 kg/pers10. Automaticdispensersnot included7. Toys, leisure and sports4kg/persTotal amountaccumulatedin use, about160 kg/capita,excl. WEEE category5, 8, 9 och 105 . Lightingequip… not included9. Monitoringand control…not included6. Electricaland electronic.8kg/pers8. Medical devicesnot included1024271331<1<11Accumulatedamountin useNet inflowKnownwasteflows

    example by the use of contracts for collection and recycling of waste and recycling between companies and real estate owners, businesses, shops, service centres, organisations etc. The size of this flow could not be esti-mated in the project.

    All pre-processing companies contacted expressed that they have informa-tion also about the magnitude of this flow, but, in most cases they choose not to provide this information to us because they constitute trade secrets. How-ever, the information could be submitted to the Swedish EPA.

    None of the asked municipalities expressed that thefts of WEEE is major problem at their recycling centres, but, however, theft of individual products is regularly occurring.

    Knowledge of the accumulated amounts can contribute to information about where to find future waste streams. The total accumulated amount of electri-cal and electronic equipment of those product categories included in this project is estimated to around 160 kg capita, or 1.5 million tonnes. There is an ongoing accumulation of electrical and electronic products of about 40 000 tonnes, or more than 4 kg/capita and year, Figure S2. The products ac-cumulated represent both a potential environmental hazard and an important resource stock.

    Figure S2. Total accumulated amount, net inflow and known flows to waste management, rounded numbers, 2010, tonnes. Based on data from www.ssd.scb.se and data from Swed-ish collective take-back systems.

    Those parts of the project that is based on registry data, such as withdrawals from statistical databases for calculating the net inflow, or data from the EE and Battery Register are considered repeatable with small efforts. In those cases individual companies have been contacted, the effort for a new study is the estimated to be the same as for this project. The quantification of flows partly confirmed data already 14

    available in EE and Battery Register on inflows. However, the mapping of flows and contacts taken in the project has contributed to a more coherent picture of what happens to WEEE in Sweden today.

    One specific aim of the project was also to assess whether the methodology and results can contribute to the future reporting according to the EU Waste Statistics Regulation. However, the proposed indicators and the data sources that have been used are not considered as possible for such a purpose. This since none of the data sources contains information on the amount of WEEE generated per industry. If such information were added to the EE and Battery Register it would enhance the data collection to some extent (it would probably still be some difficulty to trace the waste completely back to the source).

    The indicators proposed in the project focus on flows of waste in relation to what is put on the market. Data on the amount of electric and electronic equipment put on the market can be obtained from the net inflow presented in the report or the EE and Battery Register. For flows of specific products the net inflow provides the most detailed information. Collected quantities can be obtained from the system for collective collection for large groups of products. Indicators on Fridge and freezer, TV, video and audio, Cameras, toys and watches are easy to fill with data. In addi-tion, the project proposes to have an indicator tracking the amount of electronics in waste bins and bags from Swedish households.

  • Hansson, Katarina
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Andersson, Hanna
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ejhed, Helene
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Liljeberg, Marcus
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Olshammar, Mikael
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Skårman, Tina
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sörme, Louise
    SCB.
    Dunsö, Olof
    SCB.
    Segersson, David
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Diffusa emissioner till luft och vatten2012Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Sweden has a strong knowledge of point source discharges through the environ-mental reporting system. Point sources represent only a limited portion of the total emission. This means that the contribution of diffuse sources is important to map out the emission of various substances into the environment. Examples of diffuse sources are road traffic, agriculture, construction, use of solvents, fuel consumption in households, chemicals emitted during a product's use and small industries. To-day diffuse emissions to air are presented on the Swedish Pollutant Release and Transfer Register (UTIS). This data derives from the air/climate reportings CLRTAP and UNFCCC. Data at UTIS are presented for some organic contami-nants, for example PAH and heavy metals. Data on diffuse emissions to water is today not featured on UTIS. Some diffuse emissions to water are included in inter-national reporting, such as HELCOM PLC periodical and EEA WISE SoE Emis-sions.

    This project aims to:

     Present data on emissions from diffuse sources, primarily water, from se-lected sectors and substances / substance groups.

     Compare the developed emission data with respect to size with the report-ed E-PRTR data.

     Based on lessons learned from the project suggest how collection of dif-fuse emission data can be implemented in a more routine manner.

    The substances included in the project are nutrients (nitrogen and phosphorus), metals (lead, cadmium, copper, mercury, nickel and zinc) and certain organic com-pounds (PAHs, PBDEs, nonylphenol, PCBs, HCH, DDT, endosulfan and dioxins). For the organic substances, there is no data for some matrices.

    The project consists of four separate subprojects:

     Diffuse emissions of metals and nutrients to waterDiffuse emissions of cer-tain organic pollutants to waterDiffuse emissions of nonylphenol and nonylphenol ethoxylates from different product groupsAnalyses of report-ed data to air and water, and comparison with diffuse emissionProject 1 covers the following diffuse sources: atmospheric deposition directly on water, forests, agriculture, other land use, storm water, private sewers and industrial and sewage treatment plants which are not reported to E-PRTR. In the analysis of cop-per, emission from use of antifouling paint is included. The results of subproject 1 show that for nitrogen and phosphorus the most important emission source is agri-cultural land and forests. Forestry dominates as the source of all metals. For most metals diffuse emission from agriculture, atmospheric deposition on the water surface, other land and storm water is significant. The geographical distribution shows that storm water is more significant in the south (Northern Baltic -, Southern Baltic - and North Sea water district) than in the north (Bothnian Bay - and Both-nian Sea water district), as was expected because there is more traffic in the south. Data from the water reporting may in the future be easily be recalculated in the

    11

    geo-database to fit the presentation on UTIS. Coordination with those who produce water statistics is a precondition for this.

    The results from subprojects 2 shows that there is only data for a few PRTR sub-stances; PAHs, PBDEs, nonylphenol, dioxins, DEHP, PCBs, HCH, DDT, endosul-fan and chlorinated paraffins. For many of these substances there are only data for one or a few diffuse sources (small industries, small treatment plants, atmospheric deposition on directly to water, storm water and deposition on land). The data on the diffuse emission of organic pollutants that exist today are uncertain and are based on few measurements.

    Project 3 shows that it is possible to estimate emissions to air, soil and wastewater of nonylphenols (NPequ). The main source of NPequ to sewage water is from textiles, and a small amount from detergents. The data are very uncertain because they are based on emission factors with large uncertainties.

    Finally, the results from subproject 4 show that the diffuse emissions are signifi-cant. The diffuse emission of nitrogen, phosphorus and metals to water is at least 10 times or more, in almost all cases, compared to point sources. Agricultural land dominates as a source in the case of phosphorus and nitrogen. For organic sub-stances to water there are large gaps in the data because few companies report emissions. With regard to emission of organic substances and metals into the air, the difference between the point sources (E PRTR) and the diffuse emissions based on data from CLRTAP are in most cases not as great as for water. For copper the diffuse emission to air from brakelinings is the largest source of diffuse emission (>90 %). For PAH, the diffuse emission from the energy sector is dominating, responding to almost 100 % of the total emissions. The emission from each sub-stance is in almost all cases greater to water than to air in the case of point sources, diffuse sources and total. When comparing emissions from various industries, it can be seen that facilities from forest industry contributes with 90 % when it comes to emissions of cadmium to water from point sources according to E-PRTR (total 440 kg). It is still much lower than the diffuse emission presented in subproject 1 which has a total emission of 3900 kg. That means that the diffuse emission is almost 9 times larger. The difference between point sources reported to E-PRTR and those not reported to E-PRTR (UTIS) is not great, for discharges to water. It shows that the E-PRTR has a threshold that includes most of emissions to water.

    Based on the quality aspects of the data it is recommended to show diffuse emis-sions of both nutrients and metals on UTIS on national level, at water district or a finer level, because data is based on reported values to the EU and HELCOM. In the case of organic substances to water and nonylphenol from products it is not recommended to show them on UTIS due to data uncertainty. For emissions to air, it is concluded that the national totals, as reported to the UNFCCC and CLRTAP could be included in the presentation on UTIS.12

  • Hedlund, Hanna
    et al.
    SCB.
    Lidén, Maria
    SCB.
    Jämförelse av energirapportering till IEA och UNFCCC2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sverige rapporterar årligen luftemissioner till UNFCCC (United Nations Framework Convention on Climate Change) i två olika format, dels sectoral approach vilket beräknas från mikrodata i olika sektorer, dels i reference approach som beräknas från bränsleanvändningen i energistatistiken. Klimatrapporteringen granskas av IEA (International Energy Agency) samt av internationella granskarteam, huruvida bränsleanvändningen överensstämmer i reference approach och den energistatistik Sverige rapporterar till IEA. Eftersom även EU måste leverera luftemissioner för EU-totalt till UNFCCC har Eurostat jämfört Sveriges rapporterade reference approach med utsläppsberäkningar gjorda av EU utifrån IEA-data. Granskarna har givit upprepade påpekanden att viss data som rapporterats till UNFCCC enligt reference approach inte överensstämmer med rapporteringen till IEA.

    I denna rapport beskrivs reference approach (RA) från UNFCCC-rapporteringen och IEA-rapporteringen och skillnaderna däremellan förklaras.

    1.2 Svar till internationella granskare

    För att jämföra de två rapporteringarna räknar IEA om bränslemängderna (m3, ton) i IEA-rapporteringen till energi (TJ). De flesta skillnader som då hittas kan förklaras av att IEA använder standardiserade värmevärden i sina beräkningar och i beräkningarna till UNFCCC-rapporteringen används värmevärden anpassade till svenska förhållanden. När data i naturliga enheter jämfördes mellan rapporteringarna minskade skillnaderna avsevärt och flera differenser eliminerades.

    Några av de största skillnaderna beror på skillnader i avgränsningar, att bränslen rapporteras under olika rubriker. För några bränsleslag förekom skillnader i beräkningsmetoder, eller att olika datakällor använts. I några fall har revideringar av data skett som inte synts i båda rapporteringarna då data är hämtat vid olika tidpunkter.

    För internationell bunkring har man i rapporteringen till UNFCCC lagt mer uppmärksamhet på eventuella korrigeringar av tidsserien än vad som görs i IEA-rapporteringen. Anledningen är att UNFCCC har större krav på kontinuitet. Det här gör att siffrorna kan vara olika mellan rapporteringarna.

    En fullständig beskrivning av skillnaderna för varje bränsleslag presenteras i avsnitt 4.2.

    1.3 Rekommendationer

    Vi rekommenderar att datakällorna och metoderna för ett antal bränslen uppdateras i UNFCCC-rapporteringen, se avsnitt 4.2 för detaljer.

    Problem har uppmärksammats med att reviderade siffror ibland inte inkommer till UNFCCC-rapporteringen, eller att skillnader förekommer i data för att det hämtats vid olika tillfällen till de olika rapporteringarna och ändringar har skett mellan tillfällena. Vi rekommenderar därför att varje år se över föregående års data för sådana förändringar eller revideringar. Detta skulle innebära merarbete för energienheten på SCB, vilket måste hanteras.

    Trots att samma värmevärden borde användas av SCB:s miljöenhet (RM/MIT), SCB:s energienhet (RM/ET) och av Energimyndigheten (EM) har inte alltid så skett. När uppdateringar eller förändringar sker är informationskedjan lång. Det tar tid för informationen att nå alla berörda parter, eller det är dålig medvetenhet om vilka de berörda parterna är. 5

    Energimyndigheten har redan tidigare uppmärksammat detta, och avser att efter sommaren ha ett möte med berörda parter med syfte att åstadkomma en harmonisering av värmevärdena

  • Gustavsson, Hanna
    et al.
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Westerberg, Ida
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Widén-Nilsson, Elin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Osäkerhetsanalys av kväveretention i HBV-NP-modellen2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kväve från olika källor som reningsverk, dagvatten och atmosfärsdeposition trans-porteras med vattnet genom mark, sjöar och vattendrag mot havet. På vägen redu-ceras en del kväve genom biogeokemiska processer som växtupptag, denitrifikation och sedimentation. Denna retention är svår att mäta men kan skattas med vatten-kvalitetsmodeller som matematiskt beskriver dessa processer.

    Svenska MiljöemissionsData (SMED) ansvarar för de svenska beräkningarna som ligger till grund för rapporteringen av Sveriges belastning på Östersjön genom HELCOM: PLC-Annual och PLC-Periodical. I PLC-Annual beräknas retention av kväve och fosfor med SMHIs vattenkvalitetsmodell HBV-NP (Brandt, 1990; Ar-heimer och Brandt, 1998).

    Inom arbetet med svensk vattenförvaltning används beräkningsresultat från PLC5-rapporteringen i brist på observerade data. Modellresultat är behäftade med osäker-het som ett resultat av osäkerheter i såväl data som modellens beskrivning av verk-ligheten. Få studier har undersökt osäkerhet i modellering av kvävebelastning och kväveretention. Efter rapporteringen till PLC5 gjordes inom SMED ett försök att kvantifiera osäkerhet i bruttobelastning till följd av osäkerhet i indata i PLC5-beräkningarna (Widén-Nilsson m.fl., 2010). Studien visade att de olika indatakäl-lorna bitvis är behäftade med stora osäkerheter, vilket även kan få stort genomslag på den totala bruttobelastningen. För att på sikt komma fram till osäkerhetsintervall för de nationella nettobelastningsberäkningarna behöver osäkerheten i retentions-beräkningarna också studeras.

    Syftet med denna studie var att identifiera och kvantifiera de största osäkerheterna i retentionsberäkningarna för PLC5-rapporteringen. Projektet avgränsades till att endast omfatta analyser av kväve. Öreälven, Helge å, Rönne å och Skräbeån valdes ut för studien baserat på datatillgång.

    Flera olika typer av osäkerheter som påverkar den modellerade retentionen stude-rades. Först analyserades kalibreringsmetodens inverkan genom manuell kalibre-ring av modellen av flera oberoende modellerare samt med en Monte Carlo-analys. Vid Monte Carlo-analysen kördes modellen 5 000 gånger med slumpmässigt valda värden för retentionsparametrarna. Av de 5 000 simuleringarna valdes de 1 000 simuleringarna med bäst överrensstämmelse mellan observerat och simulerat kväve ut. Urvalet baserades på ett utvärderingskriterium som mätte andel av tiden som de simulerade värdena var innanför osäkerheten i de observerade värdena. Osäkerhet-en i de observerade kvävekoncentrationerna var ibland betydande. Analysen visade att många olika kombinationer av parametervärden gav jämförbara resultat. Inga simuleringar var innanför de observerade osäkerhetsgränserna vid alla tidpunkter och generellt sett beskrev modellen dynamiken i oorganiskt kväve bättre än för totalkväve och organiskt kväve. PLC5-simuleringarna jämförde sig i flera fall väl med de bästa simuleringarna från Monte Carlo-analysen. HAVS- OCH VATTENMYNDIGHETEN Rapport

    8

    För Helge å och Rönne å var skillnaden i retention liten mellan de olika manuella kalibreringarna och beräkningen i PLC5. Skillnaden mellan de tre oberoende kalibreringarna var störst för det avrinningsområde som hade lägst antal observationspunkter, Öreälven skiljde sig ca 10 % jämfört med den beräknade totala retentionen enligt PLC5. Den manuella kalibreringen utvärderades även i ett proxy-basin test i ett närliggande område, Skräbeån, som ligger öster om Helge å. Skillnaden i medelretentionen 1984–2004 för Skräbeån, med kalibreringsparametrar för Helge å, var som högst 12 % mellan högsta och lägsta beräkningsscenario. Jämförelsen visar på vikten av mätdata att kalibrera modellen mot för att begränsa osäkerheter på grund av olika kalibreringsmetodik.

    Resultatet från den första analysen användes sedan till att undersöka effekten av olika förändrade förutsättningar; ett högbelastande och ett lågbelastande scenario för förändrad bruttobelastning, scenarier för förändrad jordart samt för förändrad grödofördelning. Samma metodik som i den tidigare studien av Widén-Nilsson m.fl. (2010) användes för att skatta osäkerheten i bruttobelastning och effekten på de simulerade resultaten var störst i Öreälven som normalt hade lägst retention.

    Utifrån resultat från den manuella kalibreringen, beräknades två olika scenarier för förändrat läckage från jordbruksmark där jordarten hade en finare respektive grövre textur jämfört med PLC5. Jordartsanalysen med det höga läckaget kompletterades för Rönne å med en analys av en förändrad grödofördelning. Scenarier med föränd-rad fördelning av jordarter gav en försumbar effekt på den totala retentionen i alla huvudavrinningsområden. I Rönne å gav förändrad gröda en effekt på i genomsnitt 5 %.

    Osäkerhet i vattenföringsdata beräknades utifrån avvikelsen mellan uppmätt och från avbördningskurvan beräknad vattenföring. Osäkerheterna låg inom ett inter-vall av -50 till +30 %, med de största osäkerheterna för de lägsta och högsta flö-dena. Effekten av denna osäkerhet i vattenföring på de simulerade resultaten var i vissa fall stor, för en station var skillnaden i medelretention omkring 20 %.

    Förändringen av sjöretention analyserades i varje PLC-område genom att sjöyta respektive djup varierades med ±10 % och ±30 %. Osäkerheter i form av förändrad sjöyta var mer avgörande i små PLC-områden. Där får små sjöar förhållandevis större betydelse än i stora områden.

    Sammanfattningsvis visade studien på vikten av osäkerhetsanalys vid modellka-librering och vikten av kvantifiering av överrensstämmelsen med observationsdata, såväl som vikten av observationsdata för att begränsa osäkerheter i simulerade resultat. Osäkerheter i indata och fysikaliska parametrar i modellen får särskild betydelse i oövervakade områden där modellkalibreringen inte kan kompensera för sådana osäkerheter.

  • Gustavsson, Hanna
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Konsekvenser för avrinning vid metodikbyte mellan HBV och HYPE2014Report (Other academic)
    Abstract [en]

    In previous reports SMED has used the hydrological model, HBV, for

    calculation of runoff and its additional model, HBV-NP, for water quality,

    to calculate the retention of nitrogen and phosphorus. In connection with

    demands for finer geographical division SMED conducts a review of the

    methodology for the various steps of calculation that is the basis for

    HELCOM PLC Periodical reporting.

    The HYPE model is in its structure adapted to handle a large number of

    calculation areas. As the runoff data for future HELCOM PLC Periodical

    reporting is expected to be set up for about 22,000 sub basins, a replacement

    of the previously used HBV model will be necessary.

    Before PLC6 calculations are carried out it is important to clarify the

    impacts of a change in hydrological model, for calculating runoff and

    ground leakage of nutrients, load and source distribution.

    For analyzes based on results from future calculations to be compared with

    previous analyzes of the previous reporting results in the periodic PLC

    report it is important that the differences between the various models are

    clarified.

    A big difference from before is that runoff calculation using the HYPE

    model is dependent on land use compared to the same calculation with the

    HBV model. Runoff calculated in HYPE is dependent on land use which

    means that the model calibration parameters are linked to a specific land

    class, consisting of a combination of soil type and land use. The calculation

    of leakage of nutrients, which is runoff-dependent, is consequently

    implemented differently in the two models.

    This project evaluates the differences in the calculation results that will

    eventually be used in TBV (Technical calculation tool, water, Swedish

    acronym). The model differences described in this project does not handle

    differences due to the model set (eg S- HYPE and HBV -NP sets for PLC5).

    It is not possible to evaluate the hydrology without regard to land use. The

    report analyzes the differences in estimated runoff and discharge between

    HBV and HYPE for areas with a dominant share of forest and open land.

    Open land is defined in the same way as for the HBV model which is the

    remaining land apart from forest.

    The purpose of the theoretical evaluation is not to judge which of the

    hydrological models is best. Both models have pros and cons, and both

    models are currently used at SMHI. The purpose of this evaluation is to

    10

    understand how a change in hydrological model will affect load calculations

    of nutrients from land to sea.

    The hydrological comparison has been divided into a number of different

    parts. The models are compared on a regional scale and in smaller areas

    with homogeneous land use. Further, a regional analysis of runoff is

    evaluated in three different area sizes; smaller than 200 km2, between 200

    and 2000 km2 and greater than 2000 km2. The regional comparison, with

    runoff from HBV/PLC5 and S-HYPE is done in TBV to compare how

    different expected runoff data affect the gross load of nitrogen and

    phosphorus to the sea.

    The evaluated modeled period is the same reference period used in PLC5,

    1985-2004. The HYPE model simulates a slightly lower runoff than the

    HBV model which leads to a lower gross load of total nitrogen and

    phosphorus to the ocean.

    In the comparison between the total runoff and soil specific runoff

    differences regionally are quite small but as the geographical areas in future

    reports will be conducted on a much finer scale, it can have effects locally.

    When comparing the total runoff as used in TBV with the soil-specific

    runoff, the primary differences appear in swamps, wetlands, urban land and

    clearings. Calculations of retention in SMED HYPE will therefore take

    place in a different gross leakage than the same calculation calculated in

    TBV. In addition to differences in retention it means that when the total

    runoff is used in TBV, the leakage of nutrients will be lower, due to the

    lower drainage.

    The differences between the predominant sources, open land, forest and

    agriculture are relatively small. However, on a local scale, the differences

    may become important for these land use types. The evaluation was only

    done on yearly average runoff. How the differences over the year looks are

    not investigated. TBV use monthly average runoff.

    The difference in gross load from diffuse sources of nitrogen calculated in

    connection with PLC5 calculation, about 132 000 tonnes / year, was reduced

    by 3% when including the new estimated runoff Estimated runoff at a finer

    geographical division reduced the load by 12%. Gross load from diffuse

    sources of phosphorus were calculated in relation to PLC5 calculation to

    3900 tons / year. When including the new estimated runoff, the load was

    reduced by 2%. When runoff was calculated on a finer geographical

    division, the load was reduced by 11%.

    11

    The project findings suggest that differences in input between the

    assessment base will dominate over differences in hydrological model.

    Thus, no major differences between the models that will affect the runoff in

    TBV have been noticed. Differences in retention due to changes in the

    model of runoff calculations should be commented on in the context of the

    work done in PLC6. The difference in runoff from agricultural land,

    compared to the same weighted total runoff is relatively small. No

    differences that need to be handled in any special way due to model change

    in connection with PLC6 have been highlighted in this project.

  • Gustafsson, Tomas
    et al.
    SCB.
    Olsson, Barbro
    SCB.
    Rönnbacka, Mats
    SCB.
    Review of activity data in the Other-sector -CRF 1A2f, construction and CRF 1A4, Other: 1. Pilot study2005Report (Other academic)
    Abstract [en]

    In Sweden’s Air Emission Inventory submission 2005 to the UNFCCC, EU (Monitoring Mechanisms) and the CLRTAP, reported emissions from stationary combustion for the years 1990-2003 in CRF 1A2f (Construction) and CRF 1A4 (Other Sectors) - are based on energy statistics from Statistics Sweden.

    Questions have been raised whether current methodologies for fuel consumption estimates and methods for allocating different fuels on mobile and stationary combustion are in line with the IPCC guidelines.

    This study has aimed at exploring the background data, and identifying and documenting their sources and underlying models. Where time series inconsistencies have been identified, thorough investigations on reasons and consequences have been performed. Furthermore, background data has been traced back to its original sources in order to clearly distinguish stationary combustion from mobile combustion.

    Results show that biomass fuel time series for several sectors are inconsistently estimated. Models used to estimated biomass fuel consumption in the Service sector (both public and private) 1990-2000 are in need of revision. Furthermore, biomass fuel in holiday cottages (Residential sector) have not been estimated for the years 1990-2000.

    During the review process, it was discovered that historical activity data (before 2003) in the Inventory were not up-to-date for all years.

    Investigations carried out in this project show that methodologies used for separating activity data in mobile and stationary combustion are in line with the IPCC guidelines.

  • Gustafsson, Tomas
    et al.
    SCB.
    Lidén, Maria
    SCB.
    Nyström, Anna-Karin
    SCB.
    Användning av data från utsläppshandelssystemet för svensk internationell utsläppsrapportering: Delprojekt 1. Underlag till beslut om datakällor för rapporteringarna2005Report (Other academic)
  • Gustafsson, Tomas
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Skårman, Tina
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Development of the inventory of heavy metals, dioxins, PAHs, HCB and PCBs for Sweden's reporting to CLRTAP2012Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Sweden annually reports emissions to air to the UNECE Convention of Long-Range Transboundary Air Pollution (CLRTAP). As Party to the Convention, in 2000 Sweden ratified the Aarhus Protocols on Heavy Metal and on Persistent Or-ganic Pollutants (POPs), committing to reduce its protocol emissions below the 1990 level. However, the Swedish emission inventories on HM and POPs are in-complete and associated with large uncertainties. The aim of this study was to as-sess the need for updating and improving the Swedish inventory reporting of heavy metals and POPs emissions to air. As information from industrial plants for some sectors are scarce, in this study information from the EEA/EMEP Guidebook and other Nordic countries have been scrutinized to enable good coverage of emission sources.

    Based on the results of this study there are several indications that the heavy metals and POPs inventories are in need of improvement. Especially for HCB and PCB the need is substantial due to the lack of reported emission sources in the Swedish inventories. Based on information from annual plant-specific environmental re-ports, information on process-related heavy metals emissions from cement produc-tion and metal production are available for implementation or further quality re-view. Moreover, this study shows that where the inventories are lacking emission sources, information available in the Guidebook or in other Nordic countries’ emis-sion inventories could be used as a complement. Several recommendations on im-provements are presented in this study

  • Gustafsson, Tomas
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Nyström, Anna-Karin
    SCB.
    Gerner, Annika
    SCB.
    Riktad kvalitetskontrollstudie av utsläpp från kemiindustrin i Sveriges internationella rapportering: Utsläpp rapporterade till UNFCCC, EU Monitoring Mechanism, CLRTAP och NEC2010Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Emissions of CO2, CH4, N2O, NOx, CO, NMVOC, NH3, TSP, PM10, PM2.5, Pb, Cd, Hg, dioxin, PAH, As, Cr, Cu, Ni, Zn from chemical industries reported by Sweden to the EU Monitoring Mechanism, the EU NEC Directive, UNFCCC and CLRTAP have been investigated in this study.

    Data reported by Sweden for these sectors have been compared on a plant level with data from other data sources (companies' environmental reports) and discrep-ancies have been noted. Several shortcomings have been found in the international-ly reported inventory data and suggestions on improvements have been made which will increase the quality in coming submissions once they are implemented

  • Gustafsson, Tomas
    SCB.
    Fluorinated Greenhouse Gases in Sweden: Review of Methodology and Estimated Emissions Reported to the UNFCCC and the EU monitoring Mechanism2011Report (Other academic)
    Abstract [en]

     

    Sweden reports emissions of fluorinated greenhouse gases (F-gases) annually to the UNFCCC and the EU Monitoring Mechanism. Emissions of F-gases amounted to about 2 per cent of national total emissions 2009 and show an increasing trend since 1990. National and international regulations have entered into force in order to reduce emissions of F-gases. The national system for estimating emission of F-gases is based on national statistics from the Swedish Chemicals Agency and additional information sources. Due to the projected reduction of emissions in the near future, there has been an increasing focus on the reliability of the monitoring of such changes over time, especially for certain sub-categories such as F-gases from mobile air-conditioning equipment.

    The aim of this study has been to improve the quality of the collection and emission estimation system in Sweden for F-gases reported to the UNFCCC and the EU Monitoring Mechanism and especially in order to enable better annual follow-up of changes in chemicals flows and emissions of F-gases e.g. due to increased amounts of HFC recovered and the enforced national and international legislations.

    The national statistics available and the most important additional information sources and emission factors have been reviewed in this study. The results of this study show that the national statistics from the Swedish Chemicals Agency and the additional information sources continues to be a good foundation for the Swedish emission inventory reporting.

    In this study no major adjustments are recommended for the collection and emission estimation system, but there are some suggestions on modifications of emission factors and model macros. In addition, this study includes several recommendations for future improvements on emission inventory quality control checks as well as on national data management procedures.

    Sweden reports emissions of fluorinated greenhouse gases (F-gases) annually to the UNFCCC and the EU Monitoring Mechanism. Emissions of F-gases amounted to about 2 per cent of national total emissions 2009 and show an increasing trend since 1990. National and international regulations have entered into force in order to reduce emissions of F-gases. The national system for estimating emission of F-gases is based on national statistics from the Swedish Chemicals Agency and additional information sources. Due to the projected reduction of emissions in the near future, there has been an increasing focus on the reliability of the monitoring of such changes over time, especially for certain sub-categories such as F-gases from mobile air-conditioning equipment.

    The aim of this study has been to improve the quality of the collection and emission estimation system in Sweden for F-gases reported to the UNFCCC and the EU Monitoring Mechanism and especially in order to enable better annual follow-up of changes in chemicals flows and emissions of F-gases e.g. due to increased amounts of HFC recovered and the enforced national and international legislations.

    The national statistics available and the most important additional information sources and emission factors have been reviewed in this study. The results of this study show that the national statistics from the Swedish Chemicals Agency and the additional information sources continues to be a good foundation for the Swedish emission inventory reporting.

    In this study no major adjustments are recommended for the collection and emission estimation system, but there are some suggestions on modifications of emission factors and model macros. In addition, this study includes several recommendations for future improvements on emission inventory quality control checks as well as on national data management procedures.

  • Gustafsson, Tomas
    SCB.
    Update of gasoline consumption and emissions from leisure boats in Sweden 1990-2003 for international reporting2005Report (Other academic)
    Abstract [en]

    At present, gasoline consumption for gasoline leisure boats in Sweden are assumed to be 1.5 % of the national delivered amounts of gasoline per year, based on a Swedish EPA study in 1992. In 2004, Statistics Sweden performed a telephone survey to about 13 000 persons in order to gain information on the number leisure boats in Sweden 2004 and their usage. Comparisons of gasoline consumption estimation between the two sources, indicates large differences. Three approaches for estimating gasoline consumption 1990-2003 have been applied and presented in this report: Continue with the approximation of 1.5% of the delivered amount per year; assume constant consumption 1990-2004, by extrapolating the results from the 2004 survey; or interpolate the consumption 1990-2004, using 1.5% of the deliveries for 1990 and the survey result for 2004.

    Due to lack of evidence of any trend in gasoline consumption between 1990 and 2004, and good quality in the results from the 2004 survey, it is recommended in this report to apply constant consumption 1990-2003, based on the 2004 survey results, for international reporting. Several figures in the report elucidate how the emission level impact on domestic navigation varies depending on approach.

    In addition, gasoline consumption divided on 2-stroke and 4-stroke engines have been estimated for the whole time series 1990-2003, based on information from the two sources.

  • Gustafsson, Tomas
    SCB.
    Improved structure for uncertainty analysis in the Swedish Greenhouse Gas Emission Inventory2005Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Uncertainty estimates in greenhouse gas emission inventories is an important element when prioritizing future improvements of the inventory accuracy. IPCC Good Practice Guidance recommends two methods for estimating the uncertainties, Tier 1 and Tier 2.

    Sweden has conducted uncertainty estimates for the inventories of submission 2004 and 2005 according to Tier 1. The emission inventory staff has however identified weaknesses in the background structure as well as lack of transparency in estimated uncertainties.

    This study aims at improving the quality of the uncertainty estimates in the Swedish inventory by creating a more robust structure of input data and a clear documentation on methods and applied uncertainties. This facilitates easier replication and updating of results as well as internal and external peer reviews of uncertainty estimates. Furthermore, based on the results of the study, tables for uncertainty estimates of 1990 and 2004 for presentation in Sweden’s National Inventory 2006 have been produced.

    The uncertainty estimates for all source categories together with their rational are documented in Swedish in about thirty Expert Protocols. Most uncertainty estimates are based on expert judgements and IPCC recommendations. Very few measurement data have been available.

    The IPCC Good Practice Guidance Tier 1 method is used for calculating the uncertainty estimates for the base year 1990 and 2004, and the trend 1990-2004 for direct greenhouse gases, e.g. CO2, CH4, N2O and F-gases. The analysis is done for the sectors Energy, Industrial Processes, Solvent and Other Product Use, Agriculture and Waste.

    In order to make the analysis of uncertainties easier, the variance contribution is expressed for each source category for activity data, emission factors and emission data, respectively.

    In the underlying work, source categories have been specified on the level where independency is assumed to exist. When reporting the results in the NIR, however, uncertainties are as far as possible presented on the same aggregation level as the Key Source analysis.

    The results of the Tier 1 analysis show that the overall inventory uncertainty is estimated to be ±5.8%. The uncertainty in N2O from agricultural soils (CRF 4) alone accounts for about 67% of the total variance in the inventory. Other major uncertainty contributors are emissions of CH4 from solid waste (CRF 6A) and emissions of CO2 from chemicals (CRF 1A2c), accounting for 8.7% and 4.8% respectively of the total variance.

  • Gustafsson, Tomas
    SCB.
    Comparative study of Swedish emission factors for aviation with the IPCC default emissions factors2005Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The IPCC guidelines recommend that if national emission factors (EFs) are used to estimate emissions from aviation, they should be compared with the IPCC default EFs. This study has aimed at making such comparison. The estimates of emissions related aviation from the governmental airports in Sweden are based on information from the Swedish Civil Aviation Administration (SCAA) and the Swedish Defence Research Agency (FOI). They use two models – HARP and PIANO – to derive and calculate emissions. HARP is used to estimate national Times in Mode (TIM) and PIANO is used to calculate the actual emissions.

    Results from this study elucidate that the PIANO model generates significantly lower fuel consumption and emissions compared to the IPCC defaults, due to the considerably shorter TIMs estimated by the HARP model. Comparisons on fuel consumption and aircraft basis show good agreement for CO2 and SO2, whereas CH4, NMVOC and CO are about 20 % lower, and NOX slightly higher for the PIANO model.

    Sweden uses CORINAIR’s default EFs for N2O and its default ratio for separating HC into CH4 and NMVOC. In order to be consistent with the IPCC guidelines we recommend that Sweden apply the IPCC standards instead when estimating these emissions

  • Gerner, Annika
    et al.
    SCB.
    Andersson, Markus
    SCB.
    Gustafsson, Tomas
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Differences between Eurostat and CRF data in Swedish reporting: A comparative study of data on fuel consumption in 2005-2011 reported by Sweden to Eurostat and UNFCCC2013Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The EU ESD review regarding submission 2012 revealed differences between data on fuel consumption reported from Sweden to Eurostat and UNFCCC respectively. In this study, annual energy statistics reported to Eurostat (Eurostat data) and the Swedish greenhouse gas inventory reported to UNFCCC and EU, submission 2013 (UNFCCC data) have been compared and analysed. The study covered the reference years 2005-2011. Numerous differences were found, but no obvious errors in UNFCCC data were revealed.

    Generally, the major causes of differences are:

     Different allocation principles due to different purposes and guidelines.

     Different data sources

     Different calorific values

    In the sectoral approach, the largest differences were found for solid fuels in the iron and steel industry, gas/diesel oil for road transports and in the other sectors, liquid fuels in the chemical industry and black liquor in the industrial sector, which is reported as process emissions in UNFCCC data.

    No errors were found in UNFCCC data, but the allocation of black liquor will be reviewed during 2013, if this issue is discussed during the In Country Review . A suspected double counting of diesel in 2011 was found in Eurostat data, which caused a very large difference for road transport that year. The large difference for liquid fuels in 1A2c is explained by the fact that combustion of process by-products are not reported to Eurostat because the raw materials used are reported as non-energy use.

    In the reference approach, differences are generally caused by differences in calorific values. For coking coal, the calorific value in the UNFCCC reference approach is considered to be too low and should be adjusted before submission 2014. For liquid fuels, there are often significant differences in stock change data which causes differences in apparent consumption. For biomass, apparent consumption is systematically higher in Eurostat data. This is only partly explained by the fact that non-renewable waste was coded as biomass in the EU ESD mapping. The calculations for biomass in the UNFCCC reference approach will be reviewed in future submissions.

  • Gerner, Annika
    SCB.
    Jämförelse av industrins förbränningsutsläpp rapporterade inom ETS respektive beräknade till klimatrapporteringen2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Systemet för handel med utsläppsrätter (ETS) infördes år 2005. År 2009 antogs ett mål för utsläppsminskning inom den ickehandlande sektorn. Det finns alltså ett behov av en tillförlitlig separat redovisning av den handlande respektive icke-handlande sektorns utsläpp. Detta projekt syftar till att utreda skillnader mellan de förbränningsrelaterade CO2-utsläpp som rapporteras till Naturvårdsverkets databas ECO2 av anläggningar inom tillverkningsindustrin som ingår i systemet för handel med utsläppsrätter och motsvarande utsläpp beräknade inom Sveriges rapportering till UNFCCC (klimatrapporteringen). Av de drygt 130 anläggningarna i ECO2 respektive år saknas årligen 11-14 stycken i underlaget till klimatrapporteringen, i huvudsak inom CRF 1A2d och 1A2f. I jämförelsen har för varje år inkluderats de anläggningar som går att identifiera både i underlagsmaterialet till klimatrapporteringen och i ECO2.

    Det största problemet som identifierats är de olika definitioner av anläggningsbegreppet som används inom energistatistiken respektive ETS/ECO2. Data till energistatistiken samlas in per arbetsställe medan anläggningsbegreppet enligt ECO2 omfattar en eller flera förbränningsinstallationer. Det är vanligt, särskilt under den första handelsperioden 2005-2007, att endast delar av förbränningen vid ett arbetsställe omfattas av ETS och dessa delar går inte att separera i energistatistiken. En ytterligare komplicerande faktor är att företag i vissa fall tycks rapportera bränsleförbrukningen vid flera arbetsställen, ibland med olika branschtillhörighet, på samma blankett till den energistatistik som används till klimatrapporteringen. Det går då inte att koppla respektive uppgift från energistatistiken till rätt post i ECO2.

    I CRF 1A2a och 1A2c var skillnaden mellan data enligt klimatrapporteringen och ECO2 mycket stor 2005-2007 just beroende på att stora delar av verksamheterna vid de arbetsställen som kunde kopplas till anläggningar i ECO2 inte omfattades av handelssystemet. För den andra perioden samt för övriga CRF-koder är utsläppen enligt ECO2 oftast 0-10 % lägre än enligt beräkningen till klimatrapporteringen. På anläggningsnivå är den vanligaste orsaken till mindre avvikelser att olika bränslemängder rapporteras till KvBr respektive ECO2. I ett fåtal fall är skillnaderna stora. I vissa fall beror stora skillnader just på skillnader i definitionerna, dvs. det aktuella arbetsstället täcker in mer än motsvarande anläggning i ECO2, men i andra fall har detta inte gått att fastställa. En återkommande skillnad är förbränning av diesel inom fordonsindustrin, som rapporteras till KvBr men inte till ECO2.

    Skillnader i emissionsfaktorer och värmevärden förekommer också. Den generella slutsatsen är att de emissionsfaktorer och värmevärden som rapporteras till ECO2 i de flesta fall ligger nära de värden som används i klimatrapporteringen. För stenkol, petroleumkoks och naturgas finns dock systematiska skillnader. Det finns också skäl att se över hur aktivitetsdata och emissionsfaktorer hanteras när det gäller blandade bränslen, främst inom cementindustrin.

  • Fröberg, Mats
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Löfgren, Stefan
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Widén-Nilsson, Elin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Skattning av typhalter av totalkväve och organiskt kväve från skogs- och myrmark i södra Sverige inför PLC62016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I Fröberg och Löfgren (20141) presenterades nya modeller för skattning av kväve (N) och fosfor (P) från skog och myrmark i södra Sverige. Modelleringen av fosfor visade sig inte vara framgångsrik, medan modelleringen av kväve gav en förbättrad skattning jämfört med PLC5. Det är därför önskvärt att använda dessa metoder för PLC6. I Fröberg och Löfgren (20141) användes dock fyra olika modeller för olika årstider, vilket inte är kompatibelt med beräkningsproceduren i PLC6. Därför presenteras här modeller för totalkväve (TotN) och organiskt kväve (OrgN), som kan användas under årets alla delar i södra Sverige.

    De resulterande typhalterna för skog och myr är i medeltal högre än typhalterna som användes i PLC5-rapporteringen. De nya typhalterna är också högre än oberoende vattenkemiska mätdata och skillnaden antas bero på att de oberoende mätningarna kommer från större områden med större areal vatten och därmed högre retention.

    Månadsfaktorer att användas tillsammans med årstyphalterna har tagits fram baserat på tidsserierna från de oberoende vattenkemiska mätstationerna.

    Oorganiskt kväve skulle kunna beräknas som differensen mellan totalkväve och organiskt kväve varje månad. Det kommer dock ibland ge negativa halter under sommarmånaderna. Detta utreds närmare i den uppföljande slutgiltiga rapporten om typhalterna för hela landet i PLC6 för skog, hygge, sankmark, fjäll och öppen mark (Widén-Nilsson m.fl., 20162). Slutsatsen därifrån är att TotN-halterna kan användas i PLC6 problemet med de negativa halterna av oorganiskt kväve gör att andra OrgN-halter behövs.

    Förutom typhalter för skog och myr har även hyggesläckagets beroende av skogsläckaget identifierats. Totalkväveläckaget från hyggen antas vara dubbelt så högt som skogsläckaget.

    1 Fröberg M, Löfgren S (2014) Förbättrad skattning av typhalter av N och P från skogs-och myrmark i södra Sverige inför PLC6–kan modeller baserade på kNN-data användas? SMED-rapport nr 141.

    2 Widén-Nilsson, Löfgren, S., Tengdelius Brunell, J. 2016. Typhalter för skog, hygge, sankmark, fjäll och öppen mark i PLC6 – Underlagsrapport till Pollution Load Compilation 6. Rapport Nr 188 2016.

  • Fråne, Anna
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Stenmarck, Åsa
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sörme, Louise
    SCB.
    Carlsson, Annica
    SCB.
    Jensen, Carl
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Kartläggning av plastavfallsströmmar i Sverige2012Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Plastics are found everywhere, in applications such as food packaging materials to components manufactured for the car industry. The variation and complexity of plastics is reflected in the waste streams of the material. Due to the wide use of plastics, plastic materials also end up in numerous different waste streams for which the conditions for waste treatment methods focusing on recycling varies.

    This study is to be considered as a pre-study with the overall objective of generat-ing an overview of the waste streams of plastics. The aim of the study is to identify and quantify the waste streams of plastics in Sweden. This both in terms of quan-tity expressed in tonnes, but also regarding the distribution among different sorts of plastics and the expected treatment.

    For mapping the flows of plastics data has been compiled from various databases (such as the official waste statistics produced by SMED, the so-called Avfall Webb (loosely translated "waste web") and foreign trade statistics), data from literature and contacts taken with the industry. Table S1 summarizes the results from the study with respect to the identified plastic waste streams in Sweden and how the waste streams are treated. The waste streams for which it is unclear whether the treatment takes place outside Sweden are marked with a question mark.

  • Ericsson, Marianne
    SCB.
    Förekomst av hamnar och hamnars betydelse för fysisk påverkan på vatten: Slutrapport oktober 20042004Report (Other academic)
  • Elander, Maria
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sörme, Louise
    SCB.
    Dunsö, Olof
    SCB.
    Stare, Malin
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Allerup, Jonas
    SCB.
    Konsumtion och återanvändning av textilier2014Report (Other academic)
  • Karlsson, Therese
    et al.
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, Sven Lovén centrum för marina vetenskaper.
    Kärrman, Anna
    Executive, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Rotander, Anna
    Executive, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Hassellöv, Martin
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, Sven Lovén centrum för marina vetenskaper.
    Provtagningsmetoder för mikroplast >300 μm i ytvatten: En jämförelsestudie mellan pump och trål2018Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Sampling and analyzing microplastics (MPs) comes with a unique set of challenges and currently a wide variety of methods are developed and applied. In order to facilitate future environmental monitoring we compared two methods that are often used for sampling MPs >300 μm; a manta trawl and a filtering pump. Six replicates per method were taken during calm weather conditions in the same location on the same day. The volume per replicate was 20 m3 for the pump and approximately 60 m3 for the trawl. Following analysis was done with visual sorting in a stereo microscope. The same person analyzed all samples and the anthropogenic particles were divided into eleven classification categories.

    In the pump samples zero to eight MPs were found per sample, rendering an arithmetic mean of 0.17 MPs/m3. In the trawl samples the numbers varied between 9 and 33 MPs, which corresponded to a significantly higher concentration per volume than the pump with an arithmetic mean of 0.32 MPs/m3. The results also indicated that in order to reach a statistical power of 60%, ten pump replicates would be needed to measure a difference between the examined area and an uncontaminated area. For the trawl a corresponding number of two replicates would be required. Alternatively a higher sample volume can be applied, which would render a higher certainty as the distribution data would approach a Gaussian distribution. A higher sampling volume would also lower the measurement uncertainty as it would decrease fluctuations in the counting statistics. Variations in measurement uncertainty between the methods was hypothesized to be primarily related to the differences in sample volume and could also be compensated through increasing the volume sampled, which would be somewhat faster than increasing the amount of replicates.

    The composition of MPs in the study varied between the replicates but mainly consisted of expanded cellular plastics, films, filaments and fragments. Each pump sample had on average 1.3 films and 0.33 expanded cellular plastics whereas each trawl sample had on average 2.5 films and 9.2 expanded cellular plastics. Per unit of volume the majority of the particles in the pump samples (40%) consisted of films, whereas the particles in the trawl predominantly consisted of expanded cellular plastics (46%). Expanded cellular plastics therefore seem to be sampled more efficiently by trawls, which could be because they float on top of the surface, the pump samples a bit lower in the surface water and the results in this study show that the sample compositions were more comparable for particles with more neutral buoyancy. Not enough particles were however obtained to allow for a more in-depth analysis of the compositional differences.

    The probability of false null-values increase with a lower true value of numbers of particles per sample and this starts to have a significantly negative effect below five particles per sample. Regardless of which method that is used it is therefore crucial to sample a sufficient number of particles (volume times concentration) suitable for comparing spatial, temporal or compositional differences.

    Background and purpose of the report

    Even if methods for sampling, extraction and identification of microplastics have developed rapidly during recent years several challenges remain. One of the challenges that remain is how to sample a group of contaminants that is as heterogeneous, both concerning shape and distribution, as microplastics. Additionally it is important to know to what extent results from different types of sampling devices can be compared. Here we compare two methods that are often used to sample microplastics above 300 μm in surface waters; a manta trawl and a pump. During one day (10th of October 2017) six replicates per sampling method was taken in the same spot in Gullmarsfjorden outside Lysekil. Through counting microplastics and other types of microlitter in the samples the aim was to compare differences between replicates and methods.

    This study was commissioned by the Swedish Environmental Protection Agency and the Swedish Agency for Marine and Water Management, as a step in the work to develop monitoring of microlitter.

  • Gustafsson, Tomas
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute. SCB.
    Jerksjö, Martin
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Prognoser för emissioner till luft till år 2030: Dokumentation av antaganden för prognostiserade väg-trafikpartiklar från icke bränslerelaterade källor samt emissioner från industriprocesser, lösningsmedelsan-vändning och fluorerade gaser2011Report (Other academic)
  • Ejhed, Helene
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Palm Cousins, Anna
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Karlsson, Magnus
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Köhler, Stephan J.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Huser, Brian
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Westerberg, Ida
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Feasibility study of net load of metals: Particulate fraction and retention of metals in lakes and rivers2011Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The load of metals on the water environment is dependent on the gross load from

    primary and secondary sources, but also on the transport and fate of the metals

    within the water environment. The target in this study was to investigate the possibility

    to use retention models/methods of metal loads on national scale with the

    relatively high resolution needed to fulfil international reporting obligations of

    Sweden. This study has been focusing on literature studies on the processes of

    retention of metals, testing of two retention models and a mass balance approach.

    Specific attention has been given to add knowledge of particulate, colloid and dissolved

    forms of metals in Swedish rivers and lakes.

    The metal retention studies found in literature indicate a large variation of retention

    of metals, from a few per cent up to nearly 100%, but the retention is relatively

    constant in the order of magnitude between the different metals. The retention

    order is in most studies Pb>Cd, Zn, Cu>Ni, Cr. The retention in the Swedish large

    lake Mälaren has been calculated to max Cd 60%, Zn 50 % and Cu 30%. In Lake

    Vättern the retention has been calculated in one study to Cd 60% and Hg 97%. The

    tributaries to the large lakes are not completely monitored and the retention tests

    could therefore not be performed on the large lakes within this study. Metals are

    retained by the burial in the sediments. Several authors in literature successfully

    use water residence time to describe the retention by models and point out the importance

    of grain size and particulate forms of metal. The focus of continued work

    should mainly be on those parameters.

    The particulate fraction of metals Al, Fe, Ni, Cu, Zn and Pb in Swedish lakes and

    rivers was further investigated within this study using two different approaches;

    empirical regression approach by linear regression and partial least square analysis

    and chemical speciation approach by the program VisualMinteq. The results

    showed that linear regression models are most useful for estimating the particulate

    fraction of metals and should be used for all metals until a better chemical characterization

    of the particulate fraction becomes available. The efficiency with which

    the concentration of the particulate concentration of the various metals can be predicted

    using linear equations is good for the metals Al, Fe and Pb, acceptable for

    Zn and Ni, but poor for Cu. Further, a limited study has been performed of the

    changes of the Pb carrier colloids such as ferrihydroxide particles and organic carbon

    using so called snapshot samplings upstream and downstream lakes. This data

    suggests that losses of organic matter from soils within the landscape may significantly

    affect the load of Pb. In this study the organic bound Pb was retained in

    watercourses to a larger degree than minerogenic bound Pb. Further investigations

    of these types of observations at other sites and for other metals are strongly suggested.

    9

    Two dynamic process-based metal retention models, the Lindström and Håkanson

    model and the QWASI model, were successfully tested on Pb, Cd, Zn and Cu in

    three lakes within this study, and one mass balance program (FlowNorm), was

    successfully tested on six rivers stretches. Only a few lakes were nationally available

    with the critera of several years inlet and outlet monitoring of metals. An expanded

    selective criteria described in this study will increase the number of available

    sites for calibration and validation in the future. The tested lake retention models

    Lindström & Håkanson and the QWASI model give comparable results specifically

    in the outlet concentration and predict the concentrations from two lakes,

    Innaren and Vidöstern well for all metals. Both models largely over-predict the

    outlet concentrations of Lake Södra Bergundasjön, which has been evaluated to be

    due to errors in the calculated gross load to that lake. The tests thus show the importance

    of calculation of retention as a tool to validate and correct gross load estimations.

    The Lindström and Håkanson model was further tested in this study by

    sensitivity and uncertainty analysis, and the results showed that the model was

    most sensitive to variations of the gross load. The retention models are furthermore

    dynamic and are a useful tool to predict responses in changes of the load, illustrated

    in a scenario example of lake Innaren and lake Vidöstern. The Lindström and

    Håkanson model requires less indata and is therefore recommended for future

    work.

    For the river retention program FlowNorm there were only a few paired stream

    stations present and even fewer data available for use in calculating potential retention

    of metals in stream reaches. A different type of selection of sites along different

    stream reaches is necessary to quantify metal retention. The sites available for

    this study did show, however, that retention can occur for metals in streams, to

    varying degrees. Future work should thus regard metal retention in both lakes and

    rivers.

    Recommendations for future work:

    - The linear regression models are most useful for estimating the particulate

    fraction of metals.

    - Further investigation of the colloid carrier and particulate fractions, as performed

    for Pb in this study, at other sites and for other metals, which further

    includes recommendations to increase the data by:

    - Sampling of sediments in the areas where synoptic sampling was

    done.

    - Sampling of filtrated and unfiltrated samples in the areas where the

    synoptic sampling was done.

    - It is strongly recommended to continue the work on retention of metals to

    improve the gross load calculations.

    - Increase the number of sites for modeling using suggested criteria.

    10

    - Apply the Lindström and Håkanson model on national scale.

  • Ejhed, Helene
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Olshammar, Mikael
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Omräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 1995 med PLC5 metodik: Underlag till Sveriges miljömålsuppföljning2008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med projektet var att räkna om belastningen avseende kväve och fosfor för Sverige för år 1995 med samma metodik som användes i PLC5- beräkningarna (Brandt m.fl. manuskript). Detta för att få bättre jämförbarhet mellan åren än för de resultat som togs fram till FUT miljömålsuppföljningen (Ejhed m.fl. 2007). Jämförbarhet med belastning år 2006 skapades genom att en delmängd indata även för år 2006 omräknades. Resultaten beräknade för år 1995 jämfördes med resultat för år 2006.

    Förbättringar genomförda inom detta projekt, jämfört med beräkningar i projektet FUT Miljömålsuppföljning för år 1995, berör beräkningar av belastning från enskilda avlopp och inkluderande av retention för fosfor från PLC5-projektet. Utöver dessa förbättringar, har retentionsandelar för kväve från PLC5-projektet använts i detta projekt och beräkningsunderlag för dagvatten är identiskt som för år 2006. För år 2006 (jämfört med FUT Miljömålsuppföljning år 2005) har underlagen ändrats genom användande av 2006 års utsläpp från industrier (A, B) och reningsverk (A, B), metodik för enskilda avlopp, ny metodik för markanvändningsareal i tätorter, retentionsandelar för kväve från PLC5-projektet och genom att retention inkluderats för fosfor. Jämfört med PLC5-projektet har underlag avseende belastning och utsläpp för år 2006 ändrats genom att de finska punktkällorna ej inkluderats och att belastningen från areal hyggesmark har beräknats med samma belastning som skogsmark, d.v.s. utan att ta hänsyn till högre belastning från areal hyggen.

    Enligt denna rapport har den antropogena nettobelastningen av kväve till haven söder om Ålands hav (havsbassängerna Egentliga Östersjön, Öresund, Kattegatt och Skagerrak) minskat med 12 700 ton, motsvarande 23 %, från 1995 års nivå. Den antropogena bruttobelastningen av fosfor har minskat med totalt 270 ton eller 12 % från 1995 till 2006 enligt resultat i detta projekt (samtliga havsbassänger).Belastningen från reningsverk och industrier har minskat mest, med 29 respektive 20 % för kväve och ca 20 % vardera för fosfor mellan 1995 och 2006 (hela Sverige).Den antropogena nettobelastningen av kväve från jordbruksmark har minskat med ca 12 %.

    Projektet syftade vidare till att utveckla TBV (Tekniskt Beräkningssystem för Vatten) i avsikt att förenkla urvalet av beräkningar som ska genomföras och tydliggöra det stora antalet beräkningar som krävs för att genomföra kompletta beräkningar till rapporteringar från systemet. Utvecklingen skulle leda till dokumentation av hur de olika beräkningarna hänger ihop. En fil bestående av en mall med samtliga beräkningar som ska köras i systemet (en s.k. styrfil) och en ny funktion i TBV som hanterar denna, har utvecklats i projektet och motsvarar behoven av förenkling och tydlighet som efterfrågades.

  • Edborg, Per
    et al.
    SCB.
    Stenmarck, Åsa
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sundqvist, Jan-Olov
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Szudy, Mikael
    SCB.
    Förbättring av beräkningsunderlag för metangasberäkningar avseende avfallsdeponering: Inför submission 20112010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanställning av ett nytt förbättrat beräk-ningsunderlag för metanutsläpp från avfalls-deponier

    Befintligt beräkningsunderlag för metanutsläpp från avfallsdeponier för rapporte-ring till UNFCCC bygger både på årligt och regelbundet producerad statistik. I de delar för vilka uppgifter inte tas fram årligen används istället uppgifter från en-skilda studier, framskrivningar och expertbedömningar. Dessa uppgifter har med tiden förlorat sin aktualitet, och lyckas inte på ett väl underbyggt och dokumenterat sätt beskriva de förändringar som deponeringsförbuden av utsorterat brännbart avfall och organiskt avfall medfört för avfallsdeponeringen i Sverige. Därför har ett nytt beräkningsunderlag tagits fram.

    Det nya beräkningsunderlaget bygger på att uppgifter om deponerade avfallsmäng-der hämtas från WStatR-rapporteringen och används i beräkningsunderlaget för åren fr.o.m. 2006 och framåt. WStatR-data avseende år 2006 och år 2008 för de utvalda avfallsslagen har använts till beräkningsunderlaget. Uppgifter avseende år 2007 är framtagna med linjär interpolering.

    Resultat av provberäkningar

    Resultaten av provberäkningarna med nuvarande beräkningsunderlag och det nya förbättrade beräkningsunderlaget visar följande: Båda beräkningsunderlagen ger för åren 2006-2008 väldigt lika skattningar av metangasemissioner från avfallsde-ponier. Skillnaderna är mindre än vad som skulle kunna förväntas med avseende på de kända brister som finns i det nuvarande beräkningsunderlaget. Detta beror till viss del på den fördröjningseffekt som finns inbyggd i beräkningsmodellen – metan genereras av avfall som deponerats historiskt. Skillnaden i beräkningsunderlaget kommer dock att slå igenom tydligare om några år. Det nya beräkningsunderlaget minskar osäkerheterna jämfört med det gamla.

    Rekommendationer

    Projektet rekommenderar att man från och med referensår 2006 för avfallsmängder helt övergår till WStatR-uppgifter som beräkningsunderlag till beräkningsmo-dellen. Fördelarna är bl.a. att det nya beräkningsunderlaget:

     är komplett med avseende på omfattning.

     produceras fortlöpande (vartannat år).

     använder avfallsslag med tydligare beskrivningar (definitioner) av vad som ingår, än vad det nuvarande beräkningsunderlaget gör.

     i mindre omfattning än nuvarande beräkningsunderlag bygger på fram-skrivningar och expertbedömningar, framför allt avseende avfallsmängder.

    6

     

     är mer känsligt för de snabba förändringar som har skett och sker avseende avfallsdeponering, beroende på möjligheten att uppdatera såväl DOC-halter som avfallsmängder oftare än tidigare.

    Övriga uppgifter i det nya beräkningsunderla-get

    WStatR kan förse det nya beräkningsunderlaget med uppgifter om avfallsmängder och (indirekt via skattningar) DOC-halter. Övriga uppgifter, bl.a. uppgifter om återtagning av deponigas, måste fortfarande hämtas från samma datakällor som tidigare (i detta exempel från Avfall Sverige).

    Förslag till förändringar i befintliga datain-samlingar

    För att ytterligare förbättra underlaget (och möjligheterna att skatta DOC-halter) bör uppgifter i WStatR, åtminstone de avseende deponering så långt det är möjligt hanteras genom ökat användande av LoW-nomenklaturen. F.n. har det varit god-tyckligt att använda LoW eller EWC-Stat, då uppgifterna slutligen ändå aggregeras ihop till EWC-Stat-kategorier.

    Det vore även en förbättring om övriga statistikinsamlingar använde sig av LoW-koder som standard. I enkäterna för dispensdeponering förekommer t.ex. egna beteckningar och inte minst sammanslagningar av vitt skilda avfallsslag. Detta försvårar analyser av DOC-halter.

    För WStatR:s avfallskategorier 03.2 "Avloppsslam från industrier" och 11A "Van-ligt slam (exkl. 11.3)" föreslås att man i beräkningsmodellen använder sig av torr-vikten på slammet. Detta eftersom man då kan anta att DOC-halten på slammet är densamma mellan åren oberoende av variationer av vattenhalter i slammet.

    De satta DOC-värdena bör inte ses som statiska. För flera av EWC-Stat-avfallsslagen har DOC beräknats genom att vikta ihop från de ingående LoW. Denna LoW-fördelning kan ändras med tiden, så att även DOC-värdet för EWC-Stat kommer att ändras. Om data om deponering samlas in på LoW-nivå kan man göra en uppdaterad DOC-beräkning för EWC-Stat vid varje rapporteringsomgång. Det bedöms vara relativt lite merarbete att samla in konsekvent på LoW-nivå, och beräkningarna kan genomföras ganska enkelt.

  • Djodjic, Faruk
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Blombäck, Karin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Lindsjö, Anders
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Persson, Kristian
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Förbättring av beräkningsmetodiken för diffus belastning av fosfor från åkermark2008Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Diffuse losses of phosphorus (P) from arable land are high, but since they are not

    possible to measure at national scale they need to be estimated by use of nutrient

    transport models. A new methodology for estimation of P losses from agriculture

    has been developed for the purposes of HELCOM´s Pollution Load Compilation.

    This methodology is based on P export coefficients which are calculated with

    ICECREAMDB model. A matrix of export coefficients includes 22 leaching

    regions, 15 crops, 10 soil types, 3 slope classes and 3 soil P content classes.

    Considering limitations of input data and the validity of assumptions which were

    made in the calculations, as well as the limited testing of the applied model for

    Swedish conditions, an analysis of the discrepancies between calculated results and

    measured values was performed in this project to identify potential weaknesses and

    possible improvements to develop future calculations. Small catchments dominated

    by agriculture were studied in order to focus on diffuse sources from agriculture.

    Additionally, in order to minimize uncertainties connected to the P retention in

    lakes, a selection of catchments without lakes was done. Besides this analysis of

    discrepancies, additionally two issues were studied. The first issue is the seasonal

    and/or flow related differentiation of agricultural export coefficients which was

    done by statistical analyses of measured data. The other issue considers the

    evaluation of calculated high P losses in leaching region 9 which was done by

    comparison of modelled results and available measured values.

    Three main explanations were found for discrepancies between measured and

    modelled values:

    1. Input data is not representative or its resolution is too low to properly

    describe conditions in the certain catchment

    2. Parametrisation of the ICECREAMDB model is inadequate and or the

    assumptions that were made are too uncertain

    3. The important processes in the ICECREAMDB model are not properly

    described and should be changed to improve results

    The problem with weak input data is outside the frames of this project but since

    weak input data influence our possibilities to evaluate model performance we

    suggest testing of ICECREAMDB model in catchments where we have better data

    or such data is easily collected.

    In order to minimize uncertainties connected to class definition regarding slope and

    soil P content, use of regression equations is suggested since it allows use of

    specific values for each given catchment.

    5

    Several possibilities for further model development are also identified in this

    project. Some of the most important are improvement of the description of P

    chemistry and distribution of P in different P pools. Also, model application might

    be improved by better parametrisation of factors governing apportionment between

    surface runoff and infiltration as well as generation of soil particles. Additionally, a

    wider calibration and testing of ICECREAMDB and export coefficients are

    suggested. In the first step, set-up, parametrisation, calibration and validation of

    ICECREAMDB should be done on the field scale with the available water quality

    monitoring data. Then, in the second step set-up, parametrisation, calibration and

    validation of a source apportionment model for a number of small agricultural

    catchments is suggested in order to test and validate calculated export coefficients

    and to give feedback to field-scale modelling.

    Performed statistical analyses show that there is little statistical support for

    introduction of seasonal or flow-dependent export coefficients instead of the

    current annual average.

    A comparison between measured and modelled values in leaching region 9 shows a

    reasonable agreement where the calculated values are underestimated rather than

    overestimated.

  • Djodjic, Faruk
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Widén-Nilsson, Elin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Översyn av beräkningen av bakgrundsförlust av fosfor2013Report (Other academic)
    Abstract [en]

    In Swedish work for HELCOM’s Fifth Pollution Load Compilation (PLC5),

    background content of phosphorous (P) for Swedish arable land was

    described by the lowest P-class, representing an average concentration of

    60.7 mg P/100 g soil. This value was then used as the background soil P

    content in order to distinguish the anthropogenic load from total agricultural

    land. A single value of the background P content does not account for the

    natural variation in the P background concentrations in Swedish arable soils.

    In this project, we evaluated an alternative method to quantify the

    background load where we used P content from the subsoil (40-60 cm) of

    Swedish agricultural soils (P-HCl).

    Firstly, we compared soil P content in Swedish subsoil to comparable data

    from Swedish forest soils, to assess similarities and differences in the spatial

    variation of P content across the country. These two independent data sets

    were quite comparable and correlated, at least when compared at the scale

    of Sweden’s 22 leaching regions. Secondly, we compared P content in the

    subsoil with corresponding P content in the topsoil of Swedish arable land,

    with regard to fertilization intensity. The obtained results show a strong

    correlation between P contents in the topsoil and manure intensity, while

    such a correlation is lacking for P contents in the subsoil. These findings

    strengthens the assumption that the subsoil is unaffected by fertilization and

    thus representative of the background P content.

    Thereafter, we estimated the effects of changes in the P background content,

    in comparison to PLC5 results. Both the rather simple calculation and a

    more detailed calculation with uncertainty analysis suggest that the

    background load of Swedish arable land, calculated from the background

    levels using the new method, is lower (about 100 tonnes gross load)

    compared with PLC5 results. It is important to emphasize that this reduction

    persists even if one takes into account the uncertainty in the soil type

    distribution, which is in this case probably the main source of uncertainty.

    This does not mean that the calculated difference consists only of a higher

    anthropogenic agricultural load. Concurrent studies show that the impact of

    the forest may be greater than estimated in PLC5. Assuming that the total

    load from Sweden in PLC5 is correct, the total contribution from agriculture

    could be lower if the forest contribution is higher. However, more detailed

    evaluations are required to fully quantify whether and to what extent these

    new findings compensate each other.

  • Brånvall, Gunnar
    et al.
    SCB.
    Svanström, Stefan
    SCB.
    Teknikuppgifter och avloppsnät för reningsverk 20102011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Genom detta projekt har teknikuppgifter och koordinater sammanställts för totalt 1 237 större – i regel dimensionerade över 200 pe - svenska avloppsreningsanläggningar, som bedöms vara i drift år 2010. Av dessa bedöms ca 480 vara tillståndspliktiga. Dessa uppgifter innebär en uppdatering av en liknande opublicerad lista som användes i samband med den svenska rapporteringen till PLC5. Dessutom publiceras för första gången på riksnivå en approximativ beskrivning av anläggningarnas avloppsnät i form av en lista över vilka reningsverk som betjänar vilka tätorter och småorter. Dessa kopplingar kan också studeras i kartform på http://www.gis.scb.se/plan/VA/Avlopp2010/index.asp1

    I samband med EU:s avloppsdirektiv används begreppet ”agglomeration” om ”bebyggda områden lämpade för gemensam avloppsrening”. Direktivet ställer krav om avloppsreningen i agglomerations större än 2 000 personekvivalenter och begär också regelbundet information om berörda agglomerations och reningsverk. Sveriges senaste rapportering enligt detta direktiv omfattade 347 agglomerations, som betjänas av 353 reningsverk. Avloppsnäten beskrevs dock högst summariskt genom namnet på den förmodat största anslutna tätorten inom området. I den här rapporten redovisas mottagande reningsverk för 2 573 tätorter och småorter. I dessa orter folkbokfördes 2008 7 804 000 personer, av vilka mot bakgrund av registerräkningar, 7 702 000 personer beräknades vara anslutna till kommunalt WC-avlopp. Mot bakgrund av kända data om avloppsreningen från fastighetstaxeringsregistret bedöms att ytterligare 800 orter med en sammanlagd befolkning på 132 000 personer torde ha tillgång till kommunal avloppsrening. Alla utom 165 av dessa orter har mindre än 200 invånare. En indelning av de kopplade orterna i agglomerations har också gjorts. Dessa agglomerations har en mycket sned storleksfördelning: de 350 största agglomerations har nästan 95 procent av de anslutna personerna och de tre allra största - Stockholm, Göteborg och Malmö - står ensamma för 35 procent. Teknikuppgifter och storleksmått för reningsverk av B- och C-typ redovisas i Bilaga 8 tillsammans med andra variabler. För mindre reningsverk planeras dessa uppgifter användas i belastningsberäkningar.

    1Motsvarande länk – men med färre kända kopplingar – användes av uppgiftslämnarna som kartstöd vid besvarandet av webbenkäten

  • Brånvall, Gunnar
    SCB.
    Kompletteringar gällande punktutsläpp av närsalter till PLC5 och TRK952006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

     Genomgångar av nytillkommande (i jämförelse med TRK-projektet) industrianläggningar inom flyg-, livsmedels-, avfallsbranscherna m.m. har gjorts. Ett- till ett-kopplingar mellan anläggningar i de gamla TRK-listorna och EMIR060806 har etablerats för de flesta tillståndspliktiga anläggningarna med Noch/ eller P-utsläpp under något av åren 1995 och 2005. Detta gäller både industrier och reningsverk. Historiska studier av utsläppsregistreringar i EMIR under åren kring 1995 har använts för att åstadkomma reviderade utsläppsuppgifter för industrianläggningarna avseende detta år. Valet av utsläppsuppgift för 2005 blev lite mer komplicerat. I regel har föredragits uppgifter avseende 2005, men för vissa anläggningar har använts kvalitetsgranskade data från KUR-projektet avseende 2004. För industrianläggningar som ingår i de årliga belastningsberäkningarna har också jämförelsergjorts med KUR-uppgifterna. För de uppåt 500 tillståndspliktiga reningsverken har det - med några undantag -  dock ej funnits tid att studera historiska utsläppsdata i EMIR. Däremot har nedläggningar och nystarter gåtts igenom för denna bransch. Som utsläppsuppgifter för 1995 har för dessa anläggningar (efter vissa kopplingsbestyr) använts TRK-data. 2005 års utsläpp för de kustnära verken hämtades från underlagen till belastningsrapporteringarna medan utsläppen från inlandsverken kvalitetsgranskades (och rättades i några fall) inom ramen för PLC5-projektet. Från TRK-listan har de verk uteslutits som bedömts ha lagts ned/kopplats om under åren före 1995. Utsläpp 1995 för de återstående C-verken har beräknats med metodik och emissionsfaktorer hämtade från projektet Indata mindre punktkällor. Populationen av C-reningsverk med utsläpp 2005 har bestämts genom att dessutom stryka verk på TRK-listan med nedläggningsår 1995 – 2004. Utsläppen har beräknats med samma metodik och parametervärden som avseende 1995. Detta leder till en mindre underskattning för de små verken av 2005 års utsläpp eftersom inget försök gjorts att få med bidragen från små verk som nystartats under perioden. Som förberedelse för inläggning i TPS Vatten (TBV) har data separerats i ”metadata” och ”produktionsdata” och formaterats på föreskrivet sätt. En summering över framställda listor ger följande statistik. Ett hundratal sådana verk har påträffats vid genomgång av EMIR. Eftersom man saknar uppgifter om såväl utsläpp som storlek och reningsteknik har vi valt att bortse från dessa utsläpp i stället för att göra en osäker kvantifiering av dem.

    Tabell 1. Utsläpp av kväve och fosfor 1995 och 2005 från industrier och reningsverk. Antalsuppgifterna avser anläggningar som bedömts ha haft utsläpp minst ett av åren 1995 och 2005 av minst en av parametrarna N-tot och P-tot.

    Källtyp Antal Ntot ton

    2005

    Ntot ton

    1995

    Ptot ton

    2005

    Ptot ton

    1995

    Industri 153 5 363 6 848 369 448

    KARV AB 477 17 249 25 663 311 465

    KARV CU 828 1 810 2 022 54 58

    Totalt 1 458 24 422 34 533 734 971

  • Brånvall, Gunnar
    SCB.
    Förteckning över TRK:s punktkällor (reningsverk och industrier) kopplat till utsläppskoordinater2006Report (Other academic)