Publications
1 - 4 of 4
rss atomLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
  • Skårman, Tina
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Danielsson, Helena
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Mawdsley, Ingrid
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hansson, Katarina
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Evaluation of thresholds for capacities and pollutants according to the Protocol on PRTRs: Case-study for the Nordic countries2019Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Based on experience gained from the implementation of the national PRTR (Pollutant Release and Transfer Register) registers parties to the Protocol on PRTRs shall consider evaluating the thresholds for capacities and pollutants listed in Annex I and II of the Protocol (Article 6 (2)). The thresholds were set aiming to cover about 90 % of industrial pollution in Europe.

    This case study for the Nordic countries aims to evaluate threshold values for capacity (Annex I) and substances (Annex II) according to the Protocol on PRTRs. The evaluation has been based on available data in the countries' national environmental reporting databases, European PRTR (E-PRTR) and, for emissions to air, data from CLRTAP (Convention on Long-Range Transboundary Air Pollution). A number of pollutants to air (NOX, SOX, NH3 and PM10) and to water (total nitrogen, total phosphorus, Pb and Hg) has been included in the analysis.

    When comparing at European level for all included air pollutants, the results show that E-PRTR data does not capture 90% of the corresponding industrial emissions according to CLRTAP. For all pollutants, removal of threshold values for pollutants would increase the coverage in relation to CLRTAP. However, for NH3 and PM10, the difference between E-PRTR data and CLRTAP data is very large and additional measures are required. For both pollutants is it obvious that livestock is the activity where the difference between E-PRTR and CLRTAP is the largest. This indicates that the PRTR capacity threshold for livestock should be reviewed and that there is a need to evaluate the calculation methodology of the EMEP/EEA Guidebook. For PM10, it can also be noted that Annex 4 of the E-PRTR guidance document should be updated, as PM10 is not included since it is not expected to be emitted from livestock.

    For emissions to water, no dataset corresponding to CLRTAP exists, therefore any comparison on European level could not be made. Consequently, comparisons for water can only be made between two datasets, data reported to the national environmental reporting databases and to E-PRTR. For Pb, removing the threshold is enough to capture 90% of the reported emissions in the national reporting databases. For the remaining substances, however, additional measures are required to increase the coverage in relation to the national databases. Wastewater treatment plants and aquaculture are the industries that have been identified as the most relevant for a review of the capacity thresholds.

  • Miljöledning i staten 2018: redovisade uppgifter från myndigheter2019Data set
    Abstract [sv]

    Statliga myndigheter ska utveckla miljöledningssystem och årligen rapportera sina resultat till regeringen och Naturvårdsverket, enligt Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.

    Filen innehåller uppgifter redovisade av de statliga myndigheterna. Uppgifterna för verksamhetsåret 2018 är rapporterade till Naturvårdsverket enligt förordningens bilaga den 22 februari 2019. 187 myndigheter omfattas av förordningen, Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd ingår liksom tidigare år i Socialstyrelsens redovisning och två myndigheter under Kulturdepartementet (Stiftelsen Nordiska museet och Tekniska museet) har redovisat frivilligt. Sammanlagt har 188 redovisningar inkommit till Naturvårdsverket.

    Naturvårdsverket har i uppdrag att stödja de statliga myndigheterna i deras miljöledningsarbete och göra en sammanställning av de redovisade resultaten.

  • Kreuger, Jenny
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Jonsson, Ove
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Löfkvist, Klara
    HIR Skåne.
    Hansson, Torbjörn
    Grön Kompetens AB, Alnarp.
    Boström, Gustaf
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Gutfreund, Carola
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Lindström, Bodil
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Gönczi, Mikaela
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Screening av växtskyddsmedel i vattendrag som avvattnar växthusområden i södra Sverige 2017-20182019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten presenterar resultat från en screeningundersökning av växtskyddsmedel i vattendrag som avvattnar växthusanläggningar. Syftet har varit att undersöka i vilken utsträckning det sker läckage från växthus efter att olika åtgärder har vidtagits av odlare och myndigheter (bl.a. ny lagstiftning och förbättrad utbildning) under senare år.

    Undersökningen genomfördes i sju olika vattendrag och med provtagning uppströms-nedströms växthusområdet från några av dessa vattendrag, vilket innebar provtagning från elva enskilda provpunkter. Avrinningsområdets storlek vid provpunkten nedströms växthusområdet varierade kraftigt, från 1 till 212 km2. Provtagningen skedde under ett helt år, från sommaren 2017 till sommaren 2018, eftersom användning av växtskyddsmedel i växthusodlingar kan ske under en stor del av året.

    Områdena har valts ut så att de representerar både grönsaksodling och prydnadsväxtodling. De växthus som ingått i undersökningen är i de allra flesta fall representativa för hur ett svenskt växthusföretag ser ut. Anläggningarna är dock större än ett genomsnittligt växthusföretag. Samtliga anläggningar består av flera växthusbyggnader, som uppförts successivt. I samtliga fall finns även jordbruksmark i nära anslutning till provplatserna. Provtagningsupplägget ska ses som en generell undersökning av läckage från växthus och inte som en recipientkontroll av enskilda verksamheter.

    Insamlingen av prover genomfördes med två olika tekniker, momentanprovtagning (i alla lokaler) och tidsintegrerad TIMFIE-provtagning (i fyra lokaler). Prover togs var 14:e dag under hela perioden. Momentanproverna analyserades med avseende på 148 substanser från lokaler nedströms prydnadsväxtodlingar och 124 substanser från övriga lokaler. TIMFIE-proverna analyserades för 106 substanser.

    Totalt påträffades 105 olika substanser vid minst ett tillfälle i vattenprover under hela provtagningssäsongen 2017/2018, varav 92 i momentanprover och 80 i TIMFIE-prover. Högsta halten av en enskild substans i momentanprover var 107 μg/l av propamokarb, i motsvarande prov med tidsintegrerad TIMFIE-provtagning uppmättes 298 μg/l av samma substans.

    Summahalterna varierar mellan områdena, med genomgående högst halter i vattenprover från provpunkten GB7, den provpunkt som har det minsta avrinningsområdet och samtidigt flest växthus inom området. Även provpunkterna SP8, VB9 och SN10 har ett flertal förhöjda summahalter. Samma områden har också flest riktvärdesöverskridanden. Totalt har 25 olika substanser tangerat eller överskridit sitt respektive riktvärde i minst ett prov från momentanprovtagningen och 17 olika substanser i TIMFIE-provtagningen. Flest överskridanden överlag i momentanprover noteras för ogräsmedlet diflufenikan (20,9 %), följt av insektsmedlet imidakloprid (19,4 %) och nedbrytningsprodukten endosulfansulfat (17,5 %). Imidakloprid är den substans som har det största överskridandet av sitt riktvärde.

    Vid jämförelsen mellan tidpunkten när en substans detekterades i vattendraget och tidpunkten för användning av samma substans i växthusen i respektive område samt vid jämförelsen mellan uppströms/nedströms-punkter kan vissa substanser pekas ut att ha en koppling till växthusanvändningen, dessa är: acetamiprid, azoxystrobin, boskalid, cyprodinil, fludioxonil, hexytiazox, imazalil, imidakloprid, karbendazim (från tiofanatmetyl), pirimikarb, propamokarb, propikonazol, pymetrozin samt pyraklostrobin.

    Flest substanser där uppmätta halter kan kopplas till användning i växthus har identifierats i provpunkterna SN10 och SB11.

    En jämförelse mellan resultaten från denna studie samt resultaten från det nationella miljöövervakningsprogrammet för växtskyddsmedel (NMÖ) har gjorts. Summahalterna skiljer sig inte nämnvärt men det finns vissa intressanta skillnader. Vissa substanser hittas inte alls i NMÖ (åren som ingår i denna jämförelse, 2015-2017), t.ex. endosulfansulfat, acetamiprid, hexytiazox och imazalil men har fyndfrekvenser inom denna studie på respektive 35,8 %, 17,3 %, 7,9 % och 5,0 %. Ytterligare några substanser med tillåten växthusanvändning hittas i högre halter i denna undersökning än i NMÖ: acetamiprid, fludioxonil, imazalil, imidakloprid, pirimikarb, propamokarb och pymetrozin. Man kan också se att det omvända gäller för vissa typiska jordbrukssubstanser som bentazon, diflufenikan och metamitron. När det gäller riktvärdesöverskridanden så är imidakloprid en av de substasner som oftast överskrider sitt riktvärde, i denna studie med 19,4 %, jämfört med bara 1,1 % i NMÖ.

    Utifrån resultaten från momentanproverna i denna studie har årsmedelhalter för varje substans beräknats för en jämförelse enligt de metoder som tillämpas för statusklassificering inom vattenförvaltningen. De substanser som utifrån denna klassificering har överskridit gränsvärde eller bedömningsgrund vid någon provpunkt är diflufenikan, imidakloprid och pirimikarb. Det är dock viktigt att påpeka att alla dessa provpunkter inte är representativa för vattenförekomster inom vattenförvaltningen.

    Vissa substanser som troligen härrör från växthusanvändningen detekteras frekvent i förhöjda halter. Andra substanser som har använts inom de aktuella växthusen detekteras inte alls eller sällan. Skillnaderna beror troligen till stor del på använd mängd av preparatet, appliceringsteknik och substansernas kemiska egenskaper.

    Resultaten tyder på att läckagerisken varierar mellan de undersökta växthusen. Läckage av kemiska växtskyddsmedel från växthus är en fråga som flera länder har uppmärksammat och de riskområden som ofta identifieras handlar bl.a. om att recirkuleringssystemen inte är heltäckande och täta samt att påfyllnad och förvaring av växtskyddsmedel inte sker på ett säkert sätt. Utvattning av preparat har en förhöjd risk, detta bekräftas också av resultaten från denna undersökning vilka visar att de högsta uppmätta halterna avser verksamma substanser som applicerats genom utvattning. Utifrån resultaten i denna undersökning verkar även kompost som förvaras utomhus kunna ge upphov till läckage.

    Det finns tekniska lösningar för att minska riskerna. Mycket handlar dock om bättre rutiner för hanteringen. Slutligen är det som alltid viktigt att odlarna följer principen för integrerat växtskydd genom att minimera användningen av kemiska växtskyddsmedel och utnyttja de biologiska och icke-kemiska metoder som finns tillgängliga.

  • Ålander, Johan
    et al.
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Gyllenhammar, Irina
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Halldin Ankarberg, Emma
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Fridén, Ulrika
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Cantillana, Tatiana
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Aune, Marie
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Liljelind, Per
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Hjelt, Maria
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Levels of chlorinated naphthalenes in mother’s milk from first-time mothers in Uppsala, Sweden: results from year 2012 to 2017.2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in modersmjölk från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta halogenerade organiska miljöföroreningar (POP), i studien POPUP (Persistent Organic Pollutants in Uppsala Primiparas). I följande rapport redovisas halterna av polyklorerade naftalener (PCN) i poolade bröstmjölksprover från 2012 till 2017, ett samlingsprov per år (n=6). Resultaten visar inte på någon statistiskt signifikant trend under tidsperioden. Adderas tidigare analyserad data av polyklorerade naftalener i bröstmjölk från förstföderskor i Uppsala under åren 1997 – 2011 (Haglund, Liljelind et al. 2014) till ovanstående data erhålles en statistiskt signifikant nedgång (p <0,001) för total PCN, med en halveringstid på 14 år.