Publications
1 - 5 of 5
rss atomLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
  • Wesström, Ingrid
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency.
    Hargeby, Anders
    Swedish Environmental Protection Agency.
    Tonderski, Karin
    Swedish Environmental Protection Agency.
    Miljökonsekvenser av markavvattning och dikesrensning: En kunskapssammanställning2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Målet med denna litteratursammanställning har varit att göra en kritisk granskning av nationell och internationell forskningslitteratur vad gäller i) produktionshöjande effekter av markavvattning i jordbruksmark och skogsmark, ii) påverkan av markavvattning och dikesrensning på vattenkemi, särskilt närsalter, pesticider i jordbruksmark och metaller i skogsmark, iii) effekter av markavvattning på biota i vattendrag, iv) effekter av möjliga åtgärder för att minska negativ miljöpåverkan på vattenförekomster av markavvattning och dikesrensning. Mycket av åtgärderna för att minska läckaget av närsalter och andra ämnen från jord- och skogsbruk hänger samman med olika produktionssystem och vilka brukningsmetoder som används, men detta faller utanför syftet med denna sammanställning.

    I Sverige är arealen mark som påverkats av markavvattning ungefär lika stor inom skogsbruket som inom jordbruket. Man räknar med att ca 1,2 miljoner åkermark har väl fungerande dränering, och att över 1,5 miljoner hektar torvmark har dikats för skogsproduktion. Detta har varit en av flera faktorer som bidragit till den kraftiga produktionshöjningen som skett under 1900-talet inom både jordbruket och skogsbruket.

    Denna omfattande markavvattning har dock lett till stora negativa miljökonsekvenser. Direkta effekter ser vi i form av försvunna habitat och därmed en kraftigt minskad biodiversitet i våra produktionslandskap där vissa arters överlevnad i Sverige är direkt hotad. Andra effekter är indirekta i form av ökat läckage av kväve, fosfor, pesticider och metaller till våra vatten. Det är dock mer eller mindre omöjligt att kvantifiera hur stor del av denna ökade belastning på svenska vattenförekomster som beror på enbart markavvattningen, eftersom den ofta är en förutsättning för att marken ska kunna användas till odling idag. Troligen blir den än viktigare i ett framtida förändrat klimat.

    Det finns relativt god kunskap om effekten av ett antal åtgärder som kan vidtas för att minska läckaget från den dikade jordbruksmarken, bl.a. reglerbar dränering, skyddszoner, våtmarker och dammar, fosfordammar, bioreaktorer och denitrifikations-väggar. Ytterligare undersökningar som underlag för utformning och tillämpning skulle behövas vad gäller återanvändning av dräneringsvatten, avfasade strandzoner, filter för fosforsorption, etappvis dikesrensning och att planera dikesrensning på landskapsnivå.

    När det gäller åtgärder inom skogsbruket tycks underlaget för att föreslå skyddsåtgärder i samband med dikesrensning vara tunt. Litteraturen tyder på att slamfickor och sedimentations-dammar inte har någon större effekt på transporten av finkorniga jordpartiklar, vilka orsakar de mest negativa effekterna om de sedimenterar i vattendrag nedströms det dikade området. Väl utformade översilningsområden kan vara effektiva, enligt finska undersökningar, men detbehövs studier av hur sådana kan skapas och utformas för att få effekt i områden med de förhållanden som råder i Sverige. Andra åtgärder som behöver undersökas är användningen av så kallade ”silt fences” för att avskärma områden där vatten grumlas, eller styra grumligt vatten över markområden och därigenom öka sedimenteringen av partiklar innan vattnet når vattendrag.

    Forskning av relevans för åtgärdsprogram relaterade till markavvattning ochdikesrensning pågår i Sverige inom bl.a. följande områden:

    􀁸 Mekanismer bakom ökade transporter av kvicksilver i samband med

    skogsbruk och markavvattning, liksom effekter på kvicksilvers rörlighet av

    höjda grundvattennivåer i samband med att våtmarker återskapas (SLU,

    Stockholms Universitet, Umeå universitet).

    􀁸 Dikesrensningens effekter på transporten av suspenderat material och kvicksilver i skogsområden (bl.a. IVL).

    􀁸 Effekten av rester av bekämpningsmedel på organismlivet i vatten (SLU).

    􀁸 Dikens betydelse för fosfortransport som länk mellan fält och vattendrag (SLU).

    􀁸 Kalkfilter i brunnar och kalkfilterbäddar (KTH och olika företag).

    􀁸 Effekter av integrerade skyddszoner (HS Halland).

    􀁸 Metodik för bestämning av dikens status och stöd för planering av åtgärder (SLU).

    􀁸 Sedimentation i tvåstegsdiken (Linköpings universitet, Jordbruksverket och SLU).

    Download full text (pdf)
    fulltext.pdf
  • Backeryd, Jessica
    Swedish Environmental Protection Agency.
    Hur fungerar inventeringssystemet för rovdjur i Sverige?: En utvärdering med fokus på organisation, ansvar och samverkan2019Report (Other academic)
    Abstract [en]

    During 2012-2014, Sweden and Norway carried out a joint review of themonitoring system for large carnivores, with the aim to harmonize andcoordinate the system. Norwegian-Swedish instructions and fact sheets forguidance and governance of the monitoring activities were developed. Bothcountries are using the common database Rovbase as a management tool forlarge carnivore monitoring since 2012.

    Since the end of 2017, a review and evaluation of the current monitoringsystem is ongoing, with the aim of providing the basis for the future monitoringsystem to become clearer, simpler and more efficient. Two reports of four haveso far been published within the assignment; one describing the Scandinavianmonitoring system (report 6830) and one describing the transition from theprevious database Rovdjursforum to the current database Rovbase (report6878). These are available at www.naturvardsverket.se

    This report, the third in the same assignment, is an evaluation of howactors with different roles and responsibilities within the system, considers it towork. Interviews, web surveys and group meetings were conducted from April2018 to April 2019 and the responses reflect how the respondents perceivedthe monitoring system at that time. Since then, development work is underwaywith various parties on, among other things, clarification of assignments.Respondents were asked questions about organization, responsibility, monitoringobjectives, cooperation, knowledge and education as well as what effects theyhave noticed after the review of the system.

    The fourth report, which is about trust in the monitoring system, is scheduledto be published in the fall of 2019. The results show that the monitoring system is generally considered towork well. However, based on the results, it is possible to identify developmentneeds in certain areas as well as a need to clarify roles and responsibilitiesbetween different actors involved in the system.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Isaksson, Pia
    et al.
    Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM).
    Pyko, Andrei
    Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM).
    Lauber, André
    Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM).
    Cadenas, Camila
    Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM).
    Jakobssson, Kristina
    Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM).
    Georgelis, Antonis
    Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM).
    Exponering för perfluorerade ämnen från egen brunn; blodprovsstudie i befolkningen kring Visby flygplats2020Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Hösten 2016 upptäcktes att dricksvattnet i enskilda brunnar runt Visby flygplats kunde vara förorenat av PFAS. Föroreningen kommer från brandskum, som använts på flygplatsens brandövningsplats. Boende i 93 fastigheter med enskild brunn erbjöds delta. Slutligen deltog 79 personer, varav 51 var fastboende och 28 fritidsboende, i provtagningen i september 2018. Deltagarna hade druckit vatten från 34 olika brunnar med varierande halter av PFAS.

    Medianvärdet hos deltagarna från Visby, i synnerhet bland fastboende, visar på förhöjda halter av PFAS-ämnen i blodet jämfört med vad man normalt ser i svensk allmänbefolkning, som inte har haft förhöjda PFAS-halter i dricksvattnet. Halterna av PFAS-ämnen bland deltagarna från Visby var dock betydligt lägre än bland dem som druckit PFAS-förorenat vatten i Lulnäset, Arvidsjaur och Ronneby.

    Resultaten från studien kommer att läggas ihop med liknande studier för att ta fram en beräkningsmodell med vilken blodhalter av PFAS kan uppskattas utifrån mätningar av PFAS förekomsten i konsumenternas dricksvatten.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Golovko, Oksana
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Örn, Stefan
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Lundqvist, Johan
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Ahrens, Lutz
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Assessing the cumulative pressure of micropollutants in Swedish wastewater effluents and recipient water systems using integrated toxicological and chemical methods2020Report (Other academic)
    Abstract [en]

    In recent decades, a substantial amount of work has been conducted to determine the occurrence, fate, and effects of organic micropollutants (OMPs) in aquatic environments. Incomplete removal of OMPs by conventional wastewater treatment plants (WWTPs) has been observed, and OMPs have been detected in surface water worldwide. In this study, WWTP influent, effluent, and sludge, and upstream and downstream waters in WWTP recipients, were analyzed for a total of 225 OMPs, including pharmaceuticals, hormones, personal care products, industrial chemicals, PFASs, and pesticides. The OMPs were selected based on annual usage in a wide range of household products and concerns about possible effects on humans and aquatic organisms. In addition, 11 different types of toxicity bioassays and fish embryo toxicity tests were applied to WWTP influent and effluent, and upstream and downstream waters in WWTP recipients.

    A total of 158 contaminants were detected in at least one sample, in mean concentrations ranging from ng/L to mg/L in wastewater samples and from ng/L to μg/L in surface water samples. Two industrial chemicals (tetraethyleneglycol, laureth-5 and di-(2-ethylhexyl)phosphoric acid), 15 pharmaceuticals (salicylic acid, diclofenac, losartan, valsartan, venlafaxine, oxazepam, lamotrigine, carbamazepine, tramadol, hydrochlorothiazide, theophyline, furosemide, ranitidine, bicalutamide, and metformin), and the stimulants caffeine and nicotine were responsible for 70% of the combined concentration of pollutants in WWTP influent and effluent, and in surface water. Of the 225 target OMPs, 104 were detected in sludge samples. Analysis of sludge revealed large variations in concentrations between individual WWTPs, which can be explained by differences in OMP composition in influent water and in operating conditions at WWTPs.

    In vitro toxicity testing showed relatively high activities for the studied endpoints in influent waters. The removal efficiency in WWTPs varied between endpoint and plant. For estrogenic and androgenic activities, the removal efficiency was consistently high (97-99%). For AhR activity and oxidative stress, the removal efficiency ranged from 60 to 99% in different WWTPs.

    The results revealed that the high concentrations of OMPs in WWTPs and sludge are introduced to aquatic environments. However, there is limited information about the removal mechanisms of OMPs in WWTPs. Advanced technologies, namely membrane filtration, carbon adsorption, and AOPs (advanced oxidative processes), are now being widely adopted for OMPs removal, but the performance and cost of different unit processes vary by case. Therefore, the influence of treatment performance and process stability in WWTPs on reducing the effects and concentrations of OMPs should be evaluated. The results could provide a theoretical basis for optimization of existing treatment systems of different designs, and could contribute significantly to protecting recipient waters.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Jönsson, Ingemar
    Swedish Environmental Protection Agency.
    Ekosystemtjänstperspektivet i kommunernas plan- och beslutsprocesser2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    NÅGRA SLUTSATSER FRÅN PROJEKTET

    • Implementeringen av ekosystemtjänstansatsen bör ses som ett led i kommunernas långsiktiga strategiska arbete med klimatanpassning och hållbar stadsutveckling.

    • Det är viktigt att tydliggöra att planerare kanske redan arbetar utifrån en EST-ansats, även om inte själva EST-begreppet används.

    • Tidigare erfarenhet från miljö- och naturvårdsarbete hos planerare underlättar införandet och förståelsen av EST-begreppet.

    Download full text (pdf)
    fulltext.pdf