Publications
1 - 22 of 22
rss atomLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
  • Dänhardt, Juliana
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency.
    Nilsson, Lovisa
    Swedish Environmental Protection Agency.
    Hristov, Jordan
    Swedish Environmental Protection Agency.
    Alkan Olsson, Johanna
    Swedish Environmental Protection Agency.
    Brady, Mark
    Swedish Environmental Protection Agency.
    Olsson, Peter
    Swedish Environmental Protection Agency.
    Smith, Henrik G
    Swedish Environmental Protection Agency.
    Clough, Yann
    Swedish Environmental Protection Agency.
    Ekologiska fokusarealer i samverkan: Utvärdering av effekter på ekosystemtjänster, jordbruk och administration2017Report (Other academic)
    Abstract [en]

    In this study we evaluate the consequences of regional and collective implementation of ecological focus areas according to Articles 46:5 and 46:6 of the EU Direct Payments regulation. Through broader analyses, we also consider other forms of collaboration and additional management requirements. Promoting networks of areas with an ecological focus is part of the EU’s investment in green infrastructure. Sweden does not currently allow for any collaboration among farmers. The study results are based on ecological-economic modelling, a workshop with farmers and interviews with administrators. Our analyses focus on the effects on pollination and biological pest control, both of which are ecosystem services benefiting agriculture, and on transaction costs for farmers and administrators.

    Farmers are positive about collaboration, officials fear higher costs

    Generally, the participating farmers are positive about collaboration. However, clearer and more concrete links between approved focus areas, management requirements and environmental benefits are needed to create acceptance among farmers. Administrators with experience of collaborative systems are generally positive to collective implementation, while those without experience are hesitant. There is a fear of increased transaction costs among Swedish administrators, despite the fact that well-functioning examples of collaboration in Europe exist. We recommend seeking inspiration and knowledge from these successful examples.

    Small environmental effects from current focus areas

    The introduction of collective implementation of ecological focus areas with the current Swedish regulations would provide small environmental effects. The environmental effects remain weak because of the possibility of still being able to choose focus areas with weak environmental effects, and because generous weighting factors reduce the actual surface allocated to focus areas providing higher environmental benefits. In addition, there are incentives to place focus areas on low productive land, where the need for focus areas supporting ecosystem services is least. Further, focus areas that are part of normal cultivation are also approved today, creating deadweight. Our models show that the possibility of collaboration does not solve these problems.

    Better environmental effects with the right focus areas and quality requirements

    In order to achieve substantial environmental effects, it is necessary to design rules that favour the most environmentally effective focus areas. First and foremost, the focus area menu should contain environmentally effective measures. In addition, the weighting system should be re-evaluated so that the most effective focus area is used as a benchmark. Finally, the allocation of ecological focus areas should be done from a landscape perspective to ensure their contribution to green infrastructure. At the farm level, the choice and allocation of focus areas should be guided by information and advice about where the potential for environmental benefits is the greatest, for example near crops favoured by pollination and biological pest control. When aiming at benefiting these ecosystem services, an effective way would be to limit the menu of selectable focus areas to fallows and uncultivated field edges with a requirement to sow these with flowering plants.

  • Hedlund, Britta
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency.
    Norström, Karin
    Swedish Environmental Protection Agency.
    Linderholm, Linda
    Swedish Environmental Protection Agency.
    Lilja, Karl
    Swedish Environmental Protection Agency.
    GIFTER & MILJÖ 2017: Kemikalier i vardagenOm påverkan på yttermiljö och människor2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    vi exponeras för ett stort antal kemikalier i vår vardag och många av dessa sprids vidare till den yttre miljön. Därför har vi valt ”Kemikalier i vardagen” som tema för Gifter och Miljö 2017. Rapporten innehåller ett urval av aktuella resultat från miljöövervakningen av miljögifter – analyser av tidstrender och studier som återspeglar hur läget ser ut idag.

    fortfarande saknas mycket kunskap om vilka egenskaper hos kemikalier och föroreningar som påverkar människors hälsa och miljön. Därför är riskerna svåra att bedöma och begränsa, men vissa ämnen har välkända negativa effekter på både vår hälsa och miljön. Många kemiska ämnen ingår i till exempel bilar, kläder, plastartiklar och byggnadsmateriel. Hur många okända kemikalier som kommer in i Sverige via importerade varor är okänt och ytterligare ämnen bildas oavsiktligt i industriella processer.

    naturvårdsverket ansvarar i samarbete med Havs- och vattenmyndigheten församordningen av miljöövervakningen i Sverige och driver det nationella miljöövervakningsprogrammet, som består av tio olika programområden. Naturvårdsverket har ansvar för all övervakning av miljöfarliga ämnen i miljön, inklusive i vatten. I slutet av rapporten beskrivs vilken typ av övervakning som görs inom olika programområden.

    miljöövervakningen av miljögifter kan svara på vad vi hittar i miljö och människa, hur exponeringen sker och hur utsläppsminskande åtgärder givit effekt. Många kemiska ämnen omfattas. De har olika egenskaper och har släppts ut i miljön under olika lång tid. Gemensamt för alla övervakade ämnen är att de har kunnat misstänkas ha negativa effekter på miljö och människa.

  • Förstudie nationalpark Bästeträsk2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Förstudie nationalpark Bästeträsk har genomförts av Havs- och vattenmyndigheten, Länsstyrelsen i Gotlands län, Naturvårdsverket och Region Gotland. Länsstyrelsen har varit utförare av arbetet med förstudien på uppdrag av Naturvårdsverket.

    Bästeträsk är ett av de områden som ska prioriteras för nationalparksbildning enligt Naturvårdsverkets Nationalparksplan för Sverige. Förstudien omfattar ett stort, relativt opåverkat område på norra Gotland med flera sällsynta naturtyper sammanlänkade i ett funktionellt ekosystem. Mosaiken av alvarmarker, hällmarker, gamla tallskogar, myrar och sjöar gör området unikt och värt att bevara.

    Syftet med förstudien är att identifiera vilka möjligheter och utmaningar som behöver beaktas, med andra ord vilka frågor som behöver utredas mer utförligt, innan en process för bildande av en eventuell nationalpark kan starta, samt ta reda på vilka intressen som finns i området. Förstudierapporten ger ett underlag för att kunna fatta beslut om hur arbetet med att skydda områdets naturvärden kan fortsätta.

    Förstudien har kartlagt hur de som bor, verkar i och har intresse av området använder detta, vad de tycker om en nationalpark och vilka möjligheter och utmaningar de ser med en nationalpark. Under förstudien har fastighetsägare, föreningar och organisationer i området bjudits in till samtal, fältvandringar har arrangerats för att väcka intresse och visa områdets naturvärden och en kort film har tagits fram för att informera om förstudiearbetet.

    Av de personer, organisationer och föreningar som deltagit i förstudien är en stor majoritet positivt inställda till en nationalpark i området. Några få vill inte att en nationalpark bildas och en mindre andel har inte berört frågan eller har förhållit sig neutrala.

    Kalkbolagen Nordkalk AB och SMA Mineral AB, samt Försvarsmakten är inte emot naturskyddsåtgärder eller en nationalpark på Gotland utan förespråkar en samexistens mellan naturskydd och annan verksamhet.

    Vattnet som en livsviktig resurs berörs på något sätt av de allra flesta och det finns en tydlig oro för att vattnet ska ta slut eller förstöras. Möjligheten att få fortsätta beta området med djur är också en angelägen fråga för många och igenväxning nämns som en utmaning för området. Djurhållning och bete ger möjligheter både för att skapa arbetstillfällen på landsbygden och för att gynna och bevara de naturvärden som är knutna just till bete. Det uttrycks också en oro för att förvaltning och skötsel av området inte genomförs på ett tillräckligt bra sätt så att naturvärdena kan bevaras för framtiden.

    De som deltagit i förstudien använder alla området för rekreation. De berättar om sina naturupplevelser, artrikedomen och att de uppskattar områdets karaktär och avskildhet. De ser möjligheter med en nationalpark för att utveckla en hållbar besöksnäring och vill ge fler möjlighet att använda området på sin fritid.

    Denna rapport är resultat av första delen i förstudien som avslutades juni 2017. De fyra organisationerna har beslutat att fortsätta till ett nästa steg i förstudieprocessen och fördjupa sig vidare i ett antal frågor.

  • Schönberg Alm, David
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency.
    Inghe, Ola
    Swedish Environmental Protection Agency.
    Carlsson, Anna Lena
    Swedish Environmental Protection Agency.
    Östergård, Susann
    Swedish Environmental Protection Agency.
    Skog & mark 2017: Tema miljöövervakningen då - nu - senOm tillståndet i svensk landmiljö2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    idag har vi en mycket mer sammanhållen och riktad miljöövervakning än för 50 år sedan. Den utmärks av systematiska och återkommande undersökningar inom långsiktiga program för att visa på förändringar i vår natur – orsakade av såväl naturliga skeenden som av mänsklig påverkan. Myndigheterna har ett ansvar att informera om resultaten från övervakningen på ett begripligt sätt, samt att göra underlagen tillgängliga och enkla att använda för alla.

    miljöövervakningen är en viktig kugge i ett ständigt lärande och den utvecklas och förstärks löpande. Drivkraften är stadig efterfrågan på mer information och tillgång till ny teknik som ger bättre möjlighet till rationell datainsamling. Många utvecklingsinsatser görs för att få fram mer detaljerade underlag, till exempel genom fjärranalys för bättre rumslig täckning, DNA-baserade metoder för ökad information om genetisk variation och artbestämning, medborgardata i form av artobservationer samt modellering som metod för att uppskatta en viss utveckling i tid och rum. Det finns många spännande områden att fortsätta utforska!

    möjligheterna att använda miljöövervakningsdata tillsammans med andra data ökar. Då kan vi koppla ihop analyser av förändringar i miljön med information som beskriver påverkan, utifrån kända och antagna orsakssamband mellan mänsklig verksamhet och miljö- och hälsoeffekter. Det ökar vår förmåga att förstå och beskriva konsekvenser, göra underbyggda förutsägelser och ta fram system och modeller som fångar upp risker i tid. Kunskaper som ger stöd för beslutsfattande i såväl offentlig sektor som i näringslivet, så att rätt frågor kan ställas och besvaras redan i planeringsfasen av ny infrastruktur, nya stadsdelar och nya produkter och tjänster.

    i skog & mark 2017 presenteras exempel på utvecklingsarbeten. Inte alla på miljöövervakningens uppdrag och med olika potential och förutsättningar att bli framgångsrika. Vi är ändå övertygade om att inom en nära framtid kommer många av dem att ge oss än mer information och fortsatta möjligheter att fatta miljömässigt underbyggda beslut. Det kommer säkert att behövas eftersom trycket på vår miljö ökar. Vi blir fler, klimatförändringarna ser ut att bli mer påtagliga och vi behöver en samhällsutveckling som är förberett för de konsekvenser det medför. Därför är det glädjande att många deltar i arbetet med att samla in miljöinformation som använd på ett klokt sätt kan bidra till en hållbar utveckling.

    Trevlig läsning!

    Manuela Notter

    chef för Miljöanalysavdelningen

    Naturvårdsverket

  • Terrängkörning på barmark2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna broschyr är en sammanfattning av reglerna för barmarkskörning. Du ansvarar alltid själv för att ta reda på vad som gäller.

  • Thews, Björn
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency.
    Höjding, Ping
    Swedish Environmental Protection Agency.
    Jansson, Bo
    Swedish Environmental Protection Agency.
    Swedish Environmental Law: An introduction to the Swedish legal system for environmental protection2017Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This report gives an introduction to the Swedish system for environmental protection and the legal framework that governs it. To provide a better understanding of the motives and purpose of the system, the report starts with a brief look at how environmental legislation in Sweden has evolved over time to become the system of today.

    Swedish environmental law has developed out of general principles ofcivil law. It was not until Swedish industrialisation in the late 19thcenturythat the first “real” environmental legislation started to emerge. The development of environmental legislation in Sweden was to a large extent driven by the new challenges that society was facing due to industrialisation.

    A major consolidation and reform of the environment legal framework in Sweden took place in 1999 when the Environmental Code entered into force, replacing fifteen previous environmental acts. The aim of this reform was to reduce the number of acts dating from various eras which made the environmental legislation complex and fragmented, and therefore harder to enforce. Sweden’s membership in the European Community in 1995 also necessitated a review of the legal framework structure.

    The purpose of the Environmental Code is to promote sustainable development. It is applicable to all persons and operators who undertake activities or measures which could impact on the fulfilment of the objectives of the Environmental Code. Its provisions concern, amongst other, management of land and water, nature conservation, protection of flora and fauna, environmentally hazardous activities, water operations, genetic engineering, chemical products and waste management. Consequently, the Environmental Code has a broad scope.

    Apart from material provisions, the Environmental Code also sets out the basic framework for implementing environmental protection through its provisions on procedure, supervision, sanctions as well as provisions on compensation and environmental damages. This includes provisions which set out a permit regime for environmentally hazardous activities as well as for water operations.

    Many activities and operations are subject to permit, and may not commence until a permit has been issued by the competent authority. The permit for environmentally hazardous activities and/or water operations sets out the scope for the activity concerned. It must also state the conditions under which the activity may be carried out.

    The legal framework governing the permit regime, as well as supervision and sanctions, is described in this report. This will hopefully provide the reader with an overview of the whole system for environmental protection in Sweden.

  • Glimskär, Anders
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Kindström, Merit
    Björkén, Anders
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Lundin, Assar
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Uppföljning av gräsmarks- och hällmarksnaturtyper 20192019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten presenterar resultat från två deluppdrag för gräsmarks- och

    hällmarksnaturtyper inom Art- och habitatdirektivet för år 2019. Det första

    innefattar resultat från löpande uppföljning för ett antal naturtyper där en

    riktad uppföljning finansieras specifikt inom detta uppdrag. Den andra delen

    innefattar naturtypsklassificering av provytor inom Remiil och kvalitetsuppföljningen

    av ängs- och betesmarksobjekt, där naturtypsklassningen är

    ett komplement till den uppföljning som länsstyrelserna och Jordbruksverket

    finansierar.

    För hällmarkstorrängar är 2019 det femte året av löpande uppföljning, och

    årets resultat har en stor mängd karterad hällmarkstorräng jämfört med

    tidigare år. Det innebär att totalarealen kan förväntas vara något större än

    vad vi tidigare befarat. Resultaten visar dock också att slumpvariationen

    mellan år och regioner är stor, så det är först när hela sexårsvarvet är

    avslutat som vi kan dra mer långtgående slutsatser.

    För kalkhällmarksnaturtyper (alvar, basiska berghällar, karsthällmarker)

    presenteras i denna rapport även de resultat för kalkhällmarksnaturtyper på

    Öland som ursprungligen ingick i uppdraget 2018, eftersom vi då valde att

    senarelägga inventeringen på Öland på grund av den extremt torra

    sommaren. Gotland utgör med dagens design ungefär två tredjedelar av

    datamängden, och hela Gotland ligger inom boreal region.

    Uppföljningen av svämängar som 2017 gjordes längs Vindelälven och 2018

    vid Nedre Dalälven, fortsatte under 2019 vid övriga Dalälven, d.v.s.

    Österdalälven, Västerdalälven och Vanån. Vindelälven och Dalälven

    uppvisar stora likheter i vegetationsstruktur och artinnehåll, men vårt

    stickprov av provytor indikerar att Vindelälvens svämängar totalt sett är

    hävdade i högre grad än de vid Dalälven, främst med nötkreatursbete.

    Öster- och Västerdalälven liknar de övriga i vegetation, men har generellt

    något mindre träd- och busktäckning.

    Även 2018 och 2019 finansierades här ett tillägg till Remiils inventering av

    gräsmarker inom det gemensamma delprogrammet ”Grämarkernas gröa

    infrastruktur”. Detta ä hittills täkt som ett test fö att se om detta kan

    fungera som ett komplement till annan uppföljning (framför allt kvalitetsuppföljningen

    av ängs- och betesmarker) för att ge en rättvisande bild av

    totalarealen och statusen för de vanliga gräsmarksnaturtyperna i Sverige.

    År 2017 var andelen naturtypsklassade oväntat liten, men både 2018 och

    2019 var den betydligt större och närmare det förväntade. Om man enbart

    fokuserar på markslaget ”betes- och slåttermark”, som är ungefär en

    fjärdedel av Remiils provyteutlägg, så är dock andelen skyddsvärda

    naturtyper betydligt större, ungefär en fjärdedel av provytorna. Man ska

    också vara medveten om att Remiil fortfarande är det enda inventeringsprogram

    som inventerar ängs- och betesmarker utanför TUVA-objekten i

    någon högre grad. Naturtypsklassningen i Remiil motsvarar en 50 %

    utökning av stickprovet i de vanliga gräsmarkstyperna jämfört med den som

    5

    för närvarande görs i den rikstäckande kvalitetsuppföljningen av ängs- och

    betesmarker.

    Kvalitetsuppföljningen av ängs- och betesmarker påbörjades 2006 och

    kompletteras sedan 2008 med naturtypsklassning i provytorna, vilket

    numera organiseras inom ramen för uppdraget Terrester habitatuppföljning,

    THUF. Inför starten av det tredje omdrevet 2016 genomfördes en

    omfattande revidering av provytemetodiken, med syfte att effektivisera och

    minska kostnaderna (Glimskär m.fl. 2016b), och metodiken och

    dataförvaltningen är nu helt samordnad med Remiil och de naturtypsuppdrag

    som redovisas i denna rapport.

  • Haldén, Petter
    et al.
    Hushållsningssällskapet.
    Berg, Åke
    Executive, Forskningsinstitut, Centrum för biologisk mångfald, CBM.
    Sallmén, Niina
    Naturföretaget.
    Åtgärdsprogram för ortolansparv, 2017–2021: (Emberiza hortulana)2017Report (Refereed)
    Abstract [en]

    The Ortolan bunting (Emberiza hortulana) has historically been a bird ofdiversified Swedish agricultural landscapes with sparsely vegetated and sunlit foraging areas such as dirt roads, gravel pits, fields with spring-sown crops, pastures, fallows, and eskers. Occurrence of singing posts such as barns, boulders, power lines, isolated trees, small groves and alleys are important within the territory. Field islets and ditches are major breeding sites, and agricultural fields are used only to a lesser extent.

    During the last decades, an increasing proportion of the Swedish Ortolan bunting’s population occur on forest clear-cuts in northern Sweden. Forest clearcuts were colonised when forestry became large-scale and more mechanised during the 1950’s and -60’s. At that time forest clear-cuts, especially in northern Sweden, grew large and scarification prior to plantation was introduced.

    During the 19th and the beginning of the 20th century, the Ortolan bunting regularly bred in most Swedish landscapes except on Öland and Gotland. Even historically, its distribution was patchy and it was never widespread. Since 1975 the number of Ortolan buntings has decreased by 80 % in Sweden. In agricultural areas of southern Sweden the decline is even more severe, and the Ortolan bunting has disappeared as a breeding bird from most of southern Sweden. The southernmost area with regularly breeding Ortolan buntings during the last decade is agricultural land around Lake Mälaren. Its current stronghold is along the coast of the Gulf of Bothnia where a large proportion inhabits forest clear-cuts. In 2012 the Swedish population was estimated at 3,700 pairs.

    The long-time decline of the Ortolan bunting in Sweden has numerous counterparts in Western Europe. The dramatic decline is most probable linked to the intensification of agriculture that has been undertaken since the 1950’s. Among important factors, overgrowing of field islets, transition from springsown crops to autumn-sown, regional specialisation into husbandry and cereal production, ceased management followed by forest-plantation or establishing of permanent set-asides, use of agrochemicals, and increasing yields should be mentioned.

    Ortolan buntings are hunted in France to an unknown extent, however the impact on the Swedish population is unknown.

    The measures suggested in this programme focus on how to create short- or less vegetated in-field foraging areas (unsown patches, harrowing) in combination with restoration of suitable nesting sites. The measures are to be performed within suitable breeding areas, and will mainly be financed by subsidies through the Rural Development Programme. Farmers with long-lasting Ortolan bunting occurrence on their land will be identified and adviced on how to promote conditions for Ortolan buntings, and how to apply for subsidies. In the forest landscape, it is important that a continuous dialog is kept with land owners in areas where Ortolan buntings occur on clear cuts.

    The cost for the conservation measures, to be funded from the SEPA’s allocation for action plans is estimated at € 192 000 during the actions plan’s validity period 2017−2021.

  • Larsson, Karl-Johan
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet.
    Vägvisare för en hållbar stadsutveckling: Innovativa spjutspetsexempel för olika funktioner i byggd miljö.2017Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Innovations, new technology and new system solutions are needed to make our cities ecologically, socially and economically more sustainable. Cutting-edge technologies such as ICT, bio-, space- and nanotechnology and other technologies with high environmental performance and a significant degree of innovation can contribute to this. Advanced system solutions that connect different systems, resource streams or local site resources with each other can also do this.

    This collection of examples is a part of the Swedish Environmental Protection Agency's own work with the innovation project "The attractive recycling 2.0" and is intended to show what is already available worldwide that can contribute to the development and implementation of this concept.

    Another aim of this report is also to inspire applicants to the Swedish Environmental Protection Agency's support city innovations (www.naturvardsverket.se/stadsinnovationer). The Swedish Environmental Protection Agency gives grants (as a part of an assignment from the Swedish government), together with the Swedish National Agency for Housing and Energy and the Swedish Energy Agency, in total SEK 68 million 2016–2019 for design, preliminary studies and other planning that increases the use of cutting-edge technology and advanced system solutions in the urban context. The report's examples are buildings, facilities, technology and system solutions that could be the basis for applications to this programme, if they have not already existed.

    Describing spearhead examples and other types of good examples can contribute to achieving national environmental goals and the global Agenda 2030 goals by facilitating the spread of urban environmental solutions at the forefront that exists today, in Sweden and globally. Good results on sustainable innovations, new technology and new system solutions developed by companies, municipalities and other actors are the foundation for this.

    In this report, by spearhead examples we mean any technology, system solution or service that is currently implemented in practice (i.e. not just plans, concepts under development or research results) in Sweden or in other countries. Together, the examples should be based on or affect all aspects or variants of cutting-edge technologies and advanced system solutions.

    Cutting edge technologies

    With cutting edge technologies, the Swedish Environmental Protection Agency considers a new generation of advanced technologies with high environmental performance and a significant degree of innovation. Here, information technology (ICT), bio-, space- and nanotechnology have a special position, as they are broad technology areas that affect most areas of society. Sustainable urban development is identified as an important application for cutting edge technologies in the Environmental Protection Agency's Report Spetstekniker för miljömålen (Cutting edge technologies for environmental objectives) (2015).

    Advanced system solutions

    With advanced system solutions, the Swedish Environmental Protection Agency considers an integration of technical or other subsystems in a city so that significant synergies and environmental benefits are achieved. Advanced system solutions can create more efficient use of raw materials, water and energy, which is positive from both an economic perspective and environmental perspective.

    Advanced system solutions created by linking existing systems and technologies into more comprehensive and sustainable solutions for the city can also contribute to this. Resources can be exploited or reused in new contexts. This creates resource efficiency and an urban circular economy.

    In practice, this can take many different expressions and be designed at different system levels. Examples of system levels are the city, district, individual buildings and infrastructure. New sustainable solutions can be based on either existing technology or new technologies that are integrated and connected in new innovative ways. Local conditions and access to local resources are often crucial for designing and operating advanced system solutions.

    Many aspects of urban sustainability

    All aspects of the city's sustainability are meant to be illustrated by the chosen examples, such as innovative solutions and high quality environmental technology applications that reduce the use of environmentally and health hazardous substances, increase the use of renewable materials and renewable energy, and provide more efficient logistics in the construction process.

    Other areas are systems for resource efficiency and an urban circular economy, as well as solutions for an improved housing environment through reduced noise levels and better indoor environments. For the sustainable city it is also important to pay attention to how nature and ecosystem services can be used in innovative ways and provide technical and other benefits. An important exception in the selection of examples is that we do not include transport, mobility and supply of externally produced energy here. These are, of course, important aspects of sustainable cities - but have been excluded in this report in order not to make it too extensive.

    There are a variety of ways to categorize advanced examples for urban sustainability. In this report we have chosen not to take our starting point in any technology or system solution that provides an environmental or other form of sustainability. Instead, we have chosen to use the application areas in the city in a broad sense as the basis for categorization of the examples.

    Spearhead examples as a norm?

    The Swedish Environmental Protection Agency is of the opinion that, although these examples represent the front in terms of innovation and environmental aspects, they are not to be regarded as either regulatory or exhaustive in their respective areas.

    They are not regulatory or prescriptive in the sense that the Swedish Environmental Protection Agency believes that the individual examples should be normative for development, and necessarily are the absolutely most environmentally friendly, innovative or cost effective applications in their area. They are just a good example of what currently is possible and implemented in practice in Sweden or in other countries.

    Of course, they are not exhaustive in their respective areas. It is our hope that the content of this report can be further developed by updating with more spearhead examples that showcase solutions and system thinking of the cities, companies and other stakeholders at the forefront of urban sustainability development.

  • Rovdjursinventering, järv 20172017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Totalt hittades 137 järvföryngringar i Skandinavien, varav 97 av dessa återfanns i Sverige respektive 40 i Norge. Sammanfattningsvis har ett högre antal föryngringar hittats i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Dalarna, och Värmlands län, vilket motsvarar en ökning i sex av sju län i Sverige. Baserat på de antal föryngringar som hittats 2015–2017 beräknas den skandinaviska populationen 2017 till 846 vuxna järvar som är ett år eller äldre (95 % CI = 710–1067), varav cirka 522 (409-696) i Sverige vilket är oförändrat jämfört med fjolårets populationsuppskattning för Skandinavien som helhet. Den svenska delen visar på en ökning på 5 procent medan den norska delen av populationen tvärtemot visar på en minskning på 7 procent jämfört med 2016.

    Att jämföra inventeringsresultat från ett år till ett annat bör göras med försiktighet, eftersom inventeringen kan påverkas av flera olika faktorer, som till exempel bristen på spårsnö.

    Förändring i antalet järvar kan även påverkas av andra faktorer, såsom järvarnas benägenhet att stanna kvar i sina hemregioner samt att järvhonor som får ungar varierar mellan åren. Enstaka år kan en stor andel av de vuxna honorna få ungar medan det under andra år är en mindre andel som lyckas, andra viktiga faktorer som påverkar är födotillgång, ålderssammansättning, naturlig dödlighet samt effekten av olika former av jakt.

  • Research in support of Air Pollution Policies: Results from the first phase of the Swedish Clean Air and Climate Research programme Final report2017Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The overall objective of the Swedish Clean Air and Climate Research Programme (SCAC) financed by the Swedish Environment Protection Agency (SEPA) is “To develop and improve the scientific basis for air pollution policies on national and international scales”. The present report summarizes the key findings of the Phase 1 of the programme (November 2013 – March 2017).

    The program has been successful in generation new knowledge in several areas for direct importance for both national and international policy. The international part covers results to be implemented within the CLRTAP, the EU and the Arctic Council. Some of the key findings are listed below:

    • A Scandinavian version of the GAINS model was developed, by which it is possible to optimize costs for air pollution measures with respect to the main pollutants and SLCPs. (WP1)

    • The choice of climate metric shows surprisingly little impact on the relative cost effectiveness of SLCP abatement measures in Sweden, even if including variation in climate metric values for the SLCPs. (WP1)

    • Current and future needs for national emission projections and scenarios were analysed as well as roles and responsibilities in the present system. Based on the analysis needs for changes have been identified. (WP2)

    • Systematic sensitivity analysis could improve the understanding and quantification of projections and it was shown how sensitivity analyses in emission projections and scenarios could be undertaken, taking different objectives into account. (WP2)

    • High-resolution dispersion models were developed for the three urban domains Göteborg, Stockholm and Umeå with respect to the most important source categories of particle emissions; traffic exhaust, road

    traffic non-exhaust, residential wood combustion, shipping and other activities. (WP3)

    • A new methodology was developed to calculate highly resolved (time and space) ozone concentrations without the need to use advanced photochemical modelling. The method was used to assess impact of ozone on pregnancy outcomes. (WP3)

    • Exposure data for 1990–2011 on PM10, PM2.5 and BC for the three urban areas were applied to several cohorts, and dose response-functions were calculated for cardiovascular disease, lung function as well as pregnancy outcomes. The most consistent evidence for cardiovascular effects was observed for BC and stroke with a hazard ratio of 1.14 per μg m–3. For lung function, data from Gothenburg showed small but statistically significant reductions related to all three types of particles from road traffic. In a study in Stockholm it was also shown that exhaust particle exposure was associated with small birth weight; the odds ratio increase during the first trimester was 1.09 per 200 ng m–3. (WP3)

    • Model calculations show that emission changes in Europe affect Arctic climate. Model simulations indicate that the Arctic has warmed by 0.5 K since 1980’s due to sulphur emission reductions over Europe. Further, by 2050, a reduction of global aerosol emissions from fossil fuels could lead to a global and Arctic warming of 0.3 K and 0.8 K respectively, compared to 2005. (WP4)

    • The contribution from different sectors and pollutants to Arctic temperature change has been studied by using the RTP concept. However, analyses of robustness of the concept show less agreement for the Arctic, an issue to be further investigated. (WP4)

    • Future ozone impacts on human health and ecosystems will depend more on chronic exposure to medium rather than high peak concentrations. (WP4)

    • In order to evaluate ozone effects on tree growth and carbon sequestration, a database on annual stem growth has been established for Norway spruce, Scots pine and European beech at 25 different forest observation sites in southern part of Sweden. Statistical analysis of the data is presently ongoing. (WP4)

    • The present understanding of dynamic effects to ecosystems from nitrogen deposition was evaluated through an international workshop. (WP4)

  • Fördjupad analys av svensk klimatstatistik 20172017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sveriges utsläpp av växthusgaser fortsätter minskar – men snabbare takt behövs för att nå målen

    Utsläppen av växthusgaser inom Sveriges gränser (så kallade territoriella utsläpp)var 52,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2016. Jämfört med 2015 är det en minskning med 1,6 procent. Det sammantagna upptaget i skog och mark är fortsatt oförändrat på en hög nivå. de territoriella utsläppen har minskat med 26 procent mellan 1990 och 2016. Minskningstakten har i genomsnitt varit strax över 1 procent per år sedan 1990 och strax över 2 procent per år sedan 2005. För att nåklimatmålet om nettonollutsläpp år 2045 behöver en minskningstakt om i snitt 5–8procent per år uppnås. I målet omfattas både utsläppen inom EU:s handelssystem för utsläppsrätter och de utsläpp inom den icke-handlande sektorn som regleras nationellt.

    Utsläppen i den icke-handlande sektorn (de utsläpp som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter) var 32,6 miljoner ton år 2016. Jämfört med 2015 är det en minskning med 4,1 procent. Utsläppen var därmed cirka 30 procent lägre jämfört med 1990. Utsläppen ska enligt etappmålen minska med 40 procent, 63 procent och 75 procent jämfört med 1990 till 2020, 2030 respektive 2040. Utsläppen har minskat med omkring 2 procent per år i genomsnitt sedan 2005. För att nå etappmålen för 2030 och 2040 så behöver minskningstakten öka till i snitt 3–4,5 procent per år.

    Inrikes transporter (exkl. inrikes flyg som täcks av EU:s handelssystem för utsläppsrätter) står för hälften av utsläppen i den icke-handlande sektorn. Inrikes transporter har ett separat etappmål om att minska utsläppen med 30 procent till2030 jämfört med 2010. Utsläppen från inrikes transporter (exkl. inrikes flyg) hade minskat med 18 procent år 2016 jämfört med 2010. Jämfört med 2015 minskade utsläppen med 5,9 procent. Minskningen sedan 2010 motsvarar en genomsnittlig takt om 3 procent per år. För att nå etappmålet för sektorn så behöver minskningstakten öka till över 7 procent per år.

    Beslutade och planerade styrmedel kan bidra väsentligt till att snabba på minskningstakten men ytterligare åtgärder är nödvändiga för att nå klimatmålen (läs mer i Naturvårdsverket, 2017. Med de nya svenska klimatmålen i sikte).

    Biobränslen, effektiv energianvändning och växande tjänstesektor förklarar utvecklingen

    Utsläppsminskningarna i Sverige har skett parallellt med en stark ekonomisk tillväxt, med undantag för den globala ekonomiska krisen år 2009, samt en växande befolkning. Den huvudsakliga utsläppsminskningen har skett under de senaste 10 åren. I många fall har utsläppen minskat till följd av åtgärder och styrmedel som införts tidigare, såsom investeringar i infrastruktur för fjärrvärme och skatter på energi och koldioxidutsläpp.

    De största bidragen till utsläppsminskningarna sedan 1990 kommer från uppvärmning av bostäder och lokaler samt, under senare år, industrin. De främsta åtgärderna som har bidragit till detta är utbyggnaden av fjärrvärmenäten och den följande övergången från oljeeldade värmepannor till både el och fjärrvärme, samt hög användning av biobränslen inom industrin. Effektivare bilar och ökad användning av biobränslen har bidragit till minskade utsläppen från inrikes transporter. Även inom el- och fjärrvärmeproduktion har ökad användning av biobränslen bidragit till minskade utsläpp tillsammans med ökad förbränning av avfall. Utsläppen från avfallsbehandling har minskat till följd av mindre deponering. Den ökade användningen av biobränslen har kunnat ske utan att påverka det sammantagna upptaget av koldioxid på skogsmark, som ligger på samma nivå 2016 som 1990.

    En dekomponeringsanalys för 2008–2015 visar att olika faktorer påverkarutsläppen på olika vis. Den starka ekonomiska tillväxten har haft en ökande effekt på utsläppen medan andra faktorer har haft en minskande effekt. Det största bidraget till utsläppsminskningen under perioden uppskattas ha varit övergången från fossila bränslen till biobränslen (inom exempelvis pappers- och massaindustrin samt inom el- och fjärrvärmeproduktionen).

    Det näst största bidraget kommer från en växande tjänstesektor inom den svenska ekonomin. De huvudsakliga bidragen till utsläppsminskningen har skett under de senaste 10 åren. I många fall har utsläppen minskat till följd av åtgärder och styrmedel som införts tidigare, såsom investeringar i infrastruktur för fjärrvärme och skatter på energi och koldioxidutsläpp.

    Under perioden har den ekonomiska tillväxten stagnerat inom tillverkningsindustrin, som i många fall är förknippad med hög utsläppsintensitet. Samtidigt har den ekonomiska tillväxten inom tjänster varit stark och sammantaget har det lett till en förändrad struktur av den svenska ekonomin. Även en effektivare användning av energi uppskattas ha bidragit.

    Utsläpp till följd av svensk konsumtion fortsatt höga

    Ett kompletterande sätt att mäta Sveriges utsläpp är att utgå ifrån Sveriges konsumtion av varor och tjänster oavsett produktionsland. De konsumtionsbaserade utsläppen har varierat något mellan åren, med en genomsnittlig nivå på omkring 100 miljoner ton. De konsumtionsbaserade utsläppen 2015 var cirka 11 ton per person, att jämföra med 5,3 ton per person räknat på de territoriella utsläppen. För att uppnå generationsmålet och Parisavtalets mål behöver de globala utsläppen ner till så långt under två ton per person och år som möjligt till 2050 (UN Environment (UNEP), 2017. The Emissions Gap Report 2017).

    Fördelningen mellan utsläpp som skett inhemskt och i andra länder har dock förändrats över tid. De inhemska utsläppen till följd av svensk konsumtion har minskat med omkring 30 procent sedan 1993. En stor del av utsläppsminskningen har skett i sektorer som inte påverkas av import, såsom uppvärmning och avfallshantering. Utsläppen i andra länder till följd av import för svensk konsumtion har ökat med omkring 50 procent sedan 1993.

    Utsläpp som förknippas med svensk konsumtion men som sker i andra länder är baserade på en förenklad ekonomisk modell vilket gör uppskattningarna osäkra. Beräkningarna riskerar att felskatta utsläppen för produkter och tjänster vars utsläpp inte styrs av ett lands utsläppsintensitet såsom kött, material med stora processutsläpp samt flygresor. Därför bör trender och absoluta nivåer av utsläpp i andra länder tolkas med försiktighet.

    Olika sätt att beräkna utsläppen från utrikes transporter – men utsläppen ökar

    De utsläpp som utrikes transporter via sjöfart och flyg ger upphov till omfattas inte av nationella klimatmål eller internationella klimatåtaganden.

    Utsläpp från internationell bunkring motsvarar de utsläpp som fartyg och flygplan som har tankat i Sverige släpper ut på väg till en destination utanför Sveriges gränser. Dessa utsläpp var 9,4 miljoner ton 2016 vilket är 160 procent högre 2016 jämfört med 1990 men följer inte trenden i det utrikes transportarbetet utan avspeglar snarare hur marknaden för sjöfartsbränslen utvecklats i Östersjön och Nordsjön. Den internationella bunkringen är alltså inte ett mått som går att använda för att följa utsläppsutveckling från de svenska gods- och persontransporter som görs internationellt.

    Kompletterande indikatorer visar att klimatpåverkan från utrikes personflyg är omkring 11 miljoner ton, baserat på antalet flygresor samt resvaneundersökningar (Kamb et al., 2016. Klimatpåverkan från svenska befolkningens internationella flygresor). Det motsvarar hela den svenska personbilstrafikens utsläpp, och kan sättas i relation till de 2 miljoner ton som internationell bunkring av flygbränsle ger upphov till.

  • Alopaeus, Tea
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency.
    Boström, Björn
    Swedish Environmental Protection Agency.
    Björsell, Mats
    Swedish Environmental Protection Agency.
    Boije, Martin
    Swedish Environmental Protection Agency.
    Dickinson, Joanna
    Swedish Environmental Protection Agency.
    Henning, Dag
    Swedish Environmental Protection Agency.
    Engström Stenson, Daniel
    Swedish Environmental Protection Agency.
    Jernbäcker, Eva
    Swedish Environmental Protection Agency.
    Morel, Julien
    Swedish Environmental Protection Agency.
    Münnich Vass, Miriam
    Swedish Environmental Protection Agency.
    Stigzelius, Karl-Anders
    Swedish Environmental Protection Agency.
    Svensson, Ulrika
    Swedish Environmental Protection Agency.
    Wollin, Per
    Swedish Environmental Protection Agency.
    Med de nya svenska klimatmålen i sikte: Gapanalys samt strategier och förutsättningar för att nå etappmålen 2030 med utblick mot 20452017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under våren 2017 presenterade Naturvårdsverket scenarier för hur växthusgasutsläppen i Sverige skulle kunna utvecklas till 2035. Sedan Naturvårdsverket presenterade scenarierna har ett nytt klimatpolitiskt ramverk för Sverige beslutats av riksdagen med nya klimatmål till 2030, 2040 och 2045. Regeringen har även presenterat ett antal nya styrmedel i budgetpropositionen.

    Naturvårdsverket ska inom miljömålssystemet löpande och strategiskt analysera och utvärdera styrmedel och åtgärder. Naturvårdsverket har mellan maj och november 2017 gjort en första uppföljning mot de nya klimatmålen. I denna rapport presenteras hur beslutade och planerade styrmedel kan komma att falla ut givet olika antagande. En översiktlig analys av styrmedel görs också.

    Arbetsgruppens sammansättning har varierat över tid. Sammantaget har följande personer på Naturvårdsverket deltagit i arbetsgruppen: Tea Alopaeus (projektledare), Björn Boström, Mats Björsell, Martin Boije, Joanna Dickinson, Dag Henning, Daniel Engström Stenson, Eva Jernbäcker (projektledare till september), Julien Morel, Miriam Münnich Vass, Karl-Anders Stigzelius, Ulrika Svensson, Per Wollin.

    Stockholm 29 november 2017

    Björn Risinger

    Generaldirektör

  • Staafjord, Tomas
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västerbotten.
    Henriksson, Stefan
    Swedish Environmental Protection Agency.
    Skötselplan för Björnlandets nationalpark2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Bjornlandets nationalpark bildades 1991 och utvidgades 2017. Utvidgningen som innebar att nationalparken blev ungefar dubbelt sa stor, omfattade skogsomraden bade oster, soder och vaster om den ursprungliga nationalparken. Bjornlandets nationalpark utgor numera ett storre bergsmassiv med en dramatisk dalgang i mitten.

    Bjornlandet gor skal for att kallas 1000-araskogen. Nationalparkens skogar har strukturer och en brandhistoria som ger en sallsynt inblick i hur skogarna kunde se ut i norra Sveriges inland fore skogsbrukets tid. Den nya skotselplanen innebar att brand ater infors i nagra omraden i delar av nationalparken.

    Stora satsningar har gjorts pa friluftslivet med upprustning av den befintliga entren vid Angsjon och ytterligare en entre i den utvidgade delen i Haggsjo. Ett omfattande ledsystem har byggts upp som tillsammans med tva overnattningskojor gor Bjornlandet till ett fantastiskt besoksmal med mojlighet att uppleva ett spannande och omvaxlande skogslandskap.

    Enligt nationalparksforordningen ska nationalparker vardas och forvaltas i enlighet med de syften for vilka de har bildats. Nationalparkens syfte och foreskrifter ar styrande for forvaltningen. Skotselplanen anger narmare hur nationalparken ska vardas och forvaltas. Skotselplanen ar forvaltningens verktyg for att lyckas med sitt uppdrag att forvalta ett av Sveriges finaste naturomraden, en av Sveriges nationalparker.

    Arbetet med att ta fram denna skotselplan har pagatt parallellt med utvidgningsprocessen. Tomas Staafjord, Lansstyrelsen i Vasterbotten och Stefan Henriksson, Naturvardsverket, har haft huvudansvaret for framtagandet av skotselplanen.

  • Sabelström, Helena
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency.
    Boberg, Pelle
    Swedish Environmental Protection Agency.
    Genberg, Johan
    Swedish Environmental Protection Agency.
    Klintwall, Lars
    Kyrklund, Titus
    Swedish Environmental Protection Agency.
    Luft & miljö 2017 Barns hälsa2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Barn ar sarskilt utsatta for luftfororeningar, dels genom sin fysik, men aven genom sina dagliga rorelsemonster. Manga barn vaxer idag upp i miljoer dar dalig luftkvalitet kan paverka deras framtida halsa. For att vi ska kunna skapa en luftmiljo som ar bra for barns halsoutveckling, behover vi tanka pa hur vi utformar stader och narmiljo och vi behover kunskap om hur barn paverkas av den luftkvalitet som omger dem. Idag behover vi aven ta hansyn till de konsekvenser som klimatforandringarna for med sig och som paverkar barns fysiska och psykiska halsa.

    Overvakning av luftkvalitet ar viktig i bade tatorten och pa landsbygden for att vi ska kunna folja hur halterna av luftfororeningar utvecklas, bade over tid och hur de varierar i olika miljoer. Forskare kombinerar uppgifter om barns halsa med luftkvalitetsdata vid relevanta platser och kan pa sa vis se vilken paverkan luftfororeningarna har.

    Den har skriften har tagits fram inom ramen for Naturvardsverkets arbete med nationell miljoovervakning, och ar fylld med innehall dels av dem som utfor overvakningen, men aven av forskare vid universitet och hogskolor, myndigheter och andra aktorer. Skriften ar tankt att vara ett inspirationsdokument for handlaggare pa kommuner och lansstyrelser som arbetar med miljo- och planeringsfragor med koppling till barn och deras halsa samt for politiker. Med ett barnperspektiv vid planering och beslut hoppas vi att samhallet banar vagen for en framtid med battre luft for alla.

    Lat er inspireras och verka for en battre luftmiljo for barn!

  • Zamaratskaia, Galia
    et al.
    Lignell, Sanna
    Bjermo, Helena
    Contaminants in blood and urine from adolescents in Sweden: Results from the national dietary survey Riksmaten Adolescents 2016–17 2020Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Dietary and biomonitoring data constitute an important scientific basis for risk and benefit assessments as well as for the development of risk management measures such as dietary advice, control programmes and food regulations. The present report summarises the results from biomonitoring of contaminants in blood and urine from participants in the dietary survey Riksmaten ungdom 2016–17 (Riksmaten Adolescents 2016–17).

    Riksmaten Adolescents 2016–17 is a nationally representative, cross-sectional, school-based dietary survey of children and adolescents in grades 5 and 8, and high school grade 2 (approximately 1112, 1415 and 1718 years of age). Representative schools across Sweden were invited to take part in the study. At the participating schools, all students in one or two classes were invited. The study population of the present report was a subgroup of Riksmaten Adolescents 2016–17, from whom blood and urine were collected. Adolescents were recruited from schools between September 2016 and May 2017. Sixty-two (24%) of the 259 schools invited for blood and urine sampling participated. At these schools, 1,305 of the 2,377 invited students participated. Complete dietary information and valid blood and urine samples were available from 1,105 students (46%) and these were included in the analyses in this report. Fifty-six percent of the participants were girls. The distribution of participants between grades were as follows; grade 5: 30%, grade 8: 37%, and high school grade 2: 32%. The participating schools were distributed across Sweden’s seven Divisions of Occupational and Environmental Medicine (Gothenburg, Linköping, Lund, Stockholm, Umeå, Uppsala, and Örebro regions).

    A wide range of contaminants were investigated in the collected blood and urine samples: substances the use of which has been restricted or banned but which continue to persist in the environment; substances that continue to be legally produced and used; and naturally occurring toxic metals and trace elements. The analysed substance groups included chlorinated and brominated persistent organic pollutants, per- and polyfluoroalkyl substances (PFAS), metals and metalloids, phthalate metabolites and phenolic substances (e.g. bisphenols and metabolites of some pesticides).

    The chlorinated persistent organic pollutant with the highest concentration in serum was the DDT metabolite DDE, followed by PCB-153, hexachlorobenzene (HCB), PCB-138 and PCB-180. These three PCBs accounted for 70% of the total body burden of PCBs. Boys had higher serum concentrations of most chlorinated persistent organic pollutants than girls. Concentrations of DDE and some of the PCBs were higher in older age groups.

    PFOS and PFOA were the PFAS detected in the highest concentrations in serum. The highest concentrations of PFAS were found in individuals from Ronneby municipality (region Lund) where previously the drinking water has been contaminated with these compounds. Higher concentrations of PFNA, PFHxS and PFOS were observed in boys than girls.

    Almost all participants had detectable concentrations of cadmium, mercury, lead, chromium, manganese, cobalt and nickel in whole blood. Aluminium was detected in serum from half of the participants. Higher concentrations of mercury and lead were observed in boys than girls whereas blood concentrations of cadmium were higher in girls than boys.

    Urinary arsenic was measured in a subsample of 123 participants. All participants had quantifiable urinary levels of inorganic arsenic or at least one of its two analysed metabolites (monomethylarsonic acid and dimethylarsinic acid). The highest concentration was observed for dimethylarsinic acid. Boys had higher urine concentrations of total arsenic than girls.

    A number of phthalate metabolites and phenolic substances were analysed in urine from the participants. Almost all samples (94100%) had measurable concentrations of phthalate metabolites and metabolites of the alternative plasticizer DiNCH. Of the phthalate metabolites, the highest concentrations were observed for mono-butyl phthalate (MnBP), followed by monoethyl phthalate (MEP). The phenolic substances detected in most samples (>90%) were bisphenol A and S, diphenyl phosphate (DPP, metabolite of a phosphorus-based flame retardant), trichloropyridinol (metabolite of the insecticide chlorpyrifos) and 3-phenoxybenzoic acid (metabolite of pyrethroids, a group of pesticides). Triclosan was detected in 81% of the samples. Concentrations of phthalate metabolites, DPP and bisphenol S were higher in girls than in boys. All the metabolites and phenolic substances analysed in urine are rapidly metabolised and excreted from the body. The detection of these substances thus suggests continuous exposure.

    In summary, contaminants from all investigated substance groups (i.e. chlorinated persistent organic pollutants, PFAS, metals and metalloids, and phthalates and phenolic compounds) could be quantified in samples from most participants in Riksmaten Adolescents 2016–17. However, the levels were generally comparable to levels found in other studies and within the expected ranges. Despite the heterogeneity of the study population, which represented a mix of individuals at different pubertal stages and growth phases, we found some gender- and age-related differences in contaminant concentrations. This suggests that there may be differences in exposure, uptake and/or elimination between genders and age groups.

    Full risk assessments of the observed concentrations were beyond the scope of this report. However, for some PCBs, PFOS, PFOA, mercury, lead, some phthalate and DiNCH metabolites, bisphenol A and triclosan, concentrations in the human body have been proposed below which it is unlikely that these contaminants cause adverse health effects. Our results show that, based on current knowledge, the levels of these contaminants in most Swedish adolescents are not a health concern. However, some participants exhibited a higher exposure to PFOS or lead. This was especially pronounced for lead, where 7% and 13% of the participants had blood concentrations above the EFSA reference points for increased risk of chronic kidney disease in adults and developmental neurotoxicity in small children, respectively. This underlines the importance of further reducing lead exposure from all sources, not only food. Moreover, we cannot exclude that there are Swedish populations with a higher exposure to contaminants than the populations covered by Riksmaten Adolescents 2016–17.

    There were substantial individual variations in the levels of the investigated contaminants among Swedish adolescents. For risk assessment and risk management purposes, it is important to explore possible causes of this variation. Therefore, the Swedish Food Agency will continue to evaluate data from Riksmaten Adolescents 2016–17 through further studies on the association between contaminant levels and factors such as diet, sociodemographics and lifestyle. 12

  • Miaz, Luc T
    et al.
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Plassmann, Merle M
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Gyllenhammar, Irina
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Bignert, Anders
    Sandblom, Oskar
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Lignell, Sanna
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Glynn, Anders
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Benskin, Jonathan P
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Temporal trends of suspect and target per/polyfluoroalkyl substances (PFASs), Extractable organic fluorine (EOF) and total fluorine (TF) in pooled serum from first-time mothers in Uppsala 1996-20172020Report (Other academic)
    Abstract [en]

    A combined method for quantitative, suspect, and non-target screening of per- and polyfluoroalkyl substances (PFASs) was developed using ultra-high pressure liquid chromatography-ultra-high resolution (Orbitrap) mass spectrometry. The method was applied together with measurements of total- and extractable organofluorine (TF and EOF, respectively), to pooled serum samples from 1996–2017 from first-time mothers living in the county of Uppsala, Sweden, some of which were exposed to drinking water contaminated with perfluorohexane sulfonate (PFHxS) and other PFASs until mid-2012. Declining trends were observed for all target PFASs as well as TF, with homologue-dependent differences in year of onset of decline. Only 33% of samples displayed detectable EOF, and amongst these samples the percentage of EOF explained by target PFASs declined significantly (−3.5% per year) over the entire study period. This finding corroborates prior observations in Germany after the year 2000, and may reflect increasing exposure to novel PFASs which have not yet been identified. Non-target time trend screening revealed 3 unidentified features with time trends matching PFHxS (Spearman’s ρ > 0.5). These features require further investigation, but may represent contaminants which co-occurred with PFHxS in the contaminated drinking water.

  • Edlund, Jonas
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Östergötland. Litoralis Natur AB.
    Siljeholm, Eva
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Östergötland. Zostera.
    Marin miljöövervakning av vegetationsklädda havsbottnar i Östergötlands skärgård 20192019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten redovisar resultaten från transektinventeringar av undervattensvegetation på bottnar iÖstergötland skärgård sensommaren 2019. Inventeringen utgör det trettonde året i det regionalamiljöövervakningsprogrammet för grunda vegetationsklädda havsbottnar och har utförts av JonasEdlund (Litoralis Natur AB) och Eva Siljeholm (Zostera) på uppdrag av Länsstyrelsen Östergötland. Arbetet har finansierats av Länsstyrelsen med stöd av Motala ströms vattenvårdsförbund ochNorrköpings kommun.

    Övervakningsprogrammet består av elva stationer. Varje station utgörs i sin tur av tre transekter.Under 2019 inventerades tre stationer, det vill säga nio transekter. En av stationerna är referens sombesöks årligen medan övriga inventeras vart tredje år. Följande stationer inventerades detta år:

    • Bosöfjärden
    • Hesselöfjärden (referens)
    • Kvädöfjärden

    Inventeringen följer den nationella metoden för miljöövervakning av undervattensvegetation påostkustens grunda bottnar. Metoden innebär att transekterna dykinventeras från den djupastepunkten upp till ytan vid strandkanten.

    För varje station har ekologisk status beräknats. Klassningen bygger på djuputbredningen hos ettantal referensarter, i första hand blåstång, ishavstofs, kräkel och rödblad. Utifrån de största djupenarterna hittas på inom respektive transekt beräknas ett EK-värde, varifrån stationens ekologiskastatus bestäms.

    Resultaten visar att stationerna Bosöfjärden, Hesselöfjärden och Kvädöfjärden har en hög ekologiskstatus avseende makrofyter. Detta bekräftar bilden från tidigare år med ett generellt sett gotttillstånd inom de vegetationsklädda hårdbottnarna i skärgårdsområdet. Mindre förändringar av EKvärdethar skett inom samtliga stationer, men samtliga bibehåller tidigare statusklassning.

  • Wengström, Niklas
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västra Götalands län. Executive, Företag, EnviroPlanning AB.
    Gudmundson, Amanda
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västra Götalands län. Executive, Företag, EnviroPlanning AB.
    Andersson, Johan
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västra Götalands län. Executive, Företag, EnviroPlanning AB.
    Flodpärlmusslans status i Västra Götalands län: Inventering av 12 musselvattendrag 20192020Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under sommaren 2019 har EnviroPlanning och Sportfiskarna, på uppdrag av Länsstyrelsen Västra Götalands län, inventerat flodpärlmussla i Bratteforsån, Gärebäcken, Hedån, Kolarebäcken, Kullabäcken, Lysjöån, Nordsjöbäcken (Önnarp), Roasjöbäcken, Solbergsån, Teåkersälven, Tidan mellan Strängseredssjön och Jogen och sträckan mellan Vållern och Brängen. Syftet med övervakningen är att följa status och trender för de ingående vattendragen med avseende på flodpärlmussla och jämföra resultaten med tidigare inventeringar.

  • Fredriksson, Felicia
    et al.
    Executive, Universitet, Örebro universitet.
    Eriksson, Ulrika
    Executive, Universitet, Örebro universitet.
    Kärrman, Anna
    Executive, Universitet, Örebro universitet.
    Yeung, Leo
    Executive, Universitet, Örebro universitet.
    A Pilot Study of the Fluorinated Ingredient of Scotchgard Products and Their Levels in WWTP Sludge and Landfill Leachate from Sweden2020Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This study performed by Örebro University on behalf of the Swedish Environmental Agency aims at assessing the occurrence and levels of the newly identified side-chain fluorinated polymers from an environmental perspective. The aims of present study are 1) to develop instrumental and extraction methods to measure the active ingredient of two Scotchgard products (two side-chain fluorinated polymers, hereafter referred to as Pre-2002 and Post-2002) in sludge and leachate samples from Swedish wastewater treatment plants and landfills; 2) to evaluate if Pre-2002 and Post-2002 may be responsible for the unidentified organofluorine in the sludge samples from our previous screening study reporting extractable organofluorine (EOF); and 3) to conduct a mass balance analysis on EOF and sum of 93 per- and polyfluoroalkyl substances (PFAS) including Pre-2002 and Post-2002 in the sludge and landfill leachate samples to assess the levels of unidentified EOF that potentially are other polymeric or non-polymeric PFAS.

    Levels of Pre-2002 and Post-2002 and EOF are reported for sludge samples from four wastewater treatment plants (Bergkvara in Torsås, Gässlösa in Borås, Henriksdal in Stockholm, and Öhn in Umeå) collected in 2015, and leachate samples from three different landfills (Atleverket in Örebro, Hässleholm Kretsloppscenter in Hässleholm, and Flishult in Vetlanda). Sludge samples from Gässlösa wastewater treatment plant collected between 2004 and 2016 (excluding 2005 and 2006) were analyzed to assess any temporal trends of the two side-chain fluorinated polymers (Pre-2002 and Post-2002). The present investigation reported levels of both Pre-2002 and Post-2002 in all sludge samples (158-2618 ng/g d.w.). Levels of Pre-2002 were always higher than those of Post-2002 in the same samples. A declining trend was observed for Pre-2002 in sludge samples from Gässlösa but no clear trend was noted for Post-2002. The concentrations of the Pre-2002 and Post-2002 in sludge were higher than the sum of 83 PFAS analyzed in the previous screening study. No relationship between number of people that the wastewater treatment plants served and the concentrations of EOF and Pre-2002 and Post-2002 could be observed. The concentrations of both EOF and Pre-2002 and Post-2002 seem to be more related to the types of industry located in that area. Only three of the five leachate samples showed detectable levels of Pre-2002. Post-2002 was not detected in any of the landfill leachates. The low levels could be due to that both compounds are strongly sorbed to particles, which indicates the fate and distribution of these compounds. For both the sludge and leachate samples, the quantified levels of Pre-2002 and Post-2002 only contributed to a minor part of the EOF. A high proportion of unknown EOF still remains and may be related to other polymeric or non-polar PFAS.

  • Willén, Eva
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Har du något förbjudet som simmar eller växer i din trädgårdsdamm?: Information om hur du hjälper till att stoppa introduktion och spridning av invasiva främmande dammväxter.2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Trädgårdsdammen kan vara ett fantastiskt fint inslag i en trädgård, men den kan också vara inkörsporten för invasiva främmande växter som inte växer som vi tänkt oss utan istället sprider sig och skapar problem.

    Tyvärr begränsas problemen inte bara till dammen för de här växterna sprids lätt till naturen där de kan ställa till med stor skada.

    En sjö med stor artrikedom kan snabbt växa igen och domineras av den snabbväxande inkräktaren. Går det så långt påverkar det också vår möjlighet att bada, fiska eller åka båt i sjön.

  • Ekström, Olof
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency.
    Sundin, Jörgen
    Swedish Environmental Protection Agency.
    Lindahl, Helene
    Swedish Environmental Protection Agency.
    Förutsättningar för prövningar och tillsyn i Natura 2000-områden: Handbok 2017:12017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Natura 2000 heter det nätverk av områden som alla EU: s medlemsstater skabidra till att skapa enligt två EU-direktiv, art- och habitatdirektivet1respektivefågeldirektivet.2Direktiven är bindande för medlemsstaterna. Syftet meddirektiven är att bidra till bevarandet av den biologiska mångfalden inom gemenskapen genom att alla länderna behöver ta ett ansvar för att säkra sin del av det gemensamma arv som naturen är. Precis som när det gäller luftföroreningar känner fåglar, skogar och annan biologisk mångfald inga gränser mellan länder. För att säkra detta måste därför alla bidra.

    I bilagor till ovanstående direktiv listas de arter och naturtyper för vilka områden ska pekas ut. Delar av urvalet kan anses ha lägre relevans för svenska förhållanden, men då ska man betänka att detta är till stor del ett mellaneuropeiskt perspektiv på vad som är skyddsvärt. Det beror på att båda direktiven beslutades före det svenska medlemskapet i EU. En del för Sverige vanliga naturtyper och arter är nästan helt borta i Centraleuropa. Här har Sverige ett ansvar. Detta kan ses som ett steg mot ett globalt perspektiv på vad som är skyddsvärt.

    Urvalet av områden ska ske på vetenskapliga grunder. Alla områden som innehåller arterna eller naturtyperna i direktiven behöver inte finnas med i nätverket, men tillräckligt mycket för att säkra deras långsiktiga existens. Detta har avgjorts vid speciella utvärderingsmöten.

    Det räcker dock inte med att peka ut områden. Medlemsländerna måste också arbeta för att naturtyperna och arterna har gynnsam bevarandestatus, dvs. att de finns kvar i en långsiktigt hållbar omfattning genom att vidta bevarandeåtgärder. Hur medlemsstaterna gör detta avgör de själva. Allt från nationalparker till olika slags avtal utgör möjliga bevarandeåtgärder. Viktigt är också att områdena sköts för att nå bevarandemålen. Alla bevarandeåtgärder samt statusen för arterna och naturtyperna ska sedan följas upp. Medlemsländerna ska rapportera resultatet av denna uppföljning till Kommissionen vart sjätte år.

    Alla av regeringen beslutade Natura 2000 områden har status av riksintresse enligt 4 kap. miljöbalken vilket får betydelse för beslut om användning av mark- och vatten som påverkar Natura 2000-områden på ett betydande sätt.

    Alla åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område kräver ett särskilt Natura 2000-tillstånd. Till en sådan ansökan ska det finnas en miljökonsekvensbeskrivning. Tillstånd får endast lämnas om skada eller betydande störning inte uppkommer i en bedömning av åtgärdentillsammans med andra pågående eller planerade åtgärder. Under särskilda förutsättningar kan regeringen lämna sin tillåtelse till att tillstånd lämnas trots en bedömning om att åtgärden medför skada/betydande störning.

    Även redan pågående verksamheter kan behöva åtgärdas om de kan innebära försämring eller betydande störning i ett Natura 2000-område.

    Natura 2000 har hittills bidragit till att lyfta upp naturvårdsfrågorna på den politiska agendan och säkert också bidragit till ökade anslag för skydd och skötsel av natur. Det är viktigt att använda det redskap Natura 2000 innebär till att säkra en viktig del av vår biologiska mångfald vilket bidrar till att nå både de svenska och internationella miljömålen.