Publications
12 1 - 50 of 60
rss atomLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
  • Persson, Christer
    SMHI.
    Normalårskorrigering av Sveriges utsläpp av fossil CO2 från uppvärmning 1990-2002 2004Report (Other academic)
    Abstract [en]

    A method is developed to estimate the variations, caused by changes in meteorological conditions compared to normal, of the Swedish fossil CO2-emissions associated with domestic and other building heating. The result from this study has been included in Sweden´s third national communication on Climate Change, 2001, and in the Swedish yearly reports to UNFCCC concerning data for the years 1999-2002. Calculations have been performed for each year during the period 1990-2002 and also for a 30-year normal period 1965-1995. The weather influence of heating demand for buildings have been calculated monthly for a number of places in Sweden based on the model ENLOSS, which has been developed at SMHI, see e.g. Taesler (1986) and CADET Energy Efficiency (1999). This model can be used to calculate in detail the energy demand for heating of different types of buildings with regard to surrounding air temperature, wind speed and direction, cloudiness, sun elevation and turbidity (affecting incoming radiation). Using ENLOSS an i.e. equivalent temperature can be calculated which takes all effects from the different weather parameters into consideration combined with information about site and characteristics and use of the building. Based on this equivalent temperature an Energy-Index is subsequently calculated, being a measure of the amount of energy needed to heat a specific building to normal room temperature (+21°C) compared to what is needed during a corresponding time period with normal weather conditions.

    All calculations of corrections of energy demand to normal weather conditions have in this study been performed using a "standard building" with the following characteristics:

    • Representing a mixed type of buildings

    • Mechanical ventilation

    • Energy for hot water production not included

    • Energy from lighting, people within the building, electric equipment etc. has been subtracted in a conventional way from the energy demand

    • A time constant of 24h is used to describe the heat storage within the building.

    Based on ENLOSS-model calculations of the energy demand using meteorological data for a large number of places over Sweden, a geographical distribution of the energy demand over the whole of Sweden has been determined by means of optimum interpolation technique. This has been done on a monthly basis and thereafter been added to yearly values weighted towards the distribution of population within each county in Sweden. This information is then used to calculate a county-specific Energy-Index for each year, which combined with energy statistics from SCB regarding each county, has been the basis for calculations of normal weather corrections of fossil CO2-emissions for each year during the period 1990-2002.

    5

    In this study calculations have been performed for two different assumption of marginal fuel (the fuel which should have been used/not used in case the weather had been normal): "oil" and "actual mix of fuel within each county". The differences between these two alternatives were small during the first years of the 1990-ies, but have increased for later years. The normal weather-corrected data reported to UNFCCC has - so far - been based on the assumption on oil as marginal fuel.

    For all years during the 1990-2002 period, except for 1996, the normal weather-corrected fossil CO2-emissions for Sweden have been larger than the real emissions. For 1990, which is a reference year in the international negotiations, the normal weather-corrected emission was 15% larger than the real emission.

  • Paulrud, Susanne
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Gustafsson, Tomas
    SCB.
    Emission factors and emissions from residential biomass combustion in Sweden2010Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Small scale biomass combustion can be a major source of air pollutants like emissions of greenhouse gases, acidifying pollutants, NMVOC, particulate matter, heavy metals, PAH and dioxins. On a yearly basis Sweden is obliged to report air emissions of these pollutants to different international bodies. Until submission 2005, covering data for 1990-2003, only one emission factor for each pollutant was used for the reporting of emissions from residential biomass combustion. The results from a closer examination by Statistics Sweden of existing national energy statistics for residential heating has enabled a disaggregation of the fuel consumption of biomass by fuel type (wood logs, pellets, wood chips), as well as by technology (boiler, stoves, and open firing places). This study aimed at improving the reporting of emissions from small- scale combustion of biomass by revising the emission factors for N2O, NOX, CO, NMVOC, SOX, NH3, total suspended particles (TSP, PM10, PM2.5, metals dioxins and PAH. Furthermore, the time series 1990-2004 for these emissions were updated. In this work the revised emissions factors were to a large extent based on results from the Swedish Energy Agency research program “Biofuel, Health and Environment”. In addition a literature review was carried out to collect data from other Swedish studies as well as relevant international studies. Results from several recent measurement studies, together with dissaggregation of emissions factors by technology and fuel type, lead to quite large differences between previously used emission factors and the revised emission factors presented In particular the new emission factors for NMVOC and particles are much lower, whereas the new emission factors for CO and dioxin are higher.

  • Sundberg, Irene
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Medins Havs-och Vattenkonsulter AB.
    Meissner, Ylva
    Swedish Environmental Protection Agency. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB.
    Kiselalger i Kalmar län 2016: en undersökning av åtta lokaler2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Undersökningen är ett led i länets arbete med regional miljöövervakning och kalkeffektuppföljning. Syftet med rapporten är att få en bättre karakterisering av vattendrag enligt EU:s ramdirektiv för vatten och syftar till att dels öka kunskapen om miljötillståndet i länet och dels fungera som underlag för framtida undersöknings- och åtgärdsprogram. Resultatet av inventeringen också användas för avstämning mot miljömålen ”Levande sjöar och vattendrag”, ”Ingen övergödning”, ”Bara naturlig försurning” och ”Biologisk mångfald”.

  • Paulrud, Susanne
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Kindbom, Karin
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Cooper, David
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Gustafsson, Tomas
    SCB.
    Methane emissions from residential biomass2005Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Small scale biomass combustion can be a major source of air pollutants like hydrocarbons and particulate matters. Methane is one of the hydrocarbons emitted when burning biomass fuels and recent studies show that methane emissions from different kinds of residential biomass systems can vary significantly depending on type of combustion system and type of fuel. On a yearly basis Sweden is obligated to report air emissions of several pollutants to different international bodies. In previous reporting only one emission factor for methane is accounted for, including all technologies and all fuel types. This study aims to improve the reporting of methane emissions from small scale combustion of biomass by revising both activity data and emission factors. Further, the times series 1990-2003 for methane emission will be updated. New methane emission factors from small scale combustion of wood log, pellets and wood chips/sawdust was determined and an improved method was then used to calculate the emissions. In order to match the activity data categories, the emission factors were grouped by heating system category and fuel type. The result showed that methane emissions from wood log combustion are significantly higher compared to pellets combustion. However, significant variations in emission factors occur for specific combustion appliances and operation conditions. The recalculated time series for 1990- 2003 showed higher values of methane emissions due to desegregation of emission factors by combustion technology

  • Paulrud, Susanne
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Fridell, Erik
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Stripple, Håkan
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Gustafsson, Tomas
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Uppdatering av klimatrelaterade emissionsfaktorer2010Report (Other academic)
  • Karlsson, Chatarina
    et al.
    Pelagia Nature & Environment AB.
    Larsson, Peder
    Pelagia Nature & Environment AB.
    Kiselalgsundersökning i Blekinge län 20172017Report (Other academic)
  • Karlsson, Chatarina
    et al.
    Pelagia Nature & Environment AB.
    Larsson, Peder
    Pelagia Nature & Environment AB.
    Kiselalgsundersökning i Blekinge län 20162016Report (Other academic)
  • Ortiz, Carina
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Lundblad, Mattias
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Liski, Jari
    Finnish Environment Institute, Helsinki, Finland.
    Stendahl, Johan
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Karltun, Erik
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Lehtonen, Aleksi
    Finnish Forest Research Institute (Metla), Helsinki, Finland.
    Gärdenäs, Annemieke
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Measurements and models – a comparison of quantification methods for SOC changes in forest soils2009Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The Swedish UNFCCC1-reporting of the LULUCF2-sector is based on methods in compliance with the “Good practice” as described by the Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC). Biomass and soil inventory data from the Swedish Inventory of Forests is the major source of information used to quantify changes in the various carbon pools on forest land. Even if the reported uncertainties in soil carbon changes are small from a statistical perspective, they are large in relation to the total Swedish emissions of green house gases. This is due to the fact that the soil carbon pool is so large, that even small and statistically non-significant changes may have an impact on the Swedish CO2 balance. Sampling based methods may also result in considerable inter annual variations that may look conspicuous in the reporting. Because of the uncertainty and inter annual variations there has been a discussion on the methods used and if there are possibilities to lower the uncertainty and to get more stable estimates of soil carbon changes by combining measurements and models. In this study results from the two soil carbon models, Yasso07 and Q, were compared with repeated measurements of the soil inventory during the years 1994 to 2000. Soil carbon fluxes were simulated with the two models from 1926 to 2000 with Monte Carlo methodology to estimate uncertainty ranges. The results from the models agreed well with measured data. The simulations of Yasso07 and Q resulted in a soil organic carbon stock in year 2000 of 1600 Mton C and 1580 Mton C, respectively while the measured carbon pool was ¨1670 Mton C. The annual change in soil organic carbon varies substantially between the three methods mainly due to different assumptions regarding annual climate variation. However, the five year averaged mean of annual soil organic carbon change for the two periods 1994-1998 and 1996-2000 indicate the size and direction of the estimated annual changes agree reasonable well. The mean annual change for the two periods was for the Q-model 5.5 Mton C yr-1 and 5.6 Mton C yr-1 with a confidence interval of 2.1-10.7 Mton C yr-1, and for the Yasso07-model 3.7 Mton C yr-1 and 0.9 Mton C yr-1 respectively with a confidence interval ranging between -5 to 12.6 and -7 to 9.8 Mton C yr-1 respectively. The mean annual change for the two periods estimated using NFI-data was 1.6 M ton C yr-1 and 2.5 M ton C yr-1 with a standard error of 2 The general conclusion drawn from this study is that both sampling and the models Yasso07 and Q are possible tools to predict the soil organic carbon accumulation and annual changes for Swedish forest soils. The estimates based on measurements as well as the modelled results indicate an increase in carbon stocks in Swedish forest soils. This study does not support a change of method from inventory to model predictions. However, the agreement between the methods shows that the models are suitable as a complement to other soil carbon estimation methods. They are particularly useful for projections and we recommend a further development of the modelling tools.

    1 UNFCCC, United Nations Framework Convention on Climate Change 2 LULUCF, Land Use and Land Use Change and Forestry

  • Olsson, Håkan
    et al.
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Tengdelius-Brunell, Johanna
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Avrinningsområden för vattenförekomster 2012: En hydrologisk indelning för PLC-62013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten är ett uppdrag från HaV, Havs- och Vattenmyndigheten. Informationen i rapporten riktar sig, i första hand, till dem som inom SMED arbetar med Pollution Load Compilation 6 (PLC6), Vattenförvaltningen vid SMHI och till Vattenmyndigheterna. I rapporten redovisas resultatet av en aktivitet inom SMED där syftet var att definiera hydrologiska avrinningsområden för användning vid beräkning av flöden av vatten, kväve och fosfor till havet. Avrinningsområden för Vattenmyndigheternas vattenförekomster identifierades i digitala kartskikt från SVAR, Svenskt VattenARkiv vid SMHI. Från projektet har data leverats till andra utvecklingsprojekt inom SMED-vatten, till modelluppsättningen S-HYPE vid SMHI och till representanter för vattenmyndigheterna. Ett kartskikt med indelning i 27 831 områden var tillgängligt 26 november 2012. Kartskiktet kompletterades med information om flödesordning och identiteter för det havsområde som vattnet rinner till. Det kompletterade kartskiktet var tillgängligt för hämtning 21 december 2012. I början av 2013 gjordes ytterligare granskning av kartskikt och utkast till denna rapport. Det ledde till ytterligare förbättringar av kartskiktet till PLC6. I den här rapporten beskrivs kartskiktets innehåll.

    I slutet av 2012 gjordes korrigeringar av några vattenförekomsters identiteter och kartrepresentationer i SVAR. Dessa ändringar har införts i kartskiktet till PLC6 så att samordningen med vattenmyndigheternas vattenförekomster optimeras. Det här innebar att antalet områden i kartskiktet minskade till 27 830 eftersom två områden slogs samman. Det reviderade kartskiktet till PLC6 blev klart i mars 2013.

    Kartskiktet baseras på avrinningsområden från SVAR version 2012_2. Till den här versionen av vattendelare kunde vi koppla 23 127 av vattenmyndigheternas vattenförekomster i SVAR version 2012_2 inklusive ändringar av vattenförekomsters identiteter införda i SVAR i slutet av 2012. Av de här vattenförekomsterna var 1 103 preliminära, d.v.s. de var ännu inte fastställda av Vattenmyndigheterna. Det finns fler vattenförekomster för sjöar respektive vattendrag i SVAR men de ligger inte vid avrinningsområdenas utlopp.

  • Olsson, Håkan
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Kvantifiering av fysisk påverkan på svenska vatten till följd av vattenuttag, flödesreglering och morfologiska förändringar: Slutrapport december 20042004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inom projektet sammanställdes information som kunde användas som indikatorer på

    fysisk påverkan enligt vattendirektivets intentioner. Det rörde sig om information som

    kunde specificeras geografiskt och som kunde tillgängliggöras under projekttiden.

    Målsättningen var att göra en första rikstäckande kartering av områden där det fanns

    vattenobjekt med indikation på kraftig fysisk påverkan.

    Vattenförekomster som är kraftigt fysiskt förändrade kan under vissa förutsättningar

    som specificeras i vattendirektivet bli karaktäriserade som ”preliminärt kraftigt

    modifierade vattenförekomster” (förkortas PKMV). Definitionen ”Kraftigt modifierade

    vatten” erhålls först sedan socio-ekonomiska tester utförts enligt artikel 4:3 i EU:s

    ramdirektiv för vatten. Dessa vattenförekomster får därmed mindre stränga miljömål. I

    projektarbetet identifierades 214 sjöar och 6 kustvattenområden som provisoriskt

    kraftigt modifierade. Inom 3265 delavrinningsområden fanns det i det insamlade

    underlaget indikation på förekomst av vatten som kan komma i fråga som PKMV (se

    karta på sidan 20 i denna rapport).

    Bedömningsunderlag, kartor och kartunderlag som producerats inom projektet lagrades

    vid SMHI för användning vid fortsatt arbete med karaktärisering av vattenförekomster

    inför rapporteringen till EU i mars 2005. Resultaten samlades också på en CD för

    leverans till Naturvårdsverket. I tabell 1 ges en översikt över information som

    sammanställts inom projektet.

    Tabell 1. Antal dokument, kartor och kartunderlag med data (shape-filer) som

    sammanställts i projektet och som rapporteras på CD. Kartor = kartbilder. Shape =

    shape-filer.

    Moment Kartor Shape Word-dok Övrigt

    Vattenuttag 5 1 1 4 av kartorna i Word-dok.

    Regleringsgrad 1

    Flödesindikatorer 1 1

    Flödesstatistik 1

    Regleringshöjd 1

    Sänkta sjöar 3 3

    Dammar 2

    Strandnära 4 4 1

    Hamnar 3 2

    Preliminärt kraftigt modifierade 6 3

    Preliminärt konstgjorda 2

    Slutrapport 1

    SUMMA 27 16 3

  • Nyström, Anna-Karin
    et al.
    SCB.
    Cooper, David
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Use of data from the EU emission trading scheme for reporting to EU Monitoring Mechanism, UNFCCC and CLRTAP2005Report (Other academic)
    Abstract [en]

    In order to provide more accurate data for Sweden’s reporting to the EU Monitoring Mechanism, UNFCCC and CLRTAP, the potential of using emission trading data submitted by individual companies in a trading survey in 2004 has been investigated. In 2004 this work involved a quality check by comparing national Swedish data with data on fuel consumption and CO2 emissions reported in the trading survey on plant level for the yeas 1998-2004. In several cases, significant discrepancies were observed which warranted a closer investigation and an eventual revision of activity data and a few emission factors

    This present study covers an investigation of 46 plants with discrepancies in activity data and five plants with discrepancies in emission factors, discovered during the work in 2004. After consultation with the appropriate personnel at each company explanations to the observed differences were found. The results indicated a revision of the activity data, which have been performed for 35 plants. The investigation of emission factors also resulted in revision according to the table below. Previous CO2 factor used in submission 2005

    ton CO2/TJ

    New CO2 factor that will be used in submission 2006

    ton CO2/TJ

    Carbide furnace gas

    60

    145

    Refinery gas

    66.7

    59.3

    Petroleum coke

    103

    100

  • Nyström, Anna-Karin
    SCB.
    Study of differences in plant data between the Energy Statistics and the EU Emission Trading Scheme2007Report (Other academic)
    Abstract [en]

    In Sweden, about 700 plants are included in the European Union Emission Trading Scheme (ETS) for carbon dioxide (CO2), which was launched on the 1st of January 2005. The Swedish Environmental Protection Agency (EPA) is responsible for collecting and reviewing the data.

    For reporting of emissions to the UNFCCC, EU Monitoring Mechanism, CLRTAP and the EU NEC Directive 1990-2005, activity data is mainly based on energy statistics from Statistics Sweden’s quarterly fuel surveys (QS) and the industrial energy survey. In some cases, additional data sources, such as companies’ envi-ronmental reports or direct information from the companies, are used as a comple-ment.

    In 2006, a study was performed by SMED to verify plant specific data from the quarterly fuels statistics with data from the ETS. One recommendation in the study was to carry out an in-depth study focussing on a few plants with large differences between their QS and ETS data , which has now been carried out and the results are presented in this report.

    In this study the fossil energy amounts from 19 plants have been calculated in the ETS and compared with the energy amounts in the QS. Where differences were found the reasons were analysed comparing the levels of energy and fuel consump-tion by fuel type. Contacts have been made with a few plants to better understand the differences. Waste combustion is not included in the ETS and results show that the coherence is relatively good after waste combustion was excluded from the QS.

    The QS and the emission estimations that are made based on those data have a number of deficiencies. First of all, the reported fuel amount differs slightly be-tween the data sets and since ETS data are verified, they are likely to be more cor-rect. Besides, on plant level, the national thermal values and emission factors that are used for the GHG inventory is not totally correct. An other deficiency in the QS is that unconventional fuels are grouped in the QS into for instance "Other not specified fuels". The emission factors of these fuels are associated with very large uncertainties, since they are not specific for the current fuel and plant. Finally, another problem is that some of those unconventional fuels are incorrectly classi-fied. In the ETS some of these fuels are often partly biogenic and should hence be classified as "Other biomass".

    The deficiencies identified should be considered to be revised if a better coherence between the QS and the ETS is desired.

  • Nyström, Anna-Karin
    SCB.
    Co2from the use of soda ash: CRF 2A42004Report (Other academic)
    Abstract [en]

    v

    Emissions of CO2 from the use of soda ash shall be reported to the UNFCCC according to the IPCC Guidelines. In earlier Submissions, Sweden has only reported emissions from the use of soda ash within glass manufacture. In this project contact has been made and data has been collected from several other users of soda ash, for instance moist snuff producers and producers of detergents. Data has also been collected from companies that reported use of soda ash in the trading survey sent by SEPA and SMED in January, and from the Swedish Chemicals Inspectorates (KemI). New calculations of CO2 from the use of soda ash were made for the time series 1990-2003 based on data from KemI for all sectors except from glass manufacturers, where the data already available from earlier submissions were used. The new time series show a lot higher emissions than in Submission 2004, but still CO2 emissions from the use of soda ash is only about 1 % of the total CO2 emissions in the Industrial Process sector.

  • Mietala, Johanna
    SCB.
    Data om svenska fiskodlingar: Utveckling av metodik inför rapportering till HELCOM2012Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Utgångspunkten för denna rapport är att undersöka huruvida data om svenska fisk-odlingar från den nuvarande populationen i SMP produktionsmässigt täcker den population som studeras i SCBs årliga Vattenbruksrapport. En andra frågeställning är hur väl de emissionsfaktorer som användes vid den förra rapporteringen av PLC Annual 2005 stämmer med data från miljörapporterna.

    Totala kväve- och fosforutsläpp samt produktionsdata jämförs mellan de två data-materialen i denna studie. Resultaten visar att 1) fosforutsläppen kommer att to-talskattas 10 % lägre och kväveutsläppen 29 % högre med produktionsdata från Vattenbruksrapporten och emissionsfaktorer jämfört med inrapporterade värden från SMP som enda datakälla 2) användning av emissionsfaktorer och produkt-ionsuppgifter från undersökningen Vattenbruk 2010 medför en underskattning på totalt fosforutsläpp om 11 % och en överskattning av kväveutsläppet med 36 % för de 31 anläggningar i SMP populationen där jämförelse varit möjlig på enskild fis-keodlingsnivå 3) jämförelser mellan produktionsdata angivet i miljörapporternas textdelar och produktionsdata för Vattenbruk 2010 är osäkra på grund av otillräck-lig information i textdelarna.

    Att kombinera uppgifter från de båda undersökningarna är såsom uppgifter om fiskodlingarna samlas in idag att rekommendera men kan uppskattas som mer tidskrävande än att endast använda sig av en av dessa uppgiftskällor. Detta ef-tersom datamaterialet behöver matchas på anläggningsnivå för att säkerställa emissionsfaktorernas relevans vid varje rapporteringstillfälle. Emellertid är detta även en tillgång eftersom statistiken blir mer finfördelad.

  • Pihl Karlsson, Gunilla
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hellsten, Sofie
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Karlsson, Per Erik
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Akselsson, Cecilia
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Utvärdering av Krondroppsnätet ur ett regionalt perspektiv: Förstudie2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    En förstudie av främst regionala behov när det gäller miljöövervakning av lufthalter, atmosfäriskt nedfall och markvattenkemi inom Krondroppsnätet har genomförts. I förstudien har även en enkätundersökning ingått. Studien, som finansierats av Naturvårdsverket via Länsstyrelsen i Jämtlands län, omfattar alla deltagande län inom Krondroppsnätet. Förstudien utgör en del av en kommande större gemensam nationell och regional utvärdering av bl.a. Krondroppsnätet.

    Krondroppsnätets medlemmar utgörs av luftvårdsförbund, länsstyrelser, Naturvårdsverket samt några enskilda företag. Dessa olika kategorier av medlemmar har i viss mån olika inriktningar och målsättningar vad gäller deltagande i Krondroppsnätet. Generella kriterier med mätplatser inom Krondroppsnätet innefattar bl.a.:

    • Det bör finnas ett större antal mätplatser per areal i områden där gradienten av luftföroreningsbelastning är som störst.
    • Mätplatserna bör omfatta olika naturtyper, främst inriktat mot olika trädslag. Trädslagen är även nära sammankopplade med olika jordmåner.
    • Variationer i markens jordart, det vill säga kornstorleksfördelningen, och dess innehåll av mineraler bör täckas in.
    • Långa tidsserier är värdefulla för att bedöma förändringar över tiden, samt upptäcka tillfälliga händelser.

    I rapporten diskuteras även Krondroppsnätets mätningars betydelse för den regional (och nationella) miljöövervakningen inom främst miljömålen Ingen övergödning och Bara naturlig försurning. Vidare diskuteras förbättringsförslag med avseende på den regionala indikatorsuppföljningen (indikatorerna; nedfall av svavel och nedfall av kväve) av ovan nämnda miljömål, där Krondroppsnätets mätningar har en avgörande roll. Förbättringen avser att avsevärt förbättra beräkningen av det länsvisa nedfallet samt förbättra beskrivningen av den geografiska variationen av svavel- och kvävenedfall i de olika länen.

    Nuvarande mätplatser inom Krondroppsnätet beskrivs i detalj, baserat på en geografisk indelning i sju regioner Regionsindelningen är framtagen inom ett Naturvårdsverksfinansierat forskningsprogram, CLEO, för att spegla skillnader över landet vad gäller föroreningsbelastning, klimat och skogliga egenskaper. Mätplatserna har klassificerats utifrån påverkan och tillstånd baserat på försurning och kvävebelastning. Information ges även om någon/några mätplatser historiskt visat sig vara betydelsefulla för att indikera olika tillfälliga händelser, exempelvis skogsbränder, vulkanutbrottet eller större stormar. Alla nu aktiva mätplatser inom Krondroppsnätet bedöms fylla en viktig roll för den regionala miljöövervakningen. De flesta mätplatserna fyller även en viktig roll utifrån ett nationellt miljöövervakningsperspektiv.

    En statistisk analys har gjorts av trender under tidsserien 1996/97-2015/16. Vidare har den geografiska variationen av deposition och markvattenkemi inom och mellan olika CLEO-regioner, baserat på data från de fem senaste åren, analyserats.

    En enkät har skickats ut till alla regionala aktörer med frågor om mätmetodik och provtagning, vad data används till samt vilka frågor som är viktiga i den kommande utvärderingen 2018. Svaren kan sammanfattas enligt följande:

    • Länen är intresserade av att följa upp en mängd frågor rörande miljötillståndet i länet. De absolut viktigaste användningsområdena för Krondroppsnätets mätningar är: regionala miljömålsbedömningar, uppföljning av tillståndet i miljön i länet, uppföljning av försurning/övergödning, stöd för utvärdering av annan typ av miljöövervakning och som underlag för planering och uppföljning av kalkningsåtgärder.
    • En majoritet av aktörerna tycker det är viktigt att fortsätta mäta samtliga parametrar för lufthalter, i nederbörden över öppet fält, i krondropp och i markvatten. Även mätningarna av torrdeposition med strängprovtagarna anses viktiga.
    • Aktörerna i de olika länen ser dessutom samordningsvinster och ytterligare användningsområden för data från Krondroppsnätet, bl.a. för kalkningsunderlag och uppföljning, men även som stöd för utvärdering av annan typ av miljöövervakning.
    • Frågor som är viktiga att fokusera på i den kommande utvärderingen 2018 gäller organisatoriska, finansiella, behovsanpassade och framtida viktiga frågeställningar inom miljöområdet där resultaten kan komma att spela stor roll.
  • Milton, Freja
    et al.
    Goodpoint AB.
    von Stedingk, Hans
    Goodpoint AB.
    Persson, Anna
    Goodpoint AB.
    Zinks spridning i miljön - En litteraturstudie2018Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Zinc is one of our most common and most occurring metals. The metal is very useful and is used to prevent corrosion. Zinc is toxic for water living organisms when it occurs in concentrations over 20 μg/l. The metal affects the aquatic organism’s reproduction, survival and growth negatively. It is especially young individuals and embryos who will be affected by enhanced concentrations of zinc. The toxicity for zinc is determined by its bioavailability and is affected by its metal form, pH, redox ratio, DOC etc.

    The largest emissions of zinc occur to water followed by emissions to air. Within both categories diffuse emission is most dominated. The biggest zinc emission source is leakages from wooded ground followed by atmospheric deposition on the water surface. Industries is the greatest point source. The leakage from wooded ground is derived from atmospheric deposition of zinc.

    This report has chosen to focus and examine three types of human activities who causes zinc emissions. The activities which has been chosen for more extensive studies are artificial turfs with rubber granulates, traffic related emissions and emissions from goods. The traffic causes zinc emissions around the roads and the pollutant is usually not spread far from the road. Locally high levels of zinc along the roadside can therefore occur. Galvanized goods are believed to be a major secondary emission source even in places other than the traffic environment.

    Negative effects on aquatic or soil environment due to enhanced concentrations of zinc in Sweden is considered low. Generally, the chemical status in surface water in watercourses are good. Despite this, the risk of environment impact due to zinc should not be underestimated. Zinc have been accumulated in the soil for a long time. If the soil or sediments characteristics changes it could lead to devastating effects on nearby recipients.

  • Petersson, Magnus
    Swedish Environmental Protection Agency.
    Utökad inventering av svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus) i gotländska hamnar 20152015Report (Other academic)
  • Angelöf, Ingrid
    Swedish Environmental Protection Agency.
    Svampinventering av några prästängen på södra Gotland 20172018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inventering av svamp i elva ängen på södra Gotland. Ängena var Ardre prästänge (Mullvalds), Eskelhem prästänge (Maldesänget), Etelhem prästänge, Gerum prästänge, Kräklingbo prästänge, Levide prästänge, Linde prästänge, Silte prästänge, Vall prästänge, samt Öja prästänge (östra och västra delen).

  • Green, Agneta
    Länsstyrelsen i Gotlands län.
    Miljöutredning2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    De statliga myndigheterna har ett ansvar för att bidra till att de nationella miljömålen och FN:s globala mål för hållbar utveckling nås. Detta ställer krav på ett systematiskt och långsiktigt miljöarbete hos myndigheterna vilket regleras i förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. Förordningen som syftar till att säkerställa att miljöarbetet integreras inom ramen för verksamheten så att miljöfrågorna beaktas vid genomförandet av myndighetens uppdrag.

    Miljöledningssystem är ett verktyg som bygger på en kontinuerlig process att identifiera, planera, genomföra, följa upp och förbättra miljöarbetet. Ett viktigt syfte med ett miljöledningssystem är att bedriva ett strategiskt arbete som resulterar i att verksamheten blir rationell, kostnadseffektiv och gradvis allt mindre miljöbelastande. I förordningen (2009:907) stadgas att statliga myndigheter ska ha ett miljöledningssystem där den miljöpåverkan som myndighetens interna och externa verksamhet ger upphov till har klarlagts i en miljöutredning. Denna miljöutredning bygger på tidigare miljöutredningar samt den årliga rapporteringen av miljöledningssystemet till Naturvårdsverket.

    Syftet

    med denna miljöutredning är att identifiera Länsstyrelsens i Gotlands läns nuvarande direkta och indirekta miljöpåverkan, vilken både kan vara positiv och negativ. Miljöutredningen ligger till grund för miljöledningsarbetets inriktning och utformning av mål och åtgärder för att minska den negativa miljöpåverkan. Miljöutredningen bidrar även till att kunna mäta och följa upp effekterna av vårt miljöarbete. Utredningen inkluderar en kartläggning från miljömålsarbetet för att synliggöra Länsstyrelsens positiva indirekta miljöpåverkan. Utvecklingen av den indirekta miljöpåverkan formaliseras främst i Länsstyrelsen verksamhetsplan och genom miljömålsarbetet.

  • Martinsson, Jesper
    Jem Analytics.
    Effekt av bortforsling av alger på turbiditet och organisk halt i grunda gotländska vikar2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Tång och alger, eller släke, har rensats från gotländska vikar och stränder med hjälp av LOVA-stöd och ideella krafter sedan 2014. Insatserna har följts upp med biologiska un

    dersökningar för att se om vattnets grumlighet (turbiditet) och sedimentens organiska halt har minskat som en effekt av åtgärden.

    Årets undersökning är en uppföljning av de tidigare biologiska undersökningarna. Syftet

    med undersökningen är att ta reda på om det finns några skillnader i turbiditet och sedimentens organiska halt mellan områden där alger tagits bort och i områden där de inte har det för alla provtagningsår 2014-2016. Under 2016 undersöktes även om det fanns någon skillnad i organisk halt innan och efter åtgärden utförts.

    Prover för mätning av turbiditet och organisk halt togs i totalt 17 områden. Av dessa togs

    alger bort i åtta. Nisseviken var helt ny i undersökningen. Gnisvärd har varit med tidigare men alger togs bort här för förstra gången 2016

    Det fanns inga skillnader i turbditet mellan åtgärdade och ej åtgärdade områden för något av åren. För den organiska halten fanns det en skillnad 2015 och 2016. Ingen skillnad före och

    efter åtgärden 2016 kunde i övrigt hittas.

    Det kunde vidare konstateras att det fanns ett

    samband mellan organisk halt och exponering till havet. Detta samband var negativt 2014 för alla områden men de andra åren fanns det endast ett negativt samband för vikar där alger ej tagits bort. För de vikar där åtgärden utförts fanns det inget samband alls med exponering.

    Resultaten från undersökningarna 2014-2016

    visar att det inte fanns någon effekt på turbiditeten i vattnet av bortforslingen av släke. Den organiska halten var dock lägre i skyddade vikar där alger tagits bort jämfört med skyddade vikar där alger ej tagits bort.

    .

  • Löfgren, Stefan
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Nisell, Jakob
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Yu, Jun
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Ranneby, Bo
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Förbättrade skattningar av Noch P-förlusterna från skog, myr och fjäll inför PLC6 - pilotprojekt2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inom ramen för detta pilotprojekt har data från riksinventeringen av skog (RIS) och satellitscener använts för att med den statistiska metoden Probabilistic Classifier klassificera skogstillståndet på skogs- och myrmark inklusive fjäll. Vattendragsnära skog har definierats utgående från ett virtuellt nätverksbildat vattendragsnät (VIVAN). Baserat på ca 200 slumpmässigt utvalda källvattendrag i Dalälven, Viskan, Ätran, Nissan och Lagan har därefter modeller skapats för att skatta typhalterna för N och P i bäckvattnet utgående från skogstillståndet i bäcknära och mer avlägsen skog. Modellernas förklaringsgrad för Tot-N (r2=0,60) och Tot-P (r2=0,31) är betydligt bättre än de som användes i norra Sverige inom ramen för PLC5 (r2=0,25 respektive (r2=0,11), vilket tyder på att det dels föreligger samband mellan avrinningsområdets egenskaper och N och P halterna och dels att probabilistisk klassning är en användbar metod för att skatta dessa egenskaper. Ytterligare en förbättring jämfört med PLC5 är att Tot-N och Tot-P i södra Sverige samt oorganiskt kväve och fosfat inte längre behöver hanteras som konstanter. Modellerna för de oorganiska fraktionerna är dock osäkra. Typhalterna är betydligt högre än de som användes inom PLC5. Orsaken till detta är att analysresultaten från de slumpmässigt utvalda vattendragen visar att sommartid kan närsalthalterna i skogs- och myrbäckar vara betydligt högre än medel- och medianvärden från längre tidsperioder, som även innehåller säsongsoch mellanårlig variation. De presenterade typhalterna kan därför inte okritiskt användas för t.ex. källfördelningsmodellering. För det krävs modeller baserade på vattenkemisk information även från andra årstider. Vi stora möjligheter att ytterligare förbättra modellernas både rumsliga och tidsmässiga precision och för att använda metodiken över hela Sverige. De förbättringar som krävs är då främst tillgång till enhetliga satellitdata från ett begränsat tidsfönster för framtagande av differensbilder (används för klassning av löv) och probabilistisk klassificering, en höjddatabas med högre rumslig (x-, y- och z-led) upplösning och förnyad simulering av ett virtuellt vattendragsnät alternativt en förbättrad vattendragskarta samt upprepad provtagning (data bör finnas från vår, sommar, höst och vinter) av slumpmässigt utvalda skogs- och myrvattendrag för förbättrad skattning av den temporala variationen i typhalterna. Den teknikutveckling som krävs på satellitscen- och höjddatabassidan bör finnas tillgänglig inom en treårsperiod, medan det inte finns medel avsatta för provtagning och analys av slumpmässigt insamlade prover från olika årstider

  • Rådén, Robert
    et al.
    Medins Havs- och vattenkonsulter.
    Palmkvist, Jenny
    Medins Havs- och vattenkonsulter.
    Erkenborn, Filip
    Medins Havs- och vattenkonsulter.
    Sherer, Anna
    Medins Havs- och vattenkonsulter.
    Undersökning av undervattensmiljöer mellan Kappelshamnsviken och Fårösund2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av länsstyrelsen i Gotland har Medins Havs och Vattenkonsulter AB genomfört dropvideokarteringar av havsbottnar belägna inom 23 utvalda delområden. Undersökningsområdet var beläget nordväst om Gotland, från Kappelshamnsviken till Fårösund. Målet med undersökningen var att med drop-video beskriva och dokumentera den biologiska mångfalden och förekommande bottentyper i det angivna området samt identifiera eventuellt skyddsvärda områden, habitat och arter.

    I de delar av undersökningsområdet med lägst vågexponering påträffades mjuka bottnar medans i de mest exponerade delarna av undersökningsområdet dominerade substrat som hällar, block och sten. Den vanligaste formen av fastsittande fauna var blåmusslor (

    Mytilus edulis ), arten påträffades i högst tätheter i delområden med förhållandevis hög exponering av vågrörelser. Utöver blåmusslor noterades glest förekommande mossdjur (Bryoza) och släta havstulpaner (Amphibalanus improvisus). Fiskar noterades enbart som kvalitativa förekomster. Det var noterbart att fiskar tillhörande smörbultsfamiljen var vanliga i delområdena belägna i och direkt anslutning till Fårösund. Utifrån det insamlade videomaterialet kunde det inte uteslutas att dessa i hög grad representerade en till synes livskraftig population av den invasiva arten svartmunnad smörbult

    Fintrådiga alger utgjorde den vanligaste formen av vegetation. Även olika former av marina kärlväxter (exempelvis ålgräs och borstnate) och brunalger (huvudsakligen blåstång) påträffades frekvent. De noterade alg- och växtförekomsterna speglade graden av vågexponering vid videostationerna. I Fårösund (låg exponering för vågor) utgjorde marina kärlväxter vanliga fynd medans vegetationen i områdets mest vågexponerade ytor i huvudsak utgjordes av varierande kombinationer av fintrådiga alger.

    I det undersökta området identifierades framför allt tre viktiga biotoper vilka bedömdes representera förhöjda naturvärden. Dessa definierades som områden med sammanhängande ängar av ålgräs eller andra marina kärlväxter med en täckningsgrad över 10 % (huvudsakligen innersta delen av undersökningsområdet i Fårösund), blåmusselförekomster med en täckningsgrad över 10 % (främst den norra och mest exponerade delen av undersökningsområdet) och områden med fleråriga marina makroalger med en täckningsgrad över 10 % (den inre delen av Kappelshamnsviken, Lauterviken på västra Fårö samt Norra gattet vid Fårösund). Inom det studerade området påträffades inga rödlistade arter. Biotopen ålgräsängar och biotopkomplexen 1160 -grunda vikar och sund och 1170- rev som omfattas av HELCOMs rödlista påträffades i undersökningsområdet.

  • Green, Agneta
    et al.
    Länstyrelsen i Gotlands län.
    Sorby, Anna
    Länsstyrelsen i Gotlands län.
    Energiläget 2017: En avstämning av Gotlands klimat- och energimål2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Klimatförändringarna är en av vår tids största globala miljöfrågor. Att arbeta aktivt med energieffektivisering och minskade utsläpp

    är därför av högsta vikt och ur det arbetet kommer dessutom flera andra positiva effek-ter, såsom tekniska genombrott, ekonomiska besparingar för företag och renare luft lokalt och regionalt.

    På Gotland finns ett stort engagemang för klimat- och energifrågor, något som syns tydligt bl.a. i det stora deltagandet i evenemang som Energiexpo och Energidialogen. Vi har länge haft gott om vindkraft på ön och nu ökar såväl solceller som produktionen av biogas. Gotland har även fångat det nationella intresset och blivit föremål för en förstudie hos Energimyndigheten, som ska undersöka förutsättningarna för en omställning till en helt fossilfri ö. Allt detta är oerhört positivt för Gotland, som med sitt engagemang och unika förutsättningar har stora möjligheter att ligga i framkant när det gäller hållbar utveckling.

    För att vi ska kunna ligga steget före är det dock viktigt att vi kontinuerligt ser över hur det går för Got-land inom klimat- och energiarbetet, och att åtgärder sätts in där det behövs. År 2012 arbetade Länsstyrel-sen i Gotlands län, i samverkan med andra aktörer, fram Klimat- och energimål för Gotland 2012–2020. Eftersom 2020 närmar sig med stormsteg har Länsstyrelsen valt att i denna rapport över energiläget i länet även stämma av hur det hittills gått med de regionala mål som satts upp.

    För att uppnå Klimat- och energimålen krävs ett engagemang hos olika aktörer, och de som tagit på sig åtaganden för att bidra till måluppfyllelsen spelar här en stor roll. Länsstyrelsen har bett aktörerna om återkoppling på hur det går med deras åtaganden, och deras arbete har sammanställts i en bilaga till rap-porten. Vi vill på så sätt belysa att hur bra mål och planer än formuleras så kan de aldrig lyckas utan ge-nomförare. Det brukar sägas att ingen kan göra allt, men alla kan göra något – och precis så är det!

  • Larsson, Kjell
    Linnéuniversitetet.
    Sjöfåglars utnyttjande av havsområden runt Gotland och Öland: betydelsen av marint områdesskydd2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Marint områdesskydd, dvs att införa särskilda bevarandeåtgärder i geografiskt definierade marina områden, är ett av flera verktyg som kan användas för att bevara hotade och särbara populationer av sjöfåglar och annan marin fauna och flora. Havs- och kustområdena runt Gotland och Öland, inklusive de tre större utsjöbankarna i centrala Östersjön, är viktigaområden där sjöfåglar söker föda i form av bottenfauna, främst musslor eller fisk. Fler fiskätande och bottenfaunaätande sjöfåglar befinner sig vintertid ofta i det yttre kustbandet eller långt ut till havs. Alkor, lommar och havslevande dykänderär mycket skickliga dykare och fångar föda på stora djup. Alfåglar dyker regelbundet efter musslor på djup ned till 25 meter. Alkor osm sillgrissla och tordmule dyker fter fisk i den fria vattenmassan och kan fånga byten på betydligt större djup.

  • Tano, Stina
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency.
    Didrikas, Tomas
    Swedish Environmental Protection Agency.
    Undersökning av undervattensmiljöer vid Klints bank2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I augusti 2017 genomfördes på uppdrag av Länsstyrelsen i Gotlands län en undersökning av undervattensmiljön på 50 stationer inom 5 olika djupintervall vid Klints Bank. Huvuddelen av undersökningen utfördes med dropvideo, och därutöver gjordes även bottenhugg och CTD-profiler.

    Klints bank är ett grundområde i utsjön, och miljön är mycket exponerad. Bottensubstratet dominerades av sand, grus och småsten, med inslag av stor sten och block. De grövre substratklasserna som stor sten och block var vanligare på grundare djup. Antalet förekommande arter och organismer var mycket begränsat och de dominerande organismerna var blåmusslor och hydroider. På 40% av stationerna förekom blåmusselbankar, vilka var vanligare i de grundare områdena.

  • Wijkmark, Nicklas
    Swedish Environmental Protection Agency.
    Undersökning av undervattensmiljöer vid Salvorev och Kopparstenarna: Dropvideoundersökning, Gotlands län, augusti 20162017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I augusti 2016 utfördes på uppdrag av Länsstyrelsen i Gotlands län en undersökning av undervattensmijöern i 22 områden från nordvästra Fårö, via Salvorev, Sandöbank och Gotska Sandön upp till Kopparstenarna. Undersökningen utfördes med dropvideo och omfattade totalt 198 stationer (9 per område). Bottentyp, arter och naturvärden undersöktes och presenteras i kart- och tabellform i denna rapport.

  • Sundberg, Iréne
    et al.
    Medins Havs- och vattenkonsulter.
    Meissner, Ylva
    Medins Havs- och vattenkonsulter.
    Kiselalger i Gotlands län 2017: En undersökning av sju vattendragslokaler2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I

    Gotlands län undersöktes år 2017 kiselalger på sju vattendragslokaler. Status-klassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS, som visar graden av påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar orga-nisk förorening. Stödparametrarna TDI (mängden näringskrävande arter) och %PT (andelen föroreningstoleranta arter) har beaktats vid bedömningen.

    IPS-indexet i I08 Gothemån, Tjaukle och I16 Gothemån, Vallstena visade klass 2,

    god status. I16 Gothemån ligger dock i riskzonen för att hamna i klass 3 och enligt treårsbedömningen bör lokalen tillhöra måttlig status.

    I05 Bångån, I12 Snoderån, I14 Varbosån, I20 Laxarveån och I21 Sprogeån be-dömdes tillhöra klass 3,

    måttlig status (Snoderån och Sprogeån efter expert-bedömning).

    Surhetsindexet ACID visar vilken pH-regim vattnet tillhör och är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med pH lägre än 7.

    Samtliga lokaler i undersökningen bedömdes ha

    alkaliska förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för pH över 7,3.

  • Johansson, Annie
    Swedish Environmental Protection Agency.
    Brandrisk- och konsekvensanalys för Gotska Sandön2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna studie visar att brandintensiteter som medför stora risker för såväl liv, egendom och miljö, kan förekomma på Gotska Sandön. Den visar även att det inte är ovanligt med torkperioder som innebär att i stort sett hela ön är brännbar och en skogsbrand kan på kort tid, på grund av öns avsaknad av brandhinder och lång tid för räddningsinsats, bränna av större delen av ön, med mycket hög trädmortalitet som följd. Om inga åtgärder görs förväntas riskerna långsamt öka. Läget, bränsletyperna och klimatet gör att utmaningarna är stora, men det finns många åtgärder som kan underlätta arbetet. Rapporten innehåller förslag på hur konsekvenserna av uppkomna bränder kan minskas genom att bränslemängden reduceras genom bränning i väl utvalda och planerade områden i landskapet.

    För en ökad beredskap föreslås, bland annat ökad samverkan mellan länsstyrelsen och räddningstjänsten, ökad utbildning, rutiner för tidig upptäckt, mekanisk minskning av bränsle intill byggnader, skapa en skyddszon kring Fyrbyn och en väl etablerade evakueringsplan. Det initiala arbetet efter uppkommen brand är av helt avgörande betydelse, vilket innebär att Sandö-personalens kunskap, tillgång på utrustning och daglig dialog med räddningstjänst, tillsammans med ställtiden för räddningstjänsten, tillgång till helikopter, är av avgörande betydelse för brandens utveckling och därmed konsekvenser

  • Johansson, Sixten
    Länsstyrelsen i Gotlands län.
    Inventering och naturtypskartering av tjugo gotländska sjöars strandskyddsområden2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under somrarna 2015-2016 har strandskyddsområdet kring 20 stycken gotländska sjöar inventerats. Vid jämförelser med den sjöinventering som sammanställdes 1986 är det flera sjöar där några förändringar inte kan upptäckas. Däremot skvallrar markernas växtlighet om att förändringar skett. Markerna betas numera i allt mindre grad, med igenväxning som följd, vilket i förlängningen leder till minskat livsutrymme för hävdgynnade arter.

  • Thomasson, Ingrid mfl
    Länsstyrelsen i Gotlands län.
    Så arbetar vi med skydd av natur2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    handlar om hur vi arbetar för att hejda utarmningen av arter, trygga en långsiktig tillgång på gammelskog, fågelrika strandängar och myllrande våtmarker. Arbetet med skydd av områden har alltid väckt frågor, tankar och känslor, både hos de människor som direkt berörs, till exempel markägare och närboende, och hos människor som indirekt blir berörda, till exempel genom det de läser i tidningen eller hör berättas om. Avsikten med den här rapporten är att belysa, besvara och informera om frågor som rör arbetet med skyddad natur. Vår förhoppning är att länsstyrelsens arbete ska upplevas som tydligt. Vi hoppas detta bidrar till förståelse för hur länsstyrelsen arbetar med att skydda områden. Vi vill även uppmuntra till en ökad delaktighet kring skyddandet av den gotländska naturen. Denna rapport beskriver länsstyrelsens arbete och mål med skydd av natur under perioden 2018–2020. År 2020 är valt med utgångspunkt från det nationella etappmålet för skydd av landområden, sötvattensområden och marina områden. Länsstyrelsen gör bedömningen att arbetet med skydd av områden kommer att behöva fortsätta även efter år 2020. I denna rapport finner du svar på bland annat:

  • Petersson, Magnus
    Swedish Environmental Protection Agency.
    Inventering av vattenvegetation i sju sjöar, Gotlands län 20162017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport har upprättats på uppdrag av Länsstyrelsen i Gotlands län. Syftet med undersökningen var att undersöka förekomst, utbredning och eventuell förändring av makrovegetation i sju gotländska sjöar. De undersökta sjöarna var; Farnavik, Kölnings-hajd, Mavrajd, Sände träsk, Alningshajd, Trullträsk och Nackträsk.

    I de bedömningsgrunder som tagits fram för svenska sjöar rörande ekologisk status (Naturvårdsverket, 2007), tas inte hänsyn till gotländska sjöars (träsk) speciella egenskaper såsom att de ofta är grunda, näringsfattiga och artfattiga. Därför är bedömningsgrunderna inte applicerbara på gotländska träsk. I denna rapport görs istället en jämförelse av vattenvegetationen med tidigare undersökningar i förekommande fall.

    Vegetationen i Farnavik uppvisar viss förändring gällande artförekomst. Kransalgerna dominerar bottenvegetationen och utbredningen är stor. En art har försvunnit medan två tillkommit. Både rödsträfse och törnsträfse finns i Farnavik. Totalt finns fyra kransalgs-arter. Havsnajas har etablerat sig i träsket. Den närsaltsgynnade arten borstnate förekommer fortsatt i träsket men är inte dominerande och utgör inget hot mot övrig vegetation i dagsläget.

    Vegetationen i Kölningshajd har förändrats negativt gällande kransalgerna utbredning och täthet. Från att tidigare benämnts som "riklig undervattensvegetation…" uppgår täckningsgraden som mest till 5% av bottenytan. Individen är dock friska och ingen uppenbar förklaring finns för vegetationsförlusten. Strandvegetationen verkar oförändrad jämfört med 1986 års inventering.

    Vattenvegetationen i Mavrajd har förändrats positivt gällande kransalger. Undervattens-vegetationen består idag av två kransalgsarter, törnsträfse och rödsträfse, spridda främst i norr och sydvästra delarna av träsket. Dessutom finns friska och kraftiga plantor av havsnajas. Rikliga mängder med sjöplommon, en god indikator på låga närsaltshalter, förekommer likaså. Närsalts-gynnade arter (borstnate och vattenbläddra) har etablerat sig men utbredningen är begränsad.

    Vegetationen i Sände träsk verkar relativt stabil över tid. Förekomsten av vass har dock ökat. Den "omfattande undervattensvegetationen av kransalger" som nämns 1986 tycks bestå. Idag täcks stora delar av bottenytan av kraftiga bestånd av tre kransalgsarter, rödsträfse, törnsträfse och borststräfse. Endast få exemplar av den närsaltsgynnade arten vattenbläddra förekommer.

    Förekomsten av kransalger i Alningshajd är fortsatt god och i stort sätt hela träskets botten täcks av glesa mattor med lågvuxna kransalger däribland törnsträfse. Sjöplommon hittades, vilket indikerar låga närsaltshalter. Vattenbläddra och sötvattenssvamp har etablerat sig i träsket, dock i begränsad omfattning.

    Strandvegetationen i Trullträsk verkar stabil över tid. Däremot uppvisar undervattens-vegetationen negativa förändringar. Kransalgsbestånden är lågvuxna och bitvis glesa jämfört med de tidigare "synnerligen yppiga" bestånden. Den tidigare obevuxna randzonen mellan kransalgs-bestånden och strandkanten domineras idag av omfattande

    5

    borstnatebestånd. Borstnate är när-saltsgynnad. Samtidigt hittades sjöplommon, vilka används som indikator för låga närsaltshalter.

    Referensmaterial rörande vattenvegetation i Nackträsk saknas. Träsket uppvisar flertalet indikationer på höga närsaltshalter. Trots det är kransalgsbestånden täta och väl utbredda. Både rödsträfse och törnsträfse förekommer. Havsnajas har begränsad utbredning i träsket.

    Törnsträfse hittades i fem av de besökta träsken; Farnavik, Mavrajd, Sände träsk, Alningshajd och Nackträsk. I rödlistan för 2015 klassas arten som Nära hotad (NT). I Sverige är arten känd från ett 20-tal aktuella lokaler. Det största hotet mot arten anses vara övergödningen varför sjöar där arten finns bör skyddas mot närsaltsutsläpp. Arten förekommer sannolikt även i andra gotländska träsk men kännedomen om artens utbredning är bristfällig.

    Rödsträfse hittades i fem av de besökta träsken; Farnavik, Kölningshajd, Mavrajd, Sände träsk och Nackträsk. Rödsträfse är generellt på tillbakagång i Sverige. Främsta orsaken tros vara övergödningen. Förekomst av arten är därför positiv.

  • Bengtsson, Birgitta
    Ekologgruppen.
    Vattenkemiska tillstånd och trender i vattendrag på Gotland 2010-2015: Sammanställning och utvärdering2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Om man jämför resultaten för de olika provpunkterna 1988-2009 med 2010-2015 (18 st) finner man att

    halterna har minskat i vattendragen med följande undantag:

    • Totalkväve: alla provpunkter utom en (Storsundsån, där det skett en obetydlig ökning).

    • Totalfosfor: alla provpunkter utom fyra (en ökning i Gothemån vid provplatserna Södra Aumunds och Högbro samt i Snoderån Ringome dike och oförändrade halter i Snoderån vid Levide).

    • Syretärande ämnen (COD): alla provpunkter utom tre (Närkån Stånga, Västergarnsån Liffedarve och Gothemån Hörsne, där de var oförändrade).

    • Färgtal: alla provpunkter utom fem. (en ökning i Gothemån Västerbjärs och Snoderån Ringome dike, samt oförändrade halter i Gothemån vid Södra Aumunds och vid Högbro, samt i Snoderån, Levide.

    Av de 28 sammanställda provpunkterna var det en som bedömdes ha

    hög status, en god, nio måttlig, sex otillfredsställande och elva provpunkter bedömdes ha dålig status (baserad på parametern näringsämnen (fosfor)) 2010-2015.

    De högsta arealförlusterna av fosfor 2010-2015 beräknades för Närkån Stånga (Y21) och när det gäller kväve var de högsta arealförlusterna i Snoderån Ringome dike. De lägsta förlusterna av både fosfor och kväve beräknades för Storsundsån Vallmyr.

  • Nanos, Therese
    et al.
    SLU, Vatten och miljö.
    Kreuger, Jenny
    SLU, Vatten och miljö.
    Bekämpningsmedel i tre gotländska vattendrag: Sammanställning och bedömning av resultat från provtagning under 2009-20152017Report (Other academic)
  • Nissling, Anders
    Uppsala universitet.
    Miljöstatus i grunda havsvikar runt Gotland2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Bedömning av ekologisk status utifrån halterna av total-fosfor och total-kväve i augusti 2016 visar att målet om att kustvattnen runt Gotland ska uppnå god status inte är uppfyllt. I öppna vikar där vattenutbytet är stort är statusen i allmänhet tillfredsställande; god till måttlig-god vad gäller såväl fosfor som kväve, medan förhållandena i mer skyddade vikar med mindre vattenutbyte är betydligt sämre. I de mer skyddade vikarna varierar den ekologiska statusen från måttlig-otillfredsställande till dålig med avseende på fosfor, och från måttlig till dålig vad gäller kväve. Generellt gäller att den ekologiska statusen är sämre när bedömningen görs utifrån halterna av fosfor jämfört med halterna av kväve.

  • Nyberg, Kalle
    Swedish Environmental Protection Agency.
    Utredning av de vattenrättsliga förhållandena i Vägumeviken, Slite, Gotland2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vägumeviken har under 1900-talet påverkats av olika ingrepp. De ingrepp som

    redovisats i denna rapport har alla prövats enligt då gällande lagstiftning.

    Det är först på 1970-talet som miljöpåverkan vad gäller Vägumeviken verkligen

    kommer till tals, det var ju också då som miljöintresset i stort väcktes i Sverige

    och världen.

    1975 gavs de senaste tillstånden som påverkat vattenomsättningen i

    Vägumeviken, dels fortsatt deponering vid norra piren och dels vägbanken till

    Asunden. Den deponering som tilläts 1975 fick inte den omfattning som

    Cementa yrkat på i sin ansökan. Cementa nyttjade bara en mindre del av det

    tillstånd de erhöll.

    De två senaste domarna från 1975 är vad gäller villkor för verksamheten

    fortfarande giltiga.

  • Fredriksson, Susanna
    Linnéuniversitetet.
    Undersökning av undervattensmiljöer vid Ölands södra udde2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inom projektet

    Marina skyddsvärden runt Öland och Gotland inventerades under perioden 5-12 september 2016 marina naturvärden utanför Ölands södra udde. Bottentyp, arter och habitat inventerades i totalt 23 delområden för att få ett bättre underlag vid havsplanering samt för länsstyrelsernas arbete med marint områdesskydd. Inom varje delområde filmades i storleksordningen 90 m2 bottenyta. Filmningen genomfördes med dropvideo i HD-kvalitet.

    Resultaten visar att kalkstenshäll är den dominerande bottentypen i stora delar av det inventerade området. I vissa delområden är hällen uppsprucken och inslaget av block och sten kan då vara betydande. I den västra delen av området övergår hårdbotten i sand/grusbottnar runt 15 m djup, medan hårdbotten sträcker sig ner till ett djup av ca 17-20 meter på flackare botten i sydost. Strandnära förekommer sandbotten på grunt vatten framförallt öster (NO) om Ölands sydspets,glest bevuxen med ålgräs, nating och hårsärv. Ölands rev utgör under vattenytan förlängningen av Öland drygt 5 km söderut vilket innebär en stor yta med hårdbotten på ett djup ner till 9-10m. Detta utgör en möjlig levnadsmiljö för flera arter av undervattensvegetation.

    Undersökningen visar att stora ytor längs västra kusten, framförallt från Grönhögen och söderut, samt söder och sydost om södra udden, hyser täta tångbestånd. Både blåstång och sågtång förekommer med god djuputbredning. I undersökningsområdets allra sydligaste del, 7 km ut från land, förekom sågtång med hög frekvens på 11 m djup, vilket är anmärkningsvärt. I anslutning till tången lever flera andra arter av alger, smådjur som kräftdjur och snäckor, samt fisk. Högst artantal förekom i anslutning till tångbestånd. Sammanlagt noterades 13 fiskarter vid tolkning av filmerna, och fisk påträffades i 22 av 23 delområden. Ytmässigt dominerar rödalger (framförallt fjäderslick och gaffeltång) samt blåmusslor, som förekommer i hela det inventerade området, där det finns lämpligt substrat.

    Täta musselbestånd förekommer framförallt i de yttre delområdena, där musslor ofta täcker större delen (75- 100%) av bottenytan. Musslorna utgör en viktig födoresurs för rastande dykänder, och en inventering av sjöfågel visar att några av de högsta tätheterna av fågel förekommer i anslutning till dessa områden.

    Sammantaget bedöms naturvärdena i området vara mycket höga. Naturtypen

    Rev klassas dessutom som ett sårbart och skyddsvärt habitat på Helcoms rödlista över hotade habitat i Östersjön.

  • Löfgren, Stefan
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Fröberg, Mats
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Nisell, Jakob
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Yu, Jun
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Ranneby, Bo
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    N- och P-halterna i skog, myr och fjäll hösten 2011 i Dalälven, Viskan, Ätran, Nissan och Lagan: - projekt för att förbättra skattningarna av typhalter inför PLC62012Report (Other academic)
    Abstract [en]

    As part of earlier pilot projects (SMED Report No. 52:2011 and SMED report 100:2011) and based on data from the national forest survey (RIS) and satellit scenes, the statistical method Probabilistic classifier was used for classifying the forest status of forest land, peat land and mountain areas. Riparian forests were defined based on the virtual streamwater network (VIVAN). Based on data from 200 randomly selected headwaters of the rivers Dalälven, Viskan, Ätran, Nissan and Lagan and the forest status in riparian and more remote forests, models were created to estimate spring and summer type concentrations of N and P in stream water. The explanation power of the Tot-N and Tot-P models was significantly higher than those used in connection with PLC5 both spring and summer.

    Within this project, water samples collected in November 2011 from the 200 randomly selected headwaters of river Dalälven and in southwestern Sweden were analyzed. The measured concentrations were compared with the summer and spring concentrations and based on new methodology (Bayesian Model Averages) new models were created to estimate the Tot-N and Tot-P type concentrations in stream water in spring, summer and in early and late autumn.

    The results show that the explanation power by the models is tangibly higher all seasons for Tot-N and Tot-P (R2 Tot-N=0.46-0.66 respective R2 Tot-P =0.27-0.40) compared with those used in northern Sweden in PLC5 (R2 Tot-N =0.25 respective R2 Tot-P =0.11). The study indicates that the PLC5 type concentrations strongly underestimate the leaching from forests of both Tot-N (25-140%) and Tot-P (63-175%) at the Swedish West Coast, while the results from the Dalälven area indicate an overestimation spring and late autumn (23-36%) and underestimation summer and autumn (19-22%) as regards Tot-N. The modells indicate that forest growth, the share of clearfellings and wetlands within the catchments are the most important factors for the type concentrations. The type concentrations used in PLC5 cannot uncritically be used for e.g. source apportionments or as basis for N and P retention estimates from the headwaters to the sea. For such assessments, type concentrations based on models with higher precision, e.g. those presented here, must be used.

    Bearing in mind the generally high high water discharge during spring and autumn and its large influence on the transport calculations (= water discharge x concentration) there are good reasons to take into account the spatial and seasonal concentration variations in the source apportionments by improving the type concentrations of N and P. Similar surveys and assessments as in this study should therefore be performed in southeast and northern Sweden in order to improve the estimates of the N and P leaching from forests, wetlands and alpine areas also in those regions.

  • Löfgren, Stefan
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Brandt, Maja
    Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Kväve och fosfor i skogsmark, fjäll och myr i norra Sverige: Slutrapport 2005-06-092005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inom TRK-projektet noterades behovet av ett antal förbättringar inför framtida beräkningar, bl.a. översyn av kväve-typhalter (N) från skog, myr och fjäll i norra Sverige. Den använda skogstyphalten i TRK-projektet gav simulerade kvävekoncentrationer i vattendrag från fjällnära skogar liksom i delar av Norrlands inland som var för höga jämfört med mätdata i stora avrinningsområden. Resultat från mätningar av N-förlusterna från skog, myr och fjäll i Göta älvs och Dalälvens avrinningsområden visar att det föreligger ett höjdberoende för N-typhalterna.

    Detta projekt har bestått av två delar. I det första momentet har syftet varit att utveckla bättre kväve- och fosfortyphalter (N- och P-typhalter) för skog, fjäll och myr genom att analysera om det föreligger ett generellt höjdberoende för N- och P-typhalterna i små skogsbäckar i norra Sverige, samt om N- och P-halterna varierar med andra egenskaper i tillrinningsområdet.

    Vattenkemisk information har insamlats från 613 skogs-, fjäll- och myrdominerade avrinningsområden inom och norr om Värmland, Dalarna, Västmanland och Gävleborgs län (0,13-249 km2, median 43 km2 ). Till samtliga mätpunkter har avrinningsområdet tagits fram med hjälp av manuell skärmdigitalisering och Lantmäteriets höjddatabas, ur vilken även höjdinformation inhämtats. Markslagen inom varje avrinningsområde har extraherats ur Röda kartan, Blå kartan och IAKS99 Klimatdata och högsta kustlinjen har inhämtats från Sveriges Nationalatlas. För att minimera effekten av annan påverkan än atmosfärsdeposition och skogsbruk har alla avrinningsområden som innehåller tätortsareal och jordbruksmark sorterats bort. Dessutom har de vattenkemiska resultaten från tre områden bedömts som outliers. Detta innebär att resultaten från 259 vattendrag använts för statistisk analys.

    Resultaten från denna analys visar att skog, myr och fjäll kan hanteras likvärdigt och att samma typhalter kan användas oberoende av markslag. Algoritmer har tagits fram för att beräkna typhalterna för totalkväve (Tot-N) och totalfosfor (Tot-P) utgående från deras höjdberoende, medan de oorganiska fraktionerna hanteras som konstanta halter. Organiskt kväve (Org-N) och residualfosfor (Res-P) har beräknats som en mellanskillnad mellan totalhalt och oorganiska fraktioner. Säsongsdynamik har introducerats för Tot-N, Org-N, Oorg-N, Tot-P och Res-P, men inte för Oorg-P.

    I nästa moment har den framtagna algoritmen för N testats i sex huvudavrinningsområden i norra Sverige. Totalt har koncentrationer för Tot-N, Oorg-N och Org-N simulerats i 59 områden och jämförts med uppmätta koncentrationer samt med tidigare TRK-simuleringar. Efter en första testomgång skedde en mindre justering av typhalten och säsongsvariationen för Oorg-N.

    Slutsatsen är att den framtagna algoritmen för N ger bättre överensstämmelse med mätdata i TRK-områden än de typhalter som användes för TRK-beräkningarna. Det finns dock en tendens till för höga simulerade koncentrationer av Tot-N och Org-N, medan de simulerade Oorg-N-halterna är något lägre än vad mätdata visar

  • Wijkmark, Nicklas
    Swedish Environmental Protection Agency.
    Undersökning av undervattensmiljöer vid Gotlands södra kust: Dropvideoundersökning i Gotlands län, juli och augusti 20162017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Undersökningen utfördes av AquaBiota som en del av projektet Marina skyddsvärden runt Öland och Gotland. Projektet är ett samarbete mellan länsstyrelserna i Gotlands och Kalmar län samt Linnéuniversitetet och har beviljats medel från Havs- och vattenmyndigheten. Syftet med projektet är att öka kunskapen om de marina värdena för att använda den i havsplaneringen samt som underlag vid naturreservatsbildning. AquaBiota undersökte på uppdrag av Länsstyrelsen i Gotlands län bottenmiljöerna i 22 mindre områden utanför södra Gotlands kuster. Undersökningen inkluderar epibentiska arter, bottentyp och habitat.

  • Fredriksson, Susanna
    Swedish Environmental Protection Agency. Linnéuniversitetet.
    Rumslig analys av blåmussla (Mytilus edulis) i två områden utanför Slite och Östergarn, Gotlands län2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Länsstyrelsen i Gotlands län inventerades marina naturvärden i två

    kustområden utanför östra Gotland i augusti 2015. Med data från dessa inventeringar

    som grund genomfördes en habitatmodellering för att få en yttäckande bild över vilka

    delområden som sannolikt hyser störst bestånd av blåmussla

    (Mytilus edulis), samt vilka

    faktorer som har betydelse för blåmusslans förekomst och utbredning i de undersökta

    områdena.

    Resultaten visar att området runt Briterne, nordost om Östergarnsholm är det delområde

    som har störst täthet och areell utbredning av blåmussla. De miljöfaktorer som föll ut

    som signifikanta för blåmusslans utbredning var djup, bottenlutning, vågexponering och

    substrat. Modellen predikterar lämpligt habitat för Mytilus i exponerade områden på djup

    ner till 15 m med relativt hög bottenlutning och förekomst av lämpligt substrat.

  • Wijkmark, Nicklas
    Swedish Environmental Protection Agency.
    Undersökning av undervattensmiljöer vid Ekstakusten: Dropvideoundersökning i Gotlands län, juli 20162017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Länsstyrelsen i Gotlands län, utfördes en undersökning av undervattensmiljön utanför kusten i naturreservatet Ekstakusten på Gotlands västra sida. Undersökningen utfördes i slutet av juli 2016 med dropvideo och omfattar totalt 10 stationer. Bottentyp, arter och naturvärden undersöktes och presenteras i kart- ochtabellform i denna rapport.

    Det undersökta området är en ca 4 km lång exponerad kuststräcka som vetter nästan rakt mot väst. Botten domineras av hårda substrat som block och häll. Vegetationen är tydligt påverkad av den exponerade miljön och filamentösa alger och sudare dominerar desödra och mittersta delarna av området. Längst i norr där vågexponeringen är något svagare finns fina bestånd av blåstång. Områdets epibentiska naturvärden bedöms som höga i norr där tången dominerar samt platser med täta bestånd av sudare. De bottnar som domineras av filamentösa alger bedöms ha måttliga naturvärden. Ingen antropogen fysisk påverkan hittades på deundersökta bottnarna.

  • Fredriksson, Susanna
    Linnéuniversitetet.
    Undersökning av undervattensmiljöer utanför Katthammarsvik/Östergarnsholm, Gotlands län2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Länsstyrelsen i Gotlands län inventerades under perioden 19-26 augusti 2015 marina

    naturvärden i två kustområden utanför östra Gotland. Vid Östergarnsholm dokumenterades

    bottentyper, arter och habitat i totalt 8 delområden för att få ett bättre underlag vid havsplanering.

    Inom varje delområde filmades i storleksordningen 100 m

    2 bottenyta. Filmningen genomfördes

    med dropvideo i HD-kvalitet.

    Resultaten visar att kalkstenshäll är den dominerande bottentypen på djup mellan 3 och 20 m,

    framförallt i den ostligaste delen av området som är starkt exponerat för vågor och strömmar. I

    delområdena väster om Östergarnsholm förekommer sandbotten på djup mellan 10 och 20 m.

    Rena sandbottnar hyser ett lågt antal arter av växter och djur. På häll och block förekommer i

    huvudsak trådformiga alger och blåmusslor. I det grundaste delområdet Hammargrund, dominerade

    trådformiga grön- och brunalger på vissa lokaler, medan rödalger var den grupp av alger

    som dominerade vegetationen i övriga delområden med förekomst av block och häll. Vid Briterne

    förekom högvuxna artrika rödalgssamhällen och mycket blåmusslor. På vissa lokaler var mer än

    90 % av bottenytan täckt av musslor. Även i delområdena Grund norr om Östergarnsholm samt

    Syd Briterne förekom lokaler med relativt höga tätheter av blåmussla, i huvudsak på djup mellan

    7 och 17 meter. Vid Briterne förekom även fisk på nästan alla undersökta lokaler.

    Blåstång noterades endast på en filmad lokal i västra delen av Hammargrund och då i form av

    enstaka plantor övervuxna med trådformiga alger. Längs Östergarnsholms norra kust noterades

    strandnära tångbälten från båten. I övrigt noterades ingen tång, och inte heller något ålgräs, vilket

    sannolikt är en effekt av den höga vågexponeringen.

    Inga rödlistade arter förekom bland de 34 arter/taxa som identifierades i undersökningen, däremot

    klassas habitatet Rev som sårbart på Helcoms rödlista över hotade habitat i Östersjön. Detta

    habitat förekommer i de tre ostligaste delområdena i denna undersökning; Briterne, Syd Briterne

    och Grund norr om Östergarnsholm.

  • Fredriksson, Susanna
    Linnéuniversitetet.
    Undersökning av undervattensmiljöer NE Slite, Gotlands län2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Länsstyrelsen i Gotlands län inventerades under perioden 19-26 augusti 2015

    marina naturvärden i två kustområden utanför östra Gotland. Nordost om Slite dokumenterades

    bottentyper, arter och habitat i totalt 11 delområden för att få ett bättre underlag vid havsplanering.

    Inom varje delområde filmades i storleksordningen 100 m

    2 bottenyta. Filmningen genomfördes

    med dropvideo i HD-kvalitet.

    Resultaten visar att de mest exponerade miljöerna generellt innehåller få arter och att en stor andel

    av botten här helt saknar växter eller djur. Kalkstenshäll är det dominerande bottensubstratet

    med inslag av block, sten, grus och sand. Trådformiga alger (röda och bruna) samt blåmusslor är

    de organismer som är mest frekventa i det undersökta området. Inga heltäckande musselbankar

    påträffades i undersökningen, men på vissa lokaler täckte blåmusslor mellan 60 och 70 % av bottenytan,

    både i den norra och södra delen av området. Högsta tätheten fanns i djupintervallet 6-14 m.

    I mindre vågexponerade lägen, framförallt runt Skenholmen men även vid Avagrund och Rute

    Misslauper förekom ålgräs. Vid Skenholmen bildade ålgräset täta ängar på djup mellan 1,6 och 5,3

    m. Här förekom även

    fl era arter av andra kärlväxter som borstnate, nating, vitstjälksmöja, hårsärv

    och axslinga, liksom enstaka exemplar av en obestämd kransalg (sträfse). Skenholmen var det

    område som hyste

    fl est arter av både växter och smådjur som snäckor, musslor och kräftdjur. Vid

    fi

    lmningen noterades här även fl era stim med småfi sk och fi skyngel. På en lokal på utsidan av Skenholmen

    förekom svartmunnad smörbult, en invasiv art som expanderar i Östersjöns kustområden.

    Blåstång förekom endast på 6 av de totalt 142

    fi lmade lokalerna, och då i enbart den södra delen

    av området. Inga tångskogar påträffades, utan täckningsgraden var generellt låg, 1-5 %. Nära land,

    på mycket grunt vatten såg vi smala täta tångbestånd vid Furilden och vid Fårö Misslauper. I den

    norra delen av området noterades ingen tång, sannolikt på grund av den höga vågexponeringen.

    De södra delområdena hyste även de tätaste bestånden av den

    fl eråriga rödalgen kräkel. Arten

    täckte 10-25 % av bottenytan vid Furilden och Skenholmen.

    Inga rödlistade arter förekom bland de 50 arter/taxa som identifierades i undersökningen, däremot

    klassas habitaten Grunda vikar och sund samt Rev som sårbara på Helcoms rödlista över hotade

    habitat i Östersjön. Dessa habitat representeras av området runt Skenholmen samt de undervattensgrund

    på kalkstenshäll som hyser mycket blåmusslor, som Fårö Misslauper, NE Digergrund,

    Lavagrund, Södergrund och Rute grund.

    Avagrund

  • Meissner, Ylva
    Swedish Environmental Protection Agency. Medins Havs- och vattenkonsulter AB.
    Kiselalger i vattendrag i Gotlands län 20162017Report (Other academic)
  • Huhtasaari, Christina
    Swedish Environmental Protection Agency.
    Näringsrening i anlagda våtmarker2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Målet med projektet var att få ökad kunskap om olika typer av anlagda våtmarkers

    effekt på reduktion av närsalter. En utvärdering och jämförelse skulle göras

    mellan olika våtmarker med varierande ålder, läge, utformning och huvudsakligt

    syfte vid anläggandet. För att kunna jämföra de olika våtmarkernas

    näringsrenande funktion med varandra skulle näringshalterna mätas vid samma

    tidpunkt i ett antal våtmarker.

    Provtagning har gjorts i sex våtmarker av varierande ålder och storlek. Den äldsta

    dammen anlades för flera hundra år sedan medan den yngsta anlades 2012.

    Storleken på våtmarkerna varierar mellan 0,15 till 7 ha. Totalt genomfördes

    provtagning under tolv olika månader perioden mars 2014 – april 2016, främst

    vintertid. Varje månad med provtagning togs prover vid tre tillfällen under samma

    vecka. Vattenprov togs vid våtmarkens inlopp respektive utlopp. Samtidigt mättes

    flödet in eller ut ur våtmarkerna. Proverna analyserades på totalkväve och

    totalfosfor.

    Vid bedömningen av våtmarkernas effekt på näringsreduktion användes

    kvalitetskriterierna att inkommande vatten bör har riktvärdet om lägst 5 mg

    kväve/l och 0,05 mg fosfor/l. Detta kan normalt nås med minst 50 hektars

    tillrinningsområde med minst 70 % åkermark inom området.

    Tre av våtmarkerna anlades primärt för näringsrening och dessa hade

    tillrinningsområden som väl översteg kvalitetskriterierna, detsamma gällde både

    kväve- och fosforhalterna i inkommande vatten. Slutsatsen av provtagningen är att

    sedimentationen har haft stor betydelse för att fosforreduktion har kunnat ske. För

    kvävereduktion krävs att uppehållstiden i våtmarken är tillräckligt lång vilket

    gällde för två av dessa tre våtmarker. Den tredje våtmarken påverkades mer av

    högflödet vilket gjorde att jordpartiklar med fosfor följde med i utflödet och vid

    den perioden var även flödet för stort för att kvävereduktion skulle hinna ske.

    Eftersom denna våtmark hade flöde under stor del av året kunde dock

    näringsreduktion ske under längre del av året och påverka större mängder vatten.

    En våtmark anlades för både näringsreduktion och biologisk mångfald. Denna

    våtmark består av ett system av tre våtmarker efter varandra. De hade begränsat

    inflöde med hög fosforhalt medan kvävehalten var lägre än kvalitetskriteriet. Både

    fosfor- och kvävereduktion skedde i våtmarken i begränsad omfattning eftersom

    liten mängd vatten passerade våtmarkerna.

    Två av våtmarkerna hade ett stort tillrinningsområde på tusentals hektar och båda

    hade lägre halter av kväve och fosfor än kvalitetskriterierna. Betydelsen för den

    biologiska mångfalden är stor eftersom det finns få öppna vattenytor i

    omgivningen.

    Två av våtmarkerna används även för bevattningsändamål vilket förstärker nyttan

    för näringsreduktion. Bevattningen gör att grödan under vegetationsperioden har

    möjlighet att ta upp den näring som följer med vattnet. Näringsreduktion sker

    4

    både under lagringstiden i våtmarken och genom att näring tas upp av grödan och

    förs bort vid skörden.

    I samband med att våtmarkerna anlades som miljöinvesteringar inom

    landsbygdsprogrammet bedömdes huvudsyftet för våtmarkerna. Inga vattenprover

    togs utan bedömningen baserades på tillrinningsområdets karaktär och andel

    åkermark inom detta. Detta projekt visar att bedömningarna var korrekta eftersom

    näringsinnehållet fyllde de kvalitetskriterier som bör ligga till grund för

    anläggning av våtmarker för näringsreduktion. De våtmarker som har anlagts i

    syfte att rena vattnet är också de som har störst effekt på näringsinnehållet.

    Syfte

    Syftet med projektet var att få ökad kunskap om olika typer av anlagda

    våtmarkers effekt på reduktion av närsalter. En utvärdering och jämförelse skulle

    göras mellan olika våtmarker med varierande ålder, läge, utformning och

    huvudsakligt syfte vid anläggandet. För att kunna jämföra de olika våtmarkernas

    näringsrenande funktion med varandra skulle näringshalterna mätas vid samma

    tidpunkt i ett antal våtmarker under två år.

    Genom mätning av kväve- och fosforhalterna i inflöde och utflöde skulle

    våtmarkerna kunna jämföras både med varandra och över tid. Flöden in och ut

    från våtmarkerna skulle mätas där så var möjligt för att kunna se hur flödena

    påverkar näringsretentionen.

    Utifrån dessa mätningar var syftet att kunna dra slutsatser om hur våtmarkernas

    placering och utformning påverkar den näringsrenande effekten. All data skulle

    presenteras i en avslutande rapport tänkt att spridas till öns vattenråd, markägare,

    projektörer av våtmarker och andra intressenter.

    Syftet var också att kunna jämföra våra resultat med tidigare undersökningar i

    andra delar av landet och se hur de stämmer för gotländska förhållanden. Detta

    kan sedan användas som underlag i kommande arbete med våtmarksanläggning.

  • Vejlens, Mattias
    Swedish Environmental Protection Agency. Länsstyrelsen i Gotlands län.
    Strategi och handlingsplan för skyddade områden som en resurs för friluftslivet 2017-20192016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    För att på ett strukturerat sätt kunna arbeta med det friluftspolitiska delmålet ”Skyddade områden

    som en resurs för friluftslivet” har länsstyrelsen tagit fram denna strategi. Strategin är främst en hjälp

    till länsstyrelsens eget arbete i nuvarande och kommande naturreservat och kulturreservat med ökat

    tillgängliggörande och information om reservaten.

    I strategin har ett antal mål tagits fram inom olika områden:

    Vid inrättande av nya skyddade områden ska det finnas föreskrifter och skötselplaner som är

    väl avvägda mellan naturskydd och främjande av friluftsliv. Antalet skyddade områden där

    ett av huvudsyftena är att främja friluftsliv ska öka.

    Åtgärder ska vidtas som främjar friluftslivet i de skyddade områdena. Åtgärderna ska ske

    utifrån en långsiktig planering och efter en särskild prioriteringsordning.

    Där så är möjligt ska länsstyrelsen verka för att friluftsliv i dess olika former knyter ihop

    naturreservaten.

    Det ska finnas inbjudande och lättfattlig information om samtliga naturreservat samt tydlig

    information om områden med besöksförbud på länsstyrelsens hemsida. Beskrivningar av en

    del naturreservat ska även finnas i tryckt form. Länsstyrelsen ska samverka om

    friluftslivsfrågor med berörda aktörer på Gotland. Med aktörer menas ideella organisationer,

    myndigheter, fastighetsägare, brukare och näringsliv.

    De skyddade områdena ska vara en resurs för alla.

    Aktiviteter/åtgärder som kan påverka friluftsupplevelser i våra naturreservat ska

    uppmärksammas av länsstyrelsen inom ramen för vår roll som skötselansvarig, tillsyns

    ‐ och

    prövningsmyndighet.

    Friluftsvanor, aktiviteter och besöksantal i naturreservaten på Gotland ska undersökas.

    För varje mål finns ett antal konkreta åtgärder som ska genomföras under perioden 2017

    ‐2019.

    Åtgärderna är tidsatta och för varje åtgärd finns ansvarig utsedd.

    En av de centrala åtgärderna som också påverkar genomförandet av andra åtgärder är att

    besöksklassa samtliga naturreservat. Klassningen är ett verktyg för att förtydliga informationen om

    tillgänglighets

    ‐ och servicegrad i reservaten. Eftersom önskvärd klassning kommer att anges kommer

    klassningen också att fungera som ett prioriteringsinstrument för länsstyrelsens arbete med

    friluftsåtgärder i reservaten.

    En del åtgärder bidrar också till att öka intresset för friluftsliv i stort, även utanför reservaten.

    Strategin kommer därför även att bidra till att uppnå andra friluftspolitiska mål.

  • Hultgren, Sandra
    Swedish Environmental Protection Agency.
    Screening av dagvattenprover vid Kruttornet och Vattenfallet2016Report (Other academic)
  • Nyström, Dennis
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency.
    Tholin, Mikael
    Inventering av barkkvastmossa Dicranum viride på Gotland 2016: samtlistning och noteringar av övriga naturvårdsintressanta och skyddsvärda mossoroch lavar på besökta lokaler2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Länsstyrelsen i Gotlands län genomfördes en översiktlig inventering av barkkvastmossa Dicranum viride på Gotland under februari 2016. Inventeringen syftade till att eftersöka arten på potentiella lokaler med lämpliga förhållanden. Inventerings­ansträngningen kom att koncentreras till bland- eller lövdominerade skogar med hög luftfuktighet och långvarig skoglig kontinuitet av lämpliga substratträd, främst rikbarksträd med högt bark-PH, till exempel ask, ek, alm och asp. Arten påträffas oftast på lutande, senvuxna och knotiga stammar på lokaler med hög luftfuktighet, till exempel i närheten av vattendrag och sjöar. Arten är sedan tidigare känd från en lokal på Gotland i Natura 2000-området Brunnsrar i Etelhem socken.Barkkvastmossa omfattas av ett åtgärdsprogram för hotade arter som löper ut 2016. Arten ingår i Art- och habitatdirektivets bilaga 2 och är fridlyst enligt 8 § Artskyddsförord­ningen (2007:845) vilket innebär att det är förbjudet att i den omfattning som framgår av bilaga 2 plocka, gräva upp eller på annat sätt ta bort eller skada hela eller delar av exemplar. Arten är upptagen som starkt hotad (EN) i den svenska rödlistan 2015.

    På grund av tidsbrist inventerades ett 10-tal lokaler som vid en första anblick ansågs mer eller mindre lämpliga med avseende på arten levnadspreferenser. Den närstående arten nålkvastmossa D. tauricum är relativt vanlig på Gotland vilket avsevärt försvårar identifieringen. Det faktum av båda arterna sannolikt finns på lokaler med förekomst av D. viride gör arten mycket svårinventerad.

    Vid inventering belades därför varje fynd och mikroskoperades för att studera bl.a. cellängden i nedre halvan av bladet som morfologiskt skiljer arterna åt. Trots studier av många belägg i mikroskop hittades bara D. tauricum på de inventerade lokalerna. Även om barkkvastmossa är mycket sällsynt på Gotland är den med största sannolikhet förbisedd.

  • Wizén, Ola
    Swedish Environmental Protection Agency.
    Fågelinventering i Paviken naturreservat 20152016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sjön Paviken med omgivande marker blev naturreservat under första halvan av 1990-talet och i samband med detta upprättades i vanlig ordning en skötselplan. Efter mer än 20 år har det så blivit aktuellt att förnya planen, inför en längre tid in i framtiden. Då uppstod behovet att få veta vilka fågelarter som har sin hemvist inom reservatets gränser och i vilken omfattning. Därför togs initiativ till att genomföra en fågelinventering under våren 2015 och uppdraget tilldelades Ola Wizén, Visby. Enligt vad som är känt så har ingen heltäckande inventering gjorts eller publicerats tidigare i någon form. Mot den bakgrunden har den här inventeringen ett högt värde vid framtida jämförelser av fågelfaunan kring Paviken.

  • Jansson, Nicklas
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Östergötland.
    Biogeografisk uppföljning av läderbagge och hålträdsklokrypare 20162017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sverige är ålagda att rapportera statusen för ett antal skyddade habitat och arter till EU med jämna mellanrum. Två av dessa är läderbaggen och hålträdsklokryparen som finns upptagna på habitatdirektivens listor. Naturvårdsverket har avsatt medel till detta och gett Länsstyrelsen Östergötland i uppdrag att koordinera inventeringen över hela arternas kända utbredningsområde.  Inventeringen har genomförts med hjälp av nio av Länsstyrelsen anställda personer under juli-augusti 2016 i 14 län och på totalt 75 platser i landet. Hälften av platserna är skyddade som naturreservat eller natura 2000 och hälften är oskyddade. Läderbaggen eftersöktes med fallfällor nedgrävda i mulmen och feromonfällor upphängda i träden medan hålträdsklokryparen eftersöktes genom mulmprovtagning. Då båda arterna är skyddade inom EU, söktes och erhölls insamlingstillstånd och dispens mot bestämmelser i Naturreservaten för alla undersökta områden. Läderbaggen återfanns på 60% av lokalerna medan hålträdsklokryparen endast hittades på två lokaler. Utöver dessa hittades mulmknäpparen, ekoxen, gammeleksklokryparen och dvärgklokryparen