Publications
12 1 - 50 of 67
rss atomLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
  • Hahn, Niklas
    et al.
    Brockmann Geomatics.
    Wester, Kjell
    Brockmann Geomatics.
    Satellibaserad övervakning av våtmarker: Slutrapport södra Sverige2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    En satellitbaserad metodik för att identifiera snabba vegetationsförändringar i våtmarker har använts för att hitta områden med förändringsindikation. Undersökningsområdet, södra Sverige, består av Blekinge, Hallands, Jönköpings, Kronobergs och Skåne län. Projektet drivs inom ramen för den nationella miljöövervakningen och genomförs enligt ett löpande schema över landet fördelat på olika undersökningsområden.

    Under perioden 2016-2017 utfördes "Satellitbaserad övervakning av våtmarker" i södra Sverige. Den satellitbaserade övervakningen är utformad för att upptäcka markanvändningsrelaterade förändringar i öppna myrar i form av ökad biomassa/igenväxning. Till förändringsanalysen för en tidsperiod används två set av satellitdata, ett från en äldre tidpunkt "1999" och ett från en senare tidpunkt "2009" (satellitdata främst från 2009 men även från 2007 och 2010).

    Förändrade områden delas in i två förändringsklasser; potentiell och säker förändringsindikation med en minsta karteringsenhet på 0,5 ha. Förändringsklasserna ger en direkt indikation på styrkan och omfattningen av förändringen. Förändringsklassningen redovisas även som förändringskartor: andel säker förändringsindikation per analyserad öppen myr presenterade inom olika områdes- eller regionsindelningar. Exempel på intressanta områdesindelningar som redovisas är indexrutor 10km och delavrinningsområden.

    Undersökningsområdet, d.v.s. "Öppen myr" -mask, omfattar totalt ca 113 300 ha. Det analyserbara området, d.v.s. undersökningsområdet med undantag för moln mm, motsvarar ca 96 % av det totala undersökningsområdet. Av det analyserbara området visade 1 310 ha (1,19 %) säker förändringsindikation och 701 ha (0,64 %) potentiell förändringsindikation vilket är i paritet med övriga län i södra Sverige. Förändringarna är inte jämt fördelade inom länsgruppen. Utvärderingen, som utfördes med hjälp av flygbildstolkning och fältbesök, visar att överensstämmelsen för de 141 slumpmässigt valda förändringsindikations-ytorna ligger minst på 65 % och max på 83 %. Motsvarande överensstämmelse för de 39 slumpmässigt valda referensytorna ligger minst på 74 % och max på 84 %.

  • Haglund, Peter
    et al.
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Veenaas, Cathrin
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Non-target screening and digital archiving of abiotic samples2019Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This report describes the results of a doctoral project at Umeå University, which has been initiated and funded by the Swedish Environmental Protection Agency. Within this project, innovative methods were developed to create and use digital archives for environmental samples, such as biological tissue, sediment and sludge. Digital archives differ from traditional environmental specimen banks by the fact that results from analysis of environmental samples are digitally frozen, instead of physical samples being stored in freezers.To test this new concept, new methods were developed for extensive chemical analysis of sludge from sewage treatment plants. Sewage sludge is interesting because it can provide an integrated picture of which chemicals are used in society. It is also e.g. used for the fertilization of arable land, which can lead to release of hazardous chemicals to the environment and subsequent exposure of various organisms, including humans.The newly developed methods enable analysis and subsequent identification of environmental contaminants with widely differing chemical properties. They include non-destructive sample preparation and comprehensive analysis of sewage sludge with gas chromatography (GC) or liquid chromatography (LC) coupled to high resolution mass spectrometry. For the preparation of samples for GC analysis, two methods were developed for extraction of contaminants and elimination of potentially interfering substances, for example fat and humus. In addition, extraction techniques for LC analysis were optimized. By supplementing the two methods for GC analysis with one for LC analysis, environmental pollutants with varying stability, size and polarity can be analysed. It was also developed a robust retention index system for two-dimensional gas chromatography (GC × GC) based on relative retentions versus polyethylene glycols (retention indices), as well as methods for calculating retention times and indices. Best results were achieved with a multivariate prediction method using molecular descriptors. Together, these tools facilitate identification of new potential environmental pollutants.Time trend analysis was used to prioritize among the detected contaminants, for example, to find contaminants that increase over time. Thousands of contaminants with statistically significant time trends were discovered and hundreds of them could be given a preliminary identity. Contaminants with greatly increasing trends included, for example, chemicals with UV absorbing properties used in sunscreens. Finally, the present status and prospects for future use of digital archives are presented. Appropriate digital archiving routines are discussed, and recommendations are made for each step, from sample collection, through instrument analysis to data storage. It is likely that, in the near future, digital archives can partially or completely replace environmental sample banks in environmental pollutant studies and thus avoid problems such as limited access to materials, degradation or contamination during storage.

  • Vesslén, Göran
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Inventering av bombmurkla (Sarcosoma globosum) i Gävleborgs län 2009-20172019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Bombmurkla (Sarcosoma globosum) klassas som sårbar (VU) i den nationella rödlistan.Den omfattas av ett åtgärdsprogram framtaget av Naturvårdsverket och sompågick mellan 2010–2014. Inom ramen för detta åtgärdsprogram har arten inventeratsoch övervakats av Länsstyrelsen Gävleborg i Gävleborgs län.Bombmurkla är en skålsvamp med fruktkroppar som är chokladbruna med en mattoch sammetslik luden utsida, cirka 5–10 cm breda, unga exemplar är klotrunda. Påfruktkroppens ovansida finns en skålformig, svartbrun, glänsande disk där det fertilaskiktet med sporer bildas. Fruktkropparna är fyllda med en gråvit och geléartadvätska. Denna vätska används som en vattenreservoar mot uttorkning då svampenutvecklas mycket långsamt till ett moget stadium. Fruktkropparna påträffas direktefter snösmältningen under våren, april-maj. Svampen utnyttjar vattnet från snösmältningenför sin tillväxt, fruktkroppen börjar bildas under snön.Bombmurklan påträffas i näringsrika granskogar där gran förekommit kontinuerligtunder lång tid. Sverige är idag det land som har flest kända växtplatser och lokalermed bombmurkla i världen. Bombmurklan beräknas ha minskat med över 30% i landetöver de senaste 50 åren, huvudsakligen på grund av slutavverkning av äldre skogar.Under de senaste 20 åren har svampen eftersöks noggrant och detta har bidragittill att idag känner man till ett stort antal lokaler. Då man skrev åtgärdsprogrammetberäknade man att det fanns drygt 200 kända och aktuella lokaler i Sverige. Bombmurklanär den svamp som blivit skyddad med flest naturreservat och biotopskyddsområden.Ändå är de flesta lokalerna idag oskyddade och dessa hotas fortfarandeav skogsavverkning eller exploatering. På många av dessa platser har skogen nåttstadiet för slutavverkning och riskeras att försvinna. Svampen verkar inte överlevaen slutavverkning och återfynd i den nyanlagda och uppväxande skogen förekommernormalt inte.Kunskapen om Gävleborgs läns lokaler med bombmurkla har främst varit koncentrerattill Mellanljusnan. Här har flera lokaler och växtplatser inrapporterats. Tyvärr harflera av de äldre lägesanvisningarna varit otillräckliga för att peka ut växtplatserna,detta kan försvåra arbetet med att skydda lokalerna. Ett av inventeringens mål varatt få noggrannare lägesanvisningar på växtplatserna. Vidare var målet att de äldrelokalerna i Bollnäs och Ovanåkers kommun skulle beskrivas, samt att se över omdessa fanns kvar. Inventeringen visade att bombmurklan finns kvar på samtliga sentidigare kända lokaler i länet. 2016 hittades en ny lokal i Hudiksvalls kommun.

  • Haglund, Peter
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Miljöövervakning av utgående vatten & slam från svenska avloppsreningsverk: Resultat från år 2016-2017och en sammanfattning av slamresultaten för åren 2004-20172019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Förekomsten av organiska substanser i utgående vatten (fr.o.m. 2011) och/eller slam från nio svenska avloppsreningsverk (ARV); Stockholm (Henriksdal), Göteborg (Ryaverket), Umeå (Ön), Borås (Gässlösa), Eslöv (Ellinge), Alingsås (Nolhaga), Bollebygd, Borlänge och Bergkvara (Torsås) har undersökts. Följande ämnen/ämnesgrupper har ingått i studien (fr.o.m. 2004): antibiotika (fluorokinoloner), bromerade difenyletrar, klorparaffiner, fluorerade ämnen, fosfatestrar, ftalater, butylhydroxytoluen, klorbensener, klorfenoler, triclosan, organotennföreningar, metylsiloxaner, metaller samt klorerade dibenso-p-dioxiner, dibensofuraner och bifenyler. Dessutom ingår även fr.o.m. 2010: myskämnen, NSAID´s, bisfenol A och nonyl- och oktylfenoler.Graferna i denna rapport redovisar slamhalterna för perioden 2004-2017 och utgående vattenhalter för år 2016 och 2017. Bollebygd reningsverk ingick inte i den nationella miljöövervakningen under 2004 och Floda reningsverk har fr.o.m. 2010 ersatts av Borlänge reningsverk och Bergkvara reningsverk.Liksom tidigare år så är slamhalterna generellt lika såväl mellan reningsverk som över tid. Med andra ord är mellanårsvariationen generellt lika stor som variationen mellan olika reningsverk. Det finns dock några avvikelser. Slam från Gässlösa ARV har generellt flera fluorerade ämnen än övriga reningsverk samt högre halter av perfluoroktansyra (PFOA) och Di-iso-decylftalat (DIDP).En tidstrendanalys från 2012 visade på signifikant minskande halter över tid (2004-2010) för kobolt, antibiotikat norfloxacin, triklosan, mono- och dibutyltenn, fluorkemikalien PFOSA, 1,2,4-triklorbensen, flamskyddskemikalierna PBDE-154 och PBDE-183 samt högklorerade dioxiner och dibensofuraner (Olofsson, Bignert, Haglund; 2012). Samma studie fann signifikant ökande trender för linjära metylsiloxaner (MDM, MD2M och MD3M), 1,4-diklorbensen och flamskyddskemikalien deca-BDE. Det fanns även indikationer på minskande trender för antibiotikat ciprofloxacin, PBDE-99, fluorämnet PFDoDA, 2,3,7,8-tetraklordibensofuran (TCDF) och mellankedjiga klorparaffiner (MCCP) samt ökande trender för två organofosfater (TDCPP och TBEP).Sentida data för 2011-2017 indikerar fortsatt minskande trender för samtliga ämnen med statistiskt signifikanta tidstrender, förutom för mono- och dibutyltenn för vilka haltminskningen planat ut. Det finns även tydliga tecken på minskande halter av två antibiotika (ciprofloxacin och ofloxacin), två flamskyddskemikalier (PBDE-47 och PBDE-99), en mjukgörare (DEHP), hexaklorbensen (HCB) och långkedjiga klorparaffiner (LCCP).Halterna av linjära metylsiloxaner fortsätter att öka. Ökar gör också halterna av två organofosfater (tributylfosfat och tricresylfosfat). Däremot verkar halterna av några av de ämnen som tidigare visat ökande trender plana ut eller till och med vänt nedåt. Det senare verkar även gälla för ex. 1,4-diklorbensen, deca-BDE, TDCPP, TBEP och flera dioxin-lika PCB (ex. PCB 118, 126 och 169). När data finns tillgängligt för 2018 vore det värdefullt att upprepa den noggranna statistiska analys som gjordes 2012 för att få en klar bild över haltförändringarna av samtliga analyserade ämnen under senaste 15 åren.

  • Henriksson, Jan
    Amalina Natur och Miljökonsult.
    Ringlav och trådbrosklav på Gotland 2017: - Fortsatt övervakning av två hotade hänglavar2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport presenterar resultatet från en studie av ringlav och trådbrosklav som utförts på uppdrag av länsstyrelsen i Gotlands län under hösten 2017. Den utgör en del av miljöövervakningen på Gotland. Liknande inventering har tidigare genomförts 1996 och 2007. 2017 och 2007 års inventering har utförts av Jan Henriksson, Amalina Natur och Miljökonsult, medan Per Johansson genomförde studien 1996. På länsstyrelsen har Tomas Johansson fungerat som kontaktperson. Syftet med inventeringen är att följa upp de båda lavarnas populationsutveckling på Gotland.

     

    De båda lavarna ringlav Evernia divaricata (VU) och trådbrosklav Ramalina thrausta (EN) har uppmärksammats mycket inom den svenska naturvården, åtminstone sedan slutet av 1980-talet. Detta beror på att de försvunnit från många av de gamla lokalerna och därmed klassats som rödlistade. Båda arterna är sedan lång tid kända från Gotland. Från Othem socken finns t ex en uppgift om ringlav från mitten av 1800-talet. I samband med nyckelbiotops­inventering och riktade återinventeringar noterades arterna på flera lokaler. 1996 var trådbrosklav känd från 10 aktuella lokaler på ön och 2001 uppskattades det totala antalet lokaler med ringlav till 50. Därefter har ytterligare några lokaler hittats.  

     

    I studien inventeras arterna inom provytor på sju olika lokaler. Trådbrosklav är funnen i fyra av lokalerna och ringlav på sex. I varje provyta inventerades granar, tallar och enar. På varje träd och enbuske undersöktes stammar och det åtkomliga grenverket upp till två meter på förekomst av arterna. I förekommande fall räknades antalet bålar och bållängden mäts. Förutom ringlav och trådbrosklav noteras förekomst av övriga hänglavar samt några busklavar. Resultatet från den delen av studien finns i underlagsmaterialet som förvaras på länsstyrelsen i Gotlands län.

     

    2007 noterades att ringlav minskat kraftig på flera av de inventerade lokalerna sedan 1996. 2017 års studie visar att minskningen har fortsatt. På Lillmyr som 1996 ansågs som en av Gotlands rikligaste lokaler för arten är minskningen mer än 98 procent. Även antalet träd med trådbrosklav minskade kraftigt mellan 1996 och 2007. 2017 års resultatet visar att arten försvunnit från Brändan och minskat i Hinser medan situationen i Bunn har förbättrats.

     

    En ofrånkomlig slutsats man kan dra från studien är att ringlaven långsiktiga överlevnad på Gotland inte är säkrad. Fortsätter minskningen torde arten vara försvunnen från många lokaler inom bara något årtionde. Situationen för trådbrosklav är också oroväckande men 2017 års inventering visar att arten i alla fall ökat i Bunn. 

     

  • Rådèn, R
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Palmkvist, J
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Marina kartering i Gävleborgs län 2017, Iggöhällan, Iggön, Iggösundet, Lövgrund, Anknäs och Lötviken2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Länsstyrelsen i Gävleborg har Medins Havs och Vattenkonsulter AB genomfört videokarteringar av havsbottnar belägna inom 6 utvalda delom-råden. Undersökningarna syftade till att framställa kartunderlag av bentiska bi-otoper och utifrån insamlade data identifiera skyddsvärda områden, biotoper och arter. Inom ett delområde (Iggösundet) genomfördes även en fördjupad studie av utbredningen av kransalger, detta som en uppföljning av 1994 års in-ventering i samma område. I delområde 1 (Iggöhällan) dominerade häll- och stenbottnar med fintrådiga alger medan finkorniga mer lättrörliga substrat som lera/silt och sand notera-des sparsamt. Huvuddelen av videostationerna klassificerades enligt Natura 2000 som ”Rev - med dominans av makroalgsvegetation” eller som ” Rev - Geogent rev 0–30 meter (berg/blocksubstrat)”. Området bedömdes som helhet representera förhöjda naturvärden. I delområde 2 (Iggön) hade habitaten vid majoriteten av de undersökta vi-deostationer karaktären av hårda bottensubstrat (block, sten och grus) med påväxt av fintrådiga alger. Huvuddelen av videopunkterna klassificerades enligt Natura 2000 som ”Rev - Med dominans av makroalgsvegetation”. Delar av om-rådena kring Iggön bedöms representera förhöjda naturvärden. Vid samtliga videostationer i delområde 3 (Iggösundet) påträffades habitat karaktäriserade av mjuka sediment bevuxna av fintrådiga alger och rotad vege-tation som dominerades av marina kärlväxter såsom ålnate, borstnate och slinga. På en transekt i den södra delen noterades höga tätheter av slangalger. Vid den separata mer ingående kransalgsundersökningen påträffades flera olika kransalger och andra kärlväxter men dock inga rödlistade. Bottentypen vid alla transekterna i området klassas som Natura 2000 typen ”Vikar och sund” med antingen dominans av marina kärlväxter eller dominans av makro-algsvegetation. Iggösundet bedöms hysa förhöjda naturvärden. I delområde 4 (Lövgrund) var bottnarna i området huvudsak hårda med vari-erande inslag av häll- och stenbottnar samt blandbottnar (block, sten, grus och sand). Inom samtliga substratskategorier var fintrådiga alger den vanligaste formen av vegetation. Huvuddelen av videostationerna klassificerades enligt Natura 2000 som ”Rev - med dominans av makroalgsvegetation” eller som ” Rev - Geogent rev 0-30 meter (berg/blocksubstrat)”. Området kring Lövgrund bedöms som helhet representera förhöjda naturvärden. Delområde 5. (Anknäs) består av en grund vik med ett maximalt djup på cirka 3 meter. I de innersta och mest skyddade delarna dominerade mjukbotten med marina kärlväxter såsom ålnate, höstlånke och korsandmat. Längre ut i vi-ken ökade inslaget av det hårda substratet i form av block och små sten och ve-getationen utgjordes framför allt av smal-/blåstång, borstnate och fintrådiga al-ger. Den allra innersta delen av viken klassas enligt Natura 200 som en ”Lagun Lagunartade vikar med ett smalt sund” vilken anses vara en ovanlig naturtyp.Den yttre delen klassas som ”Vikar och sund” med antingen dominans av ma-rina kärlväxter eller dominans av makroalgsvegetation. Vid en av de yttre tran-sekterna noterades även revbildande strukturer. Området kring Anknäs be-döms representera mycket förhöjda naturvärden. Delområde 6, Lötviken, dominerades av mjukbotten fri från vegetation eller med marina kärlväxter såsom ålnate, borstnate och slingväxter. Även fintrådiga alger dominerade på flera videostationer framför allt i de yttre delarna av viken. På de djupaste transekterna fanns ingen vegetation men vid ett fåtal av dessa stationer noterades mattor av lösliggande alger. Hela området klassas som Na-tura 2000 typen ”Vikar och sund” med antingen dominans av marina kärlväx-ter, dominans av makroalgsvegetation eller fri från vegetation. Vid ett fåtal transekterna längs södra sidan av viken noterades även revbildande strukturer. Delar av Lötviken bedöms representera förhöjda naturvärden. I syfte att skapa underlag för att modellera och prediktera utbredning av bioto-per, artkomplex och enskilda arter genomfördes en GAM-modellering. Som underlag till både modeller och prediktioner användes tre rumsliga miljövari-abler. Modelleringen indikerade att det finns utrymme för utveckling. Av de tre valda miljövariablerna (djup, salinitet och vågexponering) så visade sig djup vara tydligt kopplat till samtliga valda kategoriers förekomst. För de två övriga miljövariablerna var kopplingen ofta svagare. Överlag bedöms prediktionerna väl beskriva en potentiell utbredning av de valda kategorierna och de nu valda miljövariablerna är lämpliga att utgå ifrån även vid framtida modelleringar. För att erhålla en högre statistisk säkerhet behöver dock dataunderlaget utökas. Vid 2017 års vegetationskartering i Iggöviken påträffades totalt 23 olika taxa av vegetation. Vid samtliga undersökningar inklusive 2017, har rödsträfse varit den mest frekvent påträffade kransalgen i området. Sedan 1974 har dock arealerna med arten minskat men tycks vara relativt oförändrade sedan 1994. Vid årets studie noterades borststräfse inom förhållandevis stora ytor. Arten noterades 1974 men uteblev 1994. I likhet med borststräfse noterades även havsnajas vid inventeringarna 1974 och 2017 medan den inte påträffades 1994. Vid de två tillfällena då den hittats var förekomsten sparsam. Utöver ovan nämnda kransalger så påträffades vid 2017 års studie även havsrufse och lång-sträfse ingen av dessa båda arter är beskrivna i de föregående undersökning-arna. I likhet med studien 1994 så bredde mattbildande slangalger ut sig över stora delar av Iggövikens djupaste bottnar. Sammantaget visade 2017 års in-venteringar att Iggösundet fortsatt hyser värdefulla bestånd av ett flertal kran-salger.

  • Ljungberg, Håkan
    Uppföljningsprogram för dynglevande skalbaggar2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Målet med detta uppföljningsprogram är att hitta ett sätt att strukturera hela processen från faktainsamling och åtgärder till uppföljning så att även en realistisk ambitionsnivå ger meningsfulla resultat. Från ÅGP-koordinatörernas sida efterfrågas i första hand enkla, genomförbara och kostnads- effektiva sätt och metoder för att övervaka ett större antal lokaler med begränsade insatser.

     

    I åtgärdsprogrammet för dynglevande skalbaggar (s. 50) står följande att läsa om uppföljningar:

     

    ”Mot programperiodens slut (under 2010-2011) är det viktigt att uppföljningar görs för att utvärdera utfallet av de genomförda bevarandeåtgärderna. I bilaga 1 finns medel avsatta för sådana uppföljningar i M, K, N, H, I, E och O län. Exakt vad uppföljningarna ska omfatta och hur de utformas måste styras av  hur de inledande inventeringar som görs vid programperiodens början utfaller.”

     

    I åtgärdsprogrammet (sid. 43) rekommenderas att det för vart och ett av de berörda länen senast till 2008 ska tas fram följande:

    • ·         En sammanställning över aktuella lokaler (för ny definition se nedan) för de av åtgärds- programmets arter som förekommer i länet.
    • ·         En sammanställning över nyligen utgångna lokaler (för definition se nedan).
    • ·         En sammanställning över topplokaler (med fynd efter 2000 av indikatorarter enligt den tabell som återfinns omarbetad i detta dokument som Tabell 1) i län/delar av län där åtgärds- programmets arter saknas.
      • ·         En översyn av behovet av biotopförbättrande åtgärder, restaureringsbehov och -möjligheter på och i anslutning till lokalerna under punkterna ovan.
    • ·         En strategi för hur befintliga populationer ska kunna knytas samman med spridningskorridorer.

     

     

    Jämförs detta med vad som sedan genomfördes och redovisades så kan det konstateras att den kunskapsinsamling som föreslogs i åtgärdsprogrammet inte genomfördes, ens i alla de län som innehåller viktiga s.k. kärnområden för dynglevande skalbaggar. Framför allt beror detta på resursbrist, men till viss del kanske också på att vikten av kunskapsinsamling inte framhölls tillräckligt tydligt. För uppföljningsprogrammet är dock dessa rekommendationer fortfarande relevanta.

  • Larsson, Kjell
    Inventering av häckande fåglar på ön Falholmen år 20182019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Häckande fåglar på ön Falholmen inventerades på uppdrag av Länsstyrelsen Gotlands län den 18 maj 2018. Falholmen är en flack ö belägen norr om Ar, nära Bästeträsk, på norra Gotland.Fågelfaunan på Falholmen har en liknande artsammansättning som fågelfaunan på andra flacka öar med låg strandängsvegetation runt Gotlands kust. Den häckande fågelfaunan på Falholmen bestod vid inventeringstillfället av olika arter andfåglar, måsfåglar, vadarfåglar, skogsduva och ett mindre antal arter tättingar. Som särskilt skyddsvärt kan nämnas det stora antalet häckande individer av silvertärna och fiskmås samt förekomst av häckande ejder.Den södra spetsen av Falholmen ligger endast mellan 50 och 100 m från stranden. Avståndet är beroende av aktuellt vattenstånd. Vid inventeringstillfället var det möjligt att vada ut på ett rev till holmen i knädjupt vatten. Närheten till strand innebär att räv utan större svårighet har möjlighet att tidvis ta sig ut till holmen, ett förhållande som påverkar artsammansättningen av häckande fåglar. Vid flera tidigare tillfällen har havsörn setts uppehålla sig på ön. Vid inventeringstillfället i maj sågs havsörnsfjädrar på ön. Antalet häckande individer av vissa fågelarter, t.ex. ejder, har säkerligen minskat på Falholmen under senare år på grund av ökad närvaro av havsörn.Inventeringen genomfördes genom att undertecknad och en medhjälpare sakta gick runt ön på ett sådant sätt att hela ön kunde observeras. Syftet med inventeringen var att få en övergripande bild av häckfågelfaunan. Inventeringen på ön genomfördes under två timmar.Vegetationen på ön är låg. Vissa fuktigare partier med något högre gräs- och kärlväxtvegetation finns på norra delen av ön. På ön finns glesa bestånd av buskar av en och måbär samt enstaka oxlar (se bilder 1-4). Det råder tillträdesförbud på ön mellan den 15 mars och 15 juli.

  • Wijmark, Nicklas
    et al.
    Isaeus, Martin
    Florén, Karl
    Inventering av vegationsklädda bottnar i gotländska kustområden 20182019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna undersökning är en del i det regionala miljöövervakningsprogrammet. Djuputbredning av makroalger och ålgräs undersöktes med hjälp av dykinventering i syfte att följa upp miljökvalitet i fem Gotländska kustvattenområden; Fårösunds vattenområde, Östra Gotlands norra kustvatten, Östra Gotlands södra kustvatten, Västra Gotlands södra kustvatten och Västra Gotlands mellersta kustvatten.Uppföljningen har så långt som möjligt följt bedömningsgrunderna för kustvatten och vatten i övergångszon (Naturvårdsverket, 2007 a). På vissa undersökta lokaler har bedömningsgrunderna inte kunnat uppfyllas fullt ut, t.ex. till följd av grunda djupförhållanden eller att bedömningen behövt baseras på färre arter än vad bedömningsgrunderna kräver. Vilka avsteg som gjorts beskrivs i anslutning till beskrivningen av de aktuella lokalerna. För vissa lokaler har expertbedömning använts för att bedöma status. Totalt undersöktes 8 transekter, varav 2 i Fårösunds vattenområde, 3 i Östra Gotlands norra kustvatten, och en transekt vardera i Östra Gotlands södra kustvatten, Västra Gotlands södra kustvatten och Västra Gotlands mellersta kustvatten. Dessa kustvattenområden har tidigare följts upp inom den regionala miljöövervakningen 2009, 2012 och 2015 (Petersson 2010, 2013, 2016) med undantag för Östra Gotlands Södra kustvatten som inte följdes upp 2015. Beskrivningar och struktur i denna rapport följer till stor del Petersson, 2015 i syfte att underlätta jämförelser med tidigare år.I Fårösunds vattenområde och Östra Gotlands norra kustvatten klassades statusen som hög, i Östra Gotlands Södra kustvatten klassades statusen som otillfredsställande, i Västra Gotlands södra kustvatten klassades statusen som måttlig och i Västra Gotlands mellersta kustvatten klassades statusen som god.3. 

  • Angelöf, Ingrid
    Svampinventering av några lövmarker på södra Gotland 20182019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Fyra lövomåden på södra Gotland inventerades på svamp under hösten 2018. Områdena var Fardhem prästänge, Gerum prästänge, några utvlad lövmarker i Grötlingbo socken, samt Levide prästänge. Flera sällsynta svampar hittades.

  • Petersson, Magnus
    Castor & Pollux.
    Restaureringsåtgärder vid Haugrönan, Gotland 20182019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna utredning är en direkt fortsättning av det förberedande miljövårdsarbetet vid Haugrönan som påbörjades 2016 (lst dnr 538-3658-16) där målbilden för restaureringsarbetet formulerades utifrån historiska uppgifter. Det fortsatta arbetet inriktar sig på att utifrån de förutsättningar som råder vid Haugrönan och med avstamp i den målbild som satts upp för området, föreslå lokalanpassade och realistiska miljövårdsåtgärder i så konkret form som projektets budget och omfattning tillåtit.Utredningen har genomförts av Castor & Pollux på uppdrag av länsstyrelsen i Gotlands län. För innehållet i denna utredning ansvarar författaren Magnus Petersson.Åtgärderna är valda utifrån de förutsättningar som råder vid Haugrönan och anpassade för detta ändamål så långt det är möjligt.Området är väl kartlagt: dels genom botteninventeringar från 1997 och framåt och erfarenheter från ”Störningsförsök Raggsträfse”, och dels genom den förstudie som genomfördes 2016 rörande vegetationsutvecklingen i området ur ett historiskt perspektiv. Det har tidigare konstaterats att området är så pass stört att någon stabilitet avseende bottenvegetation inte verkar uppnås längre och att miljöpåverkan från mänsklig aktivitet är mycket stor. En målbild för ett fortsatt miljövårdsarbete i området upprättades 2016.Området är relativt litet och har därför goda chanser att bli ett framgångsrikt pilotområde för åtgärder i gotländska kustvatten. Den begränsade ytan gör också att åtgärdsmedel räcker relativt långt jämfört med större områden.CastorPollux&4I vissa fall är det svårt att förutse effekterna av en åtgärd, särskilt om erfarenheterna från liknande arbeten är ringa, varför ett visst försiktighetsmått rörande åtgärdernas faktiska effekt måste beaktas. Ibland kanske igångsatta åtgärder måste avbrytas på grund av oförutsedda händelser eller anpassas i en riktning som inte var planerad. Likaså krävs tålamod då förväntade effekter kan dröja innan de framträder eftersom naturen ofta reagerar långsamt.Det finns självklart svårigheter med att göra rättvisande kostnadsberäkningar för platsspecifika åtgärder, särskilt om den tillgängliga tiden för detta är begränsad. Därför har resurserna koncentrerats till att i första hand söka efter och föreslå lämpliga åtgärder och i andra hand jaga tag i relevanta kostnadsunderlag. Ofta är det lättare att få tag på de faktiska kostnaderna såsom material och utrustning medan det är betydligt svårare att göra beräkningar för arbetstid och därmed arbetskostnad. I den mån det varit möjligt har ändå de kostnadsuppgifter som erhållits under utredningsarbetet tagits med för att ge en fingervisning om vilka summor det kan handla om och för att kunna bedöma om åtgärden är realistisk även ekonomiskt.En stor vakenhet och flexibilitet under arbetet med naturvårdsåtgärder likväl som en ambition om att dela erfarenheter, både bra och sämre, är en förutsättning för framgångsrika projekt och gör att investerade resurser kan komma till så stor nytta som möjligt.Denna sammanställning är indelad i några huvudsakliga delar. Efter den inledande delen där sammanställningen sätts i ett sammanhang och där målbilden redogörs för, följer ett avsnitt med åtgärder för att nå målbilden. Valda åtgärder beskrivs och motiveras. Även hänsynskrävande lokala aspekter redogörs för likväl som vissa kostnadsuppgifter. Därefter följer förslag på åtgärder för att upprätthålla målbilden, vilka redogörs för på ett liknande sätt. Sammanställningen avslutas med några goda exempel från andra områden i Sverige där restaureringsarbete utförts i kustvatten och sist ett avsnitt om uppföljning av utförda åtgärder. I bilaga 1 ges en schematisk överblick över de åtgärder som föreslås i denna utredning. Denna överblick kan även fungera som en översiktlig arbetsplan för det fortsatta arbetet. I bilagan framgår det vilka moment som behöver utföras och till viss del i vilken ordning de olika momenten bör genomföras.

  • Lingdell, Pär-Erik
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Limnodata HB.
    Engblom, Eva
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Limnodata HB.
    Vattenlevande smådjur i Gävleborgs län1995Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Länsstyrelsen Gävleborg har gett Limnodata HB i uppdrag att göra ett bakgrundsdokument vid val av miljöövervakningsobjekt avseende sjöar och vattendrag. Rapporten sammanfattar resultaten från 626 bottenfaunaprov som tidigare tagits inom länet samt ger förslag på potentiella miljöövervakningsobjekt.

  • Sundberg, Iréne
    Medins Havs- och vattenkonsulter AB.
    Kiselalger i Gotlands län 2018: En undersökning av åtta vattendragslokaler2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I Gotlands län undersöktes år 2018 kiselalger på åtta vattendragslokaler. Sta- tusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS, som visar graden av påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar orga- nisk förorening. Stödparametrarna TDI (mängden näringskrävande arter) och

    %PT (andelen föroreningstoleranta arter) har beaktats vid bedömningen.

     

    IPS-indexet i Ireån (kraftverket) och Gothemån (Åminne) visade klass 2, god status. Båda kan dock sägas ligga i riskzonen för att hamna i klass 3 måttlig status.

    Själsöån, Snoderån (Borum), Gothemån (Vallstena) och Laxarveån bedömdes tillhöra klass 3, måttlig status (Gothemån efter expertbedömning).

    I Närkån och Idån var andelen arter som indikerar förekomst av lättnedbrytbar organisk förorening (%PT) mycket stor och IPS-indexet motsvarade klass 4, otillfredsställande status.

    Surhetsindexet ACID visar vilken pH-regim vattnet tillhör och är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med pH lägre än 7.

    Samtliga lokaler i undersökningen bedömdes ha alkaliska förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för pH över 7,3.

  • Henriksson, Jan
    Amalina Natur och Miljökonsult.
    Rödlistade lavar på ekar i Klosteränge naturreservat 2017: Uppföljning av lavfloran efter röjningar2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Klosteränge naturreservat ligger strax utanför Roma i Halla socken på centrala Gotland. Naturreservatet är 28,9 ha stort varav 25,9 ingår i EU:s nätverk Natura 2000. Området kallas ibland Halla Klosteränge eller Roma Klosteränge. Spritt i reservatet finns gamla stora vidkroniga ekar och reservatets främsta naturvärde anses vara knutet till dessa träd. Enligt bevarandeplanen för Natura 2000-området är en målsättning att trädskiktet skall domineras av gammal ek och att minst 100 ekar skall vara äldre än 200 år.

     

    Denna rapport är framtagen av Jan Henriksson, Amalina Natur och Miljökonsult. Den bygger på resultatet från den fältinventering som genomfördes i oktober och november 2017. I rapporten ingår även en analyserar av eventuella förändringar som skett sedan en liknande studie gjordes 2007.

     

    Bakgrunden till studien är att Länsstyrelsen på Gotland vill veta om lavfloran påverkas av de skötselåtgärder som utförts under 2007 och därefter. Ett av syftena med skötsel­åtgärderna har varit att skapa ett typiskt änge i de södra delarna av reservatet, dvs genom att friställa träd och sköta fältskiktet genom slåtter. I andra delar av reservatet har ekar frihuggits och nyligen har i princip alla tallar avverkats i reservatet. Skötselåtgärderna ligger helt i linje med både krav i skötselplanen och bevarande­planen för reservatet. De är allmänt vedertagna och syftar till att ge ekarna bättre möjligheter att bli gamla. Studien fokuserar på rödlistade lavarter.

     

    Inventeringens metodik har varit att verifiera eventuella rödlistade lavar på de ekar som bedöms som särskilt skyddsvärda. Med särskilt skyddsvärda ekar menas de träd som har goda förutsättningar att hysa rödlistade arter och därmed uppfyller minst en av sju grundkriterier: grovlek, ålder, hålträd, döda träd, spår efter lövtäkt, med tickor och/eller med rödlistade arter växande på sig. 129 sådana träd konstaterades 2007. Ett av träden har avverkats och ett hittades inte vid uppföljningen 2017. Utöver dessa 127 träd tillkom 15 träd som också bedömdes uppfylla ett av de sju grundkriterierna. Antalet träd med någon av de rödlistade lavarna var 74 stycken 2007 och hade 2017 ökat till 81. Totalt gjordes 126 artfynd av de rödlistade lavarna 2007 mot 142 artfynd 2017. Även en del andra ur naturvårdssynpunkt intressanta lavar har noterats. Speciellt frekvent av dessa är gulpudrad spiklav som noterades på inte mindre än 91 av de 142 skyddsvärda ekarna.

  • Larsson, Peder
    et al.
    Uppdragsgivare:Gävle kommun, utförare Pelagia Milkjökonsult AB.
    Uppman, Mats
    Uppdragsgivare:Gävle kommun, utförare Pelagia Milkjökonsult AB.
    Undersökning av bottenfauna i två vattendrag i Gävle kommun 20122012Report (Other academic)
  • Viklund, Simon
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Nordin, Hans
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Inventering av stora rovdjur i Gävleborgs län 2018 - 20192019Report (Other academic)
  • Viklund, Simon
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Nordin, Hans
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Inventering av stora rovdjur i Gävleborgs län 2017 - 20182018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Länsstyrelsen ansvarar för att årliga rovdjursinventeringar genomförs i Gävleborgs län. Syftet är att övervaka rovdjursstammarnas storlek, utbredning, genetiska status och hur stammarna utvecklas över tiden. I den här rapporten redovisas resultaten från inventeringar av lodjur, varg, björn och kungsörn samt länsstyrelsens bedömning av förekomsten av järv i Gävleborg under inventeringssäsongen 2017/2018.Vid lodjursinventeringen 2017/2018 kvalitetssäkrades 12,5 länsegna familjegrupper. Lodjursstammen i Gävleborg vintern 2017/2018 uppskattades till cirka 70 individer.Gävleborg berördes vintern 2017/2018 av 15 vargrevir, varav sju delades med andra län. Länet hade fyra länsegna familjegrupper och tre revirmarkerande par.Resultatet från 2017 års kungsörnsinventering i länet är 12 lyckade häckningar och tre misslyckade. Kungsörnsbeståndet uppskattas utgöras av 24 besatta revir.En björnspillningsinventering genomfördes under hösten 2017. För Gävleborgs län analyserades 1325 spillningsprov som beräknas motsvara 508 st individer. Ett antal av dessa individer delas dock med intilliggande län, vilket innebär att Gävleborg totalt sett förvaltar något färre än 508 individer inom länet.Länsstyrelsen bedömer att det årligen sker mellan fyra och sju järvföryngringar inom Gävleborgs län. Populationen är som tätast i länets norra och nordvästra delar.

  • Ljungberg, Håkan
    Oxhorndyvel Onthophagus illyricus och ribbdyngbagge Euheptaulacus sus på Gotland2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I den här rapporten beskrivs resultaten av de eftersök som gjorts på Gotland inom åtgärdsprogrammet för dynglevande skalbaggar. Två arter har varit fokus för inventeringarna: oxhorndyvel Onthophagus illyricus och ribbdyngbagge Euheptaulacus sus. Inventeringarna har bedrivits vid flera tillfällen under en följd av år – vid olika tider under året och med varierande metodik.

    I rapporten beskrivs först oxhorndyveln följt av en kortare redogörelse för ribbdyngbaggen, sedan följer en diskussion kring historiska trender för dynglevande skalbaggar, en diskussion av de två arternas framtidsutsikter och några rekommendationer inför framtiden. Andra arter av intresse omnämns kort. Alla fynd från inventeringarna är inrapporterade till Artportalen.

  • Lujala, Mari
    Länsstyrelsen i Gotlands län.
    Inventering av sköldbaggar på krissla 20182018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Länsstyrelsen i Gotlands län genomfördes en inventering av sköldbaggar ingående i åtgärdsprogrammet för hotade insekter på krisslor (Lennartsson, Björklund & Wanntorp 2014). Pantersköldbagge (Pilemostoma fastuosum), rostsköldbagge (Cassida ferruginea) och svartbent sköldbagge (Cassida murraea) eftersöktes i områden där krissla i olika utsträckning förekommer som ett vanligt eller enstaka inslag i vegetationen. Trots den varma och extremt torra våren och försommaren, med en del nedvissnade krissleplantor och -bestånd, resulterade inventeringen i en del nya lokaler.

     

    Inventeringen genomfördes under sista halvan av maj till första halvan av juni 2018 och omfattade 15 olika områden från Fårö i norr till Sundre i söder. Pantersköldbagge (Pilemostoma fastuosum) observerades i fem områden varav tre nya; Eke Smiss/Kullunde, Näs Stora Däppan och Hablingbo Krakvät NR. I området vid Mästermyr i Silte hittades två nya dellokaler, väster och öster om den tidigare kända lokalen.

    Rostsköldbagge (Cassida ferruginea) observerades i sju olika områden varav fyra nya; Fårö Gylpovät, Ronemyr Davide, Lummelunda Landträskdammen och Hablingbo Sävvät NR. I området vid Mästermyr i Silte hittades en ny dellokal väster om den tidigare kända lokalen.

    Svartbent sköldbagge (Cassida murraea) observerades endast i en dellokal Mästermyr i Silte, öster om den tidigare kända lokalen.

    Spår av sköldbaggelarvernas näringsgnag observerades utan att hitta larver eller imagos i tre av lokalerna; Sundre Muskmyr NR, Hamra Hulehällar och Burgsvik Mjölhatteträsk.

    Utöver de eftersökta arterna noterades även den i åtgärdsprogrammet inkluderade fjärilsarten skarplinjerad krisslesäckmal (Coleophora conyzae, NT) i två lokaler; Fårö Ajkesträsk en (1) larv och Vamlingbo Alvret Nore två larver. Båda lokalerna är nya för arten.

  • Ambjörnsson, Elina
    Länsstyrelsen i Gotlands län.
    Underlag till handlingsplan för grön infrastruktur i Gotlands län: Del A - Bakgrund och sammanhang,Del B - Regionala förutsättningar,Del C - Fokusområden2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Gotlands landskap är unikt. I länet finns en oerhörd mångfald av djur, växter, natur- och kulturmiljöer som inte går att finna någon annan motsvarighet till i Sverige. Den kalkrika berggrunden, den geografiska placeringen som en ö i Östersjön och det milda klimatet, liksom öns rika historia, har alla bidragit till en rik biologisk mångfald, ett högt antal endemiska arter och unika naturupplevelser.

     

    Regeringen har gett alla län i uppdrag att lägga grunden för ett sektorsövergripande arbete för en fungerande grön infrastruktur i landskapet. En fungerande grön infrastruktur utgörs av ekologiskt fungerande nätverk av livsmiljöer, processer och strukturer på land och i vatten. Att arbeta med grön infrastruktur innebär attta ett helhetsgrepp om naturvårdsfrågorna och ha ett landskapsperspektiv vid fysisk planering, exploatering, pågående mark- och vattenanvändning och i naturvårdsarbetet. Genom att arbeta för grön infrastru ktur kan ekosystemtjä nster som är viktiga för samhället förstärkas och bevaras. På så sätt kan samhället rusta sig inför kommande effekter av klimatförändringar såsom värmebölja och torka, samtidigt som Gotlands invånare får en god tillgänglighet till både naturområden och friluftsliv.

     

    På Gotland har vi vaIt att fokusera arbetet i grön infrastru ktur på fyra fokusom råden, varav tre är naturområden och det fjärde är sociaIt. Gemensamt för de fyra fokusom rådena är att de alla är viktiga för Gotlands framtid, tillväxt och utveckling. De har alla fyra unika värden som till viss del bara finns på Gotland, samtidigt som de producerar viktiga ekosystemtjänster som samhället behöver. De fyra fokusområdena är också områden som alla behöver särskild uppmärksamhet för att kunna ta vara på, behålla och utveckla de värden och tjänster som de erbjuder. Syftet med detta underlag till handlingsplan är att det ska utgöra en kunskapsplattform som det framtida arbetet med grön infrastru ktur kan utgå ifrån.

  • Johansson, Annie
    Kyllesjö Skog AB.
    Brandplan Gotska Sandön2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Nationalparken Gotska Sandön, norr om Fårö, är en ö på ca 3600 ha landmark som domineras av tallskog i varierande ålder. Den nya skötselplanen (2018) möjliggör för flertalet åtgärder för att säkerställa bevarandet av de unika värdena på ön. Bränning är en metod som används för att både bevara och öka naturvärdena på ön, samt även minska negativa konsekvenser av en eventuell skogsbrand. Målsättningen med den här brandplanen är beskriva de olika stegen i bränningsprocessen så att båda målbilderna uppnås och bränningarna genomförs på ett säkert sätt. En stor fördel är att de båda målen sammanfaller, dvs en bränslereducerande bränning gynnar naturvården och vice versa.

  • Franc, Niklas
    et al.
    Naturcentrum AB.
    Lundkvist, Håkan
    Naturcentrum AB.
    Inventering av skalbaggar knutna till tall2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    De två åtgärdsprogrammen om skalbaggar berör 15 olika arter. Av dessa är sex arter funna på Gotland och ytterligare fyra på Gotska Sandön. Tre av de sex gotländska arterna är knutna till åtgärdsprogrammet för nyligen död tall: tallgångbagge Cerylon impressum, linjerad plattstumpbagge Platysoma lineare, tallbarksvartbagge Corticeus fraxini och de andra tre således till programmet för äldre död tallved: gulfläckig praktbagge Buprestis novemmaculata, hårig blombock Pedostrangalia pubescens och tallbarkbagge Bothrideres bipunctatus (i ÅGP:t benämnd som B. contractus}. Det finns moderna fynd (2010-talet} från Gotland av alla sex arterna. Dessutom finns ett äldre och osäkert fynd av raggbock Tragosoma depsarium, men detta fynd härrör förmodligen från Gotska Sandön.

  • Nordin, Hans
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Ageheim, Sofia
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Inventering av stora rovdjur i Gävleborgs län 2016 - 20172017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Länsstyrelsen ansvarar för att årliga rovdjursinventeringar genomförs i Gävleborgs län. Syftet är attövervaka rovdjursstammarnas storlek, utbredning, genetiska status och hur stammarna utvecklasöver tiden. I den här rapporten redovisas resultaten från inventeringar av lodjur, varg och kungsörn,samt länsstyrelsens bedömning av förekomsten av björn och järv i Gävleborg inventeringssäsongen2016/2017.Vid lodjursinventeringen 2016/2017 kvalitetssäkrades 17,5 länsegna familjegrupper. Lodjursstammeni Gävleborg vintern 2016/2017 uppskattas till cirka 96 individer.Gävleborg berördes vintern 2016/2017 av 15 vargrevir, varav 8 delades med andra län. Länet hade5,3 länsegna familjegrupper och 1,5 revirmarkerande par.Resultatet från 2016 års kungsörnsinventering i länet är två lyckade häckningar och sex misslyckade.Storleken på länets fasta kungsörnspopulation 2016 uppskattas till cirka 70 individer.År 2012 uppskattades antalet björnar i Gävleborg till cirka 380. En ny spillningsinventering genomförsunder hösten 2017.Länsstyrelsen bedömer att det årligen sker mellan fyra och åtta järvföryngringar inom Gävleborgslän. Populationen är som tätast i länets norra och nordvästra delar.

  • Scholler, Sofia
    et al.
    Länsstyrelsen Gotland.
    Skogsstyrelsen, Gotland
    Miljökvalitetsmålen Gotland 20182018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Två mål är nära att nås, medan övriga inte bedöms nås till 2020. Utmaningar kring biologisk mångfald, osäkerhet kring kemikalier, klimatförändringar och övergödningbehöver mötas än mer effektivt. Många viktiga insatser görs för miljön.

     

    I 2018 års regionala uppföljning av miljökvalitetsmålen i Gotlands län bedöms att två av målen är nära att nås till år 2020, medan övriga mål inte kommer att nås med befintliga styrmedel och åtgärder. För tre mål går utvecklingen i miljön i positiv riktning, medan tre mål utvecklas negativt. För resterande mål går det inte att se en tydlig riktning.

     

    Gotland har mycket höga natur- och kulturvärden. Alvarmarker med unik flora och medeltida bebyggelse är exempel som innebär att arbete med bevarande och skydd är av yttersta vikt för länet. Natur- och kulturmiljöer är en viktig faktor i det regionala tillväxtarbetet och för besöksnäringen. Avvägningar mellan bevarande och utveckling måste göras.

     

    Grundvattentillgången är sedan länge en fokusfråga för Gotland. De senaste årens torka har inneburit utökade utmaningar. Åtgärder för att behålla vatten på ön under längre tid är viktiga. Återskapandet av nya våtmarker bidrar till grundvattenbildning, minskade fluktuationer och ökad biologisk mångfald. Ett förändrat klimat påverkar många av miljömålen.

     

    Den glesa bebyggelsestrukturen i länet innebär utmaningar för infrastrukturen, till exempel är bilkörandet per person över riksgenomsnittet.

     

    Åtgärder som görs inom klimatområdet bidrar också till andra mål såsom luftmålen, Hav i balans och Grundvatten av god kvalitet.

     

    Ökad storskalighet i jord- och skogsbruk påverkar den biologiska mångfalden negativt, och olika stödformer är viktiga för att motverka detta.

     

    Gotlands långa kuststräcka med höga naturvärden är viktig för friluftsliv och besöksnäring. För att komma till rätta med övergödningsproblematiken behöver förutsättningar ges för lokalt och regionalt arbete.

     

    Trots att undersökningar av olika kemikalier genomförs i länet, så saknas tillräcklig kunskap om kemiska ämnen i miljön och dess påverkan på människa och natur. En ökande kemikalie- och varuproduktion leder till spridning av farliga ämnen.

     

    Många viktiga insatser görs i länet av myndigheter, region, företag, organisationer och allmänhet. Samtidigt behöver takten öka för att vi ska kunna nå miljömålen

  • Andersson, Sara
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Björk, Philippa
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Löf, Arvid
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Gullberg, Karl
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Historisk fiskvandring i Gavleån2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna rapport är att utreda och beskriva historisk fiskvandring i Gavleån och den ”naturliga”, historiska utbredningen av migrerande fiskarter som vandrar mellan havet och vattendrag i inlandet. Studien syftar att besvara frågor som; hur högt upp i vattensystemet har exempelvis ålen och laxen nått och hur har de påverkats av byggen av kraftverk? Gavleån rinner från Storsjön i mellersta Gästrikland genom Gävles centrala delar och ut i Gävlebukten. Gavleån är ett relativt stort vattensystem med ett avrinningsområde på 2459 km2 och här finns flera sjöar såsom Storsjön, Ottnaren, Öjaren, Hyen, Hinsen och Logärden. Gavleån har ett flertal biflöden som Jädraån, Gavelhytteån och Borrsjöån. Gavleåns avrinningsområde är rikt på fisk och har länge varit en viktig ekonomisk källa till de omgivande samhällena (Gävledraget, 2012). Man har sedan århundraden tillbaka haft fällor och fångstanordningar för att ta tillvara de migrerande fiskarterna. Gavleån är ett viktigt vattendrag för många fiskarter (Länsstyrelsen Gävleborg, 2007) och framförallt ålen har haft en stor ekonomisk betydelse för hela Gästrikland genom historien. Gavleån fungerar även som länk mellan havet och sjöarna inåt landet för de arter som vandrar mellan söt- och saltvatten under olika perioder av sina livscykler (Lantbruksstyrelsen, 1923). Liksom många andra stora vattendrag i Sverige har Gavleån tidigt börjat nyttjas för vattenkraft (Ekman, 2014) och idag finns åtta kraftverk i Gavleån mellan Storsjöns utlopp och Gävlebukten (Calles et al 2015)

  • Holmstedt, Stig
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Planark Konsult HB.
    Lövträdsberoende fågelarter i Färnebofjärdens nationalpark: En inventering våren 20142016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vid bildandet av Färnebofjärdens nationalpark var den unika fågelfaunan ett av de tyngsta motiven. De mest skyddsvärda fågelarterna är knutna till parkens skogar, varför de flesta fågelinventeringar som genomförts i det område som idag är nationalpark i första hand gällt skogsarter.  Arter knutna till parkens lövdominerade bestånd inventerades särskilt år 2003 och dessförinnan även, tillsammans med alla andra arter, åren 1975-76.  Inför våren 2013 ansökte Stig Holmstedt, Planark Konsult HB, om medel för att följa upp 2003 års inventering. Sådana erhölls från länsstyrelsen i Gävleborgs län och inventeringen genomfördes planenligt, men det kunde konstateras att fåglarnas aktivitet var låg under den kalla våren som dessutom hade föregåtts av en kall vinter, unik i modern tid. Resultaten bedömdes inte som rättvisande, varför inventeringen gjordes om våren 2014, en mild vår efter en mild vinter,   Idealiskt hade varit att kunna göra inventeringen på samma sätt som den som gjordes år 2003. Varken personal eller ekonomiska medel fanns dock att tillgå i samma utsträckning som då när 250 timmar lades ned av 24 inventerare.  Inventeringen fick istället genomföras av två personer med vissa förstärkningar vid några tillfällen och den totala tidsåtgången, liksom år 2013, blev ca 110 timmar. Alla områden som inventerades år 2003 samt ytterligare ett, Stora Gångborn, hann dock besökas, men de flesta av dem endast en gång under fem timmar istället för i allmänhet 3-4 gånger under fyra timmar elva år tidigare. För att öka effektiviteten användes nu utrustning i form av IPhones + Bluetothhögtalare för att spela upp inventeringsarternas läten. En gynnsam omständighet var att det under i stort sett hela inventeringen rådde gott väder.  Inventeringarna genomfördes av Stig Holmstedt, Gysinge, och Björn Sjögren, Stockholm, samt, vid ett tillfälle, av Ronny Carlsson, Väddö.

  • Lindqvist, Sara
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Sundin, Sara
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Ageheim, Sofia
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Viklund, Simon
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Förvaltningsplan för stora rovdjur i Gävleborgs län 2017–20212017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Förvaltningsplanen är framtagen för att ge vägledning och verktyg till Länsstyrelsen,Viltförvaltningsdelegationen samt alla samhällsintressen och allmänhet som berörs av förekomst avde stora rovdjuren i Gävleborgs län. Planen ska ge förutsättningar för en förutsägbar förvaltningmed tydliga mål och riktlinjer samt vilka verktyg som finns för att nå målen: information ochkommunikation, skadeförebyggande åtgärder, akuta åtgärder vid rovdjursangrepp, hantering avnärgångna rovdjur, användning av hundar, skyddsjakt, licensjakt samt en adaptiv viltförvaltning.Bland verktygen återfinns också förebyggande av illegal jakt och artskyddsbrott, forskning ochkunskapsuppbyggnad samt åtgärder för förbättring av genetisk status hos varg.Förhoppningen är att de konflikter och motsättningar som finns i synen på de stora rovdjuren skaförebyggas och minska genom öppenhet och dialog med allmänhet och företrädare för berördanäringar och intressen.Här beskrivs Länsstyrelsens mål för rovdjursförvaltningen i Gävleborg. Arbetet styrs avövergripande mål, populationsmål samt mål kopplade till rovdjurens förekomst. Länsstyrelsen harockså fastställt riktlinjer som stöd i arbetet med att uppnå målen.I förvaltningsplanen har följande övergripande mål fastställts: Länets rovdjurspopulationer ska bidra till att uppnå och bibehålla gynnsambevarandestatus för arterna ur ett nationellt perspektiv. För de arter där miniminivåer harbeslutats innebär detta att dessa med säkerhet inte får underskridas och att beslutadförvaltningsnivå är målet. Länets tamdjurshållning som näring ska inte påtagligt försvåras eller omöjliggöras till följdav rovdjursförekomst. Förvaltningen av de stora rovdjuren i länet ska ta hänsyn till ekonomiska, sociala ochkulturella omständigheter, både på regional nivå och lokal nivå. Det ska finnas ett regionalt förtroende för förvaltningen av stora rovdjur.Specifika mål har även upprättats för följande delområden: Populationsmål för rovdjurspopulationerna inom länet Förebyggande av skador orsakade av stora rovdjur på tamdjur, gröda och egendom samthundar Förebyggande av rovdjursangrepp på människor Ersättning för viltskador orsakade av rovdjur Illegal jakt och artskyddsbrott Rovdjur som resurs Dynamiken med andra arter Människors attityder till rovdjur Rovdjurens påverkan på människors livskvalitet Förtroendet för rovdjursförvaltningenPlanen har utarbetats av Länsstyrelsen tillsammans med en arbetsgrupp med ledamöter frånGävleborgs viltförvaltningsdelegation, och godkändes slutgiltigt av Viltförvaltningsdelegationen2017-05-19.

  • Herrman, Jan
    Beställare Gävle kommun, utförare Ecocom.
    Bottenfaunan i Gavleån 2017, inom Gävle stad: - naturvärden och miljöpåverkan2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På fem provpunkter i Gavleån, centralt i Gävle, studerades 2017-10-04 bottenfaunanmedelst sparkhåvning, varvid provtagning och bedömningar genomfördes enligtföreliggande direktiv och manualer. Flertalet provpunkter uppvisar god eller hög ”Ekologiskstatus” (enl. EU:s Vattendirektiv), medan provpunkt 1 (Valls hage nordost) visar Måttligstatus; detta pga. parameter som antyder syrgasbristgivande förorening. Naturvärdesindexvisar på höga kvaliteter, möjligen är dock dessa pga. indexets konstruktion någotöverskattade. Inga tydliga tecken på försurningspåverkan föreligger. Den avgörande faktornför bottenfaunasamhällets sammansättning är säkerligen vattenflödet, främst desshastighet, vilken på vissa provpunkter gynnar vissa arter, på andra gynnar andra arter. Etttiotal ovanliga arter, främst olika insekter hittades, men inga rödlistade. Likväl bör finnasgoda anledningar att bevaka och förbättra tillståndet, inklusive följa upp denna studie, avsociala, etiska, estetiska och rekreativa skäl.

  • Hindström, Mats
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Uppföljning av de regionala miljömålen2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Länsstyrelsen i Gävleborg fattade den 17 juni 2002 beslut om regionalamiljömål som bygger på de miljökvalitetsmål och delmål som riksdagenfastställt (Prop. 2000/01:130).I den här rapporten redovisas utvecklingen inom de regionalamiljömålen. Vi får en uppfattning om vi närmar, eller avlägsnar oss,från målen och i vilken takt det sker samt om det är realistiskt att nåde regionala miljömålen till år 2010. Rapporten utgör ett avstamp,en grund att stå på, inför det fortsatta miljömålsarbetet i länet.I tablån på nästa sida ges en bedömning av utvecklingen mot deregionala miljömålen. Bedömningen baseras i huvudsak på demålindikatorer som används för att följa upp miljömålen. Vi bedömeratt flertalet av de regionala miljömålen kommer att kunna nås till år2010. I några fall räcker befintliga åtgärder (gröna gubbar) medan detför flertalet mål krävs utökade åtgärder (gula gubbar) för att nå målen.I några fall bedömer vi att målen inte kommer att kunna nås ens medutökade resurser (röda gubbar). Att de regionala miljömålen kan nåstill år 2010 innebär dock inte att de övergripande nationella miljömålen(miljökvalitetsmålen) per automatik kommer att nås. Ett miljökvalitetsmålär ju inte lika med summan av de regionala miljömålen eftersommånga andra förhållanden också måste beaktas i arbetet med att nåmålet. Eftersom vi i nuläget inte har kunskap om alla dessa förhållandenhar vi i den här rapporten valt att enbart följa upp de regionala miljömålenoch inte miljökvalitetsmålen. Däremot visar vi i tablån hur manpå nationell nivå har bedömt förutsättningar att nå miljökvalitetsmålen.Den här rapporten är den tredje rapporten om länets regionalamiljömål. I den första rapporten ”Miljö 2000” beskrivs miljötillståndeti länet och hotbilden mot miljön i Gävleborg. ”Miljömål 2002-2010”redovisar länets miljömål och förslag till åtgärder. Båda dessa rapporterhar utgjort underlagsmaterial i detta arbete.Det är vår förhoppning att miljömålen och uppföljningen av miljömålenskall fungera som en ledstjärna för alla dem som önskar en braoch hälsosam miljö för sina barn och barnbarn. Låt oss med gemensammakrafter arbeta för att uppfylla målen så att vi i nästa rapportkan få se fler gröna och glada gubbar.

  • Johansson, Jan-Åke
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Bottenfaunaundersökning i Hornsjön 19881988Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Bottenfaunan i Hornsjön tydde på att sjön varit försurad men att kalkningen gett god effekt på bottenfaunan. Möligen har sjöns djupare delar inte varit utsatt för så låga pH-värden, då det fanns gott om ärtmusslor.

  • Tytor, Simon
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Medins Havs och Vattenkonsulter AB.
    Nilsson, Carin
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Medins Havs och Vattenkonsulter AB.
    Bottenfauna i Gävleborgs län 2018 - Regional miljöövervakning och kalkeffektuppföljning vid 22 lokaler2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I årets undersökning av bottenfauna ingick fjorton lokaler i kalkeffektuppfölj-ningen (KEU) samt åtta lokaler i regional miljöövervakning (RMÖ). Samman-fattningsvis visade resultatet från statusklassningen på tämligen opåverkade förhållanden vad gäller surhet (måttligt surt-nära neutralt) med undantag av lokalen i Vrångån (BF 24) som klassades som sur. Expertbedömningarna följde i de flesta fall inte statusklassningen. Förhållandena bedömdes i flera fall som måttligt sura istället för nära neutrala. De flesta undersökta lokalerna expert-bedömdes som opåverkade av försurning (måttligt surt till nära neutralt) men förhållandena vid fyra lokaler i Vrångån, Rorån, Norrån och Sorgboån och (BF 24, BF 910, BF 913 och x33-41) bedömdes som sura. Vidare visade statusklass-ningen med avseende på näringsämnespåverkan på god till hög status på samt-liga lokaler med undantag av Sorgboån (x33-41) som klassades som måttlig. Vid expertbedömningen bedömdes statusen med avseende på näringsämnes-påverkan vara hög vid samtliga undersökta lokaler.På många av lokalerna var individtätheten låg och vissa grupper (t.ex. bäck-sländor) var artfattiga. Detta bedömdes främst bero på provtagningsperioden (maj/augusti) då många av sländlarverna kläckt ut till sländor eller förekom-mer som ägg.

  • Thevenot, Hanna
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Medins Biologi AB.
    Bottenfauna i Gävleborgs län 2017 - Regional miljöövervakning och kalkeffektuppföljning i 13 vattendrag2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I årets undersökning av bottenfauna ingick fem stycken lokaler i kalkeffektupp-följningen (KEU) samt åtta lokaler i regional miljöövervakning (RMÖ). Sam-manfattningsvis visade resultatet från statusklassningen på tämligen opåver-kade förhållanden vad gäller surhet (måttligt surt-nära neutralt) med undantag av lokalen i Titjärnsbäcken (GÄ 53) som klassades som mycket sur. Expertbe-dömningarna följde i några fall inte statusklassningen. Bottenfaunan på de flesta undersökta lokalerna expertbedömdes vara opåverkade av försurning (måttligt surt till nära neutralt) men förhållandena på två lokaler i Halvstensån och Titjärnsbäcken (GÄ 52 och GÄ 53) bedömdes som sura. Vidare visade sta-tusklassningen med avseende på näringsämnespåverkan på god till hög status på alla lokaler. Även vid expertbedömningen bedömdes näringsämnespåverkan inte var ett problemområde på någon av de undersökta lokalerna (hög status).På många av lokalerna var individtätheten låg och vissa grupper (t.ex. bäck-sländor) var artfattiga. Detta bedömdes främst bero på provtagningsperioden (juni/augusti) då många av sländlarverna kläckt ut till sländor eller förekom-mer som ägg.Totalt påträffades fyra ovanliga arter, alla på lokaler inom undersökningen för RMÖ (X33-23, X33-39, X33-40, X33-47). På tre lokaler bedömdes bottenfaua-nan ha höga naturvärden (X33-23, X33-39 och X33-47). Notering av vad som kan vara den rödlistade cyanobakterien näcköra, Nostoc cf parmelioides gjor-des på lokalen i Älgängesån (X33-23). Fyndet är dock inte bekräftat.

  • Thevenot, Hanna
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Medins Biologi.
    Bottenfauna i Gävleborgs län 2016 - Regional miljöövervakning och kalkeffektuppföljning i 18 vattendrag2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I årets undersökning av bottenfauna ingick tio stycken lokaler i kalkeffektupp-följningen (KEU) samt åtta lokaler i ett RMÖ-program (regional miljöövervak-ning). Sammanfattningsvis visade resultatet från statusklassningen på opåver-kade förhållanden vad gäller surhet (måttligt surt-nära neutralt) med undantag av lokalen i Måndagstjärnsbäcken (BFF 3) som klassades som mycket sur. Ex-pertbedömningarna följde i de flesta fall inte statusklassningen. Bottenfaunan på de flesta undersökta lokalerna expertbedömdes vara opåverkade av försur-ning (måttligt surt till nära neutralt) men förhållandena på fem av lokalerna bedömdes som sura. Vidare visade statusklassningen med avseende på nä-ringsämnespåverkan på god till hög status på alla lokaler med undantag av Get-bäcken (X33-16) som klassades som måttlig. Vid expertbedömningen bedöm-des dock att näringsämnespåverkan inte var ett problemområde på någon av de undersökta lokalerna (god till hög status).På många av lokalerna var individtätheten låg och vissa grupper (t.ex. bäck-sländor) var artfattiga. Detta bedömdes främst bero på provtagningsperioden (juni/augusti) då många av sländorna kläckt ut. Dock kan i vissa fall de låga tätheterna även/endast bero på viss hydromorfologisk påverkan.Totalt påträffades två rödlistade och tre ovanliga arter. En liten individ av den rödlistade flodpärlmusslan Margaritifera margaritifera (kategori EN) notera-des i Gäddviksån (X33-22). Den rödlistade nattsländan Wormaldia occipitalis (kategori VU) påträffades på tre lokaler: Måndagstjärnsbäcken (BFF 3), Jönsån (BFK 13) och Hålldammsbäcken (GÄ49). På fyra lokaler bedömdes bottenfaua-nan ha mycket höga naturvärden (BFF 3, BFK 13, GÄ49 och X33-22).

  • Larsson, Hanna
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Medins Biologi AB.
    Bottenfauna i Gävleborgs län 2015 - Regional miljöövervakning och kalkeffektundersökning i 30 vattendrag2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I årets undersökning av bottenfauna ingår 21 stycken lokaler i kalkeffektupp-följningen (KEU) samt nio lokalerna i ett RMÖ- program (regional miljööver-vakning). Sammanfattningsvis visade resultatet från expertbedömningarna att bottenfaunan på de flesta undersökta lokalerna var opåverkade av försurning (måttligt surt till nära neutralt). Förhållandena på sex av lokalerna bedömdes dock som sura. Vidare expertbedömdes att näringsämnespåverkan inte var ett problemområde (hög status), med undantag av en lokal (Stråsjöbäcken X33_42) där bottenfaunan bedömdes något näringsämnespåverkad (måttlig status).På många av lokalerna var individtätheten låg och vissa grupper (t.ex. bäck-sländor) var artfattiga. Detta bedömdes främst bero på provtagningsperioden (sommar/tidig höst) då många av sländorna kläckt ut. Dock kan i vissa fall de låga tätheterna även/endast bero på viss hydromorfologisk påverkan.Vid undersökningen påträffades två små individer av den rödlistade flodpärl-musslan Margaritifera margaritifera (kategori EN) på två lokaler: Rorån EF66 och Mörtsjöbäcken EF98. Detta tillsammans med en hög diversitet med-förde att bottenfaunan bedömdes ha mycket höga naturvärden på båda lokaler. I övrigt noterades även en ovanlig art vid undersökningen: nattsländan Micrasema setiferum. Arten noterades i Vinnfarsån, X33_13

  • Larsson, Hanna
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Medins Biologi AB.
    Christensson, Mikael
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Medins Biologi.
    Nilsson, Carin
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Medins Biologi AB.
    Bottenfauna i Gävleborgs län 2014 - Regional miljöövervakning av 10 vattendrag2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Medins Biologi AB har fått i uppdrag av Länsstyrelsen i Gävleborgs län att utföra analysoch utvärdering av resultat från bottenfaunaprovtagning vid tio lokaler i rinnandevatten (Tabell 1 och Figur 1). Provtagningen utfördes av personal från Länsstyrelsen iGävleborg. Det övergripande syftet med undersökningarna var att undersökta och beskrivalokalernas bottenfauna samt bedöma vilka miljöförhållanden nämnda djursamhällenspeglar. Årets undersökningar fungerar även som referens till framtida undersökningar.Alla provtagna lokalerna ingår i ett RMÖ- program (Regional Miljö Övervakning). Avde undersökta lokalerna ingår åtta i ett program som av länsstyrelsen kallas ”Omdrevsvattendrag”(Tabell 1 och Figur 1). Programmet omfattar vissa utvalda vattendrag somprovtas vid upprepade tillfällen. Programmet löper över en sexårscykel där varje vattendragprovtas en gång per sexårsperiod. Syftet är främst att ge underlag för statusklassningenligt Vattendirektivet. En lokal, Enångersån (X-41), ingår i RMÖ-programet”Stormusslor. Hångelån (X8) är ett referensvattendrag och ingår i ett annat RMÖprogramsom kallas ”Trendvattendrag”. Syftet med detta program är att skapa tidserieroch därmed kunna se om miljötillståndet i de utvalda vattendragen förändras. Hångelånundersöks årligen.

  • Nilsson, Carin
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Medins Biologi AB.
    Johansson, Jonatan
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Medins Biologi.
    Christensson, Mikael
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Medins Biologi.
    Bottenfauna i Gävleborgs län 2013 - Regional miljöövervakning och kalkeffektkontroll av nitton vattendrag2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Medins Biologi AB har fått i uppdrag av Länsstyrelsen i Gävleborgs län att utföra analyserav bottenfauna vid 19 lokaler i rinnande vatten (Tabell 1 och Figur 1). Provtagningenutfördes av personal från länsstyrelsen i Gävleborg samt Hudiksvalls kommun.Artbestämning samt utvärdering av resultaten gjordes av Medins Biologi. Det övergripandesyftet med undersökningarna var att undersökta och beskriva lokalernas bottenfaunasamt bedöma vilka miljöförhållanden nämnda djursamhällen speglar. Årets undersökningarkan även fungera som referenser till framtida undersökningar.Åtta av de provtagna lokalerna ingår i ett RMÖ- program (Regional Miljö Övervakning)som länsstyrelsen kallar ”Omdrevsvattendrag” (Tabell 1 och Figur 1). Programmet omfattarvissa utvalda vattendrag som planeras att provtas vid upprepade tillfällen. Programmetlöper över en sexårscykel där varje vattendrag provtas en gång per sexårsperiod.Bottenfaunan har inte undersökts tidigare vid dessa lokaler. Syftet är främst att geunderlag för statusklassning enligt Vattendirektivet. Hångelån (X8) är ett referensvattendragoch ingår i ett annat RMÖ-program som kallas ”Trendvattendrag”. Syftet meddetta program är att skapa tidserier och därmed kunna se om miljötillståndet i de utvaldavattendragen förändras. Hångelån undersöks årligen. De resterande tio vattendrageningår i kalkeffektuppföljningen (KEU). Syftet är främst att bedöma försurningens ochkalkningens effekter på bottenfaunan. Flera av dessa vattendrag har undersökts tidigare.

  • Rådèn, Robert
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Medins Biologi AB.
    Johansson, Jonatan
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Medins Biologi AB.
    Christensson, Mikael
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Medins Biologi.
    Bottenfaunan i Gävleborgs län 2012 - En undersökning av bottenfaunan vid 17 lokaler i rinnande vatten2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Medins Biologi AB har fått i uppdrag av Länsstyrelsen i Gävleborgs län att utföra en analys av bottenfaunan vid 17 lokaler (Tabell 1 och Figur 1, Figur 2). Samtliga prov-punkter var lokaliserade i rinnande vatten. Provtagningen utfördes av personal från läns-styrelsen och Hudiksvalls kommun. Artbestämning samt utvärdering av resultaten ut-fördes av Medins Biologi AB.Åtta av de provtagna lokalerna ingår i ett RMÖ- program (Regional Miljö Övervakning) som länsstyrelsen kallar ”Omdrevsvattendrag” (Tabell 1 och Figur 2). Programmet om-fattar vissa utvalda vattendrag som planeras att provtas vid upprepade tillfällen. Pro-grammet löper över en sexårscykel där varje vattendrag provtas en gång per sexårsperi-od. Hångelån (X8) ingår i ett annat av RMÖ-programmen som kallas ”Trendvatten-drag”. Syftet med dessa projekt är att över tiden skapa tidserier och därmed kunna se om miljötillståndet i de utvalda vattendragen förändras.Den andra gruppen av provtagna lokaler ingår i ett MÖ- program (Miljöövervaknings-program) som syftar till att bringa klarhet i den höga dödlighet bland musslor som har noterats i Enångeråns avrinningsområde (Tabell 1 och Figur 1). Som referens till dessa lokaler används en lokal i Hångelån (X8), där ingen onormal musseldöd noterats.Det övergripande syftet med undersökningarna är att undersökta och beskriva lokalernas bottenfauna. Samt bedöma vilka miljöförhållanden nämnda djursamhällen speglar. Årets undersökningar kan även fungera som referenser till framtida undersökningar och användas för avstämning mot undersökningarna

  • Fridén, Ulrika
    et al.
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Näslund, Matilda
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Gyllenhammar, Irina
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Aune, Marie
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Analys av PCB och PCDD/F i blodserum från barn och ungdomar – metodutveckling samt framtagande av indikatorsubstanser.2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in prover från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta halogenerade organiska miljöföroreningar (POP). I en uppföljningsstudie samlas sedan 2008 in blodserum från barnen vid 4, 8 samt 12 års ålder. För att möjliggöra bestämning av halter avseende PCB och dioxiner (PCDD/F) samt skattning av halter med hjälp av indikatorsubstanser genomförs i det här projektet metodutveckling för analys av 20 gram respektive 4 gram blodserum. Den stora utmaningen är att komma ned i tillräckligt låga kvantifieringsgränser (LOQ) då halterna i serumproverna är låga.

    En analysmetod för analys av PCB och PCDF/F baserad på 20 g serum har tagits fram, med LOQ på 0,25 pg 2378-TCDD/g fettvikt. Med hjälp av denna metod har sedan 6 poolade prover från ungdomar (12-18 år) analyserats. Resultaten har sedan använts för att ta fram korrelationer mellan sk indikatorsubstanser och andra kongener samt summahalter. Indikatorsubstanser är kongener som finns i proverna i något högre halter och som kan prediktera halterna av resterande kongener. Detta möjliggör att vi kan analysera en mindre provmängd och trots att många kongener kommer att hamna under LOQ, kunna skatta en total-TEQ-halt.

    En analysmetod baserad på 4 g serum har även tagits fram, med LOQ på 1,3 pg 2378-TCDD/g fettvikt. Korrelationen mellan de två metoderna för kvantifierade kongener bedöms vara acceptabel på färskviktsbasis, men är inte lika bra på fettviktsbasis. Detta är pga högre variation i fettviktsbestämningen för 4 g-metoden. Vidare arbete för att minska denna variation krävs innan 4 g-metoden kan användas.

    Korrelationer mellan koncentrationer av enskilda kongener och summa-TEQar har utvärderats med hjälp av linjär regression. Det finns en korrelation mellan CB126 och dixonlika PCB-TEQ (R2 0,91) och 123678-HxCDD korrelerar med både PCDD-TEQ (R2 0,95) och total-TEQ (R2 0,82). Vidare kan en korrelation ses mellan 123687-HxCDF och PCDF-TEQ (R2 0,94) medan korrelationen till total-TEQ för denna kongen är lägre (R2 0,66).

  • Christensson, Mikael
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Medins Biologi AB.
    Nilsson, Carin
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Medins Biologi AB.
    Bottenfaunan i Gävleborgs län 2011 - En undersökning av 33 lokaler i rinnande vatten och en sjölitoral2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av länsstyrelsen i Gävleborgs län har Medins Biologi AB analyserat ochutvärderat bottenfaunaprover från 34 lokaler. Proverna togs under sommaren och hösten2011. Fältarbetet utfördes av länsstyrelsen och Hudiksvalls kommun. Undersökningenomfattade nio lokaler i länets återkommande regionala miljöövervakningsprogram och25 lokaler ingår i kalkeffektuppföljngsprogrammet. Syftet är att övervaka miljötillståndeti länets vattendrag samt utgöra underlagsmaterial för statusbedömning av vattenförekomsterenligt vattendirektivet. Resultaten kan också användas för avstämning motmiljömålen "Levande sjöar och vattendrag", "Ingen övergödning", "Bara naturlig försurning"och "Biologisk mångfald".

  • Rådén, Robert
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Medins Biologi AB.
    Bottenfaunan i Gävleborgs län 2010 - En undersökning av 29 lokaler i rinnande vatten2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av länsstyrelsen i Gävleborgs län har Medins Biologi AB analyserat ochutvärderat bottenfaunaprover från 29 olika vattendrag. Proverna togs under sommarenoch hösten 2010. Fältarbetet utfördes av länsstyrelsen. Undersökningen omfattade niolokaler i länets återkommande regionala miljöövervakningsprogram och 20 lokaler ingåri kalkeffektuppföljngsprogrammet. Syftet är att övervaka miljötillståndet i länetsvattendrag samt utgöra underlagsmaterial för statusbedömning av vattenförekomsterenligt vattendirektivet. Resultaten kan också användas för avstämning mot miljömålen"Levande sjöar och vattendrag", "Ingen övergödning", "Bara naturlig försurning" och"Biologisk mångfald".

  • Johannesson, Sandra
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, arbets- och miljömedicin.
    Hälsorelaterad miljöövervakning Cancerframkallande ämnen i tätortsluft: Utvärderingsuppdrag2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning Inom den hälsorelaterade miljöövervakningen Cancerframkallande ämnen i tätortsluft har sammanlagt 15 mätkampanjer genomförts, tre i vardera av de fem städer som deltar. Mätningar utförs personburet på slumpvis utvalda vuxna deltagare ur allmänbefolkningen.

    Den personliga exponeringen för bensen och 1,3-butadien visar tendens till att minska över tid men trenden är inte tydlig för alla städerna. Medianexponeringen för bensen vid den senaste mätningen i respektive stad låg omkring eller under lågrisknivån 1,3 μg/m3 respektive miljökvalitets-målets precisering på 1 μg/m3. Medianexponeringen för 1,3-butadien i respektive stad varierade mellan 0,2-0,5 μg/m3 vilket är i nivå med eller över miljökvalitetsmålets precisering (0,2 μg/m3). För kvävedioxid ses inga tydliga eller samstämmiga tidstrender, men medianhalterna för personlig exponering underskrider miljökvalitetsmålets precisering i samtliga städer. Formaldehyd som framförallt har inomhuskällor uppvisar inte heller några trender över tid. Medianhalterna för personlig exponering har legat mellan ca 10 till 20 μg/m3 med högre halter för boende i villa än i lägenheter. Medianhalter av PM2,5 som mätts inomhus i bostäder har underskridit WHO:s riktvärde och miljökvalitetsmålets precisering på 10 μg/m3 och inga direkta trender kan ses över tid. Halter av bens(a)pyren inomhus underskrider lågrisknivån och tillika miljökvalitetsmålets precisering på 0,1ng/m3, och uppmätta halter inomhus är lägre än utomhus.

    Möjligheten att jämföra personlig exponering med halter i utomhusluft begränsas av de få utomhus-mätningarna inom projektet. Det är dock tydligt i alla städer att den personliga exponeringen för 1,3-butadien är betydligt högre än halter i urban bakgrund. Även för bensen är den personliga exponeringen ofta högre än halter i urban bakgrund. Personlig exponering för kvävedioxid har varit lägre än i urban bakgrund för Göteborg, Umeå och Malmö, medan det varierat i Stockholm och Lindesberg. Sammanfattningsvis visar resultaten att personburna mätningar av luftföroreningar är viktigt för att kunna värdera människors exponering och göra adekvata hälsoriskbedömningar.

    Förslag och rekommendationer inför fortsatta mätningar är att metodiken med rekrytering av deltagare från ett slumpat urval ur befolkningsregister bör bibehållas. Mätningar av PM2,5 inomhus i bostaden föreslås ersättas av personburna mätningar av sot (black carbon). Black carbon har fördelen att det kan mätas personburet och är ett bättre mått på förbränningspartiklar. Nackdelen är att det saknas riktvärde att relatera exponeringen till. Personburna mätningar av de gasformiga ämnena föreslås fortsätta enligt nuvarande metodik. Ett förändrat studieupplägg, t ex ett uppehåll efter avslutade mätkampanjer i samtliga fem städer eller en utglesning av intervallen för mätningarna, skulle kunna frigöra resurser och möjliggöra utrymme för mer riktade och specifika undersökningar, mätningar för att studera olika variationer i exponering etc.

  • Hårding, Ingrid
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Medins Biologi AB.
    Klassificering av ekologisk status i elva sjöar i Gävleborgs län genom växtplanktonanalys 20112012Report (Other academic)
  • Liungman, Annika
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Medins Biologi AB.
    Klassificering av ekologisk status i tio sjöar i Gävleborgs län genom växtplanktonanalys 20102011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under augusti 2010 undersöktes växtplankton i 10 sjöar i Gävleborg på uppdrag av Länsstyrelsen Gävleborg. Provtagningen genomfördes i enlighet med Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2004). Metoden överensstämmer med SS-EN 15204: 2006. Provtagningen utfördes av Per Wallenborg, ALcontrol AB.

  • Liungman, Annika
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Medins Biologi AB.
    Klassificering av ekologisk status i tio sjöar i Gävleborgs län genom växtplanktonanalys 20092010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under augusti 2009 undersöktes växtplankton i 10 sjöar i Gävleborg på uppdrag avLänsstyrelsen Gävleborg. Provtagningen genomfördes i enlighet med Naturvårdsverketshandledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2004). Metoden överensstämmer medSS-EN 15204: 2006. Provtagningen utfördes av Per Wallenborg, ALcontrol AB.

  • Stroh, Emelie
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Luftkvalitén i barns utemiljö – en kunskapsinventering2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Naturvårdsverket har avdelningen för Arbets- och miljömedicin vid Lunds

    Universitet utfört en kunskapsinventering bland landets kommuner kring luftkvalitén på

    förskolebarns utemiljöer och effekter/strategier för att eventuellt förbättra detta. Denna

    inventering genomfördes under hösten 2018 och början av 2019 och ska ligga till grund för

    det Hälsorelaterade Miljöövervaknings projektet ”Luftföroreningar i förskolemiljö”.

    Förhoppningen är att projektet på sikt ska kunna ligga tillgrund för att utveckla riktlinjer och

    åtgärdsförslag inom exempelvis stadsplanering och nyetablering av förskolor för att förbättra

    luftkvalitén och utemiljöerna för små barn.

    Rapporten visar att flertalet kommuner saknar aktuell mätdata kring hur

    luftföroreningssituationen ser ut i kommunen och mycket få har kännedom om luftkvalitén i

    anslutning till kommunens förskolor. Det saknas också strategier och beprövade metoder för

    att förbättra luftkvalitén i anslutning till befintliga förskolor vars utemiljöer överskrider eller

    tangerar miljökvalitetsnormerna för utomhusluft eller miljömålet för ”Frisk luft”.

  • Löf, Arvid
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Naturföretaget.
    Inventering av flodpärlmussla, Kolarsjöbäcken2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kolarsjöbäcken är utpekat som ett Natura2000-område för dess bestånd av flodpärlmussla. Eninventering som gjordes 2009 visade att bäcken har ett högt skyddsvärde. Naturföretaget utförde2016 en återinventering av samma område och då konstaterades att bäcken fortsatt har ett högtskyddsvärde. Populationsstorleken har ökat i bäcken och andelen små flodpärlmusslor under 2 cmhar minskat sedan inventeringen 2009.

  • Bohman, Petter
    Naturcentrum AB.
    BIOGEOGRAFISK UPPFÖLJNING AV FLADDERMÖSS I VALLE HÄRAD 20182018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Valle härad är en trakt med hög artrikedom av fladdermöss och genom åren har 14 arter observerats här. Årets inventering är den femte inventeringen av fladdermusfaunan i Valle härad som genomförs inom ramen för biogeografisk uppföljning. Totalt observerades 13 arter på de 17 undersökta lokalerna. De artrikaste platserna var Barnasjön och Höjentorp med 10 arter vardera. På övriga platser observerades mellan två och nio olika arter. De arter med flest registreringar är nordfladdermus, dvärgpipistrell, större brunfladdermus och vattenfladdermus. Totalt registrerades fem rödlistade arter: fransfladdermus, dammfladdermus, mindre brunfladdermus, sydfladdermus och sydpipistrell.

  • Ahlén, Johan
    Naturcentrum AB.
    BIOGEOGRAFISK UPPFÖLJNING FLADDERMÖSS I SKÅRDALEN, BENGTSFORS KOMMUN 20182018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Skårdalen är inget särskilt artrikt område men har en intressant sammansättning av arter. Syftet med inventeringen i Skårdalen är att följa upp status och förekomst av fransfladdermus. Fransfladdermus är fortfarande stabil i området. Totalt noterades åtta arter/artpar och några inspelningar av obestämd myotis. Det är två fler arter registrerade jämfört med tidigare år: trollpipistrell och gråskimlig fladdermus. Trollpipistrell har ökat på flera håll i södra Sverige medan gråskimlig fladdermus troligen finns i dalgångarna och dök upp i Skårdalen för jakt.

  • Gerell, Naturvårdskonsult
    Naturvårdskonsult Gerell.
    Biogeografisk uppföljning av fladdermöss 2018: Område: Hallaröd – Allarps bjär, Skåne län2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Hallaröds kyrka:

    Totalt registrerades 12 fladdermusarter inom inventeringsområdet. Vanligast förekommande

    var större brunfladdermus (53,3 %) och trollpipistrell (33,1 %). De två sistnämnda arterna hade troligen kolonier inom lokalen. De övriga arternas procentuella andelar, baserat på antalet registreringar, var under 3 %. En jämförelse av de olika arternas procentuella representation, baserat på antalet registreringar, visar på förändringar över åren. Den större brunfladdermusen har successivt ökat sin närvaro vid Hallaröds kyrka och ersatt trollfladdermusen som den dominerande arten.

    Allarps bjär:

    Totalt uppgick antalet registrerade fladdermusarter till 11 under inventeringsperioden. Dominerande

    art utgjordes av vattenfladdermus (37,5 %). För första gången efter upptäckten av nymffladdermusen inom området 2010 kunde arten åter registreras.

  • Ahlén, Johan
    Naturcentrum AB.
    BIOGEOGRAFISK UPPFÖLJNING FLADDERMÖSS PÅ VIK, UPPSALA KOMMUN 20182018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vik är med i den biogeografiska uppföljningen för första gången. Området togs med som ett artrikt område för Svealand. Inventeringen syftade till att göra en så fullständig kartläggning som möjligt. Totalt registrerades nio arter där den vanligast förekommande arten var dvärgpipistrell. Därefter kom nordfladdermus, vattenfladdermus och mustasch/tajgafladdermus. En rödlistad art registrerades: fransfladdermus.