Publications
12 1 - 50 of 59
rss atomLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
  • Pettersson, Lars B.
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Mellbrand, Kajsa
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Ottvall, Richard
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Svensk Dagfjärilsövervakning Årsrapport 20132013Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This is the fourth annual report of the Swedish Butterfly Monitoring Scheme, a nationalmonitoring programme coordinated by Lund University for the Swedish Environmental Protection Agency since 2010. The programme is a partnership between the Entomological Society of Sweden, the Swedish Environmental Protection Agency, Lund University, the Swedish University of Agricultural Sciences and the Swedish County Administration Boards. The monitoring scheme is volunteer-based and runs from April 1stto September 30thannually.Sites are visited 3-7 times per season and are surveyed using a standardized, common methodology. Two different recording methods are used in the Swedish Butterfly Monitoring Scheme. One is the point site counts which cover an area with a 25 m radius for 15 min per visit. The other method is fixed-route Pollard walk transects, typically 0.5-3 km in length. These two methods enable the monitoring scheme to assess yearly changes both in the number of butterflies seen and in species composition. The fourth year’s monitoring has produced butterfly data from 162 fixed-route walks and 217 point sites, representing a 20% increase in the number of transects and a 7% increase in the number of point sites. The sites and walks are located across the whole country, from Beddingestrand in the South to Vuollerim in the North. In 2013, 269 volunteer recorders participated in the Swedish Butterfly Monitoring Scheme and have counted 65967 butterflies of 91 different species. On average, 12,7 species have been observed at the point sites while 18,4 have been observed along transects. In this report, observations from 2013 of each species are shown as total counts, distribution maps, and flight period histograms. The most numerous species in 2013 was the Ringlet, followed by the Meadow Brown and the Green-veined White. Trends between 2010 and 2013 have been analysed for 90 butterfly and burnet moth species using the analytical tool TRIM. Over the period, 27 species declined and 12 increased. Trends for the remaining species were uncertain. Summarizing indices, so called indicators, have been calculated for 1) the 20 most common species and 2) the 12 Swedish grassland butterflies that are part of the European Butterfly Indicator for Grassland species. Both butterfly indicators show a decline during 2012 and the grassland indicator suggests a recovery during 2013.

  • Pettersson, Lars B.
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Mellbrand, Kajsa
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Sjöström, Caroline
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Svensk Dagfjärilsövervakning Årsrapport 20142014Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This is the fifth annual report of the Swedish Butterfly Monitoring Scheme, a national monitoring programme coordinated by Lund University for the Swedish Environmental Protection Agency since 2010. The programme is a partnership between the Entomological Society of Sweden, the Swedish Environmental Protection Agency, Lund University, the Swedish University of Agricultural Sciences and the Swedish County Administration Boards. The monitoring scheme is volunteer-based and runs from April 1st to September 30th annually. Sites are visited 3-7 times per season and are surveyed using a standardized, common methodology. Two different recording methods are used in the Swedish Butterfly Monitoring Scheme. One is the point site counts which cover an area with a 25 m radius for 15 min pervisit. The other method is fixed-route Pollard walk transects, typically 0.5-3 km in length. These two methods enable the monitoring scheme to assess yearly changes both in the number of butterflies seen and in species composition. The fifth year’s monitoring has produced butterfly data from 173 fixed-route walks and 262 point sites, representing a 9% increase in the number of transects and a 21% increase in the number of point sites. The sites and walks are located across the whole country, from Gislövs Läge in the South to Vuollerim in the North. In 2014, 295 volunteer recorders participated in the Swedish Butterfly Monitoring Scheme and have counted 68013 butterflies of 96 different species. On average, 12.2 species have been observed at the point sites while 18.4 have been observed along transects. In this report, observations from 2014 of each species are shown as total counts, distribution maps, and flight period histograms. The most numerous species in 2014 was the Ringlet, followed by the Meadow Brown and the Brimstone. Trends between 2010 and 2014 have been analysed for 86 butterfly and burnet moth species using the analytical tool TRIM. Over the period, 28 species declined, 17 increased, and one species was stable. Trends for the remaining species were uncertain. Summarizing indices, so called indicators, have been calculated for 1) the 20 most common species and 2) the 12 Swedish grassland butterflies that are part of the European Butterfly Indicator for Grassland species. Both butterfly indicators show a decline during the cold summer 2012 followed by increases in the grassland species in 2013-2014. The Common Species indicator suggests that 2011 saw the highest densities of these species so far.

  • Aspenberg, Per
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Axbrink, Mats
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Kustfåglar i Gävleborg 20072009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det främsta syftet med inventeringen 2007 var att kartlägga förekomsten av häckande

    kustfåglar detta år, för att genom jämförelse med motsvarande siffror från tidigare

    inventeringar få en uppfattning om populationsutvecklingen. Andra syften var att samla in

    data om onormal fågeldöd och om olika aspekter på skötsel av skyddade områden, t ex status

    för skyltning.

     

    De kustfåglar som inventerats är främst fågelarter som är knutna till vattenmiljön, dvs

    sjöfåglar, måsar, tärnor och vadare. Därutöver inkluderades andra arter utanför dessa

    kategorier som har sin regionala utbredning begränsad till just skärgårdsmiljö (t ex

    skärpiplärka) samt gråhäger och ängspiplärka som är relativt lättinventerade arter med en

    faunistiskt intressant förekomst i skärgården.

     

    För storskarv och häger skedde (liksom 1997) en systematisk boräkning. I övrigt användes

    antalet närvarande fåglar som underlag för uppskattningar av antalet häckande par.

     

    För att tillfredsställa möjligheterna till goda jämförelser tio år bakåt i tiden användes nu,

    liksom 1997, en metodik innebärande tre räkningstillfällen. Den första räkningen var inriktad

    på sjöfåglar (men noteringar gjordes för alla observerade fåglar) och genomfördes

    tidsperioden 28 april – 13 maj. Den andra räkningen genomfördes i huvudsak 31 maj – 16

    juni. Vid båda dessa taxeringsomgångar genomkorsades länets skärgård av de två författarna

    tillsammans i en öppen båt från länsgränsen mot Uppland i söder till gränsen mot Medelpad i

    norr. Den tredje taxeringsomgången genomfördes under perioden 18 juni – 22 juli. Vid denna

    omgång, som huvudsakligen syftade till att studera reproduktion, minkpredation och onormal

    sjöfågeldöd, arbetade författarna parallellt på olika håll.

     

    En jämförelse av resultatet för 2007 med tidigare inventeringar visar exempel på arter med en

    uppseendeväckande populationsökning såväl som arter med en lika kraftig minskning inom

    länets gränser.

     

    Populationsökningarna kan bero på en ökad födotillgång till följd av eutrofiering. Även en

    förbättrad miljögiftssituation och minskad jakt kan spela in. Minskningar av populationer

    beror sannolikt på predation från framför allt mink.

     

    Resultatet kan sammanfattas i nedanstående tabell, där förändringar mellan 1997 och 2007

    samt möjliga orsaker till dessa redovisas för olika artgrupper.

     

    Artgrupp

    Trend

    Möjlig orsak

    Doppingar

    Stark ökning

    Eutrofiering

    Storskarv

    Explosionsartad ökning

    Minskad jakt, ökad   födotillgång

     

    Svanar & gäss

    Ökning

    Minskad jakt

    Simänder

    Ökning

    Eutrofiering

     

    Dykänder

    Splittrad bild

    Olika påverkan av mink

    Vadare

    Minskning (dock ej f.

    strandskata

    Eutrofiering? Mink?   Flyttning – övervintring?

    Labb

    Viss ökning

    Fler tärnor

    Skrattmås

    Ökning

    Omflyttning från   insjöar till skärgård,

    eutrofiering

    Övriga måsfåglar

    Tämligen oförändrat

     

    Fisk- och silvertärna

    Ökning

    Ökad födotillgång

    Alkfåglar

    Ökad födotillgång

    Predation från mink   och ökad födotillgång

     

    Återgivning av tabell 2 från avsnitt 6.1.2 i rapporten.

     

    Ett intryck som förstärktes under fältarbetet våren-sommaren 2007 var skillnaden mellan

    fågelrika och fågelfattiga skärgårdsavsnitt. I stort sett tycks samma geografiska skillnader som

    noterades under inventeringen 1997-1998 kvarstå.

    Resultaten visar att onormal sjöfågeldöd betingat av sjukdom och/eller toxiner endast

    förekom i mycket ringa omfattning denna sommar. Betydande ungförluster förorsakade av

    mink kunde dock dokumenteras för de markhäckande kustfåglarna och det kan konstateras att

    problemet kvarstår i tämligen oförminskad omfattning.

     

    Förslag på åtgärder för att minska hoten mot kustfåglarna inkluderar fortsatt övervakning av

    skärgårdens toppkonsumenter och miljögifter, skapa säkrare farleder och navigationssystem

    för att minska risken för oljeolyckor, fortsatt uppföljning av trutsjukan samt stimulera

    decimeringen av mink. Även hänsyn vid planering och exploatering längs kusten anses

    angeläget, liksom aktiva åtgärder för att minska igenväxningen av öppna strandängar och

    vissa fågelskär utan högre vegetation. Slutligen bör häckfågellivet i skärgårdarna undersökas

    även framöver med tanke på den förväntade klimatförändringen.

  • Aspenberg, Per
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Kellner, Olle
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Metodstudie Kustfågelinventering 20072009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vid kustfågelinventering kan ingen inventerare se alla häckande fåglar vid ett enda besök.

    Den andel av de häckande fåglarna som en viss inventerare noterar vid ett visst tillfälle kan

    kallas inventeringseffektivitet. Inventeringseffektiviteten skiljer sig mellan olika inventerare

    och varierar under säsongen och mellan arter. Dessutom finns ett inslag av slumpmässiga

    faktorer som tillfällig frånvaro av fåglar, inventerarens ”dagsform”, väder m.m.

     

    Inventeringseffektiviteten undersöktes våren-sommaren 2007 genom en serie inventeringsbesök av sju olika observatörer vid tre fågelöar i Gävlebukten, huvudsakligen under perioden 23 maj – 2 juli. Sex av observatörerna saknade direkt erfarenhet av kustfågelinventering men hade alla mycket stora erfarenheter av fältornitologi och var därmed genomgående skickliga på artbestämning.

     

    Rent generellt kan man säga att ca 70 % var ett vanligt värde på inventeringseffektiviteten.

    För de mest lättinventerade arterna (t.ex. knölsvan, roskarl, rödbena) nåddes regelmässigt ca

    90 % inventeringseffektivitet, medan det för svårinventerade arter (t.ex. gräsand, drillsnäppa)

    snarare låg på 20-30 %.

     

    Inventeringseffektiviteten minskade under studieperioden, särskilt mot slutet. Dessutom var

    det en påtaglig slumpmässig variation mellan olika inventeringsdagar under samma vecka,

    särskilt för kolonihäckande fåglar som kunde variera 10-20 procentenheter inom några dagar,

    för de tre öarna i testet. Man kan dock anta att denna korttidsvariation spelar mindre roll i en

    större inventering som sträcker sig över flera inventeringsdagar.

     

    Skillnaderna mellan de olika inventerarna var som regel 5-10 procentenheter. När det fanns

    risk för sammanblandning av arter var dock skillnaden större, särskilt för blandade fisksilvertärnekolonier. Även för änderna som är generellt svårinventerade blev det stora

    personskillnader. Skillnaderna var också mycket större för en ”ringrostig” inventerare som

    varit mindre aktiv under några år. Personskillnaderna var delvis systematiska. Det beror

    troligen dels på ovana att räkna kolonihäckande fåglar (systematisk underskattning) samt

    skillnader i bedömning av fåglarnas uppträdande (häckar anden här eller är den bara tillfällig

    gäst vid ön). Dessa skillnader accentuerar värdet av att:

     

    • använda samma inventerare helt eller delvis i manskapet mellan olika år
    • introducera nya inventerare i problematiken med att särskilja förväxlingsarter
    • koncentrera sig på ett urval av vissa arter vid ett inventeringsbesök
    • använda fotografering som dokumentationsmetod vid större vitfågelkolonier
    • styra upp fältanteckningarna med t ex strikt användning av protokoll

    Slutsatser:

    • Inventeringsresultat underskattar de verkliga populationsstorlekarna
    • Det är viktigt att inventerarna är tränade i just kustfågelinventering, och nya

    inventerare bör samkalibrera sig med mer erfarna.

    • Även med tränad personal kommer ett visst fel att kvarstå, och små

    populationsförändringar (10-20 %) är mycket svåra att säkert skilja från metodfel. För

    svårinventerade arter är metodfelet ofta avsevärt större.

  • Pettersson, Lars B.
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Sjöström, Caroline
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Biogeografi sk uppföljning 2015 av dagfj ärilar inom habitatdirektivet2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten sammanfattar fjärilsinventeringar utförda under 2015 inom Biogeografisk uppföljning som drivs av Naturvårdsverket. Detta var andra året med skarpa inventeringar efter flera års eftersök av dagfjärilar i fjällen och en säsongs utprovning av inventeringsmetodik. Trots kallt och ostadigt väder kunde 24 ytor inventeras och totalt noterades 12 högnordiska blåvingar på 6 ytor och 4 dvärgpärlemorfjärilar på 3 ytor. Inventeringen gav dessvärre inget fynd av fjällsilversmygare detta år. Svartfläckig blåvinge sågs med 180 individer på 26 inventerade lokaler och tillsammans med data från Svensk Dagfjärilsövervakning täcktes en stor del av artens utbredningsområde. Brun gräsfjäril inventerades på 33 lokaler i Dalarna, Värmland och Västra Götaland och resulterade i totalt 392 observerade individer. Asknät- och väddnätfjäril inventeras med räkning av larvkolonier i augusti-september. På 55 lokaler som inventerades inom Biogeografisk Uppföljning noterades 2602 larvkolonier av väddnätfjäril. Asknätfjäril inventerades på en lokal i Uppsala län, 11 områden i Örebro län samt 2 lokaler i Stockholm med totalt 912 noterade kolonier. Mnemosynefjäril inventerades på 36 lokaler i Blekinge, Stockholm, Uppsala och Västernorrlands län med totalt 366 noterade individer. Under 2015 har också inventeringar av violett guldvinge genomförts i Jämtland där 57 individer observerades på 11 lokaler.

  • Pettersson, Lars B.
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Sjöström, Caroline
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Biogeografi sk uppföljning 2016 av dagoch nattfj ärilar inom habitatdirektivet2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

     

    Rapporten sammanfattar fjärilsinventeringar utförda inom 2016 inom Biogeografisk Uppföljning som drivs av Naturvårdsverket. I fjällområdet kunde 64 ytor inventeras och sammanlagt noterades 80 högnordiska blåvingar på 20 ytor och 55 dvärgpärlemorfjärilar på 19 ytor. Inventeringen gav dessvärre inget fynd av fjällsilversmygare detta år. Förekomsten av tajgafjällfly undersöktes på 8 lokaler från Lycksele lappmark i söder till Torne lappmark i norr, totalt noterades 19 individer på 6 av dessa lokaler. Svartfläckig blåvinge sågs med 157 individer på 30 inventerade lokaler och tillsammans med data från Svensk Dagfjärilsövervakning täcktes en stor del av artens förekomstområde. Brun gräsfjäril inventerades på 35 lokaler i Dalarna, Värmland och Västra Götaland och resulterade i totalt 552 observerade individer. Asknät- och väddnätfjäril inventeras med räkning av larvkolonier i augustiseptember. På 97 lokaler som inventerades noterades 4867 larvkolonier av väddnätfjäril. Asknätfjäril inventerades på 5 lokaler i Uppsala län, 8 områden i Örebro län samt 21 lokaler i Stockholm med totalt 870 noterade kolonier. Mnemosynefjäril inventerades på 32 lokaler i Blekinge, Stockholm, Uppsala och Västernorrlands län med totalt 585 noterade individer. Pilotförsök med inventeringar av apollofjäril genomfördes under 2016 i Kalmar och Södermanlands län med totalt 8 observerade individer på 13 lokaler. Violett guldvinge inventerades på 31 lokaler i Jämtland, Västernorrland och Västerbotten där totalt 26 individer inräknades. Under 2016 har också inventeringar av dårgräsfjäril genomförts på 10 lokaler fördelade i Östergötland och på Gotland. Totalt observerades 1407 individer varav 922 sågs på Gotland och resterande 485 i Östergötland.

  • Pettersson, Lars B.
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Ottvall, Richard
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Sjöström, Caroline
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Biogeografi sk uppföljning 2014 av dagfj ärilar inom habitatdirektivet2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten sammanfattar fjärilsinventeringar utförda under 2014 inom Biogeografisk uppföljning som drivs av Naturvårdsverket. Detta var första året med skarpa inventeringar efter flera års eftersök av dagfjärilar i fjällen och en säsongs utprovning av inventeringsmetodik. Bra väderförhållanden i fjällen innebar att inventeringarna av fjällens fjärilar gick över förväntan. Således kunde 28 ytor inventeras och totalt noterades 20 högnordiska blåvingar på 7 ytor, 28 dvärgpärlemorfjärilar på 8 ytor samt 4 fjällsilversmygare på 1 yta. Svartfläckig blåvinge sågs med 188 individer på 25 inventerade lokaler och tillsammans med data från Svensk Dagfjärilsövervakning täcktes en stor del av artens utbredningsområde. Brun gräsfjäril inventerades främst i Dalarna där 21 lokaler besöktes och arten påträffades på 18 av dessa med totalt 234 individer. Asknät- och väddnätfjäril inventeras med räkning av larvkolonier i augusti-september. På 50 lokaler som inventerades inom Biogeografisk uppföljning noterades 1196 larvkolonier av väddnätfjäril. Asknätfjäril inventerades på en lokal i Uppsala län samt 17 lokaler i Örebro län med totalt 358 noterade kolonier. Under året har också inventeringar av mnemosynefjäril knutits till projektet. Totalt räknades 646 individer fördelat på 26 lokaler och dellokaler.

  • Lindberg, Tom
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Wikberg, Tommy
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Preliminär rapport om översiktlig naturinventering utförd 1974 i Ovanåkers kommun1974Report (Other academic)
    Abstract [sv]
    1. Målsättning

    Inventeringens målsättning kan sammanfattas i följande punkter:

    1. Registrering av redan kända naturområden son komma att bli föremål för naturvårdande åtgärder.
    2. Uppspårande av eventuella nya sådana områden.
    3. Kontroller i fält av noterade objekt och översiktlig beskrivning av dessa.
    4. Gradering av objekten enligt SNV:” Graderingen leder fram till en klassificering i riks-, Läns-och Lokalintresse för varje objekt.
  • Bråkenhielm, Sven
    Executive, Universitet, Uppsala University.
    Ivantjärnshedens vegetation1974Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapportsyftar till att ge en kort beskrivning av vegetationen inom försöksområdetIvantjärnsheden, Jädraås. Tonvikten läggs på vegetationens förändringar frånkalyta till moget bestånd. Målet är att ge en grundläggande beskrivning av hedensvegetation. En ravin finns inom området. Då ravinens vegetation indikerar eneutrofigradient tvärs över mitten av området behandlas den relativ utförligt

  • Olsson, Anders
    et al.
    Skogshögskolan.
    Olofsson, Leif
    Skogshögskolan.
    Hemlingby friluftsområde Skötselplan1974Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under våren 1974 påbörjades detta arbete på uppdrag av Gävle kommun, fritidsnämnden. Syftet med arbetet är att efter ett grundläggande inventeringsarbete utforma en plan för Hemlingby friluftsområdes skötsel. Planen är anpassad till områdets karaktär av närströvområde, men även intressen av vetenskapligkulturell betydelse har beaktats.

    Hemlingbyanläggningen är av stor betydelse för motionsverksamheten i Gävle med ca 290000  besök per år. Anläggningen drivs av SKid- och friluftsfrämjandet. Det planlagda området omfattar ca 1 500 ha. Arbetet bygger på litteraturstudier, personkontakter och fältarbete. Området har indelats i skötselenheter med hjälp av flygbilder. Under fältarbetet har varje enhet beskrivits och skötselförslag upprättats.

    För att underlätta det praktiska handhavandet av planen har speciella målsättnings- och åtgärdsmallar konstruerats för skogsmark och impediment. Dessa har utnyttjats för flertalet skogsmarksenheter. Separata skötselförslag har gjorts för området närmast stigarna.

    Åtgärdsförslagen för jordbruksmarken gäller främst ett öppethållande av denna. För flera enheter har betning föreslagits.

    Arbetet har presenterats i fyra huvudavdelningar: inventering, analys, planläggning, kostnader.

    I inventeringsdelen har b1 a tagits upp anläggningens tillkomst och utveckling, organisation av driften och vissa data rörande friluftslivet. Vidare har här behandlats kulturhistoria, klimat, topografi, geologi, botanik, zoologi samt skogstillstånd. Av stort kulturhistoriskt intresse är de vikingagravar som finns i området.

    Analysdelen behandlar konflikter mellan ett rationellt ekonomiskt skogsbruk och friluftslivet. Möjligheterna att hålla jordbruksmarken öppen diskuteras, liksom frågor angående besökarantal, jakt m m.

    Inom området finns vissa slitagekänsliga hällpartier som bör skyddas. Orienteringar bör inte läggas över dessa. I övrigt torde inte slitaget vara något problem.

    Södra delen av inventeringsområdet består i stor utsträckning av dikade torvmarker, bevuxna med tät, homogen yngre skog. Dessa marker är mindre attraktiva ur friluftssynpunkt. Ett öppethållande av jordbruksmarken och motionsslingorna sker mest rationellt med användande av entransportabel flishugg.

    I planläggningsdelen ges skötselförslag för samtliga åtgärdsenheter.

    Kostnadsdelen omfattar b1 a kostnader för att hålla jordbruksmarken öppen. Ett par exempel på inoptimalförluster för skogsbruket presenteras.

     

    Gnejsgranit med stora fältspatsögon utgör den mest representerade bergarten i länt. Denna bergart uppträder i stora massiv. Ett bälte av kvartsit utgör berggrund vid gränsen till Västernorrland. I länets södra förekommer yngre granit, liksom i Orsa Finnmark i NW. Lågmetamorfa sedimentbergarter och massformiga, ibland skiffriga vulkanbergarter, S. K. Losgrönstenar finns inom samma område. Porfyrer sträcker sig in i flikar i detta område från Dalarna och Härjedalen. Jonisk sandsten finns Orsa Finnmark, liksom i Gävlesänkan i söder. Kambrosilurbergarter finns bara representerade som lösa block i de kvartära avlagringarna. Länets yngsta bergart är Dellenit, en andesit, som finns mellan Dellensjöarna i norr.

    Länets mest representerade jordart är, som i stort landet i övrigt, morän. Dess sammansättning är varierande, vad beträffar blockhalt och matrix. Normalblockig, sandig morän är vanligast. Moränens former är ofta i samstämmighet med den underliggande berggrundens former. Egenformer, i form av ändmoräner.m. ärsparsamt representerade. Isälvsavlagringarna är talrikt, i form av väl markerade åsryggar och deltan i HK-nivå. Under HK-nivå förekommer i åsarna ett antal sandfält med hittills ganska okänd genes. Svallmaterial förekommer ofta i de dalgångar,som i NW riktning drar inåt höglandet. Klapperfält omgärdar de höjder inom kustslätten, som har varit kraftigt exponerade, liksom öarna i det nuvarande kustbandet, Lera och främst mjäla utfyller de lägre liggande delarna av dalgångarna på kustslätten, liksom mindre områden längre in i landet. Mo blir rikligare representerad i sedimenten inom höglandet. Eoliska avlagringar är utbredda främst i södra delen av länet och i höglandet i nordväst. Sedimentslätterna är, med få undantag, torvfattiga.

    Isrörelsen har inom länet övergått från en i söder, kring Gävletrakten, mycket nordlig ritning till, kring Söderhamn, en tydlig avböjning mot NW och W. Räfflor vittnar om flera isrörelseriktningar, inalles tre , en första från WNW, en något senare från NW och en ung, främst representerad i kustzonen, från N och NE . Denna kuströrelse ställs i samband med en förmodad isoscillation i Gävletrakten.

    Den lokala undersökningen tillsammans med övriga resultat ger vid handen, att isen från en nordlig riktning i höjd med Söderhamn, ganska snabbt drar mot väster, samtidigt som iskanten dröjer i norra delen av länet. I höjd med kustslättens övergång i höglandet i W utjämnas denna rörelse, genom att recessionen hejdas i W av över HK uppdykande bergsområden. Isbrämet erhåller nu en jämnare linje i riktning SW-NE, och uppbrytningen tilltar krig kustöarna i NE. Isen ligger kvar i dalarna inåt, och i sprickor mellan bergshöjderna ansamlas stora material mängder. Isavsmältningen med dödisrester inom stora områden. Och med lateral dränering längs sprickor och tunnlar i dalsidorna.

  • Yeung, Leo
    et al.
    Executive, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Eriksson, Ulrika
    Executive, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Kärrman, Anna
    Executive, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Pilotstudie avseende oidentifierade poly- och perfluorerade alkylämnen i slam och avloppsvatten från reningsverk i Sverige2016Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The aim of the this investigation are 1) to measure the amount and proportion of unidentified PFASs had been used in daily life by analyzing total organofluorine (TOF) and quantifiable PFASs in influent samples; and 2) to measure the amount and proportion of unidentified PFASs released into the environment by analyzing TOF and quantifiable PFASs in effluent samples and sludge samples from municipal waste water treatment plants. Sewage (influent and effluent) and sludge were collected in 2015 and 2016 from three wastewater treatment plants (Gässlösa (Borås), Henriksdal (Stockholm) and Öhn (Umeå)). Levels of TOF and PFAS in sludge from 2016 and filtered effluent and influent samples from 2015 and 2016 are reported. Different classes of PFASs including PFCAs, PFSAs, FTSAs, FTCAs, diPAPs, FTUCAs, FOSAs, FOSAAs, PFPAs and PFPiAs were detected in sewage and sludge samples. For influent and effluent samples, all detectable neutral and/or cationic PFASs remained unidentified; for the anionic fraction, 79-94% of the TOF were unidentified. For sludge samples, a significant proportion (42-82%) of total anionic organofluorine remained unidentified

  • Köhler, Stephan J.
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Klavzar, Andreja
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Wallman, Karin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Huser, Brian
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Utvärdering av delprogrammet metaller inom miljöövervakning av sjöar: Styrfaktorer och mönster som hjälp för ett reviderat provtagningsprogram2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den årliga omfattande provtagningen av programmet omdrev som har pågått mellan 2007 till 2016 har varit mycket värdefull för utvärderingen för av faktorer som styr halter av ett antal metaller (Cd, Co, Cu, Ni, Pb och Zn). Det föreliggande dataset kan vara un-derlag till stöd för länsstyrelsen och kommuner att identifiera höga halter. Regionala skillnader i programmet omdrev har samma mönster som i programmet trendsjöar både med avseende på medianhalter, förekomst av låga värden och trender i påverkade jäm-fört med opåverkade områden. Ett större antal sjöar i omdrevprogrammet är tydligen påverkad av antropogena källor och kan möjligen uteslutas från metallanalyser i framti-den. Möjligen kan dessa sjöar vara referenser för påverkade områden. För följande me-taller fanns det starka (Co, Pb och Zn), svaga (Ni) och inga (Cd, Cu) samband mellan totalhalter och kemiska och landskapsrelaterade styrfaktorer som kan användas för att beräkna förväntade medianhalter i sjöar. Det föreslås att ett större antal sjöar i program-met trendsjöar analyseras 4 gånger per år för att få en bättre uppfattning av den tempo-rala variationen. I områden som är opåverkade av kända punktkällor så kan skattning av biotillgängligheten (Cu, Ni och Zn) eller beräkning av acceptabla gränsvärden (Pb) även fortsättningsvis utföras via metallernas totalhalter och totalhalten organiskt kol (TOC). För metallerna Pb och Zn kan totalhalterna korrigeras via antingen omräkningsfunktion-er eller med hjälp av modelleringsverktyget VisualMinteq som är tillgängligt. Beräk-ningarna antyder att halten TOC samvarierar med den beräknade biotillgängliga frakt-ionen. Osäkerheter som styrs av pH är minst lika stora som osäkerheter som härrör från TOC. Andra osäkerheter i beräkningarna så som halten Al och Fe som också kan bindas upp av TOC bör belysas närmare vid behov. I sjöar med höga pH värden bör biotill-gängligheten av Ni följas upp om totalhalten Ni är ovanligt höga (>25 ppb).

  • Datasets (primärdata) till Rapport Redovisning av myndighetersintäkter och kostnader 2016 förprövning och tillsyn enligtmiljöbalken2017Data set
  • Redovisning av myndighetersintäkter och kostnader 2016 för prövning och tillsyn enligtmiljöbalken: Redovisning till regeringen enligt 10 kap. 7 § förordningen om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken den 15 april 20172017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Naturvårdsverket ska senast den 15 april varje år redovisa länsstyrelsernas, Domstolsverkets, Kammarkollegiets, Naturvårdsverkets samt Havs- och vattenmyndighetens intäkter och kostnader för prövning och tillsyn enligt miljöbalken. Naturvårdsverket ska också lämna förslag med anledning av uppföljningen.

    Detta är första gången denna uppföljning görs och Naturvårdsverket bedömer att det inrapporterade materialets varierande kvalitet försvårar att generella slutsatser dras om myndigheternas kostnader och intäkter. Naturvårdsverket drar dock följande övergripande slutsatser om myndigheternas kostnader och intäkter för prövning och tillsyn under 2016:

    • Länsstyrelsernas beräknade kostnader för att utföra den tillsyn som idag inte kan täckas av avgifter utgår från Miljösamverkan Sveriges modell för behovsutredning. Det bedömda behovet uppgår sammantaget till flera hundra miljoner kronor. Det är svårt att fastställa om länsstyrelsernas beräknade uppgifter är riktiga. Skillnaden kan till viss del förklaras av att riktade sakanslag för tillsyn gällande förorenade områden och vattentillsyn inte ingår i det som ska rapporteras. 
    • Havs- och vattenmyndigheten och Kammarkollegiet har redovisat låga intäkter i form av rättegångskostnader i förhållande till kostnaderna för prövning av vattenverksamheter.
    • Naturvårdsverket har inga intäkter som följd av rättegångskostnader för prövning av vattenverksamheter.
    • Domstolsverkets har redovisat de högsta intäkterna i förhållande till sina kostnader för prövning enligt miljöbalken.

    Naturvårdsverket lämnar inga förslag i och med denna redovisning. Däremot har flera områden för möjligheter till utveckling observerats. Nedan presenteras de mest angelägna iakttagelserna:

    • Genom att samtliga länsstyrelser använder Miljösamverkan Sveriges modell för att beräkna nödvändiga tillsynsåtgärder som inte kan täckas av avgifter kan man uppnå en ökad jämförbarhet mellan myndigheternas redovisningar. Detta skulle möjliggöra mer djupgående analyser av myndigheternas kostnader och intäkter för prövning och tillsyn.
    • För att utveckla uppföljningen bör myndigheterna se över sina tidsredovisningar och införa lämpliga specifikationer som möjliggör en rapportering som i mindre utsträckning än idag bygger på uppskattningar.
    • Den fortsatta utvecklingen av denna redovisning bör ske i linje med de mål som tagits fram inom Naturvårdsverkets regeringsuppdrag Digitalt först.
  • Lindberg, Jan
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Executive, Universitet, Uppsala University.
    Jädraåns meanderlopp1961Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Beskriva Jädraån och dess meandrar från Lillåns tillflöde, öster om Kungsberget, till Norrbro, bron norr om Järbo.

  • Haglund, Erik
    Executive, Universitet, Uppsala University. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Dalälvens tidigare utbredning i trakten av Gysinge och Österfärnebo1964Report (Other academic)
    Abstract [sv]

         Den framlagda hypotesen om Dalälvens tidigare utbredning inom detta område, tycks mig i viss grad vara styrkt. Det framlagda materialet tyder på att det verkligen varit en högre nivå på fjärden under gången tid. De från område 1,2,3, och 4 beskrivna dalarna kan enligt mitt förmenande betecknas som torrdalar.

         Framförallt dalen på Mattön indicerar att den högre vattennivån verkligen existerat.

         I korta drag kan utveckligen sägas ha tillgått på följande sätt. När Färnebofjärden isolerades, omkring 5000-4500 år f. kr. , från Litorina  havet, skedde detta på ungefär 60 m- nivå. (bil.2). Under relativt lång tid, då havet drog sig tillbaka från 60-56 m-nivå (bil.4), låg Färnebofjärdens yta på denna nivå. Vid denna tidpunkt, då erosionen nått det lägre värdet, började den kraftigare erosiva verkan i hindret V Gysinge göra sig gällande, varvid denna passpunkt så småningom kom att ligga så lågt att den inte tillät vattentransport över passen in mot karinmossen.

        Under tiden som detta hände transporterades vatten troligtvis också längs det förmodade hindret mot söder. Detta har inte tidigare berörts, men på bil.2 finns ett pass som leder från den nuvarande älvfåran och mot söder in i den öster om område 3 belägna dalen. Detta ligger på kartan under 55m-kurvan, men enligt mina avvägningar 57,87m.ö.h.Det borde, enligt tidigare fört resonemang, också ha något högre från början, men senare eroderats ned  Det har troligtvis torrlagt av samma orsak som passen mot Karinmossen .

        Ungefär samtidigt med  detta måste en sänkning av passnivån ha skett förmodat skeende här, på grund av frånvaron av lämpliga hinder i form av en moränrygg.

         Söder om forsen SSV Åsbyvallens f.d. fäbod finns en rygg, som slutar i och med forsen. Jag har inte lyckats följa den från forsen och mot norr. Om denna rygg fortsatt över älven skulle det kunna förklara torrdalen på Mattön och det breda passet genom ryggen vid Åsbyvallens  f.d. fäbod, där det i dag endast passerar obetydligt med vatten (foto 7).

          Passet över nuvarande Sjöforsen skulle i så fall inte ha behövt ligga så högt. Det ha stigit upp över vattenytan senare då det förmodade hindret delvis varit genombrutet. Att passets höj 1 ändå varit högre tyder torrdalarna i område 4 på . Åtminstone upp till deras nivå borde det ha nått.

         Genom Gäddsjöpasset får man väl också tänka sig en transport av vatten. Denna vattenström borde då ha mynnat i Litorina havet, vilket troligen stått någonstans över Kerstinbomyren.

         Över Tärnsjöpasset har troligtvis inte någon vattentransport skett. Detta skulle då vara den punkt, som begränsar Färnebofjärdens utbredning. Den förmodade högsta vattenytan skulle då kunna ha legat mellan Tärnsjöpassets nivå och torrdalens på Mattön. Antagligen närmare Mattödalens nivå eftersom denna är av relativt liten omfattning.

          Den förmodade utvecklingen styrks av det faktum, att laborator Sten Florin kunnat konstatera en samtidig isolerings tidpunkt för Färnebofjärdens hela bäcken, och det onormalt stora tidsintervallet till Hedesundafjärdens isolering.

  • Samuelsson, Arnold
    et al.
    Rissèn, Åke
    Hedesundafjärdarnas reglering och Söderfors kraftverk, Naturvårdsutredning 19641964Report (Other academic)
    Abstract [sv]

         Statens naturvårdsnämnd har förordnats att i vattenkraftmålet rörande Hedesundafjärdarnas reglering och Söderfors kraftverk i Dalälven verkställa utredning och avgiva utlåtande beträffande företagens inverkan på landskapsbilden och med hänsyn till allmänna naturskyddsintressen samt komma med förslag till erforderliga åtgärder.

  • Linder, Folke
    Svenska naturskyddsföreningen.
    Redogörelse för naturinventering i södra delen av Gävleborgs län1957Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Redogörelsen omfattar södra hälften av länet upp till en linje Söderhamn – Bollnäs.

        Uppspårandet av fridlysningsobjekt har skett med ledning av tidigare publicerade undersökningar, egen kännedom om trakten samt uppgifter från åtskilliga med arbetare både inom och utom länet.

  • Björkbäck, Folke
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Preliminär förteckning över skyddsvärda myrar i X,Y och Z län1970Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    FÖRTECKNING ÖVER SÄRSKILT SKYDDSVÄRDA MYRAR I GÄVLEBORGE LÄN.

    HEDESUNDA LANDSKOMMUN

    1. Jordbärsmyren ……………sid 1 VALBO LANDSKOMMUN.
    2. Molnviksmuren (inkl. Rock mur…sid 4
    3. Myrar vid Trösken ………………sid 6 HAMRÅNGE LANDSKOMMUN.
    4. Axmar högmosse……………sid 7 NORRALA_ENÅNGERS LANDSKOMMUNER.
    5. Myr vid SKåssan ………………...sid9ALFTA LANDSKOMMUN.
    6. Stormyren SV om Grannäsen …sid10 LOS LANDSKOMMUN.
    7. Stormyren och LÅNGTJÄRNSMYREN. .sid 11RAMSJÖ LANDSKOMMUN.
    8. Kallmyran……………sid 12 HARMÅNGER -GNARPS LANDSKOMMUN.
    9. MYRAR vid Hårtefjärden………sid 13.
  • Koch-Schmidt, Jan
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Kuylenstierna, Carl Henric
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Hornslandet Naturvårdsinventering och förslag till skötselplan1972Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I mitten av augusti 1970 påbörjade undertecknade en inventering av kronoparken Hornslandet, på uppdrag av länsstyrelsen i Gävleborgs län.

    Arbetets målsättning är:

    • Att sammanställa nu kända geologiska, botaniska, zoologiska och översiktligt kulturella data.
    • Att inventera områden inom kronoparken där särskild hänsyn bör tas till naturvården.
    • Att upprätta en naturvårdsinriktad skötselplan för kronoparken.
    • Att diskutera de ekonomiska konsekvenser som den naturvårdsinriktade skötselplanen får för skogsbruket.

    Arbetsmetodiken kan i korthet sammanfattas i följande punkter uppställda i kronologisk ordning.

    a)       Insamling av material, samt kart- och litteraturstudier.

    b)      Planering av fältinventering med detta material som grund.

    c)       Fältinventering parallellt med intervjuer.

    d)      Klassificering av inventerade objekt.

    e)      Flyginventering.

    f)        Upprättande av förslag till naturvårdsplan samt dess ekonomiska konsekvenser för skogsbruket.

    Resultat: Hornslandet är ett mångfacetterat område med många ”guldkorn” i en övrigt karg natur. Halvön har en rikt varierad stammar av älg och rådjur finns inom området.

    Sammanfattningsvis har inventeringen visat att Hornslandet är väl lämpat som socialt fritids-område. Detta har vi tagit som utgångspunkt för vårt förslag till naturvårdsinriktad skötselplan. Denna går ut på en zonindelning, så att olika intressen kan tillgodoses. Zonerna benämnes intensiv-, Extensiv- och Mixtensivzon.

    Intressezonen omfattar södra delen av Hornslandet och karaktäriseras av relativt kostsamma serviceanordningar och hög besöksfrekvens.

    Extensivzonen omfattar den centrala och den norra delen och kan närmast karaktäriseras som vildmarksområde.

    Mixtensivzonen omfattar övriga delar och karaktäriseras av samspel mellan naturvård, friluftsliv och skogsbruk.

    En sammanställning har gjorts av inventerade objekt med särskild skogsskötsel. Vilka ekonomiska konsekvenser denna naturvårdsskötsel får för skogsbruket har beräknats med en s. k inoptimal-kostnadskalkyl.

    Inoptimalkostnaden per naturvårdshektar uppgår till ung 2000 Kr, medan den utslaget på hela kronoparkens areal är ung 100 Kr/ha.

  • Säferstam, Zander
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Förteckning över växter noterade för Lillfjärdsområdet i Hudiksvall1970Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Förteckningenhar upprättats på grundval av uppgifter i den botaniska litteraturen, växtfyndbelagda i herbarium Z. Säfverstam under årsföljden 1948–1968

  • Nyman, Sverker
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Norrlandsterrängens gräns i Ödemården1958Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Färdas man med tåg norrut från Gävle längs norra stambanan, passerar man de första milen genom ett ganska monotont och flackt skogsland. Låga skogklädda kullar omväxla med småsjöar och myrar och mera markanta drag i den morfologiska profilen saknas helt.

    Då man reser förbi Ockelbo, ser man på andra sidan Bysjön de första utlöparna av en högre terräng i väster. Längre norrut vid Lingbo går järnvägen fram i en nivå något högre (c:a 25m.) än den i öster liggande sjön Lingan och i väster stiger terrängen ytterligare.

    Banan löper såldes här längs en relativt markerad, från väster mot öster stupande, sluttning. Fortsätta vi norrut förbi Holmsveden mot Kilafors märker vi en skärpning av landformerna. Kullarna bli högre och dalsidorna brantare. Mellan Holmsveden och Kilafors går banan fram genom en djupt nedskuren dal, vars sidor vid den sk.

    Norrlandsporten ( norr om Röstbo station)bli mycket branta.

    Dalen öppnar sig i norr mot en större sänka kring sjön Bergviken och Kilafors.

    I själva verket löper stambanan längs med och genom gränsen mellan två skilda terrängtyper: En ”gästriksk” flack och litet låglänt typ i söder, som längs kusten fortsätter mot norr, och ett mera kuperat och sönderstyckat ”Norrland” i nordväst.

    Denna terränggräns benämnes i geologisk och naturgeografisk litteratur norrlansterrängens gräns och löper med vissa avbrott längs hela norrlandskusten samt västerut genom Västmanland, Närke och Värmland. På det nyligen utkomna kartbladet: ”Landytans brutenhet” i Atlas över Sverige framstår gränsen tydligt och har enligt denna följande sträckning:

           Från Sundsvall löper den söderut, passerande förbi Dellensjöarna, sjön Bergviken samt undertecknads undersökningsområde, vidare söderut genom Gästrikland förbi Storvik och genom Dalarna förbi Horndal och Avesta ned mot Lindesberg och Nora i Västmanland. Hela denna sträcka är gränsen tydlig och lättdefinierad, men västerut genom Värmland förbi Filipstad och Arvika är den betydligt svårare att följa. Här finnes nämligen ett brett övergångsområde mellan norrlandsterrängen i norr och slätterna kring Vänern i söder. Från Sundsvall och norrut upp till Gide älv norr om Örnsköldsvik når den kuperade norrlandsterrängen ända fram till Östersjön och kusten läng denna sträcka präglas starkt av detta förhållande. Känd för att ha en särskilt bergig och naturskön kustlinje är Nordingrå, där också brutenhetskartan   uppvisar höjdskillnader på 300-400 m inom 25 km2, vilket är de största d:o, något område längs svenska kusten kan uppvisa. Norr om Gide älv drar sig gränsen åter tillbaka västerut och lämnar genom Väster-och Norrbotten en kustslätt av varierande bredd mellan sig och Östersjön. Norrlandsterrängens gräns är här mera diffus och försvinner på vissa sträckor helt, som terrängform. Särskilt är så fallet i norra Västerbotten samt i Norrbotten mellan Råne  och Kalix älvar, där terrängen utan större avsatser sänker sig ned mot Bottenviken. I söder Västerbotten förbi Vännäs och Boliden samt i Norrbotten förbi Älvsbyn och Boden och mellan Kalix och Torne Älvar däremot bildar gränsen ett något mera markant drag i Landskapet.

           Undertecknads undersökningsområde ligger sålunda på den sträcka av norrlandsterrängens gräns, där denna är som mest markerad och tydlig.

               Precisering av undersökningsområde och metodik.

           Nedanstående uppsats utgår från en höjdkarta (nivåkarta) konstruerad ur generalstabens kartblad nr. 105 Ockelbo. Det undersökta området omfattar hela detta blad med undantag av en c:a 6 bred remsa i söder, eller med andra ord en rektangel med sin norra långsida genom sjön Bergviken och Ljusnas utträde i havet vid Ljusne samt sin södra d:o Löpande strax söder om de båda orterna Ockelbo och Hamrånge. Sträckande sig c:a 4 mil in i landet och c:a 1,5 mil ut till havs omfattar området en yta av 22,42 mil2.Fastlandsdelen av området är till största delen skogklädd och trakten har under gångna århundraden, under namnet Ödemården, varit känd som en ogästvänlig ödemark på gränsen mellan Gästrikland och Hälsingland. 

  • Roos, Åke
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Detaljstudie av Ljusnanåsen i Rengsjö socken, Gävleborgs län1974Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Berggrunden i Gävleborgs län präglas av tre morfologiska formelement.

    I öster utbreder sig en kustslätt, i söder cirka 30 Km bred, som i norr löper utanför den nuvarande kustlinjen. Denna slätt utgör sannolikt en denudationsyta, ett S.K. peneplan, med låg topografi och med berget rikligt  exponerat mellan sedimenten. Slätten utgör troligen en utlöpare av det subkambriska peneplanet, i söder väl utbildat i bl. a. uppland. Detta peneplan övergår inåt landet i ett höjdområde med bergsmassiv av ganska enhetlig toppkonstans, med vissa toppar överstigande denna nivå. Gränsen mellan slätten i söder och inlandets berg är utbildad som en brant, vars genes är omtvistad. Marin abrasion i kombination med andra morfologiska processer är närmast att förmoda.

    Gnejsgranit med stora fältspatsögon utgör den mest representerade bergarten i länt. Denna bergart uppträder i stora massiv. Ett bälte av kvartsit utgör berggrund vid gränsen till Västernorrland. I länets södra förekommer yngre granit, liksom i Orsa Finnmark i NW. Lågmetamorfa sedimentbergarter och massformiga, ibland skiffriga vulkanbergarter, S. K. Losgrönstenar finns inom samma område. Porfyrer sträcker sig in i flikar i detta område från Dalarna och Härjedalen. Jonisk sandsten finns Orsa Finnmark, liksom i Gävlesänkan i söder. Kambrosilurbergarter finns bara representerade som lösa block i de kvartära avlagringarna. Länets yngsta bergart är Dellenit, en andesit, som finns mellan Dellensjöarna i norr.

    Länets mest representerade jordart är, som i stort landet i övrigt, morän. Dess sammansättning är varierande, vad beträffar blockhalt och matrix. Normalblockig , sandig morän är vanligast. Moränens former är ofta i samstämmighet med den underliggande berggrundens former. Egenformer, i form av ändmoräner .m . ärsparsamt representerade. Isälvsavlagringarna är talrikt, i form av väl markerade åsryggar och deltan i HK-nivå. Under HK-nivå förekommer i åsarna ett antal sandfält med hittills ganska okänd genes. Svallmaterial förekommer ofta i de dalgånga, som i NW riktning drar inåt höglandet. Klapperfält omgärdar de höjder inom kustslätten, som har varit kraftigt exponerade, liksom öarna i det nuvarande kustbandet, Lera och främst mjäla utfyller de lägre liggande delarna av dalgångarna på kustslätten, liksom mindre områden längre in i landet. Mo blir rikligare representerad i sedimenten inom höglandet. Eoliska avlagringar är utbredda främst i södra delen av länet och i höglandet i nordväst. Sedimentslätterna är, med få undantag, torvfattiga.

    Isrörelsen har inom länet övergått från en i söder, kring Gävletrakten, mycket nordlig ritning till , kring Söderhamn, en tydlig avböjning mot NW och W. Räfflor vittnar om flera isrörelseriktningar, inalles tre , en första från WNW, en något senare från NW och en ung, främst representerad i kustzonen, från N och NE . Denna kuströrelse ställs i samband med en förmodad isoscillation i Gävletrakten.

    Den lokala undersökningen tillsammans med övriga resultat ger vid handen, att isen från en nordlig riktning i höjd med Söderhamn, ganska snabbt drar mot väster, samtidigt som iskanten dröjer i norra delen av länet. I höjd med kustslättens övergång i höglandet i W utjämnas denna rörelse, genom att recessionen hejdas i W av över HK uppdykande bergsområden. Isbrämet erhåller nu en jämnare linje i riktning SW-NE, och uppbrytningen tilltar krig kustöarna i NE. Isen ligger kvar i dalarna inåt, och i sprickor mellan bergshöjderna ansamlas stora material mängder. Isavsmältningen med dödisrester inom stora områden. Och med lateral dränering längs sprickor och tunnlar i dalsidorna.

     

  • Järnefors, Björn
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Executive, Myndigheter, Sveriges geologiska undersökning, SGU.
    Inventering för naturvårdsändamål av grusförekomster inom Gävleborgs län1968Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inventering för naturvårdsändamål av grusförekomster inom Gävleborgs län. Delrapport 1.

  • Samuelsson, Arnold
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Dokumentarisk naturvårdsinventering av planerat målskjutningsområde för Hälsinge flygflottilj vid Långvind i Gävleborgs län1967Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av statens naturvårdsnämnd har undertecknad under tiden 15-18 september 1966 utfört en undersökning av rubr. Område för dokumentation av de botaniska naturförhållandena.

    Det aktuella området är beläget ca 17 km fågelvägen nord- nordost om Söderhamn och på den s.k. Fäbodöns yttersta delar i nordost . Området avgränsas naturligt i nordost av havet och i sydväst av yttra och INRA Storhamn.

  • Rydstern, Nils Olof
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Utredning rörande grusfyndigheternas värde ur ersättningssynpunkt till stöd för översiktlig grustäktsplanerling inom Gävleborgs län1969Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Länsstyrelsen i Gävleborgs län avser att för den framtida täktplanringen inventera och Klassificera grustillgångarna med hänsyn till deras värde ur b1 a naturvårds-, fornminnes- samt vattenförsörjningssynpunkt . Vid inventeringen skall även utredas fyndigheternas volym, läge och betydelse ur exploateringssynpunkt.

  • Rune, Carin
    Executive, Universitet, Uppsala University.
    Vegetationen på Orarnas stränder1968Report (Other academic)
    Abstract [sv]

             Gästrikland är ett gränsområde, därmellansvensk och nordsvensk vegetation möte. Här går också en floristisk gränsav hög rang, nämligen mellan det mellaneuropeiska och cirkumborealafloraområdet. Ett stort antal sydliga arter (minst30) har sin nordgräns iGävletrakten. Anhopningen av nordgränser här motsvaras ej av någon klimatgräns.Däremot torde den gynnsamma effekten av kalkhaltig morän från sydbottniskakamborsilurområdet spela en avgörande roll för sydliga arterna framträngande

  • Rune, Sven
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Rapport om inventering av naturvårdsobjekt inom Ljusnans dalgång 1968-691969Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inventering av främst ur s k vetenskaplig-kulturell naturvårdssynpunkt skyddsvärda naturområden inom Ljusnans dalgång.

    1. Ängraån- Ängratörn- skrälldalen- Näsbergsfältet.
    2. Storsjöns sydspets-Sanviksmorna -Gröntjärn -Stråsjön-långtjärn.
    3. Älvlandskapet.
  • Bergius, Gunnar
    et al.
    Executive, Myndigheter, Lantmäteriet.
    Zetterberg, Håkan
    Grenholm, Bengt
    Naturvård och friluftsliv i Gävleborgs län: Utredning verkställd år 1966 av Lantmäteriets planeringsavdelning, Gävle1966Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Föreliggandeutredning rörande naturvård och friluftsliv i Gävleborgs län bygger väsentligenpå det material som framkommit vid den översiktliga planering på området somunder de senaste två utförts inom flertalet av länets kommuner

  • Rune, Sven
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Naturvårdsinventering  av Gästriklands inland 19661966Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sven Rune, föra en översiktlig Naturvårdsinventering av Gästriklands inland under sommaren 1966. Uppgiften definierades såsom ett uppspårande av ”ur naturvetenskaplig och kulturell synpunkt värdefulla naturområden och en vetenskaplig värdering av objekten”.

  • Rune, Sven
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Löhman, Sven
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Naturvårdsinventering inom Gävleborgs läns kustområde år 19651965Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Länsstyrelsen i Gävleborgs län gav uppdraget att utföra en översiktlig Naturvårdsinventering av länets kust under åren 1964–1965.

        Uppdraget definierades som ”en inventering av huvudsaklig ur naturvetenskaplig och kulturell synpunkt värdefull natur”.

  • Andersson, Markus
    et al.
    Statistics Sweden.
    Eklund, Veronica
    Statistics Sweden.
    Gerner, Annika
    Statistics Sweden.
    Gustafsson, Tomas
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Quality assurance of calculations for "Reference approach"2012Report (Other academic)
  • Klint, Margareta
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Svåga älvs meanderlopp1959Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Margareta Klints har varit att studera meandrarna i Svåga älv, främst med hänsyn till jordarter längs vattenlinjen, djupförhållanden, meandrarnas form och förändringar i sen tid på grundval av äldre lantmäterikontor. Det är av intresse för lösningen av meanderproblemen att uppgifter rörande meandrande vattendrag föreligger från olika delar av landet. Fältarbetet utfördes sommaren 1958.

  • Sundborg, Åke
    Executive, Universitet, Uppsala University.
    Indalsälven Ljungan Ljusnan Dalälven klarälven Geovetenskapliga naturvärden1973Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den regionala beskrivningen upptar större delen av utrymmet i rapporten.

    Den inleds för varje älv med en kort översikt över hydrologi, geologi och landformer. Därefter följer för varje älvavsnitt en deskriptiv del med efterföljande bedömning av sannolika verkningar av planerade utbyggnads-och regleringsåtgärder.

  • Ericson, Gunnar
    et al.
    Lantbrukshögskolan.
    Lundin, Lars
    Lantbrukshögskolan.
    Kungsbergets naturreservat1973Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Enligt uppdraget från Sandvikens kommun skall detta arbete omfatta: ”en sammanställning av klimatologiska topografiska, geologiska, zoologiska, botaniska och kulturella data och på grundval av detta skall planeringen ge förslag till skötselplan grundad på naturvårdsmässiga principer.”

  • Aspenberg, Per
    et al.
    Lantbrukshögskolan.
    Lundin, Lars
    Lantbrukshögskolan.
    Mellanljusnans Djurliv.1973Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Som ett i de zoologiska undersökningarna för den s k Sehlstedtska utredningen 1) insamlades uppgifter om djurlivet vid Mellanljusnan. Det fanns ett särskilt intresse för denna del av Ljusnas mellan Laforsen och Karsjö (söder om Järvsö),  eftersom man här planerar att uppföra fyra nya kraftverk.

    Inom den här presenterade Mellanjusnan -utredningens ram har i första hand samlats uppgifter från lokala naturintresserade, men också från biologisk expertis. Tillgänglig faunistisk litteratur har läts medan studier i fält bedrivits bara i liten omfattning. Arbete begränsades till ryggradsdjur utom fiskar, dvs däggdjur, fåglar, groddjur och kräldjur. För dem skapades en så detaljerad förekomstbild som möjligt genom att för fåglarna uppskatta antal häckande par 1973 och för övriga djurgrupper ange kvalitativa förekomsttal.

    Vid sidan av en beskrivning av befintligt djurliv ingick som under sökningens mål att göra skyddsvärdesbedömningar samt diskutera tänkbara faunaförändringar efter en exploatering.

    Den särskilt skyddsvärda faunan befanns huvudsakligen utgöras av fåglar. Här häckar den i inlandet för övrigt så sällsynta silltruten. Andra företrädesvis kusthäckande fåglar återfinns här, av vilka åtminstone småskraken bör nämnas. Bläsand, jorduggla och strömstare är ytterligare några anmärkningsvärda fågelarter, som förhöjer områdets skyddsvärde. Också för att numera så sällsynta uttern finns kvar vid Mellanljusnan är älvsträckan värdefull.

    • Forsarna, och över huvud taget det strömmande vattnet, erbjuder den unika biotop som utgör en av grundvalarna för det säregna djurlivet.
    • I övre delen av Mellanljusnan är niporna och en del fuktiga strandområden betydelsefulla avbrott i det torra hedlandskapet.
    • En tredje egenart är att Ljusnans till stor del uppodlade dalgång ur ett större perspektiv bryter av mot omkringliggande land.Sådana fåglar som hornuggla tycks ha ett säkert fäste i kulturbygden. En bedömning av faunaförändringar efter en utbyggnad är vansklig att göra, men klart är att den unika älvbiotopen försvinner till förmån för en zoologiskt vida mer trivial miljö. Tillsammans med den genuina älvbiotopen försvinner säkert utter och strömstare, troligen även silltrut och småskrak.

    Sådana faktorer som att grunda vatten blir sällsynta, holmarna i älven minskar i antal och att flera värdefulla strandområden spolieras bidrar sannolikt till att Mellanljusnans i dag mycket intressanta djurliv fördärvas. Det vore stor skada för såväl forskningen.

  • Lindberg, Tom
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Naturinventering Hudiksvalls kommun1974Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Hudiksvalls kommun har inte tidigare varit föremål för någon mer omfattande naturinventering. Vissa områden av värde från naturvårdssynpunkt har emellertid varit kända en läger tid. Bland dessa kan nämnas ett flertal skalgrusbankar med sydväxtpräglad vegetation, kustområden såsom Hornslandet och Njutångersskärgården samt kulturlandskapet i Forsa, Hög- Hälsingtuna och Delsbo – Bjuråker.

     

    I såväl nu pågående fysisk riksplanering som i annan planering inom den allmänna naturvårdssektorn är det därför angeläget att genom inventering få en bättre kännedom om naturförhållandena i kommunen. Mot denna bakgrund har föreliggande ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING INOM HUDIKSVALLS KOMMUN 1973-74 tillkommit.

  • Rune, Sven
    Naturvårdsinventering inom Storsidan,Järvsö, utförd i oktober 1973 av lektor Sven Rune, Gävle.: Textbilagor och inventeringskartor1973Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den Naturvårdsinventering som här presenteras har utförts sammanlagt under 9 dagar i slutet av september och början av oktober 1973. Arbetet planlades i samråd med lantmäteriets specialenhet nr 2 i Gävleborgs län. Därvid begränsades området till att gälla bygden längs dalgångarna på Storsidan. Arbetet skulle utföras och redovisas som inventeringen inom Lillsidan, daterad 71-11-01. Vid fältarbetet har flygbilder i skala 1:20 000 använts. Avgränsningen av delområden har gjorts på dessa, men redovisningen har skett på karta i skal 1:50 000.

  • Nilsson, Gunnar
    Executive, Universitet, Uppsala University.
    Strandstudier vid Gästrikekusten: 17 bilagor+ fotobilaga1961Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen avser att beskriva , och om möjligt söka förklara utbredning och bildningssätt för de strandtyper och speciella strandbildningar som föreligger mellan Utvalnäs, beläget 1,5 mil nordost om Gävle, och Dömanskär, 3km nordost om Norrsundet.

  • Kihlström, Leif
    Svenska Naturskyddsföreningar, Sandviken.
    Naturinventering vid Körsjön1973Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Köröns flora är unik. Endast på mycket få specifika platser i Norrland kan man påträffa med likande sammansättning av arter.

    Flera arter förekommer ej på annan plats i kommunen och en del arter har märkliga nordliga utposter inom landet.

    Körön som är områdets, ur botanisk synpunkt, intressantaste plats har bl.a. Sveriges tredje nordligaste spontana bestånd av ek (Querqus robur).

  • Öster, Johannes
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    En kvartärmorfologisk studie Järvsö och Färila socknar i Hälsingland1930Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    En Kvartärmorfolgisk studie i Järvsö och Färila socknar i Hälsingland.

  • Risberg, E.Lennart
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Ornitologisk inventering av Hillesjön och Mårdängsjön1971Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Våren och sommaren 1971 studerades rastande och häckande fåglar vid Hillesjön och Mårdängsjön. Under vårsträcket framstod Mårdängsjön som den klart bättre av de två, både kvantitativt och kvalitativt

  • Rune, Sven
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Inventering och bedöminig av landskapskapstyper och vegetationstyper huvudsakligen ur "vetenskaplig kulturell synpunkt" inom Lillsidan i Järvsö, Ljusdals kommun1971Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapport 1971:3 Inventering och bedömning av lanskapskapstyper och vegetationstyper huvudsakligen ur vetenskaplig kulturell synpunkt inom Lillsidan i Järvsö, Ljusdals kommun.

    I Samband med den markanvändningsplanering, som pågår i anslutning till omarrondering inom Lillsidan i Järvsö, har det ansetts nödvändigt att inventera och i stora drag prioritera olika områden ur naturvårdssynpunkt. Ljusdals kommun har därför uppdragit åt undertecknad att utföra inventering och bedömning av landskapstyper och vegetationstyper huvudsakligen ue ”vetenskaplig kulturell naturvårdssynpunkt” inom Lillsidan.

    I samråd med Länsstyrelsens naturvårdsenhet och lantmäteriets specialenhet nr 2 i Gävleborgs län har inventeringen begränsats till de områden, huvudsakligen omfattande älv-, sjö- och odlingslandskapet, som redovisas på bifogade karta.

    Fältarbete och sammanställning av inventeringsresultaten har utförts i oktober 1971. Avgränsning av delområden har gjorts på flygbilder i skala 1:20 000. Områdena har senare överförts till karta i samma skala. Flygbildernas områdesnummer har därvid bibehållits.                          ( Exempel   : Flygbild nr 1 täcker området söder om Säljestavågen - Bäcken- Klacken.  Delområdena får här numren 1:1, 1:2 osv.)

    Vid bedömningen karakteriseras en naturtyp genom att vegetationstypens lättast igenkännbara komponenter anges. I allmänhet är detta vissa kärlväxter. Det bör framhållas att det inte rör sig om en botanisk inventering, utan att det är naturtypens hela organismvärld (ekosystemet), som avses ingå i bedömningen. Möjligheter saknas emellertid att enkelt beskriva ekosystemet och man får därför nöja sig med att ange t ex Växtsamhälle eller dess ledarter.  

    Följande områden, som markerats med röd färg på kartan, har ett naturskyddsvärde av den art, att det är ett länsintresse att de skyddas:

    1. Älvlandskapet Säljestavågen- Järvsöbron
    2. Sannaåsen, Storholmen, Kossholmen
    3. Sydbranten på Mörkberget
  • Carlsson, Tomas
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Naturinventering av Holmarna inom Ljusdals kommun1976Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Föreliggande arbete gäller naturinventering av Holmarna inom Ljusdal kommun.

    Uppdragsgivare har varit länsstyrelsen i Gävleborgs län.

    Målsättningen vid inventeringen har varit att undersöka Holmarnas flora och fauna samt att ge förslag till området skötsel.

    Fältarbetet har utförts under maj-juni 1976 och sammanställningen gjordes under juli-september 1976.

  • Eriksson, Lars
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gotlands län.
    Lundin, Lars
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Översiktlig naturinventering av Orarna med arkipelag, Gävle kommun1976Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Orarna med omkringliggande övärld har sådana kvaliteter från naturvetenskaplig synpunkt, att området bedöms vara av riksintresse från den naturvetenskapliga naturvårdens synpunkt.

    Det gäller följande:

    1) stränder

    2) kärrvegetationen

    3) Havtornsnåren

    4) Ädellövskogen

    5) Barrskogsvegetationen, i de kustnära områdena.

  • Lindberg, Kristin
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Lindberg, Tom
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Wikberg, Tommy
    Naturinventering av Örängesnäset i Njutånger1976Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under 7 dagar i månaderna juni och juli 1976 hade undertecknade i uppdrag att genomföra en naturinventering av Örängesnäset. Syftet var att närmare undersöka förekomsten av skyddsvärda naturavsnitt och beskriva dessa.

  • Lindberg, Tom
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Wikberg, Tommy
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Översiktlig naturinventering utförd år 1975 av Söderhamns kommun1975Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inventeringens målsättning kan sammanfattas i följande punkter:

    1) Registrering av redan kända naturområden som kan komma att bli föremål för naturvårdande åtgärder.

    2) uppspårande av eventuella nya sådana områden.

    3) kontroller i fäll av noterade objekt och översiktlig beskrivning av dessa.

    4) Gardering av objekten enligt SNV: ”Råd och anvisningar för naturvårdsplanering”. Gardering leder fram till en klassificering i riks-, läns- och lokalintresse för varje objekt.

  • Lindberg, Kristin
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Lindberg, Tom
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Wikberg, Tommy
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Vegetationskartering längs sträckan Oslättsfors-Prästholmarna vid Testeboån1976Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport redovisa resultatet av en undersökning som bedrevs under fem dagar i början av juli 1976. Syftet var att framställa över vegetationens samansättning och fördelning med kommentarer till ur botanisk synpunkt värdefulla partier utefter rubricerade åsträcka.

  • Lindberg, Tom
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Wikberg, Tommy
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Översiktlig naturinventering utförd år 1975 av Ljusdals kommun1975Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inventeringens målsättning kan sammanfattas i följande punkter:

     1) Registrerings av redan kända naturområden som kan komma att bli föremål för naturvårdande åtgärder.

    2) Uppspårande av eventuella nya sådana områden.

    3) kontroller i fäll av noterade objekt och översiktlig beskrivning dessa.

    4) Gardering av objekten enligt SNV: ”Råd och anvisningar för naturinventering och naturvårdsplanering”. Graderingen leder fram till en klassificering i riks-, läns och lokalintresse för varje objekt.

  • Ahlen, Ingemar
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Skydd av biotoper för bevarande av vitryggig hackspett i nedre Dalälven1976Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den vitryggiga hackspetten Dendrocopos leucotos, som ursprungligen förekommit över nästan hela landet, har under de senaste hundra åren blivit allt sällsyntare och finns nu, förutom i några spridda förekomster av enstaka par eller ensamma fåglar, i landet endast kvar med en fast population i nedre Dalälvsområdet mellan Avesta och Älvkarleby.

    De hotade hackspettarterna har sedan 1974 varit föremål för ekologisk forskning och inventeringsarbete. I bilagda ”information om projekt hackspettars ekologi” 1976-01-18 redovisas projektets syfte och kortfattad redogörelse för arbetet under 1975 ges. Hänvisning kan också göras till tidskriften Vår Fågelvärlds första nummer 1976 där resultat av 1973 års riksinventering av gråspett och vitryggig hackspett redovisas.