Publications
1 - 25 of 25
rss atomLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
  • Bergström, Jonas
    et al.
    SCB.
    Eklund, Veronica
    SCB.
    Gerner, Annika
    SCB.
    Szudy, Mikael
    SCB.
    Danielsson, Helena
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Preliminär skattning av utsläpp av växthusgaser 20122013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Naturvårdsverket har fått ett informellt uppdrag från regeringskansliet att rapportera grovt uppskattade utsläpp av växthusgaser för år 2012 den 15 april 2013.

    Med tanke på den tidigarelagda publiceringen av preliminära utsläppsskattningar 2012 levereras skattningarna med en något annan sektorsindelning än till ordinarie rapportering. Utsläppen redovisas i Gg CO2-ekvivalenter totalt samt per sektor enligt den modifierade sektorsindelningen. Metodiken baseras i huvudsak på SMED 20121. Förutsättningarna och metodvalet skiljer sig åt mellan olika sektorer. För utsläpp från energiproduktion och transporter samt i viss mån industriprocesser och avfallsförbränning har data avseende 2012 funnits tillgängliga och utnyttjats. Utsläpp från jordbruk och avfallshantering exklusive förbränning har skattats genom framskrivning av tidigare års utsläpp med linjär regression.

    Resultatet av beräkningarna blev att Sveriges totala utsläpp av växthusgaser 2012 uppgick till 58 260 Gg CO2-ekvivalenter exklusive utrikes transporter. Det innebär en minskning med 5 procent jämfört med 2011 års utsläpp enligt submission 2013. Totalt 76 procent av utsläppen har beräknats baserat på uppdaterade data avseende 2012. Resultatet är preliminärt och 2012 års utsläpp kommer i viss mån att revideras till ordinarie submission 2014

  • Arheimer, Berit
    et al.
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Pers, Charlotta
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Kväveretention i svenska sjöar och vattendrag – betydelse för utsläpp från reningsverk2007Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This report has been compiled on request of the Swedish Environmental Protection

    Agency to facilitate the discussion with the EU Commission. The EU Commission has

    announced that it will take Sweden to the European Court of Justice for failing to ensure

    proper treatment of urban waste water according to the Urban Waste Water Treatment

    Directive (Directive 91/271/EEC). In Sweden natural nitrogen removal (retention) in

    waterbodies is considered as part of the treatment of emissions, when transported to the

    sea.

    Nitrogen retention is a well-known phenomenon that includes several natural

    biogeochemical processes, which permanently remove nitrogen from the water. The

    effect may be considerable in areas with many lakes. Sweden has 92 000 lakes larger than

    1 hectare. It is rather normal with 30-70% nitrogen retention in Swedish lakes and rivers.

    The main process for natural nitrogen retention is denitrification, which is the same

    process that is applied for biological treatment in waste water plants.

    Natural retention is hard to measure, however, and has to be estimated based on several

    assumptions like so many other fluxes in nature. In Sweden a model system has been

    developed for large-scale calculation of nutrient transport, including retention, from land

    to the sea, with relatively high geographic resolution. The system couples field-scale

    models with catchment models and is scientifically documented and reviewed. It has been

    applied since 1997 for international reporting to HELCOM. The catchment model (HBVNP)

    is tuned and evaluated against monitored time-series of measurements where such

    are available. The nitrogen retention that is calculated with HBV-NP is composed of

    nitrogen that is permanently transferred to the atmosphere and sediment, and which

    therefore will not further contribute to the eutrophication of water systems.

    3

    Both calculations and measurements show that the retention is largest in the summer,

    especially in areas with many lakes and high loads. The retention capacity of lakes differs

    geographically; in the northern part of the country it is low, while the lakes in the

    southern part of the country are more effective as nitrogen sinks. In Southern Sweden the

    mean retention is 30-40 kg ha-1 lake yr-1. In total about 30 000 tonnes nitrogen is reduced

    annually in lakes and rivers, and 70% of this is reduced in southern Sweden. For

    emissions in the interior of the country, the load is reduced considerably during the

    transport through rivers and lakes, especially for south-central Sweden where the

    retention in the lakes is high. The accumulated retention can be over 80% in certain areas.

    It is difficult to evaluate the model results, since nitrogen retention cannot be measured

    directly and is integrated for large areas and waterbodies. It is common to use other

    variables to judge the credibility of the retention calculations. The result of the HBV-NP

    model is continuously evaluated against time series of observations in watercourses, both

    discharge and nutrient concentration, when it is used operationally. The model is

    evaluated both visually and statistically. The agreement for discharge and water balance is

    normally good, while the nutrient concentration can deviate more from observations.

    Sensitivity studies show that the model is relatively robust. When the model is compared

    to other models or budget calculations, the deviations can normally be explained by

    different assumptions or input data. The HBV-NP model has about the same precision as

    other similar models, nevertheless, the water discharge normally shows better accuracy.

    For source apportionment calculations, the retention in the flow paths of the landscape is

    accumulated for the emissions from specific urban waste water treatment plants

    (UWWTP). The emissions that pass through many lakes have only small impact on the

    sea. Natural nitrogen retention in rivers and lakes reduces the Swedish UWWTP:s

    contribution to the coast with 3200 tonnes per year, which corresponds to 18% of their

    total emissions. However, the retention varies substantially between different parts of the

    country. Most of the UWWTP with large emissions are located along the coast and in

    southern Sweden, where 90% of the natural retention occurs. In the interior of northern

    Sweden there are few UWWTP and the retention capacity is low, and thus, the amount of

    reduced nitrogen is also low.

    Everything indicates that the calculated nitrogen retention for Sweden is of the right

    magnitude and that the large-scale pattern for Sweden is correct, even if deviation can

    occur for small specific areas and for different time-periods

  • JÖNSSON, K. INGEMAR
    et al.
    EKELUND, NILS
    WAMSLER, CHRISTINE
    BRINK, EBBA
    BEERY, THOMAS
    PALO, THOMAS R.
    SCHUBERT, PER
    STÅLHAMMAR, SANNA
    BRAMRYD, TORLEIF
    JOHANSSON, MICHAEL
    Implementering av ekosystemtjänstbegreppet i kommunal verksamhet2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Ekosystemtjänster kan bidra till att synliggöra värden i naturen som människor är beroende av för sin överlevnad och sin välfärd. Att öka förståelsen för hur ekosystemtjänstperspektivet kan integreras i kommunernas plan- och beslutsprocesser är viktigt. Detta då begreppet ekosystemtjänster förväntas bli ett viktigt konceptuellt verktyg i utvecklingen av ett mer ekologiskt hållbart samhälle och uppnåendet av de svenska miljömålen.

    Syftet med projektet har varit att undersöka vilka förutsättningar som finns i kommunerna för att ta emot och börja använda begreppet ekosystemtjänster som ett konceptuellt verktyg, så att större hänsyn kan tas till de ekosystemtjänster som finns inom kommunerna.

    Projektet genomfördes i sju skånska kommuner. Studien visar att implementeringen av EST-begreppet inom kommunerna befinner sig i en fas där många nu känner till begreppet, men där en djupare förståelse av det ännu inte har uppnåtts, och många efterfrågar mera kunskap. Studien visar på ett konkret sätt hur begreppet ekosystemtjänster kan komma till praktisk nytta.

    Den här rapporten är ett resultat från ett av sju projekt inom forskningssatsningen Värdet av ekosystemtjänster och har författats av forskare vid Högskolan i Kristianstad, Lunds universitet och SLU. Projektet finansierades av Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag och Region Skånes Miljövårdsfond.

  • PEDERSEN, EJA
    et al.
    JOHANSSON, MARIA
    WEISNER, STEFAN
    Värdering av kulturella ekosystemtjänster baserat på bidrag till livskvalitet2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Begreppet ekosystemtjänster kan bidra till att synliggöra värden i naturen som människor är beroende av för sin överlevnad och sin välfärd. Genom att integrera värdet av ekosystemtjänster i beslutsfattande på kommunal och regional nivå skapas bättre underlag för en helhetsbedömning. Det gäller även kulturella ekosystemtjänster, det vill säga de tjänster som människor får direkt av naturen i form av exempelvis rekreation och estetiska upplevelser.

    I rapporten undersöks om etablerade teorier, begrepp och metoder från miljöpsykologisk forskning kring interaktionen mellan människa och naturmiljö kan bidra till förståelsen av kulturella ekosystemtjänster och deras värde. Studien visar på ett konkret sätt hur begreppet ekosystemtjänster kan komma till praktisk nytta.

    Den här rapporten är ett resultat från ett av sju projekt inom forskningssatsningen Värdet av ekosystemtjänster och har författats av forskare vid Lunds Universitet och Högskolan i Halmstad. Projektet finansierades av Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag.

  • NYSTRÖM SANDMAN, ANTONIA
    et al.
    BERGSTRÖM, ULF
    GREN, ING-MARIE
    SUNDBLAD, GÖRAN
    TAFESSE TIRKASO, WONDMAGEGN
    A WIKSTRÖM, SOFIA
    VALUES – värdering av akvatiskta livsmiljöers ekosystemtjänster2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Ekosystemtjänster kan bidra till att synliggöra värden i naturen som människor är beroende av för sin överlevnad och sin välfärd. Värdet av ekosystemtjänster behöver också tydligt och systematiskt integreras i politiska beslut och i förvaltningen av våra gemensamma naturresurser, på alla dess nivåer.

    Övergödningen av Östersjön är ett fortsatt stort problem. Projektet Values har visat hur kartering, kvantifiering och värdering av ekosystemfunktioner kan användas för att visa på värde och nytta av olika typer av ekosystemtjänster i relation till mänsklig påverkan i form av invasiva arter och övergödning i två studiesystem, djupa sedimentbottnar och grunda kustområden.

    I rapporten visas att vi för att kunna ta hänsyn till ekosystemtjänster i beslutsfattande och förvaltning, behöver kartlägga dem och övervaka förändringar i deras tillstånd. Studien visar på ett konkret sätt hur begreppet ekosystemtjänster kan komma till praktisk nytta.

    Den här rapporten är ett resultat från ett av sju projekt inom forskningssatsningen Värdet av ekosystemtjänster och har författats av forskare vid AquaBiota Water Research, SLU och SU Östersjöcentrum. Projektet finansierades av Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag.

  • HEDLUND, KATARINA
    et al.
    BRADY, MARK
    HANSON, HELENA I.
    HRISTOV, JORDAN
    ALKAN OLSSON, JOHANNA
    SMITH, HENRIK G.
    WILHELMSSON, FREDRIK
    Värdering av ekosystemtjänster inom jordbruket – för effektivt beslutsfattande: Slutrapport för forskningsprojekt2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Ekosystemtjänster kan bidra till att synliggöra värden i naturen som människor är beroende av för sin överlevnad och sin välfärd. Att utveckla markanvändning samt integrera värdet av ekosystemtjänster i lantbrukares produktionsbeslut är nödvändigt för att möta en ökad efterfrågan av jordbruksprodukter samtidigt som de svenska miljömålen ska uppnås.

    I projektet har verktyg utvecklats tillsammans med mottagare, vilket säkrar relevans och att värdet av ekosystemtjänster kan kommuniceras till rätt nivå för beslut; lokal, regional och nationell. Värderingsmodellerna (verktygen) har anpassats till lokal nivå (gård), regional nivå (Skåne) och nationell nivå (Sverige) för att kunna stödja beslut om skötsel av jordbruksmark från gård till myndighet för effektiv produktion av ekosystemtjänster.

    I rapporten undersöks hur värdet på ekosystemtjänster och naturkapital kan användas för att göra väl grundade beslut är viktigt för att bidra till bättre underlag för beslut om jordbrukspolicy. Studien visar på ett konkret sätt hur begreppet ekosystemtjänster kan komma till praktisk nytta. 

    Den här rapporten är ett resultat från ett av sju projekt inom forskningssatsningen Värdet av ekosystemtjänster och har författats av forskare vid Lunds Universitet och SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet). Projektet finansierades av Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag.

  • SVENSSON, JOHAN
    et al.
    MIKUSIN´ SKI, GRZEGORZ
    ESSELIN, ANDERS
    ADLER, SVEN
    BLICHARSKA, MALGORZATA
    HEDBLOM, MARCUS
    HEDENÅS, HENRIK
    SANDSTRÖM, PER
    SANDSTRÖM, STEFAN
    WARDLE, DAVID
    Nationell miljöövervakning och utvärdering av ekosystemtjänster i fjäll och skog2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Ekosystemtjänster kan bidra till att synliggöra värden i naturen som människor är beroende av för sin överlevnad och sin välfärd. För att kunna planera för uthållig markanvändning och förvaltning av naturresurser behöver beslutsfattare på olika nivåer ha tillgång till bra information om landskapens, ekosystemens och ekosystemtjänsternas tillstånd.

    Projektets ambition har varit att utforska konceptet ekosystemtjänster och konkretisera hur ekosystemtjänster kan tillämpas, skattas, kartläggas och användas som underlag för beslut i strategisk och operativ markanvändning, landskapsplanering och uppföljning av tillstånd och förändringar i ekosystem och landskap.

    Fokus har varit norra Sveriges fjäll- och boreala skogslandskap med de landskaps- och naturresurser samt markanvändningar och ekosystem som förekommer där. Projektets mål har varit att den kunskap som utvecklats och de erfarenheter som gjorts ska göras tillgängliga och användbara för beslutsfattare och praktiker. Studien visar på ett konkret sätt hur begreppet ekosystemtjänster kan komma till praktisk nytta.

    Den här rapporten är ett resultat från ett av sju projekt inom forskningssatsningen Värdet av ekosystemtjänster och har författats av forskare vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) och Man & Nature. Projektet finansierades av Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag.

  • Ekosystemtjänstperspektivet i kommunernas plan- och beslutsprocesser2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Värdering av ekosystemtjänster (EST) kan ge konkreta beslutsunderlag till miljökonsekvensbeskrivningar (MKB), kommunala och regionala utvecklingsplaner, investeringsplaner med mera. Arbetet med att implementera ekosystemtjänstbegreppet i verksamheten beror i hög grad på förutsättningarna i den egna kommunen vilket ofta innebär att man stöter på både hinder och möjligheter när begreppet ska implementeras i den lokala verkligheten.

  • Miljöövervakningsdata för att skatta och kartlägga ekosystemtjänster2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Ekosystemtjänster i fjällområdet och det boreala skogslandskapet kan skattas med hjälp av data från NILS och andra nationella miljöövervakningsprogram. Att använda miljöövervakningsdata skapar möjligheter att beskriva var i landskapet det finns förutsättningar för eller tillgång på ekosystemtjänster och i vilken mängd.

  • Ekosystemtjänster i MKB och samhällsekonomiska konsekvensanalyser2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Ekosystemtjänstbegreppet förnyar sättet att identifiera, analysera och kommunicera miljöpåverkan. Ekosystemtjänstanalyser kan användas i samband med miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) och samhällsekonomiska konsekvensanalyser (SKA) för att säkerställa att värdet av ekosystemtjänster och biologisk mångfald bättre integreras i dessa obligatoriska ramverk för beslutsfattande.

  • Hur ska vi värdera kulturella ekosystemtjänsters bidrag till livskvalitet?2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Våra ekosystem bidrar till människors välbefinnande och hälsa genom en rad olika tjänster. Dessa tjänster är viktiga att ta hänsyn till vid samhällsplanering. Ekosystemtjänster som bidrar direkt till vårt välbefinnande genom våra upplevelser brukar kallas kulturella ekosystemtjänster.

  • Värdering av ekosystemtjänster inom jordbruket – för effektivt beslutsfattande2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Projektet har tagit fram verktyg som kan värdera ekosystemtjänster och naturkapital dels för lantbrukares produktionsbeslut på lokal nivå, men också för minskad miljöpåverkan på regional och nationell nivå.

  • Värdering av ekosystemtjänster, VALUES 12017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Utbredningen av invasiva arter i marina livsmiljöer kan få stora ekonomiska konsekvenser genom att de kan ha negativa effekter på ekosystemens reglerande förmåga. Havsborstmasken Marenzelleria spp har använts som exempel för att visa hur detta kan beräknas.

  • Värdering av ekosystemtjänster i havsmiljö: kustnära rovfiskars ekosystemtjänster, VALUES 22017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Livsmiljöer i kustområden är mycket produktiva och bidrar med en mängd olika ekosystemtjänster. Samtidigt är kusten utsatt för en allt större påverkan från exploatering, föroreningar och klimatförändringar.

    Övergödning är ett av de största miljöproblemen i Östersjön och har därför ett särskilt fokus. För att uppnå en hållbar förvaltning av kustområden är det viktigt att kunna värdera omfattningen av dessa ekosystemtjänster så att de kan integreras i politiska beslut.

  • Förhållandet mellan minerallagen och miljöbalken2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten innehåller en problemanalys och förslag till förändring av det nuvarande prövningssystemet för gruvor. Av analysen framgår att prövningen av gruvor idag är resurskrävande och att det kan ta lång tid att få de beslut som behövs för att bedriva en gruva. Genom Naturvårdsverkets förslag kan prövningen göras mer förutsägbar och lagstiftningen på ett bättre sätt genomföra EU-direktiv och andra internationella åtaganden.

    Arbetet med denna rapporten har gjorts inom ramen för miljöbalksprojektet. Projektet har pågått under åren 2015-2017 och är Naturvårdsverkets eget initiativ för att arbeta med systemfrågor kopplat till miljöbalken.

  • Din rätt till miljöinformation: Svenska utsläppsregistret2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Din rätt till miljöinformation – svenska utsläppsregistret ges ut av Naturvårdsverket i syfte att informera om bakgrunden till registret Utsläpp i siffror, vilken information man kan hitta där och exempel på vad informationen kan användas till.

    Registret Utsläpp i siffror ger dig tillgång till utsläppsdata från över 1 200 företag samt Sveriges samlade utsläpp från till exempel trafiken och jordbruk. Du kan se var utsläppen sker på en karta och ladda ner data för att göra egna analyser och sammanställningar.

    Upprättandet av utsläppsregistret regleras i ett protokoll till Århuskonventionen som kallas PRTR-protokollet (Pollutant Release and Transfer Register). Alla länder som är parter till Århuskonventionen måste se till att berörd allmänhet, såsom enskilda och miljöorganisationer, har möjlighet att ta del av information, kan delta i beslutsprocesser och har rätt till rättslig prövning i miljöfrågor.

    För att allmänheten ska få tillgång till kunskap om tillståndet i miljön ska parterna därför införa ett landsomfattande system för inrapportering av utsläpp av föroreningar till ett register som är åtkomlig för allmänheten.

  • Årsredovisning 20162017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Årsredovisningen är Naturvårdsverkets resultatrapport till regering och riksdag för verksamhetsåret som har gått. Den beskriver med text, siffror, diagram och bilder hur vi har arbetat för att genomföra vårt uppdrag enligt instruktion och regleringsbrev samt hur vi verkat för de nationella miljökvalitetsmålen.

  • ECKERBERG, KATARINA
    et al.
    BJÄRSTIG, THERESE
    MILJAND, MATILDA
    MANCHEVA, IRINA
    Tio års erfarenheter med LONA — lokala naturvårdssatsningen: Intresse, deltagande och lärande inom naturvård och friluftsliv2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Lokala naturvårdssatsningen har nu funnits i över tio år, och denna utvärdering visar att den varit både mycket uppskattad och fortsatt angelägen. En övergripande slutsats är att LONA upplevs som en statlig satsning med ett starkt underifrånperspektiv, där kommunernas initiativkraft i samspel med lokalsamhället är det som driver dess utformning.

    Det är troligen LONAs bästa egenskap och styrka när det gäller att få lokal delaktighet att kommunerna själva kan ta ansvar för utvecklingen av tätortsnära naturvård och friluftsliv. Utvärderingen visar att LONA haft en positiv inverkan på intresset för naturvård och friluftsliv hos kommunala politiker och i ännu större utsträckning hos allmänheten. Utvärderingen visar också att det finns ett stort upplevt behov att skydda mer tätortsnära naturområden.

  • Heinrup, Malena
    et al.
    Schultz, Lisen
    Swedish Biosphere Reserves as Arenas for Implementing the 2030 Agenda: Analysis and practice2017Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This report investigates how the MAB Programme in Sweden, with its five biosphere reserves, can contribute to the imple­mentation in Sweden of the United Nations 2030 Agenda for Sustainable Development.

    Five main functions the biosphere reserves fulfil in sustainable development are identified:Platforms for collaborationConnecting actors - Vertically and horizontallyIntegrating the 2030 Agenda goalsMaintaining healthy ecosystemsPromoting learning and awareness-raisingFunctions that complement the implementation work by public authorities, NGO's and other actors.

    The biosphere reserves' (BRs) work is based on collaboration, learning and a holistic view on people and nature. The BRs thorough experience of integrated work with sustainable development in practice in a Swedish context make them suitable as strategic areas to learn from, support and invest in when implementing the UN 2030 Agenda and the SDGs in Sweden.

    The report also propose pathways to strengthen and develop the MAB Programme in Sweden on a national level in order to further advance its role in implementing the 2030 Agenda in Sweden.

    An executive summary (in English or Swedish) can be downloaded from the website of the MAB programme in Sweden Swedish biosphere reserves as arenas for implementing the 2030 Agenda Sveriges biosfärområden – arenor för implementering av Agenda 2030

  • Gustafsson, Anna
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Naturvatten i Roslagen AB.
    Vattenväxtinventering i Stockholms län 2016: Inventering av sjöarna Gavel-Långsjön och Mellansjön samt om styvnate i Sparren2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Följande rapport presenterar en vattenväxtinventering av sjöarna Gavel-Långsjön i Norrtälje och Uppsala kommuner samt Mellansjön i Värmdö kommun. Inventeringsmetoden har i stort följt undersökningstypen för makrofyter i sjöar och kan därmed användas för att klassa sjöarnas ekologiska status med avseende på makrofyter. Inventeringen bekostades av Länsstyrelsens anslag för regional miljöövervakning. Dessutom redogörs för ett uppdrag inom Åtgärdsprogram för hotade arter som innebar kartering och vegetationsrensning vid länets enda aktuella lokal för styvnate, sjön Sparren i Norrtälje och Vallentuna kommuner. Inventeringen har utförts av Naturvatten i Roslagen AB och Anna Gustafsson har författat rapporten.

  • Lundmark, Ralf
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency . Taiga Natur.
    Thuresson, Mats
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm.
    Hedenbo, Per
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västmanlands län.
    Fågelskär i Mälaren 2016: Heltäckande inventering av kolonihäckande sjöfågel2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Länsstyrelserna i Uppsala, Södermanlands, Västmanlands och Stockholms län bedriver tillsammans med Mälarens vattenvårdsförbund fågelinventering i Mälaren som en del av den regionala miljöövervakningen. Ralf Lundmark har under 2016 fungerat som fältprojektledare och har författat ett underlag till föreliggande resultatrapport. Per Hedenbo, Länsstyrelsen i Västmanlands län, har producerat områdeskartan samt sammanställt tabellerna över antal inventerade fåglar som återfinns i slutet av dokumentet.

  • Haglund, Peter
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Miljöövervakning av utgående vatten & slam från svenska avloppsreningsverk: Resultat från år 2014 och en sammanfattning av slamresultaten för åren 2004‐20142014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Förekomsten av organiska substanser i utgående vatten (fr.o.m. 2011) och/eller slam från nio

    svenska avloppsreningsverk (ARV); Stockholm (Henriksdal), Göteborg (Ryaverket), Umeå (Ön),

    Borås (Gässlösa), Eslöv (Ellinge), Alingsås (Nolhaga), Bollebygd, Borlänge och Bergkvara (Torsås)

    har undersökts. Följande ämnen/ämnesgrupper har ingått i studien (fr.o.m. 2004): antibiotika

    (fluorokinoloner), bromerade difenyletrar, klorparaffiner, fluorerade ämnen, fosfatestrar,

    ftalater, butylhydroxytoluen, klorbensener, klorfenoler, triclosan, organotennföreningar,

    metylsiloxaner, metaller samt klorerade dibenso‐p‐dioxiner, dibensofuraner och bifenyler.

    Dessutom ingår även fr.o.m. 2010: myskämnen, NSAID´s, bisfenol A och nonyl‐ och oktylfenoler.

    Graferna i denna rapport redovisar slamhalterna för perioden 2004‐2014 och utgående

    vattenhalter för år 2014. Bollebygd reningsverk ingick inte i den nationella miljöövervakningen

    under 2004 och Floda reningsverk har fr.o.m. 2010 ersatts av Borlänge reningsverk och

    Bergkvara reningsverk.

    Liksom tidigare år så är slamhalterna generellt lika såväl mellan reningsverk som över tid. Med

    andra ord är mellanårsvariationen generellt lika stor som variationen mellan olika reningsverk.

    Det finns dock några avvikelser. Slam från Gässlösa ARV har generellt flera fluorerade ämnen än

    övriga reningsverk samt högre halter av perfluoroktansyra (PFOA) och Di‐iso‐decylftalat (DIDP).

    En nyligen genomförd tidstrendanalys (Olofsson, Bignert & Haglund, 2012) visade på signifikant

    minskande halter över tid (2004‐2010) för kobolt, antibiotikat norfloxacin, triklosan, mono‐ och

    dibutyltenn, fluorkemikalien PFOSA, 1,2,4‐triklorbensen, flamskyddskemikalierna PBDE‐154 och

    PBDE‐183 samt högklorerade dioxiner och furaner (heptaCDD, OCDD, 1,2,3,4,6,7,8‐hepta‐CDF

    och OCDF). Samma studie fann signifikant ökande trender för linjära metylsiloxaner (MDM,

    MD2M och MD3M), 1,4‐diklorbensen och flamskyddskemikalien deca‐BDE. Det fanns även

    indikationer på minskande trender för antibiotikat ciprofloxacin, PBDE‐99, fluorämnet PFDoDA,

    2,3,7,8‐tetraklordibensofuran (TCDF) och klorparaffiner (MCCP) samt ökande trender för två

    organofosfater (TDCPP och TBEP).

    Sentida data för 2011‐2014 visar på fortsatt minskande trender för samtliga ämnen med

    statistiskt signifikanta tidstrender, förutom för triclosan och OCDD för vilka haltminskningen

    planat ut. Det finns även tydliga tecken på minskande halter av två antibiotika (ciprofloxacin och

    ofloxacin), två flamskyddskemikalier (PBDE‐47 och PBDE‐99), en mjukgörare (DEHP), en

    klorbensen (HCB) och en klorparaffin (LCCP).

    Halterna av linjära metylsiloxaner fortsätter att öka. Det gör också halterna av två organofosfater

    (TCPP och TDCPP). Dessa ersätter i många tekniska applikationer PBDE (vilka minskar i halt).

    Däremot verkar halterna av några av de ämnen som tidigare visat ökande trender plana ut eller

    till och med vänt nedåt. Det senare verkar även gälla för 1,4‐diklorbensen, deca‐BDE och flera

    dioxin‐lika PCB (ex. PCB118, PCB126 och PCB169).

  • Ahlström, Johan
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västerbotten.
    Försurning och kalkning av sjöar och vattendrag i Västerbottens län: Årsrapport 20152016Report (Other academic)
  • Högdahl, Anna
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Norrbotten.
    Basinventering av naturtypen 8120 Kalkrasmarker: Sarek, Stuor Muorkke/Stora Sjöfallet och Badjelánnda/Padjelanta nationalparker 20162017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Länsstyrelsen i Norrbotten fick i slutet av maj 2016 en förfrågan av Naturvårdsverket om att

    göra en kompletterande basinventering av naturtypen 8120 Kalkrasmarker, som ingår i

    nätverket Natura 2000. Syftet var att ta fram underlag för rapportering av bevarandestatus

    enligt habitatdirektivets artikel 17, samt ta fram bättre underlag om naturtypens utbredning

    och förekomst inom områden som varit bristfälligt karterade.

    Basinventeringen riktades mot branter inom Sarek, Stuor Muorkke /Stora Sjöfallet och

    Badjelánnda /Padjelanta nationalparker, vilka ligger inom alpin region. Med hjälp av olika

    digitala kartunderlag valdes 19 rasmarker ut som lämpliga för fältbesök. Femton rasmarker

    hann besökas med hjälp av helikopter under första veckan i augusti 2016. Fältinventeringen

    tog 1-2 timmar per brant och fokuserade främst på artsök och parametrar som var viktiga för

    bedömning av naturtyp.

    Sex branter bedömdes till 8120 Kalkrasmarker, sju branter till 8110 Silikatrasmarker och en

    brant till 6150 Alpina silikatgräsmarker. Fyra autoklassade kalkrasmarker besöktes, varav två

    stycken var klassade till rätt habitat. Samtliga besökta autoklassade kalkrasmarker saknade

    korrekt avgränsning eller var felplacerade.

    Våra erfarenheter från inventeringen är att:

    - Naturtypen är svår att bestämma och avgränsa mot andra naturtyper utifrån

    beskrivningarna i NILS och Naturvårdsverkets vägledningar. Vi föreslår därför att det

    tas fram en naturtypsnyckel och en kompletterande beskrivning till rasmarkerna.

    - De typiska och karaktäristiska arterna i naturvårdsverkets vägledningar för 8120 Kalkoch

    8110 Silikatrasmarker stämmer dåligt för alpina områden i Norrbotten län.

    Däremot fungerade NILS poängsättning för rikmarksarter bra. Vi föreslår därför en

    komplettering av vägledningarnas artlista för rasmarkerna.

    - Lutningen var svårast att bedöma bland naturtypskriterierna. Detta gällde såväl

    planering utifrån fjällkartan som i fält. Förmodligen kan den nya nationella

    höjdmodellen förenkla bedömningen.

    - Fjällhabitatkartans autoklassning av kalkrasmarker i området är inte tillräckligt bra,

    varken avgränsningen eller träffsäkerheten för kalkförande berggrund. Bättre

    upplösning på kartunderlaget i form av berggrundskarta, jordartskarta och

    fjällvegetationskarta behövs.

    - Berggrundskartan är alltför storskalig för avgränsning av rasmarker till rätt naturtyp i

    området, däremot ger den en indikation på var det är värt att leta. IR-ortofoto ger ett

    mycket bra stöd för att undvika branter med grova block eller alltför hög

    täckningsgrad av vegetation.

    - Snötäcket påverkar vegetationen mer än ras och snöskred i branter på hög höjd, ca

    1000 m.ö.h., vilket kan behöva ses över i vägledningen.

    - Fjällbranterna är enorma och tidskrävande att genomsöka och avgränsa.

    - 4 -

    Det mest kostnadseffektiva sättet att säkerställa en viss areal för 8120 Kalkrasmarker i

    Norrbottensfjällen är nog att inventera många rasmarker i närheten av kända botaniska platser.

    Men det ger inte en rättvis bild av den totala arealen eller var den förekommer. Då är

    bakgrundsmaterial i form av olika kartdata fortfarande den bästa prediktionsmetoden.

  • Fråne, Anna
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet AB, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hultén, Johan
    IVL Svenska Miljöinstitutet AB, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sundqvist, Jan-Olov
    IVL Svenska Miljöinstitutet AB, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Viklund, Lars
    SCB Statistiska Centralbyrån.
    Framtida avfallsmängder och avfallsbehandlingskapacitet2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    SMED har på uppdrag av Naturvårdsverket uppskattat hur stor mängd avfall som förväntas uppkomma fram till 2030 baserat på prognos från Konjunkturinstitutet för 2035. SMED har även satt de förväntade avfallsmängderna i relation till befintlig och planerad avfallsbehandlingskapacitet i Sverige för samma period, och bedömt huruvida behandlingskapaciteten är tillräcklig för att ta hand om de avfallsmängder som förväntas uppkomma. Hur avfall kommer att behandlas i framtiden beror dels på vilka styrmedel som sätts in både nationellt och på EU-nivå, dels på hur marknaderna för avfall och för sekundära råvaror utvecklas.

    Storleksordningen på den sammanlagda deponikapaciteten i Sverige är svårbedömd. SMED uppskattar dock att återstående kapacitetet väl överstiger de avfallsmängder som deponeras idag och att det finns en återstående kapacitet som räcker längre än till 2030.

    SMED bedömer att kapaciteten för att använda avfall som bränsle fram till 2030 är tillräcklig för att täcka det svenska behovet förutsatt att befintlig kapacitet behålls. Idag byggs kapaciteten ut. Rötningskapaciteten kommer sannolikt, precis som idag, vara beroende av ekonomiska styrmedel för att nå lönsamhet. Idag sker dock en utbyggnad av rötningskapacitet, vilket är ett tecken på att branschen tror på en långsiktig lönsamhet.

    Marknadsförhållanden gör att materialåtervinning av svenskt aluminiumskrot, järn- och stålskrot samt returpapper sker både i Sverige och utomlands samtidigt som råvarorna både importeras och exporteras till och från Sverige. Handeln innebär en flexibilitet och att materialåtervinningen inte är beroende av att behandlingskapaciteten finns i just Sverige. Om mer avfall uppkommer i Sverige skulle det potentiellt kunna ersätta importerade mängder. Sverige har för tillfället inte tillräcklig kapacitet för att producera sekundär plastråvara av insamlade plastförpackningarna, export till Tyskland förekommer redan idag. Materialåtervinningskapaciteten för glasförpackningar kommer sannolikt fortsätta finnas i Sverige.